Förhållandet mellan CD-försäljning, digital musikförsäljning

Förhållandet mellan CD-försäljning, digital
musikförsäljning, framföranderättigheter,
privatkopieringsersättning
och konsertintäkter
MARKUS
LARSSON
Examensarbete
Stockholm, Sverige 2009
Förhållandet mellan CD-försäljning, digital
musikförsäljning, framföranderättigheter,
privatkopieringsersättning
och konsertintäkter
MARKUS
LARSSON
Examensarbete i medieteknik om 30 högskolepoäng
vid Programmet för medieteknik
Kungliga Tekniska Högskolan år 2009
Handledare på CSC var Roger Wallis och Daniel Johansson
Examinator var Nils Enlund
TRITA-CSC-E 2009:065
ISRN-KTH/CSC/E--09/065--SE
ISSN-1653-5715
Kungliga tekniska högskolan
Skolan för datavetenskap och kommunikation
KTH CSC
100 44 Stockholm
URL: www.csc.kth.se
Förhållandet mellan CD-försäljning, digital
musikförsäljning, framföranderättigheter,
privatkopieringsersättning och konsertintäkter
Sammanfattning
I denna rapport beskrivs olika varianter på affärsmodeller för musikutgivning på Internet och
några befintliga musiktjänster i Sverige. Utvecklingen vad gäller musikutgivning på Internet har
tidigare varit koncentrerad kring styckvis försäljning av album och låtar. Under 2008 tillkom
några musiktjänster, både via Internet och mobila musiktjänster, där ett stort utbud av musik
finns tillgänglig till ett fast pris. Det finns tecken på att en del skivbolag kommer att bli mer som
”musikbolag” där det kommer att bli viktigt med att nå ut med musik på andra sätt än endast
albumutgivningar. Att nå ut med musik till konsumenter via olika nätverk på Internet och besök
vid konserter och festivaler får större betydelse.
Intäkter till musikbranschen i sin helhet återges genom genomgång av vissa kategorier från
årsredovisningar från branschorganisationerna IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede.
Intäkter för fysisk albumförsäljning, digital musikförsäljning, framföranderättigheter och
privatkopieringsersättning återges. Den fysiska albumförsäljningen har minskat kraftigt. Den
digitala musikförsäljningen har endast ökat i en blygsam takt. Totala intäkter för konserter och
festivaler går det endast att göra uppskattningar på. Vid jämförelse av nettoomsättningar för de
största skivbolagen och några konsertarrangörer visar det att de omsatte ungefär lika mycket
under 2007. Urvalet är dock för litet för att konstatera om det gäller för hela marknaden eller
inte. Om intäkterna för en CD-skiva och en konsert är lika stora får artisten mer pengar för
konsertevenemanget än för skivförsäljningen. Ökade konsertintäkter kompenserar inte
skivbolagen.
The relationship between revenues from physical
and digital albums, performance rights and
concerts
Abstract
This report describes different business models for music publication on the Internet and some
existing music services in Sweden. Distribution via the Internet has been dominated by selling
individual songs and albums. 2008 saw the start of new music services on the Internet and via
mobile services, with a large music catalogue available at a fixed price. There are signs that
some record companies might change their business models to become “music companies” with
a broader range of activities, where the aim is to reach consumers in other ways than just selling
albums.
The development of revenues to the music business from physical and digital albums and
performance rights are described. The revenues presented are based on data from the Swedish
collecting societies. Sales of physical albums have been heavily reduced and sales of digital
albums have only increased in a moderate way. It is only possible to give estimates of the
revenues from concerts and festivals. Net revenues for the largest record companies and some
concert arrangers show that the turnovers are almost the same for 2007. The selection is too
small to see how it is for the whole market. If the revenues for a CD and a concert are the same,
the artist get a larger share for the concert than for the CD. Increased revenues for concerts do
not compensate the record companies.
Förord
Detta examensarbete har utförts som ett avslutande moment i civilingenjörsutbildningen i
medieteknik för Skolan för datavetenskap och kommunikation på Kungliga Tekniska
högskolan, KTH. Ett stort tack riktas till min handledare Professor Roger Wallis för råd och tips
som har varit till väldigt stor hjälp och som har lett till slutförandet av denna rapport. Ett stort
tack riktas även till biträdande handledare Daniel Johansson för råd och tips till detta examensarbete.
Innehållsförteckning
1 Inledning .......................................................................................................................... 1
1.1 Bakgrund ................................................................................................................... 1
1.2 Syfte och mål............................................................................................................. 1
1.3 Problemformulering ................................................................................................... 2
1.4 Metod........................................................................................................................ 2
1.5 Avgränsningar............................................................................................................ 3
1.6 Kvalitativa och kvantitativa data.................................................................................. 3
1.7 Reliabilitet och validitet.............................................................................................. 3
2 Musikbranschen................................................................................................................ 5
2.1 Historik över medier................................................................................................... 5
2.2 Nya marknader........................................................................................................... 5
2.3 Digital musik ............................................................................................................. 6
2.4 Musiktjänster ............................................................................................................. 7
3 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet.............................................................. 8
3.1 Digital Rights Management......................................................................................... 8
3.2 Immateriella rättigheter............................................................................................... 8
3.3 Värdekedja för CD-skivor ........................................................................................... 9
3.4 Värdekedja för digitala musikfiler ..............................................................................10
3.5 Intäktsfördelningar för CD-skivor...............................................................................11
3.6 Intäktsfördelningar för digitala musikfiler ...................................................................12
3.7 Ersättningar för prenumerationstjänster.......................................................................13
3.8 Prenumerationstjänster...............................................................................................13
3.9 Övriga affärsmodeller................................................................................................15
3.10 Mobil musik............................................................................................................15
3.11 Analys av affärsmodeller .........................................................................................16
4 Utvecklingen inom musikbranschen..................................................................................18
4.1 Branschorganisationer ...............................................................................................18
4.2 IFPI..........................................................................................................................18
4.3 SAMI .......................................................................................................................21
4.4 STIM........................................................................................................................22
4.5 NCB.........................................................................................................................25
4.6 Copyswede ...............................................................................................................26
4.7 Sammanställning .......................................................................................................28
4.8 Musikbranschens intäkter...........................................................................................30
4.9 Analys av musikbranschens intäkter ...........................................................................33
5 Slutsatser.........................................................................................................................36
6 Diskussion.......................................................................................................................38
7 Källförteckning................................................................................................................43
7.1 Tryckta och elektroniska källor ..................................................................................43
7.2 Möten, e-mailkontakter och telefonsamtal...................................................................46
Inledning
1 Inledning
I detta kapitel ges en bakgrund till examensarbetet och problemformuleringen
presenteras. Metodvalet och avgränsningar anges.
I kapitel 2 ges en introduktion om tillgängligheten av musik på Internet. I kapitel 3 presenteras
några varianter på affärsmodeller och några befintliga musiktjänster i Sverige. Det är musiktjänster i form av låt- och albumförsäljning, prenumerationer och annonser. I kapitel 4
presenteras musikbranschens intäkter med uppgifter från branschorganisationerna IFPI1 , SAMI2 ,
STIM3 , NCB4 och Copyswede 5 .
1.1 Bakgrund
Spridningen av musik och filmer via fildelningsnätverk på Internet har skapat stora debatter om
det är rätt eller fel att upphovsrättsskyddat material sprids på detta sätt. Lagstiftningen har lett
till att det är olagligt att ladda upp och ner upphovsrättsskyddat material utan att rättigheterna
har lösts. Fildelningen av musik och film har ändå fortsatt.
CD-försäljningen minskade runt år 2000. Vid den tidpunkten fanns det få alternativ för musikförsäljning på Internet. Det har tillkommit en del musiktjänster via Internet och det fortsätter att
utvecklas nya tjänster. Det går att distribuera musiken på Internet genom P2P-nätverk,
strömmad musik och nedladdning från en server. Några affärsmodeller är styckvis låt- och
albumförsäljning för nedladdning, prenumerationstjänster med strömmad musik i form av
betalning från kund eller gratis med annonser.
