Mozart
Così
fan
tutte
Premiär 1: Fredag 7 december 2012 kl 19.00
Premiär 2: Lördag 8 december 2012 kl 15.00
Artisten, Jacobsonteatern
På omslaget:
Catharina Galgerud, Despina
Fredrik Samuelsson, Don Alfonso
2
Dan McLellan, Amor
W A MOzart: Così fan tutte
När man betraktar gamla operaaffischer slås man ofta av att det inte sällan anges att det är
librettisten, textförfattaren, som framhålls som operans skapare. Alltså något i stil med: Così
fan tutte, opera av Lorenzo Da Ponte, och med mindre stil: musik av W A Mozart. Idag nämner
vi alltid tonsättaren som upphovsman, medan librettisten ofta får komma i bakgrunden, om han
överhuvudtaget omnämns. Ändå har libretton i många fall varit helt avgörande för tonsättarens
framgångar. Ibland har de båda konstnärerna befunnit sig på samma våglängd och inspirerat
varandra – tänk bara på Richard Strauss och Hugo von Hoffmannsthal. Men ibland har det
knakat betänkligt mellan text och musik.
När Mozart sommaren 1783 intog en middag hos baron Wetzlar i Wien stötte han som hastigast på den firade poeten Lorenzo Da Ponte, som högst tillfälligt var på besök i Wien. Mozart
fascinerades av den livfulle diktaren, och skrev genast hem till pappa Leopold i Salzburg om sin
förtjusning över händelsen. Han visste inte då att de ett par år senare skulle bli nära vänner och
att de skulle komma att förändra musikhistorien tillsammans.
Man har ibland sagt att det var Da Ponte som gjorde Mozart. Det är naturligtvis en stor överdrift, men nog förmådde den italienske diktaren locka fram något fullkomligt genialt ur den
tidigare inte helt framgångsrike operatonsättaren Mozart. Men vem var då denna Da Ponte?
Lorenzo Da Ponte var sex år äldre än Mozart och innan de träffades hade han hunnit med en
omtumlande karriär. Han skulle sedan överleva sin vän med åtskilliga decennier, och fullfölja en
levnadsbana av det mer spekulativa slaget. Han gick bort nära 90-årig i New York som amerikansk medborgare. Han hade fötts några mil norr om Venedig den 10 mars 1749. Hans föräldrar
var garvaren Germeia Concegliano och dennes hustru Rachel. Själv döptes han till Emanuele
Concegliano! Emanueles mor dog tidigt, och för att kunna gifta om sig med den unga flicka han
ville ha, var fadern tvungen att avsvära sig sin judiska tro och konvertera till katolicismen. Det
var i trakten av Venedig vid denna tid tradition att man i sådana sammanhang tog sig ett kristet
namn, ofta samma som den präst som döpte dem. Emanuele tog dessutom biskopens förnamn,
och han återuppstod alltså som Lorenzo Da Ponte.
Den obildade gatpojken var nu glömd, och under sin namnes beskydd uppstod en vaken och
nyfiken yngling som fick tillgång till biskopens rika bibliotek. Och eftersom den enda möjligheten att skaffa sig en rejäl boklig bildning vid den här tiden var att studera till präst, fullföljde han
seminariet och prästvigdes.
Särskilt kyrklig var han däremot inte. Det verkar i berättelser från Venedig vid denna tid att
staden befann sig i konstant karnevalsyra, och det var just nu som den ökände Casanova gjorde
livet osäkert för stadens kvinnor. Da Ponte och Casanova kände varandra mycket väl och de
umgicks i årtionden. Da Ponte har också skrivit memoarer, minst lika läsvärda som Casanovas –
och lika skrytsamma. Da Ponte sögs upp av nöjeslivet, blev spelberoende och ruinerad.
V.g. vänd!
3
Han levde som parasit på vänner och bekanta, och när han någon gång fick pengar rann de ur
hans händer. Många ville se honom i fängelse och han tvingades fly till olika italienska städer,
förföljd av ilskna äkta män, inkasserare och myndighetspersoner.
Men detta är bara ena sidan av honom. Han var också en grundlärd person med enormt minne.
Han kunde redan innan han fyllt tjugo utantill recitera alla latinska och italienska klassiker, och
en hel del grekiska. Han skrev briljanta hyllningsverser till noga utvalda personer med förhoppning om ekonomisk ersättning. Att han var präst hindrade inte att han satte barn till världen,
vilka lämnades till barnhem. Den typ av barnhem som det vimlade av i Venedig, och som ju
Vivaldi var musiklärare i. Efter ännu ett barn flydde Da Ponte till Österrike 1785.
