Ojämlikhet i hälsa

Ojämlikhet i hälsa
Sara Fritzell
MPH, Med dr. Utredare
Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL
[email protected] / [email protected]
Denna presentation:
 Vad är den sociala gradienten i hälsa?
 Orsaker till ojämlikhet i hälsa och vård
 Socialt och ekonomiskt utsatta gruppers hälsa och
vårdutnyttjande
Sara Fritzell, maj 2016
Ojämlikhet - Sverige
 Kvinnor får mer sällan högspecialiserade behandlingar som
hjärtdefibrillator eller pacemakrar (Socialstyrelsen 2011)
 Lågutbildade- och invandrarkvinnor lägre risk bröstcancer.
Risken att dö dock högre (Moradi 2012)
 Kvinnor, lågutbildade, samt utlandsfödda är mer sårbara att
förlora arbetet efter att ha vårdats för sjukdom i rörelseorganen
(Falk, Burström, Nylén 2011) (även IHD)
 Högre nivåer av undvikbar dödlighet bland personer som
vårdats för psykiatriska besvär (Björkenstam et al. 2013)
Sara Fritzell, maj 2016
Klasskillnader i dödsorsaker
bland män 30-59 år
(Erikson och Torssander 2008)
3
2,5
högre tjm
2
mellan tjm
lägre tjm
1,5
kval arb
rutin tjm
1
okval arb
0,5
0
Alla orsaker
Sara Fritzell, maj 2016
Cancer
Cirkulation
Yttre orsaker
Sjukvårdskostnader för vård under sista
levnadsåret, efter inkomstkvintil
(Stockholm 2001/2003)
100
Expenditure ('000 SEK)
80
60
40
20
0
1
*Justerat för ålder, diagnos,
antal vårddagar
Sara Fritzell, maj 2016
2
3
Income group (1 lowest)
4
5
Källa: Hanratty et al 2007
Ojämlikhet i hälsa - definition
 Systematiska hälsoskillnader mellan olika grupper
 Länkar individers hälsa till de strukturer av social
ojämlikhet som formar deras liv. (Graham 2004)
 Hälsoskillnader ”som är onödiga eller skulle kunna
undgås, och som dessutom ses som orättvisa och
orättfärdiga..” (Whitehead 1990, s 1)
Sara Fritzell, maj 2016
Vad tänker du är den viktigaste
orsaken till ojämlikhet i hälsa?
 Materiella faktorer och sämre livsvillkor?
 Psykosociala faktorer som stress över
ekonomi eller arbete?
 Beteenderelaterade faktorer (levnadsvanor)?
Sara Fritzell, maj 2016
Vad beror ojämlikhet i hälsa på?
 Materiella faktorer, sämre levnadsvillkor; brist på mat, bostad, rent
vatten eller sjukvård tex.
 Psykosociala faktorer, stress över ekonomi eller arbete, skam
 Beteenderelaterade faktorer, riskbruk av alkohol, rökning, dålig kost,
brist på motion
 Livsloppsperspektiv (Barker hypotesen)
 Tillgång till hälso- och sjukvård
Sara Fritzell, maj 2016
Fundera!
 Kan ni tänka er några grupper som ofta är
utsatta med avseende på hälsa, eller som inte
kommer till vården i den utsträckning de
behöver?
 Har ojämlikhet i hälsa någon betydelse för dig i
din yrkesroll?
Sara Fritzell, maj 2016
Jämförelse mellan olika grupper i
befolkningen, FHE 2014, Stockholms län.