Den minskade skivförsäljningen har drabbat artister och skivbolag hårt. I media har det
rapporterats en hel del om huruvida musikbranschen är i kris eller inte. Det har återgetts att
musikbranschen får in intäkter via branschorganisationer och att konsertindustrin växer. Det har
förekommit brister på fakta och siffror om hur det verkligen ligger till. Anledningen till
utförandet av detta examensarbete har varit att beskriva hur det har gått för musikbranschen i sin
helhet. Tidigare undersökningar om musikbranschens utveckling har ofta varit relaterade till hur
det har gått internationellt. Avsaknaden av information om den svenska musikbranschen har lett
till vikten av att redogöra för vilka musiktjänster som har tillkommit och att återge siffror för
musikbranschen i Sverige.
1.2 Syfte och mål
Det är av intresse att undersöka vilka problem musikindustrin ställs inför vid övergång från en
fysisk produkt till digitalt material. Vid utgivning av ny musik från en artist på Internet så kan
det vara i form av musikfiler eller strömmad musik. Vilka kostnader som försvinner och
förändras vid en övergång från CD-skivor till digitalt material beskrivs. Värdekedjor för de
olika utgivningsmetoderna CD-försäljning, nedladdning och till en viss del prenumerationstjänster anges. Olika affärsmodeller för utgivning av musik på Internet beskrivs. Några exempel
på musiktjänster i Sverige anges.
1
IFPI (International Federation of the Phonographic Industry)
SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation)
3
STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå)
4
NCB (Nordisk Copyright Bureau)
5
Copyswede tillhandahåller privatkopieringsersättning
2
1
Inledning
Det finns möjligheter för musikindustrin med nya sätt att ge ut musik. Genom att beskriva
förändringar för hur förhållandet mellan intäkter från CD-försäljning, digital musikförsäljning,
framföranderättigheter, privatkopieringsersättning, konserter och festivaler har förändrats går
det att få en överblick av hur musikbranschen i sin helhet har förändrats. Förändringarna för den
svenska musikbranschen redogörs genom att siffror presenteras för musikbranschens övriga
intäkter, utöver CD-försäljning och digital musikförsäljning, från framförande, konserter och
privatkopieringsersättning från branschorganisationerna IFPI, SAMI, STIM, NCB och
Copyswede.
Användningen av begreppet musikindustrin är relaterat till verksamheter som skapar musik. Till
musikbranschen är även användningen av musik som rättighetsorganisationer inkasserar
ersättningar för inräknat. IFPI, SAMI, STIM och NCB är rättighetsorganisationer. I rapporten
används begreppet branschorganisationer för IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede.
1.3 Problemformulering
I denna rapport beskrivs några varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
och några musiktjänster som finns i Sverige. Hur det har gått för den svenska musikbranschen i
sin helhet återges med uppgifter från branschorganisationerna. Hur förhållandet mellan intäkter
för CD-försäljning, digital musikförsäljning, privatkopieringsersättning, framföranderättigheter
och intäkter från konserter och festivaler har förändrats mellan år 1998 och 2008 redogörs med
kontroll av intäktsströmmar mellan organisationerna.
1.4 Metod
Detta examensarbete har varit till en stor del en granskning och återgivning av olika källor.
Enligt Judith Bell är ett angreppssätt när det gäller dokument ”problemorienterat” (Bell, 2006, s.
124). Det innebär att frågeställningar uppkommer under genomgång av sekundärkällor. Enligt
Bell innebär en primärkälla ”en sådan källa som kommer till stånd eller som man får tag i under
arbetets gång” och en sekundärkälla innebär ”en tolkning av saker och ting som ägt rum (t.ex.
under forskningens gång) och som baseras på en primärkälla” (Bell, 2006, s. 125). Vissa källor
kan både vara en primärkälla och en sekundärkälla. (Bell, 2006, s. 124-125)
Källhänvisningarna för denna rapport är gjorda enligt två sätt. Det ena sättet är att en punkt sätts
efter källhänvisningen och det innebär att endast den meningen är återgivet från den källan. Det
andra sättet med att en punkt sätts innan källhänvisningen innebär att alla meningar i texten
innan källhänvisningen för det stycket är återgivna från den källan.
Under genomgången av litteraturen förtydligades problemformuleringen som jag hade från
början av examensarbetet. De primärkällor som jag har använt mig av var den intervju som
genomfördes på STIM, de e-mailkontakter och de telefonsamtal som genomfördes med
representanter för IFPI, SAMI, STIM och NCB. Sekundärkällorna var den forskningslitteratur,
de artiklar och årsredovisningar från branschorganisationerna SAMI, STIM, NCB och
Copyswede som redovisas i kommande kapitel. Genom att ta del av bland annat
årsredovisningar från branschorganisationer och tidigare undersökningar kan det gå att göra
uppskattningar hur mycket olika parter inom musikbranschen får. Det finns svårigheter vid
redogörelse av stegen i värdekedjor. Kontakter med branschorganisationerna togs allteftersom
arbetet utvecklades för att få fram fakta.
Detta examensarbete leder inte till en heltäckande bild av kostnadsförändringar vid övergång
från CD-skivor till digitala alternativ. Produktionskedjan för utgivning av musik kan se lite
olika ut beroende på artist och skivbolag, vad gäller antalet parter inblandade, men de har en
liknande struktur. Undersökningen ger en insikt i olika möjligheter som skivbolag och artister
har för att nå ut med sin musik och hur viktiga alternativa intäktskällor som konserter,
privatkopieringsersättning och användningen av musik i media och som bakgrundsmusik är.
2
Inledning
Jämförelser görs med hur situationen är idag med hur det var innan och under utvecklingen av
de olika digitala alternativ som finns idag.
1.5 Avgränsningar
Musikbranschen innefattar ett stort område. Aktörerna för detta examensarbete är begränsade
till upphovsmän, musikförlag, artister, musiker, skivbolag med dess aktörer inblandade, konsertoch festivalarrangörer, rättighetsorganisationer, musiktjänster samt konsumenter. Aktörer som
bland annat återförsäljare och musiktjänster kommer intäkter inte att redogöras för.
Fokus för detta examensarbete är olika varianter på affärsmodeller för musikutgivning på
Internet, befintliga musiktjänster i Sverige och intäkter för skivförsäljning, konserter och från
rättighetsorganisationer. Det rör sig om aktiva köp av CD-skivor, digital musik, konsertbiljetter
och för privatkopieringsersättning från lagringsmedier till STIM, IFPI och SAMI. Det rör sig
även om användningen av musik i media och som bakgrundsmusik i butiker. Företag som
använder inspelad musik i sina verksamheter behöver ha avtal med STIM, IFPI och SAMI.
För STIM och SAMI presenteras internationella ersättningar för framförande. Internationella
ersättningar för IFPI har inte gått att få fram. Exportintäkter för CD-skivor presenteras inte. Det
är siffror för svenska och utländska album sålda i Sverige som presenteras.
Detta examensarbete ger en objektiv bild av hur det har gått för den svenska musikbranschen i
sin helhet. Det finns inga redogörelser om vissa artisters och skivbolags svåra situation och de
problem som har skapats med minskad skivförsäljning. Fildelning som fenomen behandlas inte.
1.6 Kvalitativa och kvantitativa data
Olika affärsmodeller på Internet beskrivs, genom hänvisningar till litteratur inom området
musikbranschen. Jämförelser för olika affärsmodeller på Internet och traditionella affärsmodeller för musikproduktion görs genom återgivning av olika beskrivningar och
kategoriseringar som gjorts i tidigare undersökningar. Några befintliga musiktjänster i Sverige
anges. Hur musikbranschen har anpassats till de nya förutsättningarna med de digitala
alternativen att ge ut musik och även de olika nätverken med möjligheter att nå ut till
konsumenter beskrivs.