Wien hade förändrats sedan han sist var där och träffat Mozart. Joseph II hade blivit kejsare,
och denna upplysta monark genomförde en rad reformer. I fickan hade Da Ponte ett rekommendationsbrev riktat till hovtonsättaren Antonio Salieri, och efter en hel del intriger fick han
skriva libretto till en av hans operor. Det var något helt nytt för Da Ponte. Han hade visserligen
studerat åtskilliga operatexter, men alltid funnit dem vara banalt skräp. Det räckte inte att vara
en flyhänt rimsmed, man måste förstå teaterns krav också. Deras samarbete blev nu inte någon
stor framgång, men han fick kejsarens stöd, och det blev ytterligare några uppdrag för olika
tonsättare innan han återsåg Mozart.
Deras personligheter var absolut motsatta, kanske var det därför de passade så bra ihop. De
kompletterade varandra. Mozart hade sina dubier vilka han berättade om i ett brev hem till
pappa Leopold: ”För du vet ju hur dessa italienska herrar är. Mycket artiga ansikte mot ansikte
… nog, vi vet allt om dem! Om han är som Salieri, får jag aldrig ett ord av honom. Men hur
gärna skulle jag inte vilja visa vad jag kan göra av italiensk opera.”
Deras första samarbete blev Lo sposo deluso (K430) en tvåaktsopera som aldrig gjordes färdig.
Men så enades de om att göra opera av den franske revolutionären Beumarchaises censurförbjudna pjäs Figaros bröllop, där frihet, broderskap och jämlikhet basunerades ut. Censuren var
ilsken och ville genast förbjuda en sådan opera, men kejsaren lät dem hållas, sedan det värsta
tagits bort. Premiären stod symboliskt nog den första maj 1786 i Wien med måttlig framgång.
Men när den gavs i Prag strax därefter var succén enorm. Långt senare lär Beaumarchaise ha
läst Da Pontes textversion och storligen imponerats av hans koncentrat och nydiktning. Ännu
ett psykologiskt och musikaliskt mästerverk skulle de skapa tillsammans, Don Giovanni, med
succéartad premiär i Prag. Men där kunde ju Da Ponte fylla texten med både sina egna och
Casanovas rika erfarenheter av att erövra kvinnor.
Därpå skrev Da Ponte ett helt eget drama, Così fan tutte, och den texten erbjöd han Salieri –
men denne fann texten och handlingen ovärdig honom, så Mozart fick ta över den. Visst har
denna opera under långa tider varit ringaktad. Den framfördes sällan, och när den gjorde det var
den ofta starkt omskriven för att passa 1800-talets mer pryda moral. Det var först på 1930-talet
som Così allmänt accepterades, och då mest på grund av den geniala musiken. I sina memoarer
nämner Da Ponte den mycket sällan, och kejsaren fick aldrig tillfälle att se den.
4
Historien sägs ha inspirerats av en liknande händelse som skulle ha inträffat i Trieste och som
man skvallrade om flitigt. Mozart arbetade mycket snabbt och det sägs att han bara behövde
december 1789 för att skriva all musik. En genomgång av musiken ägde rum i Mozarts hem vid
Judenplatz den 31 december. Första orkesterrepetitionen hölls den 21 januari och premiären på
denna härliga och ironiska opera buffa i två akter stod den 26 januari 1790 i Burgtheater i Wien.
Operan har en enkel och symmetrisk handling om mänskliga svagheter, med den cyniske och
förnumstige Don Alfonso som den som styr och ställer med de båda unga paren som vore de
marionetter. Det blev ett muntert växelspel med stor psykologisk insikt – och även om man inte
ville erkänna det, så var det nog många i publiken som med rodnad på kinderna kunde känna
igen sig. Därför blev det en fullkomlig succé och man hann med ytterligare fem föreställningar
innan månaden var slut. Men så dog kejsar Joseph den 20 februari, och alla teatrar slogs igen.
För Da Pontes del betydde kejsarens bortgång att han förlorade sitt enda inflytelserika stöd i
Wien. Han fann för gott att fly på nytt. Han irrade omkring i Österrike, hamnade i Paris, öppnade en italiensk bokhandel i London. Han fick fyra nya barn med sin tjugo år yngre hustru och
hamnade så småningom i New York, där han var mycket aktiv vid grundandet av Italian Opera
House 1832. Han dog 1838 och liksom fallet är med Mozart, vet man inte var han är begravd.
