”Enkät för cancerberörda – patienter och närstående” med närmare 2 000 deltagare visar:
96 procent av cancerpatienter har aldrig fått en plan för
rehabilitering. En av dem är Alexander, Göteborg, som
nekades minnesträning när han fick hjärntumör som 20-åring.
Endast 4 % av patienter med cancersjukdom har en rehabiliteringsplan, visar Nätverket mot
cancers stora enkät för cancerberörda.
Enligt den nationella cancerstrategin ska ALLA cancerpatienter ha en rehabiliteringsplan.
– Att inte ha en integrerad rehabilitering och jobba förebyggande kan skapa mer lidande än vad
sjukdomen i sig redan gjort. Patienter behandlas väldigt olika. Ibland finns resurser avsatta för
exempelvis dietist, kurator, psykolog eller sjukgymnast. Men på en annan avdelning på ett och
samma sjukhus, kan resurser saknas helt. Det är ett väldigt orättvist och ohållbart system, säger
Patrik Göransson, psykolog och ordförande i SWEDPOS (Svensk förening för psykosocial onkologi &
rehabilitering).
Alexander Johansson, student på Chalmers i Göteborg, var bara 20 år är när han fick en hjärntumör.
– Vården hanterade tumören, men där slutade också ansvaret. Det var på omvägar som jag långt
senare kom i kontakt med en kurator, säger Alexander Johansson, som hunnit bli 28 år. Han har ett
försämrat närminne. Det blir mycket listor och kom-ihåg-lappar, studierna tar längre tid än för andra.
– Trots att jag var så ung när jag blev sjuk, har jag inte fått någon hjälp alls med rehabilitering.
Ingenting! På minnesmottagningen ville de först inte ens göra någon bedömning. Ett par år senare
gick de med på att göra en preliminär undersökning men konstaterade bara att jag inte hade någon
allvarlig minnesstörning. Någon hjälp för att förbättra minnet kunde de inte ge, säger Alexander
Johansson.
”Enkät för cancerberörda – patienter och närstående. Att leva med eller nära cancersjukdom” har
gjorts av Nätverket mot cancer och diskuteras på Världscancerdagen 4 februari.
– Alla har rätt till en personligt utformad rehabplan, men att inte ens unga personer får en är inget
annat än en skandal. Som cancerpatient behöver du rehab hjälp med både de psykiska och fysiska
konsekvenserna av sjukdomen, hantering av existentiella frågor och hjälp och råd gällande praktiska
och sociala delar. T ex så har kvinnor högre risk att drabbas av ångest och depression under
cancersjukdomen, detta måste tas hänsyn till. En annan cancerpatient kanske lever i en dålig relation
och behöver social stöttning. Fler cancersjukdomar kan ge svårigheter att äta eller gå på toaletten
och dessa patienter måste få relevant information och fysisk hjälp om detta. Existentiella frågor som
till exempel: Vem är jag? Vad är meningen med livet? uppstår ofta vid en cancersjukdom och är
mycket tungt att bära själv. Vi cancerpatienter måste kunna lita på att vården finns för oss under hela
cancerresan, konstaterar Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer.
FAKTA: Var tionde minut för en ny människa i Sverige besked om cancersjukdom. Var tredje svensk
får cancer under sin livstid. Cancersjukdom berör oss alla, antingen som drabbade eller som
närstående.
Mer information och kontaktuppgifter:
Bifogas: ”Enkät för cancerberörda – patienter och närstående. Att leva med eller nära
cancersjukdom”.
Bifogas: Inbjudan till Världscancerdagen.
Frågor:
Patrik Göransson, psykolog. 070-979 88 17.
Alexander Johansson, student. 0736-37 83 91.
Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer, 0705-72 60 80.
Pressansvarig: Lena Bergling 070-2345 158, Annika Eliasson 0702-35 43 35.
Nätverket mot cancer är ett samarbete mellan cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer.
Huvudfrågor är cancerprevention, en rättvis cancervård och patienträttigheter.