En intervju med en representant från STIM genomfördes. Flera frågor ställdes till personer via
e-mail och telefon till representanter för IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede. Frågorna
riktade in sig på att få svar på hur intäkter till musikbranschen i sin helhet har förändrats och
även på hur fakta och siffror presenteras i årsredovisningarna.
Denna undersökning är till en del kvalitativ. Intervjuerna, e-mailkontakterna och även
telefonsamtalen gav kvalitativa data och frågorna var öppna. Beskrivningar och kategoriseringar
angående musiktjänster är också kvalitativa. Genom att ha fått fakta från tidigare
undersökningar, årsredovisningar och från frågorna angående musikbranschens intäkter innebar
det kvantitativa data som har analyserats. Det är även kvantitativa data angående kostnadsförändringar och hur mycket olika parter och delar i värdekedjan får per album.
1.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet eller tillförlitlighet innebär enligt Bell (2006, s. 117) att en undersökning som ger ett
visst resultat ska ge samma resultat om den utförs vid ett annat tillfälle. Reliabiliteten på detta
examensarbete bör bli ganska bra. Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet har
jämförts med CD-försäljning och genom jämförelser med tidigare undersökningar borde
resultaten bli liknande om undersökningen upprepas. Olika affärsmodeller utvecklas och
förändras på Internet och på så sätt kan en liknande undersökning som görs långt senare ge
3
Inledning
något annorlunda resultat. En genomgång av albumförsäljning (både fysisk och digital) finns det
olika siffror för beroende på vilka skivbolag som räknas med, intäkter till STIM, IFPI och
SAMI för framförande görs genom jämförelse av siffror och fakta för årsredovisningar,
hemsidor och kontakter med representanter på branschorganisationerna. Förhållandet mellan de
olika intäktskällor som musikbranschen har kan förändras. Att precisera vad som bör innefattas
av musikbranschen och urval kan påverka resultat.
Validitet eller giltighet innebär enligt Bell: ”ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver
det man vill att den ska mäta eller beskriva” (Bell, 2006, s. 117). Undersökningen leder till
beskrivningar av hur musikindustrin har anpassat musikförsäljning genom olika digitala
alternativ och kostnadsförändringar jämfört med CD-försäljning anges. Övriga intäktskällor,
utöver albumförsäljning som musikbranschen har, för exempelvis konserter, musik i media,
bakgrundsmusik och privatkopieringsersättning, beskrivs. Undersökningen bör beskriva det som
angavs i kapitlet syfte och mål.
4
Musikbranschen
2 Musikbranschen
I detta kapitel beskrivs tillgängligheten av musik på Internet.
2.1 Historik över medier
Efter grammofonskivan introducerats såldes den i speciella affärer och via postorder. Efter att
transistorradion introducerats blev radion utbredd. Musikutgivare ansåg att radio kunde medföra
att skivindustrin kunde bli ruinerad när musiken spelades på radio. Efter ett tag kom radio och
skivindustrin överens om att en liten avgift betalades när varje låt spelades. Än idag betalas en
avgift till rättighetshavare när musik spelas i radio. Ett tag efter att kassettbandspelaren funnits
på marknaden infördes en avgift på tomma kassettband för att gå till rättighetshavare. Det
infördes även en avgift på videoband för att gå till rättighetshavare. (Blomqvist; Eriksson, 2006,
s. 11-12)
2.2 Nya marknader
Chris Anderson hävdar att musik i butiker på Internet innebär möjligheter till ett större utbud än
i traditionella fysiska butiker och att det kan leda till färre populära verk och till fler nischer
(Anderson, 2007, s. 71). Genom att produktionsverktygen för persondatorer utökas och blir
tillgängliga för många fler personer än tidigare kan flera verk skapas. Distributionskostnaderna
kan minska drastiskt eftersom det är lätt att göra verken tillgängliga på Internet. Flera kan då få
tillgång till nischer och efterfrågan på dessa verk kan öka och intäkterna för dessa verk kan öka.
Genom att ”koppla samman utbud och efterfrågan” (Anderson, 2007, s. 76) leder det, enligt
Anderson, att det så småningom kan leda till att intäkterna för populära verk minskar och
intäkterna för nischer ökar. Denna teori kallas för ”long tail” (lång svans). (Anderson, 2007, s.
70-76)
Vidare menar Anderson att för massmarknadsdistribution är det pengar som är den viktigaste
faktorn att ta hänsyn till. För varor med lägre produktions- och distributionskostnader kan
anseende vara en lika viktig kraft som pengar för att skapa verk. (Anderson, 2007, s. 95-96)
Även David Kusek och Gerd Leonhard menar att genom att musik är mer lättillgängligt på
Internet så är möjligheterna stora för att nischerna blir mer populära (Kusek; Leonhard, 2005, s.
7). Innan grammofonen tillkom, 1887, behövde lyssnare närvara vid spelningar. Genom att
musiken har varit tillgänglig på olika lagringsmedier har konsumenter kunnat lyssna på musik
oberoende av tid och rum. Kusek och Leonhard menar att musik har gått från att ha varit ett
uppträdande till att vara en produkt och att musik kanske kommer att bli mer som en upplevelse
(Kusek; Leonhard, 2005, s. 12-13).
Enligt Anderson innebär en aggregator ”ett företag eller en tjänst som samlar ett stort antal varor
och gör dem tillgängliga och enkla att hitta, vanligen på en enda plats” (Anderson, 2007, s.
112). Det kan gå att få ner försäljningskostnaderna med aggregatorer. Några kategorier av
aggregatorer, enligt Anderson, är: fysiska produkter (exempelvis Amazon och CDON), digitala
produkter (exempelvis iTunes och Pop Life), reklam/tjänster (exempelvis Google), information
(exempelvis Google och Wikipedia) och communityn (exempelvis MySpace). Sedan finns olika
kombinationer av dessa kategorier. (Anderson, 2007, s. 112-113)
I en rapport från projektet Music Lessons beskrivs att Internet innebär ett mer aktivt deltagande
och utbyte av information än för äldre medier. Äldre medier levererar innehåll på ett
standardiserat sätt till en anonym publik, medan nya medier som Internet gör kommunikationen
mer individualiserad och användare kan ta del av innehållet enligt individuella intressen och
behov. (Eriksson et al., 2006, s. 27)
5
Musikbranschen
För att företag ska få större marknadsandelar kan de genom så kallad horisontell integration
köpa konkurrerande företag, exempelvis skivbolag. Vertikal integration innebär att företag längs
med värdekedjan för en viss produkt kan slås ihop, exempelvis att ett skivbolag köper ett
musikförlag. (Wallis, 2006, s. 17)
2.3 Digital musik
Via Internet kan musiken för kommersiella tjänster vara tillgänglig genom nedladdning eller
strömmad musik enligt en rapport från OECD (OECD, 2005, s. 30). OECD står för
Organisation for Economic Co-operation and Development. Det är även möjligt att använda sig
av Peer-to-Peer nätverk. Två sätt när det gäller prissättning av digital musik är att ta betalt per
låt eller genom prenumerationstjänster (Bockstedt et al., 2005). Nedladdningsmodellen à la
carte innebär att konsumenter kan betala och ladda ner enstaka låtar, exempelvis från iTunes.
Genom prenumerationstjänster för strömmad musik finns det tillträde till många fler låtar för
exempelvis en månadsavgift (OECD, 2005, s. 48).