Men idag finns i alla fall en minnessten vid en kyrkogård i närheten av Kennedyflygplatsen.
Così fan tutte gavs i Prag året efter premiären och i London 1811. I Stockholm kunde man för
första gången se den under titeln ”Trohet på prov” i maj 1830. Men titeln borde till svenska
översättas som ”Så gör de alla” – det vill säga är lite otrogna när tillfälle ges – och den italienska ändelsen avslöjar att det är fråga om kvinnor! Men det är typiskt att den inte nådde det
bigotta USA förrän Met satte upp den 1922.
Stig Jacobsson
Catharina Galgerud, Despina
Jennie Johansson, Fiordiligi
Fredrik Samuelsson, Don Alfonso
Susanna Reuter, Dorabella
5
Solisterna
Catharina Galgerud - lyrisk mezzosopran, är född och uppvuxen i
Bärum, Norge. Hon började att studera sång på Kulturamas klassiska
sånglinje, därefter gick hon ett år på Birkagårdens folkhögskola samt
två år på Operastudion i Stockholm. Catharina Galgerud har bl.a. gjort
roller som Orlovsky i Läderlappen av Johan Strauss, Dorabella i Così
fan Tutte av Mozart och Arsamene i Xerxes av Händel. Under sina
studieår på Högskolan för scen och musik har hon gjort rollen som
Baronessan i Den Italienska Halmhatten av Nino Rota.
Jennie Johansson - sopran, är född och uppvuxen i Stockholm. Hon
började sina studier inom opera på Birkagårdens folkhögskola och
senare Stockholms Operastudio. Där studerade hon för hovsångerskan
Mari Anne Häggander. Jennie Johansson har under sin studietid arbetat
med roller som Grevinnan i Figaros bröllop, Pamina i Trollflöjten,
Donna Anna i Don Giovanni, Marskalkinnan i Rosenkavaljeren, Elsa
i Lohengrin, Michaela i Carmen samt Violetta i La Traviata. 2009
gjorde hon rollen som Andra dam i Opera på Skärets uppsättning av
Trollflöjten. Jennie Johansson studerar nu för sångpedagogen Sten
Sjöstedt.
Erik Lundh - baryton, är född och uppvuxen i Härnösand. Han
påbörjade sin sångutbildning på musiklinjen och senare på sceniska
sånglinjen vid Kapellsbergs folkhögskola. Där medverkade Erik Lundh
som Zuniga och Dancaire i en kortversion av Bizets Carmen. Han
sjöng även Amantio di Nicolao i Gianni Schicchi av Puccini. Under sin
studietid vid Högskolan för scen och musik har Erik bl.a. sjungit roller
som Don Inigo Gomez i Ravels opera Spanska timmen och Emile i
Rotas Den italienska halmhatten.
Dan McLellan - baryton, är född och uppvuxen i Karlskrona Blekinge
där han under sin gymnasietid tog sånglektioner för operasopranen
Monika Janner. 2009 bestämde han sig efter många inspirerande
operauppsättningar i Sverige och Italien för att själv bli operasångare
och gick först ett år på Birkagårdens folkhögskola. 2010 började han
studera på Högskolan för scen och musik där han första året studerade
sång för Bo Urban Nordgren och numera för tenoren Sten Sjöstedt.
Dan McLellan gjorde i höstas rollen som Silvano i Verdis Maskeradbalen på Folkoperan i Stockholm och har under sin tid som student
medverkat i Ravels Barnet och leksakerna och gjort rollen som Nonancourt i Nino Rotas Den italienska halmhatten.
6
Jens Palmqvist - tenor, är född och uppvuxen på Åland. Han påbörjade sina sångstudier på Ålands musikinstitut för att därefter fortsätta
på sånglinjen vid Vadstena Folkhögskola. Jens Palmqvist har under sin
studietid arbetat med roller som Belmonte i Enleveringen ur Seraljen,
Tamino i Trollflöjten, Nemorino i Kärleksdrycken, Jenik i Brudköpet,
Lenskij i Eugen Onegin, Alfredo i La Traviata samt Felice i Den italienska halmhatten. Han kommer sommaren 2013 att göra rollen som
Snut i Läckö Slotts uppsättning av Benjamin Brittens En midsommarnattsdröm. Jens Palmqvist studerar för närvarande för sångpedagogen
och tenoren Sten Sjöstedt.
Susanna Reuter - mezzosopran, är född och uppvuxen i Stockholm.
