4
Motion
1978179: 1448
av Birgitta Hambraeus m.
fl.
om meritvärderingen vid utnämning a,· lärare vid lantbruksuniver­
sitetet, m. m.
Livsmedel som gör det lättare all behålla hälsan och bördig jord som ror all
framtid säkerställer vår rorsärjning iir av fundamental betydelse. Samhiillct
måste på allt sätt se till all dessa mål uppfylle .
Det råeler enighet om all jordbrukare skall garanteras en med övriga
grupper i amhällct likvärdig levnadsstandard. Det är dock farligt all kräva
alltfOr hög produktivitet och lönsamhet a\ jordbruket: man kan inte ostraffm i
längden gå emot dc biologiska lagarna. Vi må te betala vad det kostar att
producera mat.
Den jordbrukspolitik som rons sedan 1960·talet har emellertid piskat fram
metoder om nu börjar ifråga ällas alltmer. främst a\ jordbrukarna jälva. En
enkät häromåret visade all en stor del av de akti,·a jordbrukarna helst si-. u lie
vilja slippa använda kemikalier. Kemiska bekämpningsmedel t. ex. är ju
främst ett arbetsmiljöhot
om i ror la hand drabbar bönderna och clera
familjer.
Det finns mycket som tyder på all kvävegödslet iir orsak till många
problem. Växterna fOrsvagas och kräver medicin.
Kvävet rarekommer till största delen i nitratform i handel gödselmedlen.
Dessa Hittlö liga salter tränger undan de mer svårlösliga om finns i jorden.
t. ex. zink. selen. mangan och koppar.
Ä ven om jordprov skulle ' isa all dessa
viisentliga mikroämnen finn i jorden. kan växterna inte ta upp dem. därfOr
all dc s. k. kolloidernas negativa laddning har rörsvagat av kvävegödseln och
därigenom inte längre rormår transponera de mer svårlö liga �alterna från
jord till växt. Den kvävegödslade växten byggs upp med mindre väsentliga
salter. Den ser fri k och frodig ut. men mot tånelskraften mot jukdomar och
SkadcinSCkter har fdrSV<IgalS. V<lrigCnOm behovet
il\
kemi i-. bekämpning
ökar.
Det är också troligt all kvävegödslade växter har ett lägre näringsvärde iin
växter om göd lats på räll säll. Dell<� söker man kompensera. Vid malningen
av spannmål till ätts därrör ibland dc viktiga mikroiimncn om man
akmll
vid <�nalys. Detta kallas berikning. Man använder alltså först metoder som
motarbct<�r n<1turens eget siill all skapa friska växter. fyllda med den näring vi
behöver. Därefter tillrör m<�n på konstgjord väg dc ämnen om man hittills
upptäckt vara viktiga. Det innebär möjligen en "berikning" av den kemiska
industrin. men knappa l av jordbrukare eller konsumenter.
For kare i mikrobiologi vid lantbruksuniversitetet i Upp ala har påvisat
andra alarmerande bi' erkningar a\ kvävegödsel. Det finns tecken på att
Mot. 197H/79: 1448
5
mögelsvamp från vlixtcr (iivcn träd) som kviivcgöd!>lat� framkallar sjuk­
domar hos dJur. där vanligt mögel inte gör det. Ä ven kvävegödslat foder tyck'>
ha skadat djuren. Denna forskning har haft svårt med c;in finansiering.
Regeringen bör se till au den prioriteras.
Den ocialdcmokrati ka jordbrukspolitiken drev fram en hårt kvalitetsin­
riktad jordbruksfor kni ng. Det gällde
<Il t
till varje pris prc'>sa kostnaderna för
produktionen.
l ndust ricr som producerar handelsgödsel och kcmisJ..a bekämpningsmedel
har vlixt fram, skapat industrisyssclsiillning. och dc månar om sin framtid.
Pengar satsa� på fortsall forskning, som utgår från all dc egna proclukterna
!>kall behövas.
Lantbruksuniversitetet. som utbittiar lärare vid lantbruksskolor och konsu­
lenter vid lantbruksnämnder etc., domineras totalt av denna speciella
vctcn kapliga skola. primärt inriktad på kvantitet och ekonomi. Parallellt
med denna forskning har andra jordbruksmetoder' idarcut' ccklats. Gemenamt för dc s. k. naturenliga och biodynamiska och andra biologiskt
balanserade odlingsmetoder är au man därvid inte am änder dnvande
handelsgödsel eller kemiska bekämpning medel. utan att grunden iir att
stimulera markens egen alstringskraft: mer biologi än kemi och mer kvalitet
än kvantitet. mer arbete direkt med jorden och mindre inköp utifrån. Dc som
urbetar efter dc sa principer har emellertid måst klara sig utan samhällets
stöd. Ja, dc har närmast upplevt sig som förföljda av samhällets represen­
tanter.
All det går all producera utmärkta livsmedel på delta säu iir ändå bevisat i
praktiken. Många jordbrukare önskar också lära sig dc biologi k t balanserade
metoderna.
Det lir nu hög tid att samhället slutar prioritera
en
vetenskaplig
kola
framför andra. Vid tjlinstctillsiiuningar vid lantbruks universitetet och vid
andra utnämningar bör regeringen se till au personer med kunskap i och
erfarenhet från biologiskt balanserad odling f1lr företräde. sakkunnigbedöm­
ning kan inhiimtas från t. ex. Tyskland, USA och Frankrike.
Med hänvisning till det anförda hemställes
au riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
l.
att personer med kunskap i och erfarenhet a,· biologiskt
balanserad odling bör ha företriide vid utnämningar vid lant­
bruksuniversitetet.
2. att forskning om kvävegödselns inverkan på hiilsan och
växternas näringsupptagning bör intensifieras.
Stockholm den 25 januari 1979
BIRGITTA IIAMBRAEUS(c)
MARGIT ODELSPARR (C)
GUNILLA A 'DRE (c)
PÄR GRA
STEDT (c)