När det gäller digital musik är produkten digital information istället för en fysisk produkt. En
fördel med en digital musikfil är att efter den spelats in kan den kopieras och distribueras hur
många gånger som helst och kostnaderna för det är nära noll. Vidare är produktionskostnaderna
och distributionskostnaderna reducerade. (Bockstedt et al., 2005)
Den digitala marknaden kan innebära flera risker för skivbolag genom att artister kan bli
oberoende från skivbolag. Skivbolag kan behöva nya strategier för att upprätthålla vinster. Detta
kan uppnås genom att skivbolag använder sig av nya reklamtjänster, använder kopieringsskydd
på sina produkter och utökar skyddet för copyright. (Bockstedt et al., 2005)
P2P-nätverk blev populära för att de är enkla att navigera, har bra sökfunktioner och även
genom det går att ladda ner andras spellistor och hela album. Det har ofta skett utan tillåtelse
eller att rättighetshavare får betalt. P2P-nätverk och andra musiktjänster utvecklas där fildelning
av musik kan ske på lagligt sätt. I dessa nya affärsmodeller kan annonsintäkter ha stor betydelse.
(OECD, 2005, s. 74)
Enligt en artikel kan förekomsten av illegal spridning av upphovsrättsskyddat material vara ett
hot mot skivindustrin. Genom spridande av musik via P2P-nätverk finns risker för minskade
intäkter. (Bockstedt et al., 2005)
Enligt ovan nämnda rapport från OECD beskrivs det att det finns svårigheter att bevisa att den
ökade fildelningen orsakat minskad skivförsäljning. Det kan finnas andra faktorer som påverkar
skivförsäljningen, som exempelvis konkurrens från andra typer av underhållning som videospel
och DVD-filmer, prissättning av CD-skivor och ekonomi. (OECD, 2005, s. 76)
I samma rapport från det nyligen nämnda projektet Music Lessons beskrivs det att det finns
svårigheter för en genomsnittlig användare att veta om rättighetshavare för innehållet för en fil
vill att det ska vara tillgängligt eller inte (Eriksson et al., 2006, s. 24). Stora skivbolag har ofta
velat stoppa nedladdningar av upphovsrättsskyddad musik som förekommer i olika P2Pnätverk. Mindre aktörer kan se möjligheter med olika typer av interaktion mellan konsumenter
(Blomqvist et al., 2005a, s. 22).
Enligt projektet Music Lessons stimulerar fildelning av musik intresset för musik. Minskningen
av skivförsäljningen skedde vid introduktionen av MP3-filer och författarna till rapporten
hävdar att det inte fanns tillräckligt bra legala musiktjänster som unga konsumenter
eftersträvade. (Eriksson et al., 2006, s. 12-13)
Det fanns svårigheter med att klargöra rättigheter och att öppna upp nya affärsmodeller när det
redan pågick illegala nedladdningar av musik (OECD, 2005, s. 46). Även idag finns det
svårigheter när musik ska licensieras på Internet.
6
Musikbranschen
2.4 Musiktjänster
Ett exempel på en musiktjänst på Internet är Apples iTunes. Låtar från de stora skivbolagen
säljs till ett pris av 9 kronor per låt eller 90 kronor per album. Formatet på låtarna på iTunes är
MPEG-4 AAC (Advanced Audio Coding). Ett mål för iTunes är att marknadsföra iPod
(Blomqvist et al., 2005a, s. 18).
Genom att använda sig av MP3-filer kan en CD komprimeras till en tiondel av dess
ursprungliga storlek. MP3 står för MPEG-1 Audio Layer 3. MPEG är en akronym för Moving
Pictures Experts Group. MP3-filer blev vanligt förekommande 1999 för spridning av musik på
Internet. Flera fildelningsprogram blev populära, som exempelvis Napster som sedan stängdes
2001. Napster startades igen som en prenumerationstjänst. När det gäller musiklicenser så är
många musikbutiker på Internet nationella, på så sätt att IP-adresser som inte är från det landet
nekas tillträde (OECD, 2005, s. 32). CDON erbjuder MP3-filer för nedladdning för 9,90 kronor
per låt. Vissa musikbutiker på Internet använder formatet WMA (Windows Media Audio),
exempelvis Pop Life.
De varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på Internet som har återgetts beskrivs
närmare i kapitel 3.
7
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
3 Affärsmodeller för utgivning
av musik på Internet
I detta kapitel beskrivs några varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på
Internet, intäktsfördelningar för CD-skivor och digitala musikfiler, copyrightskydd och
några musiktjänster som finns på den svenska marknaden. Det är musiktjänster i form
av låt- och albumförsäljning, prenumerationer och annonser.
3.1 Digital Rights Management
Ett problem med digitala filer, exempelvis musikfiler, är att de är lätta att kopiera och kan
därmed spridas illegalt utan att upphovsmännen kompenseras. Ett sätt att öka kontrollen av hur
filerna kan användas är att införa Digital Rights Management eller DRM.
I en artikel om DRM beskrevs att ett sätt att kontrollera filerna är att ha filerna på en central
server för nedladdningar och strömmat material. Skivbolag söker efter sätt att kontrollera
intäkterna som kommer från musiktjänster. För att en affärsmodell ska fungera är det
nödvändigt att konsumenters behov tillgodoses. (Blomqvist et al., 2005b)
En variant på affärsmodell med DRM är från ett företag till en kund (business-to-consumer).
Om det är prenumerationstjänster är det vanligt att musiken endast är tillgänglig under
prenumerationstiden. Nedladdningar från iTunes kan sparas till andra medier. Det finns
affärsmodeller där konsumenters datorer används för distributionen av musiken (consumer-toconsumer). (Blomqvist et al., 2005b)
Det finns artister som har rättigheter att sälja deras musik direkt till konsumenter via deras
hemsidor (artist-to-consumer). Rockgruppen Radiohead släppte ett album som var exklusivt
tillgänglig på deras hemsida att ladda ner. Konsumenterna kunde bestämma själva hur mycket
de skulle betala för det digitala albumet (plus ”delivery charge”). (Styvén, 2007, s. 255)
En annan variant på affärsmodell med DRM är genom Internetleverantören (Internet Service
Provider eller ISP). Genom att Internetleverantören betalar en avgift för varje kund kan ägarna
av innehållet av exempelvis musik kompenseras. (Blomqvist et al., 2005b)
Teknologier för DRM kan begränsa antalet kopior som kan göras. Det kan finnas begränsningar
i hur många gånger en låt kan brännas till CD-skivor. Olika aktörer för musiktjänster via
Internet kan vara motvilliga att licensiera deras teknologier vidare och att det innebär brist i
kompatibilitet och att antalet olika codecar och DRM-format ökar. (OECD, 2005, s. 52-53)
Oberoende skivbolag är ofta villiga att distribuera MP3-filer utan några restriktioner via DRM.
Musiktjänsten eMusic erbjuder många MP3-filer från oberoende skivbolag. (Eriksson et al.,
2006, s. 33-34) CDON har för närvarande endast MP3-filer som digitalt format och de har slutat
att sälja WMA-filer som har haft DRM-skydd för att de inte ansetts vara tillräckligt kundvänliga
(CDON, 2009).
3.2 Immateriella rättigheter
Det finns olika sätt att samla in intäkter för immateriella rättigheter (Intellectual Property Rights
eller IPR). I en rapport från projektet Music Lessons beskrivs det att intäkter för immateriella
rättigheter kan fås från riktad kommunikation (narrowcast) och masskommunikation (broadcast).
När det gäller masskommunikation kan intäkterna bestå av någon typ av licenssystem, frivillig
kollektiv licens (Voluntary Collective License) eller lagstadgad licens (Statutory License fees).
8
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
När det gäller riktad kommunikation kan det vara fråga om att intäkter för immateriella
rättigheter kommer från prenumerationer, återförsäljare eller promotion/annonser. (Blomqvist;
Eriksson, 2006, s. 20)
I samma artikel, som nämndes i förra delkapitlet, om DRM kan affärsmodeller grupperas enligt
kategorierna licensmodeller, mikromodeller och ingen copyright (Blomqvist et al., 2005b).