Hon började sin musikaliska utbildning vid Kulturamas klassiska sånglinje och därefter följde studier vid Musikhögskolan Ingesund samt
Stockholm Operastudio. Under sin utbildning har hon arbetat med roller som Octavian i Rosenkavaljeren, Olga i Eugen Onegin, Frau Reich
i Muntra fruarna i Windsor och Christine i Miss Julie. Hösten 2011
gjorde hon praktik vid Norrlandsoperan som Margret i produktionen
av Wozzeck som även sändes i SVT under våren.
Fredrik Samuelsson - bas, är född och uppvuxen i Linköping. Han
har tidigare utbildat sig vid sceniska sånglinjen på Kapellsbergs
folkhögskola. Under sin studietid har han bl.a. arbetat med roller som
Sarastro i Trollflöjten, Fiesco i Simon Boccanegra samt Le fauteuil i
L’enfant et les sortilèges. 2011 spelade han rollen som Vaktkorpral i
Den italienska halmhatten som sattes upp på Högskolan för scen och
musik. Till sommaren ska Fredrik spela rollen som Snug i En midsommarnattsdröm på Läckö Slott.
Anna Sandström - lyrisk sopran, är född och uppvuxen i Sollefteå.
Hon började studera klassisk sång 2003 vid Kapellsbergs folkhögskola.
Därefter fortsatte hon sina studier vid musikhögskolan i Piteå där hon
studerade till musiklärare med inriktning sångpedagog klassisk sång
för lektor Synnöve Dellqvist. Anna Sandström har medverkat vid flera
konserter däribland under ”Early music festival”, ”Matteifestivalen”
och ”Piteå sommarakademi”. Hon har även medverkat som korist och
första cover som Anaide i Nino Rotas Den italienska halmhatten. Under våren 2012 spelade Anna Sandström Prinsessan i Maurice Ravels
opera Barnet och leksakerna. Hon har också deltagit i en rad masterclasses för bl.a. Olle Persson, Birgitta Svendén och Barbara Bonney.
V.g. vänd!
7
Viktor Tågestad - lyrisk baryton, är född i Stockholm och uppvuxen
i Härnösand. Han har tidigare studerat vid Kapellsbergs folkhögskola
i Härnösand samt på Vadstena Folkhögskola. Hösten 2011 gjorde han
praktik på Norrlandsoperan som Zweiter Handwerksbursche i Alban
Bergs Wozzeck, en uppsättning som både gick på turné samt sändes i
SVT som Veckans föreställning. Under utbildningen på Högskolan för
scen och musik har Viktor Tågestad framfört Le Chat och L’Horloge
i Ravels L’enfant et les sortilèges och Una Guardia i Nino Rotas Den
Italienska Halmhatten. Han har varit solist i flera av de stora oratorierna, såsom Faurés Requiem, Mozarts Kröningsmässa och Kristuspartiet
i Fredrik Sixtens En svensk Markuspassion. Viktor Tågestad studerar
för Marco Stella.
Dan McLellan, Guglielmo
8
University of Gothenburg Symphony Orchestra
Orkestern består av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt
orkesterspel vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Läsåret 2012/13 deltar
studenter från tretton länder.
Den unika utbildningen bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan med
syfte att förbereda studenterna för arbetet som professionella orkestermusiker i internationell miljö.
Förutom teoretiska ämnen, kammarmusik och lektioner på det egna instrumentet innehåller
masterutbildningen varje läsår åtta orkesterproduktioner med sammanlagt ca. femton offentliga
konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har
t.ex. Shao-Chia Lü, Olaf Henzold, Shi-Yeon Sung, Christian Badea, Roland Kluttig, Eri Klas
och Christian Zacharias gästat orkestern. Bland solisterna märks bl.a. Roland Pöntinen, piano,
Malin Broman, violin och sångerskorna Monica Groop och Kristina Hansson.
Varje år samarbetar orkestern också med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik.
De senaste operaproduktionerna innan Così fan tutte har varit Figaros bröllop av Mozart och
Den italienska halmhatten av Nino Rota.
Konstnärlig och pedagogisk ledare för utbildningen är professor Kjell Ingebretsen, hovkapellmästare och tidigare bl.a. chef för GöteborgsOperan.
Orkestern är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten.
