aaxxTsililrru{ff& I \ I I I I ar ettondeldrare har allvarligaprobiem med rdsten,visar forskning frAn Lunds universitet. Det skrev vi i novembernumret av Skolvirlden. Da det gett sa lingt behiivs sannolikt behandling. Men rdstproblemgar att ftirebygga. Det sdgerAgneta Stolpe,som dr logonom, vilket innebdr att hon bland annat arbetarmed friskvird ftir rosten. ATT GERtISTEN en god arbetsmiljd handlar till viss del om llimplig luftfuktighet, hur lokalerna 5r beskaffademed mera.Detta dr sidant som man bdr ta upp med skolansskyddsombudoch,/ eller arbetsgivaren. -Men om du sjilv anvdnderrdsten pi ett slitt som sliter pil den, hjiilper det inte med en bra arbetsmiljd, siger Agneta Stolpe. Fiir att kunna f6rdndra sitt rdstbeteende miste man forst och fr6mst bli medvetenom hur man anvlnder sin r6st i dag. -Det kan du gdragenomatt prova dig fram, leka med rristen - understika vad som hlnder och hur det kdnns 2010 22 Sl(ow*eiil!'e|#1 JANUART I I ,, Precissom med annat muskelarbete tycker rosten om variation. e Agneta Stolpe, logonom, ) \ di du talar pressat, knarrigt, djupt, pipigt, starkt och svagt. ilARAcilETA slot PEhiller kurser i rostbehandling,for bland annat ldrare, arbetar hon bide i grupp och individuellt med olika sorters civningar. -Rdsten kommer ur kroppen. Om du anvdnder kroppen pi rdtt sitt ndr du talar fir du pi kdpet en mer klangfylld och avspind r6st. En viktig biirjan dr en funktioneli andning och bra hillning. Ett satt att fA koll prl sin andning dr att f6rst blisa ut all luft, och 6ppna upp for att lita kroppen automatiskt fylla pi med ny luft. Hiller du samtidigt en hand pi magen kdnner du hur den vidgas nlr luften flddar in. 0M DUAilv[ilDERrdsten mycket i jobbet beh6ver du ocksi tdnka pi att anvdnda den skonsamt pi fritiden och girna ge den en daglig triningsdos. - Precis som med annat muskelarbete tycker rcisten om variation. Diritir mir den bra av att vi varierar tonhdjd, tempo och styrka under dagens lopp. * Fiirebygg och var med och Sndra p5 statistiken - i dag 5r ldrare den yrkesgrupp som oftast stiker medicinsk hjelp pi grund av rtistproblem. Samla dig och sdk en aktiv,men avspdnd hSllningmed l5g tyngdpunkt. Blis ut luften (pust!) och l8t ny luft fkSda in. Du vidgaskring b5len,brostkorgenvilar och inga spanningarkannskring struphuvudet.Srik"st<id"i andningsmuskler kring bilen. Viirm insidan av handen, som d5 du giir "imma pi en spegel".Ovningenfir fart pi luften och ger en avspendvidgningi strupen.Behill den kiinslani nastaovning! SEg vo-o, vi-i, jo-o,j5-5,ho-o,h5-5. "Puffa" p5, med hjiilp av bukensandningsmusklerp6 vokalen. Grimasera med ansiktet. Massera kiiken lAngoch r<irlig.Sig ja-ja,i5-je,havavava. Hitta "m-ord" (humla,mumla,rumla, fumla, mumma,m51...). Smakapi m:en och sok en avspenningkring struphuvudet. Lis mer eller s6k en logonom pd din ort: www.looonom.se pa din ro s t - Tysta ska ni inte {i vara ikviill! sdger Agneta Stolpe ndr hon trdffar pedagoger frin {iirskola, grundskola, gymnasium och siirskola i Solleftei. Kvilllen har rubriken "R<!sten som pedagogiskt verktyg" och handlar om nisten som arbetsredskap och hur man anvinder rdsten sA skonsamt och efektirt som mojligt. - I ert yrke stdlls stora krav pi era rdster vad gdller hillbarhet och kvalitet, har ni nigon gAng gitt till jobbet utan att ha haft r<isten med erl Hillbarhet iir att ni ska orka gi pi kordming eller vara fotbollstrzinare pi kvdllen dven om ni har pratat hela dagen. Kvalitet dr att folk ska orka lyssna pi er. Ni ska kunna Ih bide barn och vuxna att lyssna, att bli intresserade av det ni sdger och kunna behilla deras intresse. De ska till och med komma ihig en del av vad ni har sagt. Agneta ber?ittar hur viktigt det ?ir att hela kroppen sdger samma sak, det handlar alltsi inte bara om VAD man sdger utan i nn h6gre utstriickning om a1 HUR. Albert Mehrabian, professor emeritus i psykologi vid UCLA i USA har genom studier kommit fram till att det viktigaste i all form av kommunikation, oga mot 6ga, iir kroppsspriket. Det svarar for 55 procent av vad vi kommunicerar. 