Nedan återges dessa affärsmodeller.
Licensmodellerna frivillig kollektiv licens (Voluntary Collective Licensing), individuell licens
och lagstadgad licens (Statutory Licensing) återges i detta stycke. Frivillig kollektiv licens
innebär den modell där de stora skivbolagen erbjöd licenser för att radiostationerna skulle få
spela deras musik. Liknande system kan finnas när det gäller musik på Internet. Individuell
licens kan innebära att en konsument köper en licens för att kunna ladda ner och upp filer. För
att rättighetshavarna ska få betalt kan företaget erbjuda en viss tjänst via exempelvis en månadsavgift. Genom lagstadgad licens kan politiker besluta att upphovsrättsskyddade verk kan vara
tillgängligt mot att rättighetshavarna får någon typ av ersättning. (Blomqvist et al., 2005b)
En variant på mikromodell är genom små ersättningar (micro-refunds). När ett upphovsrättsskyddat verk används kan en liten avgift tas och alla avgifter kan samlas ihop för att betalas
exempelvis en gång i månaden. Det påpekas i artikeln att ett problem med denna modell är att
konsumenten kan ha svårt att få en överblick över hur stor räkningen kan bli. Den andra
varianten på mikromodell är genom mikrobetalningar (micro-payments) eller ”voluntary
tipping” som innebär att konsumenten kan betala valfritt belopp för material som är gratis att
ladda ner. Slutligen tas det upp att ingen copyright kan vara ett alternativ, eftersom det finns
vissa som hävdar att intäkter för konserter och reklam är av så stor betydelse idag. (Blomqvist et
al., 2005b)
3.3 Värdekedja för CD-skivor
Nedan följer en beskrivning av värdekedjan för CD-produktion och informationen är från
samma rapport från OECD som nämnts tidigare i rapporten (OECD, 2005, s. 36-37).
Skapande av verk: Genom skivbolagen finns Artist & Repertoire (A&R) som har som uppgift
att hitta nya artister och skriva kontrakt med dem. A&R utvecklar en artists repertoar och skapar
en artists image. Kompositörer skriver ett kontrakt med ett musikförlag och får en viss procentandel av upphovsmannens rättighetsintäkter.
Produktion: Produktionen och inspelningen av CD-skivor finansieras av skivbolag.
Tillverkning (manufacturing): Tillverkningen av CD-skivor kan ske genom att skivbolagen låter
en utomstående tillverkare ta hand om den delen eller att skivbolaget har en egen fabrik.
Försäljning och marknadsföring: Skivbolag brukar ha nära kontakter med musikaffärer och
även med tidningar, radio och TV. För att nå ut med okänd musik till konsumenter är det
nödvändigt att låtar spelas på radio och/eller att musiken exponeras på andra sätt.
Distribution: Stora skivbolag har ofta kontor som hanterar försäljning, distribution och
marknadsföring.
Grossist (wholesale): Företag som har hand om distributionen har ofta kontakter med stora
återförsäljare/detaljister.
Återförsäljare/detaljister (retailers): När det behövs köper återförsäljare CD-skivor från
grossister.
(OECD, 2005, s. 36-37)
CD-skivor kan distribueras via grossister eller direkt till återförsäljare (Styvén, 2007, s. 254).
Enligt en rapport om musikindustrin återges att personer som arbetar med A&R kan finnas på
musikförlag, produktionsbolag och skivbolag (Engström; Hallencreutz, 2003, s.16).
9
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
Enligt rapporten är musikindustrin bestående av ett nätverk med aktörer som musikförlag,
artister/artistbolag, produktionsbolag, skivbolag/distributörer, turnéproduktionsbolag samt
upphovsrättssällskapen. Ett musikförlag tillhandahåller ”den ekonomiska rätten” för
upphovsrätten till ett verk. Artister kan ha egna produktionsbolag. Skillnaden mellan ett
artistbolag och produktionsbolag kan vara svåra att avgöra. Det kan finnas olika varianter på
avtal mellan produktionsbolag och skivbolag/distributörer. (Engström; Hallencreutz, 2003, s.
19-24)
Det har blivit vanligare med bredare samarbeten inom musikbranschen med den så kallade 360graders-modellen. Olika aktörer kan vilja ta del av olika intäktskällor som en artist har. Genom
360-graders-modellen kan avtal slutas mellan skivbolag och utövare genom att intäkter från
skivintäkter, marknadsföring och turnéer delas på ett mer ingående sätt (IFPI, 2008a, s. 17).
3.4 Värdekedja för digitala musikfiler
Genom Internet kan konsumenter ta del av musik på ett enklare sätt än tidigare. Det har
inneburit att nya aktörer har blivit involverade i distributionen av musik. Några nya aktörer är
tillverkare av mediaspelare, återförsäljare av CD-skivor på Internet, Internetleverantörer och
kreditkortsföretag. (OECD, 2005, s. 45)
När det gäller värdekedjan för digital musik är skapande av verk och produktion som tidigare.
Genom Internet finns fler distributionsmöjligheter, men mycket musik distribueras via
skivbolag. Genom konkurrensen från illegal fildelning av musik satsar de större skivbolagen
alltmer på att licensiera musiken på Internet. För att tillhandahålla strömmad musik eller att
sälja digitala musikfiler behövs godkännande av rättighetshavare. (OECD, 2005, s. 58-59)
För att tillgängliggöra digital musik är det viktigt att klargöra rättigheterna. Från masterinspelningen behöver låtarna konverteras till något digitalt format, exempelvis MP3 eller WMA.
För att skydda verken kan någon typ av DRM-system inkluderas. Konsumenter kan vilja
organisera låtarna som är köpta från en digital musikaffär och applikationer som en jukebox kan
finnas med i erbjudandet. Bredden i katalogen som erbjuds i en digital musikaffär och bra
sökfunktioner för att hitta artister har stor betydelse för konsumenter. Många musiktjänster
accepterar betalning genom Visa och MasterCard. Den sista delen i ett köp är att konsumenten
sparar musikfiler på datorn eller tar del av strömmad musik. (OECD, 2005, s. 59-61)
Ett skivbolag kan tillhandahålla flera etiketter. Skivbolaget EMI Music ”är en del av skivbolaget
EMI Group PLC” (EMI, 2009). Det finns ett antal etiketter som återfinns hos EMI, exempelvis
Virgin och Majesty (EMI, 2009).
När CD-skivor och digital musik ska säljas kan det finnas en eller flera mellanhänder. Ett
exempel är att ett skivbolag (record company) eller en etikett (label) kan ”låna ut” rättigheterna
till en distributör som CD Baby för att ta hand om den digitala distributionen, men skivbolaget
eller etiketten äger fortfarande musiken och rättigheterna till den, för att musiken ska finnas
tillgänglig hos en återförsäljare som exempelvis iTunes (CD Baby, 2009).