University of Gothenburg Symphony Orchestra
Foto: Thomas Bergh
9
Rollista
Fiordiligi Jennie Johansson
Dorabella Susanna Reuter
Despina Catharina Galgerud (7, 11 och 14 dec)
Anna Sandström (8, 12 och 15 dec)
Ferrando Jens Palmqvist
Guglielmo Dan McLellan (8, 12 och 15 dec)
Viktor Tågestad (7, 11 och 14 dec)
Don Alfonso Erik Lundh (8, 12 och 15 dec)
Fredrik Samuelsson (7, 11 och 14 dec)
Anna Sandström, Despina
Erik Lundh, Don Alfonso
Dan McLellan, Guglielmo
10
Mira Bartov, regissör
Mira Bartov är utbildad skådespelerska vid Drama Centre London och utbildad regissör vid
Operahögskolan i Stockholm. Hon har fått sin musikaliska utbildning vid Nordiskt Musikkonservatorium och har studerat litteraturvetenskap, filosofi och idéhistoria vid Stockholms
universitet. Mira har skrivit operalibretton och gjort flera översättningar av libretton bl.a. till
Tosca och Fedra, som framförts på Folkoperan. Hon har bla.a. regisserat Snäll rebell med
Operareflex, Julius Caesar och Trollflöjten på Norrlandsoperan, Fyren med Piteå kammaropera,
Rigoletto, Gianni Schicchi, Shit också, Pärlfiskarna och Faust på Folkoperan. 2008–2011 var
hon konstnärlig chef för Folkoperan i Stockholm. 2009 blev hon professor i musikdramatisk
gestaltning vid Högskolan för scen och musik. Våren 2010 regisserade hon Unsuk Chins opera
Alice i underlandet på Opéra Grand-Théâtre de Genève, dit hon återvände 2011 för att regissera
Enleveringen ur seraljen. Just nu spelas musikalen Chess på svenska i en uppdaterad version av
Mira Bartov på GöteborgsOperan.
Kjell Ingebretsen, dirigent
Kjell Ingebretsen debuterade 1969 som dirigent vid Kungliga Operan i Stockholm. Där var han
verksam som kapellmästare fram till 1996 – åren 1979-82 även som orkesterchef.
Under nio framgångsrika år (1996-2005) var han sedan chef för GöteborgsOperan och med
ett antal nyskapande föreställningar bidrog Kjell Ingebretsen starkt till att sätta Göteborgs nya
operahus på den internationella kartan.
Kjell Ingebretsen har tidigare även varit professor i dirigering vid Kungliga Musikhögskolan i
Stockholm och åren 2006 till 2009 var han professor i opera vid Kunsthøgskolen i Oslo.
2004 tilldelades Kjell Ingebretsen den kungliga medaljen Litteris et Artibus som utdelas för
framstående konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur. 2006
tilldelades han den kungliga norska Sankt Olavs Medaljen för främjandet av konstnärligt samarbete mellan Sverige och Norge.
Kjell Ingebretsen är sedan 2007 preses i Kungliga Musikaliska Akademien och blev 2009 hedersdoktor vid Göteborgs universitet.
Ger Olde Monnikhof, scenograf
Ger Olde Monnikhof är frilansande scenograf med Teater Trixter som hemmascen. Han har
nyligen arbetat på GEST - The Gothenburg English Speaking Theatre med föreställningen Fly
Me To The Moon av Marie Jones. Han är nu aktuell med Happyland 1979 av Kent Andersson
och Lennart Hjulström, en samproduktion mellan Stadsmissionen, Folkteatern i Göteborg och
Unga Folkteatern. Närmast gör Ger Olde Monnikhof scenografin till Stad av glas fritt efter Paul
Auster på Teater Trixter.