Antal svarande
Vård och ekonomiska resurser
Avstått tandläkare
Avstått sjukvård
Avstått läkemedel
Hälsoutfall
Långvarig begränsande sjukdom
Sämre än god självskattad hälsa
Nedsatt psykiskt välbefinnande
Sara Fritzell, maj 2016
Befolkningen Utrikes födda Ensamstående Arbetslösa Personer med Personer boende i
mödrar
unga vuxna sjuk/akt ers Storstadssatsningens
områden
18-64 år
18-64 år
18-60 år
18-24 år
18-64 år
18-64 år
15614
3061
346
76
401
843
14,2
4,3
3,9
21,2
6,3
5,3
29,8
11,0
11,6
21,7
11,6
6,8
36,2
11,2
15,4
24,6
9,5
8,2
18,7
23,0
26,1
21,4
27,6
25,6
23,5
32,8
39,6
22,6
33,0
40,8
89,4
79,2
46,0
25,8
33,7
28,7
Bestämningsfaktorer för hälsa
Sara Fritzell, maj 2016
Levnadsvanor och övervikt i Stockholms
län*, FHE 2014, per utbildningsgrupp och
kön
Män
Kvinnor
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
Daglig rökning
18,4
10,7
5,8
14,9
12
4,9
Berusningsdrickande
32,4
30,1
25,5
18,5
16
10,2
Grönsaker minst 2 ggr/dag
19,7
18,9
27,7
26,4
30,9
43,9
Stillasittande
22,8
19,9
13,1
25,4
17,5
11,7
BMI >25
54,5
58,7
46
41,7
43,4
28,7
BMI>30
16
14,9
8,6
14,3
12,4
7,3
*åldersstandardiserade siffror
Sara Fritzell, maj 2016
Sara Fritzell, maj 2016
Områdesskillnader - förekomst av
diabetes i SLL (Läkemedelsregistret)
0,2
0,18
0,16
Andel_diabetiker
0,14
0,12
Utsatta områden
0,1
62 år
47 år
0,08
0,06
Övriga områden
0,04
0,02
0
20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80
Age
pp_diabetes_utsatta_områden
Sara Fritzell, maj 2016
Ålder
pp_diabetes_övrigaSLL
Varför är detta viktigt för personer som
arbetar med vård och omsorg?
 Möter många utsatta människor i vården – som är
mer sårbara och har flera samtidiga problem
 Helhetsbild, respekt och värdighet gör skillnad
 Vården kan utjämna eller förstärka skillnader i hälsa
Sara Fritzell, maj 2016
Sociala skillnader i sjukvårdsutnyttjande
– möjliga förklaringar
Hälsofrämjande/
förebyggande insatser
Hälsans
bestämningsfaktorer
Hälsotillstånd
Ekonomi, kulturella
faktorer, bemötande
Behov
Efterfrågan
Tillgång till vård
– Utbud av vård
Vårdkonsumtion
Hälsoutfall
Källa: Burström 2012
Sara Fritzell, maj 2016
10000 kronors frågan: Hur nå dem som är
svåra att nå?
Tabell 1. Typer av aktiviteter genomförda vid vårdcentralerna i relation till målen
Typ av hälsofrämjande aktivitet
Motivations- Förebyggande
höjning
Fysisk aktivitet Hälsoinformation
Ökad
tillgänglighet
Hälsodagar/öppet hus med
hälsoinformation och provtagning
(Wasa, Vårby, Rinkeby, Tensta, Jordbro,
Husby Akalla)
X
X
X
X
Uppmärksamhetsvecka:
alkohol, diabetes, astma/KOL,
Inspirationsvecka med simhallen
(Wasa, Vårby, Tensta)
X
X
X
X
Hälsosamtal/hälsoinformation/
samtalsträff om hälsa (Vårby, Tensta,
Rinkeby, Jordbro, Wasa)
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Rörelsegrupp med hälsoinformation (Wasa)
X
X
X
X
X
Utbildning/kompetenshöjning för personal
(Husby Akalla, Rinkeby, Vårby, Wasa,
Tensta)
X
Promenadgrupp/Gå-grupp
(Wasa, Vårby, Tensta, Rinkeby, Husby
Akalla)
Sara Fritzell, maj 2016
X
Framgångsfaktorer i interventionen
Sara Fritzell, maj 2016
Observerade effekter i befolkning och
personal
Befolkning
 Ökad tillgänglighet
 Snabbare upptäckt av ohälsa
 Ökad förståelse samband levnadsvanor och hälsa
 Ökad kunskap om egen hälsa
 Ökad fysisk aktivitet
 Minskad social isolering
 Kunskap om vårdens struktur
 Ökat förtroende för vården
Personal
 Stärkt hälsofrämjande roll
 Arbeta strategiskt hälsofrämjande
 Utveckla hälsofrämjande och utåtriktade arbetssätt
 Förstärkt lärandeperspektiv
 Ökad arbetsglädje hos personalen
 Inspiration och engagemang
 Utökad samverkan med lokala aktörer
 Utökad samverkan med andra vårdcentraler
Sara Fritzell, maj 2016
Take home message
 Socialt och ekonomiskt utsatta grupper har sämre
hälsa men underkonsumerar vård
 Ohälsa följer en social gradient och beror på
systematiska skillnader i livschanser, levnadsvillkor
och livsstil
 Vi måste vara medvetna om ojämlikhet i hälsa, bara
då kan vi göra något åt den.
Sara Fritzell, maj 2016
Tack för uppmärksamheten!
Sara Fritzell, maj 2016
[email protected]/ [email protected]