En annan mellanhand är InProdicon (Independent Provider of Digital Content) där bland annat
Sony Music, EMI Music, Warner Music, Universal Music och Bonnier Amigo tillåter att deras
musik distribueras till vissa musiktjänster på Internet och även mobila musiktjänster. Även CD
Baby, The Orchard, Phonofile och Sound Pollution har avtal med InProdicon. InProdicon
tillhandahåller en teknisk plattform som via en säker distribution underlättar nedladdning av
licensierade låtar. InProdicon distribuerar musik till bland annat återförsäljarna Telia, Tele2 och
Åhléns. (InProdicon, 2009)
10
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
3.5 Intäktsfördelningar för CD-skivor
Enligt samma rapport, som nämnts tidigare, från OECD säljer de flesta artister inte tillräckligt
för att täcka kostnader för produktion, inspelning, promotion och distribution. Om en av tio
artister som skivbolaget har satsat på är lönsam så innebär det ofta att skivbolaget går bra. Nya
artister brukar inte kunna förhandla sig till höga summor för royalty. (OECD, 2005, s. 39-43)
Intäktsfördelningar för CD-skivor är svåra att uppskatta. Det finns olika avtal mellan artister och
skivbolag. Det har gjorts några undersökningar som försöker att ange intäktsfördelningar för
CD-skivor. I tabell 1 återges resultaten från några undersökningar som redovisats i ovan
nämnda rapport från OECD angående intäkter för en CD-skiva, med undantag för de två sista
resultaten. Procenttalen kan variera beroende på skivbolaget, artisten, produktionen och artistens
kontrakt med skivbolag, musikförlag, återförsäljare, land etc. och olika varianter på kategorier
har använts för varje individuell studie (OECD, 2005, s. 42). Skivbolaget är ansvarigt för en
skivproduktion. Intäkterna för skivförsäljning ska täcka alla kostnader som ett skivbolag har till
alla inblandade aktörer. Vid återgivningar av hur mycket olika aktörer för en skivproduktion får
per såld CD-skiva kan det vara otydligt vad som per definition menas med ett skivbolag,
eftersom skivbolaget är ansvarig för hela skivproduktionen. Enligt IFPI går cirka 20 % till
skivbolaget och 10 % till artisten för en såld CD-skiva (Svanell, 2009).
Tabell 1: Intäktsfördelningar för CD-skivor. Informationen är från en rapport från OECD
(OECD, 2005, s. 43), med undantag för de två sista resultaten: (Styvén, 2007, s. 255) och
(Kusek; Leonhard, 2005, s. 32). Siffrorna anges i procent.
Kompositör och förlag
Laing OD2
1996
2004
Europa Europa
9
Artist royalty
10
66
IDC
2000
USA
8
Kretschmer7 Kusek; Leonhard9
1999
2005
UK
USA
8
3
8
7
8
Övriga rättigheter
Studioproducent
2
Skivbolag
24
Tillverkare
8
Promotion och reklam
3
26
9
39
32
49
8
8
15
Allmänna kostnader
Design och paketering
Blandat (transporter etc.)
5
Distributör
20
27
15
Detaljist/återförsäljare
27
12
15
Moms
Totalt
30
20
100
100
30
17
100
(OECD, 2005, s. 43)
6
”Publishing copyrights”
(Styvén, 2007, s. 255)
8
Endast musikförlag
9
(Kusek; Leonhard, 2005, s. 32)
7
11
100
100
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
Eftersom dessa uppgifter är ungefärliga så kan det inte gå att dra några definitiva slutsatser. Det
går däremot att konstatera att skivbolag får en relativt stor andel och även distributör och
återförsäljare. Återgivningarna enligt Kusek och Leonhard anger inte att kompositör och
förläggare får någon andel, däremot att skivbolaget får en stor andel, men siffrorna är ju enbart
ungefärliga. Endast två av ovanstående källor anger moms. Anledningen till att det finns
kategorier utan procenttal är för att kategorierna är återgivna från rapporten från OECD där fler
undersökningar redovisades än de tre som finns återgivna i tabellen.
När det gäller priser för CD-skivor kan det vara intressant att påpeka att det är stora skillnader
vad gäller moms i olika länder. I Sverige är momsen på CD-skivor på 25 % som kan jämföras
med 5 % i Japan och 10 % i Australien. Det har blivit ett ökat fokus för skivindustrin på
promotion, marknadsföring och även A&R för att hitta stora artister och rätta låtar. Avgifter för
inspelningsstudior, studiomusiker, ljudingenjörer och producenter ska också täckas. (OECD,
2005, s. 41)
En artist (eller ett artistbolag) som komponerar musik, ger ut CD-skivor och ger konserter kan
få intäkter för upphovsrätt, skivroyalty och liveframträdanden. Även intäkter för merchandise
(exempelvis t-shirts) och reklam kan förekomma. Att avgöra hur stor del av ett skivbolags
intäkter och utgifter som går till olika delar är enligt författarna till rapporten om musikindustrin
som nämnts tidigare väldigt svårt. En del skivbolag tillhandahåller distribution och andra gör
inte det. För ett skivbolag återges att cirka 80 % av intäkterna är för skivförsäljning. Intäkter för
skivförsäljning är mindre om skivbolaget har distribution. Kostnaderna för skivbolaget återges
för följande kategorier: administration (10-20 %), NCB (5 %), royalty (10-15 %), tillverkning (5
%), produktion (20 %), marknadsföring (10 %) och distribution (8-10 %). För ett musikförlag
bedömdes intäkterna till 85-95 % från NCB och STIM. Utgifterna för ett musikförlag var bland
annat för följande kategorier: royalty (cirka 80 %) och administration (10 %). (Engström;
Hallencreutz, 2003, s. 14-15 och 21)
3.6 Intäktsfördelningar för digitala musikfiler
För digitala musikfiler är det också svårt att bedöma intäktsfördelningar. Fördelningar av
intäkter för en låt på iTunes kan skilja sig mellan olika länder. Artisten får en viss summa för
varje såld låt. Musiktjänster har ofta små marginaler. Digital distribution av låtar är kostsam och
det behövs tillräckliga intäkter för att täcka exempelvis kostnader för A&R och promotion.
(OECD, 2005, s. 54)
I tabell 2 återges intäktsfördelningar för en digital låt på 0,99 US dollar i USA (FAD Research,
2004, s. 46). Att det blir 99 % och inte 100 % totalt beror på avrundning.
Tabell 2: Intäktsfördelningar för en digital låt i USA med siffror från Billboard, December 2003
(FAD Research, 2004, s. 46). Siffrorna anges i procent.
Mekanisk royalty (kompositör och förlag) 8
Artist
7
Producent
3
Skivbolag
47
Distribution
10
Internetleverantör
17
Kreditkortskostnader
5
Bandbreddskostnader
2
Totalt
99
(FAD Research, 2004, s. 46)
12
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
I tabell 3 återges intäktsfördelningar för en digital låt från iTunes på 0,99 euro i Frankrike
(Edström-Frejman, 2006, s. 2).
Tabell 3: Intäktsfördelningar för en digital låt på iTunes i Frankrike, från SPEDIDAM/ADAMI
vid MIDEM trade fare, Cannes, januari 2006 (Edström-Frejman, 2006, s. 2). Siffrorna anges i
procent.
Kompositör och förlag
7
Artist
3
Producent (skivbolag)
66
Andel till DRM-företag, Internetleverantör, kreditkortsföretag 24
Totalt
100
(Edström-Frejman, 2006, s. 2)
Skivbolag får en stor del av intäkterna för nedladdade låtar. Även Internetleverantören får en
ganska stor del av intäkterna. Skivbolaget är ansvarigt för en musikproduktion och för att
kostnaderna till olika aktörer blir betalda. Det kan alltså finnas oklarheter för definitionen av ett
skivbolag genom att skivbolag kan se olika ut.
3.7 Ersättningar för prenumerationstjänster
Enligt samma rapport, som nämnts tidigare, från OECD är det vanligt att företag håller sig till
de ekonomiska modeller där priset sätts per enhet. När det gäller prenumerationstjänster finns
det oklarheter hur skivbolag och artister får betalt genom månadsavgifterna. Det är alltså av
intresse att undersöka hur konsumtionen av låtar för prenumerationstjänster förhåller sig till
ersättningarna till skivbolag och artister. Enligt rapporten från OECD finns det två möjligheter.