38 procent av kommunikationen 6r betoning och tonl?ige och endast 7 procent dr sjiilva orden. - R6sten, talet och kroppsspriket zir de bdsta pedagogiska redskapen ni har. Samarbetar tanke, rcist, kroppssprik med orden vi siiger blir vi trovirdiga. Alla har slker mcitt mdnniskor som sdger en sak i sina ord, negot annat i sin rcist och i vdrsta fall dnnu nigot annat med sin kropp. Str2iva e{ier att saga samma sak med hela dig. A N oN tN crN vl xr tc Man har inte en r<ist frin fodseln, man har skafat sig en rcist. R<ist handlar mycket om vana. Man kan inte l?imna in sin rrist och {h en ny, men man kan utveckla dess nyanser och liira sig att hantera rdsten pi otroligt mfrnga olika siitt. Med rdtt andning {br man biittre kontroll dver sin r6st och biittre kontakt med dem man vill ni. Ddrfbr fokuserade Agneta mycket pi sjiilva andningen och ftir att underliitta riitt kroppshillning {W ffifrrn rffis*ffirdH*€ andningen. - Tiink pi bilstabiliteten, den dr ert talst<id. Ni ska Ib muskulaturen i kroppen att jobba kollektir,t, ingen del av kroppen skajobba mer dn andra och in- ffitrb#tstredskmp "Gncillaochgnb:la,gnabbasocltgnata,gnida ocltgnettr,gny ocltgno." dhteslastdet lefrsafrsbfl, Anirtulationen tninadesupp ochsedanhbVdes Nar logonom ochgcispades. nedfi| hullerstensgator bt\"sfuhstuiende AgnetaSnPe hdllerjbrelawng surrar rummetazthumlor 1 O KU L T U RS MOGK A N IVIAR 09 gen del dr kompledig. En funktionell andning ger fylligare rcist, motverkar knarr, avlastar press och stodjer artikulationen. Rosten tycker ocksi om r<irelse och diirlor sliter en dynamisk och varierad r<ist mindre pA stdmbanden - och dessutom sliter den mindre pi dem som ska lyssna pi dig. Ett avsp2int struphuvud ger r6rlighet och dynamik, r<isten llr en god arbets- I miljd och stiimbanden ges m6jlighet att svdnga mjukt och regelbundet. En god artikulation gor att du hdrs, att du {hr fin vokalklang, liter mer nyanserad och mer engagerad. - Din rcist 5r unik och med r<isttrdning iir vi ute efter att du ska fi ut mer av din egen rdst. Du har si minga nyanser i din r6st, men vilket budskap nir lyssnaren? Tiink pi att det alltid dr lyssnaren som har tolkningsftiretriide. Agneta tog ocksa upp olika form av rostproblem, sivdl organiska som funktionella, diir de funktionella - som fonasteni (r6sttr6tthet), heshet och ovarsam r6stvana - kan utvecklas till organiska problem, som knutor pi stdmbanden. - Vi har olika rdsttilighet men ocksi ett eget ansvar hur vi hanterar rdsten. Ndr du iir stressad och mar defigt sa setter det sig lett pe r6sten. Rdkning och alkohol piverkar ocksi rdsten. I en pressad situation 6r det guld viirt att veta viika verktyg du har att tillgi. F A M AN o cH KUL T URS KOL EPEDAGOG ER Agneta Stolpe dr egen{iiretagare och bland annat konsult it Lerarfortbildning AB (L:irarftirbundets fortbildnings AB) och triiffar dfigenom liirargrupper runt om i landet. I Solleftei trdffade hon flera olika typer av pedagoger men diiremot var ingen ldrare fiin musik/kulturskolan pi plats. - Jag var pi kulturskolan Miranda i Mora i samband med skolstarten i hdstas och de bekriiftade att aven musik- och kulturskolans liirare behdver kunskap om rcisten for att den ska hAlla i ljudstarka miljder och vara behaglig att lyssna pd i undervisning. vid konserter med mera. Men vid sAdana hiir till{iillen brukar det siillan komma nAgra lzirare frin musik&ul- turskolor, de kanskejobbar pi kviillarna. En annan sak att notera var att det i Solleftei var enbaft kvinnor pi plats. Varfiir? Tior mdn att de inte behdver hj:ilp med hur de ska anviinda sin nist? Agneta h6ll i alla fall en mycket ffingslande och underhillande {tireldsning och sammanfattade kv?illen med grundftirutsiittningarna fiir en bra rdst - hillbarhet och kvalitet. - Den hillbara rdsten dr biirande och dynamisk. Tiink pi att rdsten ska ha en riktning, det finns alltid ndgon l?ingst bak. Skidespelerskan Stina Ekblad sa en ging: "det fantastiska med r6sten 2ir inte att den dr i mig, utan att den ska ur mig". - En r<ist med kvalitet nir fram och ber6r. Samarbetar tanken, attityden, kroppssprAket, rcisten och dess nyanser med det du faktiskt siiger i ord si behdver du inte ta i si mycket. Anviind hela dig som pedagog. Text och foto: Nils Agren fry