11
Musiker
Violin I
Rocio Vilaplana, konsertmästare
Alexandra Liubomirova
Sofia Hallberg
Emelie Molander
Hanna Nilhammer
Bolor Tumur-Ochir
Violin II
Natalia Cid Iriarte
Elise Marie Endresen
Andreas Nyberg
Maria Gonzales
Annie Svedlund
Viola
Sebastian Lee
Björn Stensen
Urszula Lechowicz
Cello
Julie Peat
Katarzyna Martynkiewicz
Irene Alvar Rozas
Ruth Spargo
Kontrabas
Oboe
Alejandro Vela Recio
Sandra Simon Monje Gabriella Eeles
Klarinett
Roberto Sánchez Barreiro Lucy Rugman
Francisco Javier Martin Moreno
Paula López Bereijo
Fagott
Samer Massaad
Nicolas Macorison Xavier Vidal Aleman Pedro Pérez Conejero
Horn
Martino Torquati Virginia Simon Monje Tora Moe Fause
Trumpet
Niklas Åslund
Kristine Aukner
Pukor
Michael Carlqvist
Joel Larsson
Angelina Mangs
Miriam Castanon Cabezas
Flöjt
Cembalo
Marta Barroso
Aurore Dyé
Helen Benson
12
Mikael Kjellgren
Produktionsteam
Regi
Dirigent
Scenografi/kostym
Musikalisk instudering
Ljusdesign
Mask
Maskörassistent
Kostymansvarig och -tillverkning
Kostympraktikanter
Teaterteknik
Orkestertekniker
Orkesterproducent
Foto
Producent
Teknisk chef
Studierektor
Enhetschef
Prefekt
Jennie Johansson, Fiordiligi
Susanna Reuter, Dorabella
Jens Palmqvist, Ferrando
Viktor Tågestad, Guglielmo
Mira Bartov
Kjell Ingebretsen
Ger Olde Monnikhof
Lars Göran Dahl, Mikael Kjellgren
Thomas Magnusson
Kerstin Olsen
My Maniette
Inger Hultén, Kristin Johansson Lassbo
Isabell Fläde, Tina Ojala
Lars-Åke Carlsson, Fredrik Magnusson
Staffan Abrahamsson, Bjarne Jakobsson
Maria Andersson
Johan Wingborg
Bo Lindfeldt
Erik Jeppsson
Monica Danielson
Anna Maria Koziomtzis
Staffan Rydén
13
Speldatum
Spelplats
Premiärdatum
Föreställningens längd
Spelplan
Artisten, Göteborg, Jacobsonteatern
7 dec kl 19.00 och 8 dec kl 15.00
3 tim 15 min inkl. paus
11, 12, 14 december kl 19, 15 december kl 15
Così fan tutte
Musik
Libretto
Översättning
Titel
Wolfgang Amadeus Mozart
Lorenzo Da Ponte
Magnus Lindman
Così fan tutte ossia La scuola degli amanti
OBS! Fotografering och inspelning vid föreställningen är inte tillåten!
Kom ihåg att stänga av din telefon!
Med reservation för ändringar!
14
Viktor Tågestad, Guglielmo
Fredrik Samuelsson, Don Alfonso
Catharina Galgerud, Despina
Jens Palmqvist, Ferrando
Anna Sandström, Despina
15
Kommande föreställningar och konserter
John Cage 100 år: Ett musikaliskt universum
Måndag 10 december kl 19.00, Artisten, Lindgrensalen
I sant modernistisk anda kan varje stycke av John Cage sägas utgöra ett
unikt musikaliskt universum. Tonsättarens riktlinjer kan ge oändligt många
olika klingande resultat. Här presenterar improvisations- och kompositionsstudenter nya varianter av Cages musik som de arbetat fram under hösten.
Entré: 20:–
Julkonsert: Mänskan var äntligen mänska
Tisdag 11 december kl 19.00, Örgryte nya kyrka
Musik av Sven-Eric Johanson, Dieterich Buxtehude och Kari Bæk.
Med kyrkomusikerkören och instrumentalister från kyrkomusikerutbildningen.
Fri entré, ingen förbokning
Världens vinterkonsert
Onsdag 12 december kl 19.00, Artisten, Sjöströmsalen
Klanger och rytmer från många delar av världen lyser upp vinterkvällen
när studenter från världsmusikutbildningen möter varandra och publiken.
Entré: 20:–
Med reservation för ändringar!
Högskolan för scen och musik
har en för Sverige unik bredd: här utbildas komponister, musikalartister,
musiker med inriktning på improvisation, kyrkomusik, klassisk musik och
världsmusik, lärare i musik och teater samt operasångare och skådespelare.
Närmare 700 studenter finns på grund- och avancerad nivå; dessutom ett
tjugotal doktorander. Närmare 150 lärare och forskare är anställda.
Förutom utbildning, utvecklingsarbete och forskning har högskolan många
kontakter med samhället. Det offentliga säsongsprogrammet omfattar
årligen närmare 200 evenemang. Skolan anordnar och deltar i festivaler,
symposier och konferenser i samarbete med andra delar av universitetet
samt med kulturinstitutioner i och utanför Göteborg.
www.hsm.gu.se
Besöksadress Artisten, Fågelsången 1, bakom Konstmuseet
Postadress Box 210, 405 30 Göteborg
Biljetter [email protected], www.hsm.gu.se eller 031-786 4001 mån–fre 11–12
INFORMATION 031- 786 4043 www.hsm.gu.se