Den ena möjligheten är att det betalas en klumpsumma till skivbolag för tillgång till låtarna utan
detaljerad information om musikanvändningen, men att antalet nedladdade låtar är avgörande
för ersättningen. Den andra möjligheten är att någon form av sampling av de mest populära
låtarna sker och att ersättningen blir i form av per enhet. (OECD, 2005, s. 57)
3.8 Prenumerationstjänster
Spotify är en musiktjänst där musik från bland annat skivbolagen Universal Music Group, Sony
BMG, EMI Music och Warner Music Group är tillgänglig som strömmat material. Musiktjänsten finns tillgänglig i Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien
och Spanien. Alternativen till tjänsten är gratis med annonser, som det än så länge krävs en
inbjudan till, tillgång i ett dygn utan annonser för 9 kronor och en månadsprenumeration utan
annonser för 99 kronor. På Spotifys hemsida står det att de försöker att ha en balans mellan
artister som vill få betalt och den bästa möjliga användarupplevelsen. Det står även att Spotify
är en fristående applikation som behöver installeras och att det ger en bättre användarupplevelse
och ljudkvalitet jämfört med webbaserade tjänster. (Spotify, 2009)
Daniel Ek, vd på Spotify, anser att ”skivbolagen, artisterna och användarna” är ”beroende av
varandra” och att de på Spotify tror att musikkonsumtionen kommer att vara på det sätt som
Spotify erbjuder, att musiken finns tillgänglig strömmat. Ek hävdar att många är intresserade av
att musiken är tillgänglig strömmat. (Erlandsson, 2009)
Spotify är ett exempel på en musiktjänst genom en prenumeration som är avgiftsbelagd och en
variant som är gratis mot annonser.
Kusek och Leonhard skriver att ”if you can hear whatever you like, whenever you want to hear
it, then you don’t have to ’own’ or physically possess the music” (Kusek; Leonhard, 2005, s. 4).
13
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
Vidare skriver Kusek och Leonhard att digital musik för dagens Internetgeneration har blivit
som en ny sorts radio (Kusek; Leonhard, 2005, s. 6).
STIM har ett förslag angående fri nedladdning av musik mot en avgift. STIM:s ambition med
förslaget är att en Internetanvändare ska kunna betala en högre månadsavgift och ladda ner
musik från Internet och använda den för privat bruk. Om Internetoperatörerna ”sluter licensavtal
med Stim och andra rättighetshavare” kan förslaget bli möjligt. (STIM, 2009a)
Varje organisation skulle fördela intäkterna från en sådan licens till rättighetshavare. STIM vill
kunna fördela intäkterna till rättighetshavare individuellt genom att ta del av musikrapporter på
liknande sätt som Last.fm och Spotify gör. Det skulle vara både mekaniska rättigheter och
framföranderättigheter. (Modin, 2009)
Mekaniska rättigheter (mechanical rights) innebär rätten till att reproducera och distribuera en
musikalisk komposition som har copyrightskydd i form av CD-skivor, kassettband, vinylskivor
etc. och även digitalt material distribuerad på Internet. Framföranderättigheter (public
performance rights) gäller rätten till att framföra ett copyrightskyddat verk offentligt. Ett
offentligt framförande kan exempelvis vara konserter, livespelningar och bakgrundsmusik.
(Gordon, 2005, s. 5-8)
I detta stycke återges vad Christer Lundblad som arbetar på konsultföretaget Vascaia och som
arbetar med STIM beskrev angående STIM:s förslag. Förslaget skulle innebära att genom en
fildelningslicens/abonnemang skulle nedladdning av musik och även strömmad musik från
tjänster som inte är lagliga idag att bli lagligt. Några lagliga tjänster som finns idag är Spotify,
Last.fm, TuneRec och iMeem. Chilirec är en illegal tjänst. Det kommer att behövas en
tjänst/programvara som ”håller koll på vad man spelar och/eller laddar ner” för att veta hur
ersättningen ska fördelas. En sådan tjänst är exempelvis Audioscrobbler som Last.fm använder.
(Lundblad, 2008) I datorn skulle en applikation registrera vad som lyssnas på och inte vad som
nedladdas (Söderling, 2008).
STIM:s förslag är ett exempel på en individuell licens.
På Last.fm går det att lyssna på radiostationer. När en låt lyssnas skrobblar en inbyggd flashspelare varje låt, förutsatt att mer än 50 % av låten spelas och att användaren är inloggad på ett
konto. Last.fm får namnet på den låten. Last.fm kan använda den informationen till att
rekommendera musik till andra användare. (Last.fm, 2009)
Tunerec är en gratis musiktjänst där kunder kan registrera sig och prenumerera på ett visst antal
webbradiostationer. Efter ett tag går det att söka efter en artist eller en låt och det går att få en
viss låt spelad som strömmat material. Musiktjänsten Tunerec är annonsfinansierad och de har
ett avtal med STIM så att intäkterna går till upphovsmännen (Jacobsson, 2008).
När det gäller webbradiostationer behöver sådana tjänster ha avtal med STIM, IFPI och SAMI.
Ljudkvaliteten på musiktjänster kan ha en viss betydelse för användare. På CDON finns MP3filer att köpa med bithastigheter på 192, 256 och 320 kbit/s. För webbradiostationer kan bithastigheter på 128 kbit/s och även lägre förekomma.
I IFPI:s rapport Digital Music Report 2009 beskrivs skivbolag även som musikbolag. Det tas
upp exempel på samarbeten som inleddes under 2008 mellan skivbolag och Internetoperatörer
som exempelvis Sky i Storbritannien och TDC i Danmark. Det står tydligt att IFPI anser att den
olagliga fildelningen av musik hotar musiksektorn. Enligt IFPI sker cirka 95 % av all nedladdad
musik utan ersättning till artister eller producenter. Vidare beskrivs det att musikindustrin håller
på att gå från att enbart vara centrerad till försäljning till tillgång till musik (”music access”). I
Storbritannien får konsumenter som köper telefonen ”Nokia Comes With Music” fri tillgång till
musik under ett år och behöver inte lägga till något för att ladda ner musiken. (IFPI, 2009a, s. 3
och 8) Enligt samma rapport om musikindustrin, som nämnts tidigare, förklaras att musikbolag
”ligger någonstans i gränslandet mellan förlag, skivbolag och management” (Engström;
Hallencreutz, 2003, s. 9).
14
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
IFPI menar att tjänster som finansieras med annonser är ett bra sätt att locka icke-betalande
konsumenter till legala musiktjänster. Spotify, Last.fm och QTrax är exempel på annonsfinansierade musiktjänster. På YouTube är det möjligt att se strömmade videor. På YouTube
finns flera licensierade videor från olika artister och skivbolag. Douglas Merrill på EMI Music
anser att: ”We have to help fans find music wherever they are at the moment they want it. If we
can do that we will find ways to monetise it”. (IFPI, 2009a, s. 11)
Enligt Reuters får skivbolag betalt från YouTube genom en viss procentsats för annonsintäkterna och även en liten summa ”för varje gång någon av länkarna till ’deras’ videos klickas
på” (Arvidsson, 2008a).
Många skivbolag anser att nya affärsmodeller för musikutgivning på Internet behövs.
Ytterligare ett citat som tyder på detta är från Fredrik Ekander som är VD på Bonnier Amigo:
”Vi måste se till att göra vår musik tillgänglig när konsumenterna vill ha den, där
konsumenterna vill ha den och till det pris de är beredda att betala för den” (Fristorp, 2009).
3.9 Övriga affärsmodeller
Hittills har några tjänster med musik tillgänglig för nedladdning, så kallad à la carte, beskrivits.
Även prenumerationstjänster och annonsfinansierade tjänster har återgetts. Det finns skivbolag
och artister som kan ha enskilda tjänster.
Sju oberoende skivbolag samarbetar genom The Swedish Model. Mattias Lövkvist från
skivbolaget Hybris hävdar: ”I stället för att jaga fildelare ser vi nätet som ett utmärkt sätt att nå
ut med våra artister” (Arvidsson, 2008b).
Skivbolaget Hybris har några MP3-filer utlagda på sin hemsida. De låtarna har licenser genom
”creative commons” (Hybris, 2009). Via en länk står det att verket får användas fritt genom
kopiering och distribution, men verket får inte användas för kommersiellt bruk eller förändras
(Creative Commons, 2009). Sedan har Hybris digitala låtar och album och även CD-skivor till
försäljning.
Skivbolaget Sony BMG tillhandahåller distributionen av Marit Bergmans musik. Marit
Bergman tillhandahåller en prenumerationstjänst. För 85 kronor i månaden får konsumenten en
låt per månad. (Arvidsson, 2008c)
3.10 Mobil musik
Mobiltelefonoperatörer och mobiltelefonföretag kan erbjuda musik genom att ett visst
abonnemang tecknas.
Telia erbjuder en musiktjänst där musik kan laddas ner till mobiltelefonen eller till datorn. Den
kostar 99 kronor för 30 dagar. När tjänsten avslutas blir de nedladdade låtarna spärrade. Låtar
och spellistor fås tillträde till igen om tjänsten sätts igång igen. (Telia, 2009)
Musik via mobilen är det fler mobiltelefonoperatörer som satsar på. Exempelvis erbjuder Tele2
prenumeration på radiokanaler. (Tele2, 2009)
Vid köp av vissa mobiltelefoner från Nokia får kunden tillgång till musiken på Nokia Music
Store. Musik som har laddats ner till datorn eller mobiltelefonen under ett år får behållas. För
nedladdning till mobilen tillkommer datakostnader. (Nokia, 2009)
Musikbranschen får intäkter via dessa samarbeten. Digital musik för nedladdning, strömning
och prenumerationer finns återgivet i försäljningssiffror som IFPI Svenska Gruppen presenterar.
Det kan betalas en summa från företag som tillhandahåller musiktjänster till skivbolagen
(OECD, 2005, s. 57).
15
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
Precis som när det gäller prissättning av digitala låtar och digitala album, där det är vanligt
förekommande med en statisk prissättning på cirka 10 kronor per låt eller cirka 100 kronor per
album, är det vanligt med ett pris på cirka 100 kronor för prenumerationstjänster.
3.11 Analys av affärsmodeller
Det har återgivits att det förekommer svårigheter när musik ska göras tillgänglig på Internet.
Som nämnts så är det enkelt att kopiera digitala musikfiler. Att införa någon form av DRM
innebär att det kan ske en ökad kontroll över användningen av musiken. Det verkar vara viktigt
att DRM-skydden inte begränsar användningen av musik i för stor utsträckning.
Som tidigare nämnts finns det olika varianter på affärsmodeller. Olika musiktjänster kan passa
bra för olika konsumentgrupper. Spotifys musiktjänst är en enkel musiktjänst med tillgång till
ett stort utbud av musik och musiken strömmas ögonblickligen. För att lyssna på mycket musik
blir det mycket billigare att ta del av någon prenumerationstjänst med strömmad musik än att
köpa musiken styckvis.
För att återgå till några kategorier som Anderson beskrev angående aggregatorer som innefattas
av digitala produkter, reklam/tjänster och communityn innebär flera tjänster idag en
kombination av dessa. YouTube är en slags community och digital tjänst. MySpace är en
community och digital tjänst med reklam.
Flera av de nya musiktjänsterna som finns på Internet är i form av strömmat material. Det
innebär att konsumenterna inte äger musiken, som de gör om dem laddar ner musiken. Tidigare
har den digitala musikförsäljningen av musikfiler som laddas ner jämförts med försäljning av
CD-skivor. De kopior som skapas av musikfilerna vid ett köp blir jämförbara med CD-skivor.
Genom musiktjänster med strömmad musik behövs det, som tidigare återgetts, någon form av
registrering av vilken musik som spelas för att rättighetshavarna ska få en rättvis ersättning.
Det som Merrill på EMI Music ansåg, att musik behöver vara tillgänglig överallt och när som
helst för att musikindustrin ska kunna tjäna pengar på det, är ett intressant påstående. Jag anser
själv och jag hoppas att musikbranschen kommer att få in mer pengar genom att nya musiktjänster tillkommer som tillgodoser konsumenters behov vad gäller tillgång till musik. Olika
musiktjänster kan passa olika bra till olika typer av konsumenter. Det är nödvändigt med
musiktjänster som kan användas både via datorn och via mobiltelefonen.
En del av den information som återgetts i kapitel 3 har varit från en rapport från OECD och från
projektet Music Lessons. Övrig litteratur i kapitel 3 och även i kapitel 2 har varit artiklar från
vetenskapliga tidskrifter, några böcker inom området, tidningsartiklar och webbsidor. De
källorna har använts för att beskriva förändringar inom musikbranschen vad gäller anpassningar
till de digitala utgivningsmetoderna för musik.
Något som är påtagligt gemensamt för böckerna Long Tail av Anderson och The Future Of
Music av Kusek och Leonhard är att de författarna menar att det är bättre att musikbranschen
fokuserar mer på hur de kan anpassa sig till de nya Internetvanorna vad gäller tillgång till musik
på Internet och hur musikbranschen kan tjäna pengar på det istället för att försöka hindra
fildelning av musik. Ovan nämnda författare är från USA.
STIM och IFPI ser stora möjligheter för musikbranschen med digitala musiktjänster.
Enligt STIM:s årsredovisning för 2008 beskrivs det att illegal fildelning drabbar STIM:s
medlemmar hårt. För att STIM:s förslag om en fildelningslicens ska kunna bli verklighet
behöver övriga rättighetshavare och nätoperatörer medverka. Kenth Muldin, vd på STIM, menar
att när det gäller illegal fildelning är det viktigt för rättighetshavare att kunna ”komma i kontakt
med den som gjort intrång i upphovsrätten” och STIM har stött införandet av Ipred-direktivet.
(STIM, 2008)
16
Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet
Ipred står för Intellectual Property Rights Enforcement Directive och är ett direktiv från EU.
Förslaget har bearbetats i Sverige och har lett till en lag angående möjligheter för
rättighetshavare att ta reda på vem som har fildelat upphovsrättsskyddat material.
17
Utvecklingen inom musikbranschen
4 Utvecklingen inom
musikbranschen
I detta kapitel beskrivs olika intäkter som musikbranschen i sin helhet har. Uppgifter
från branschorganisationerna IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede presenteras.
Det är till en stor del uppgifter från årsredovisningar från de ovan nämnda
branschorganisationerna.
Fakta och siffror från varje branschorganisation presenteras. Därefter görs en
sammanställning av siffrorna.
Att få fram tillförlitliga uppgifter på hur intäkter från konserter och festivaler har
förändrats är en ganska svår uppgift eftersom det inte finns någon heltäckande
redovisning av konsertbiljettsförsäljningen.
4.1 Branschorganisationer
IFPI (International Federation of the Phonographic Industry) representerar skivbolag i lite mer
än 70 länder (IFPI, 2009b). IFPI Svenska Gruppen representerar större delen av skivindustrin i
Sverige. SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation) representerar artister och
musiker. När inspelad musik spelas i media och i butiker samarbetar IFPI och SAMI vid
inkasseringarna. STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) representerar
upphovsmän och musikförlag. STIM inkasserar ersättningar när inspelad musik spelas i media
och i butiker och även när levande musik framförs som ska gå till upphovsmännen och musikförlagen till verken. NCB (Nordisk Copyright Bureau) administrerar copyright för musikproduktioner i Norden och Baltikum (NCB, 2009). Vid en musikproduktion för exempelvis en
CD-skiva ska en avgift betalas till NCB som ska gå till upphovsmän och musikförlag. I Sverige
finns en lokal avdelning för NCB som arbetar ihop med STIM (Zetterström, 2009). Copyswede
inkasserar ersättningar för blanka CD- och DVD-skivor, kassettband, videoband, MP3-spelare
etc. som fördelas till IFPI, SAMI, STIM och till bransch-organisationer för filmproducenter och
för radio- och TV-företag samt till andra aktörer som Copyswede individuellt delar ut till
(Copyswede, 2007).
4.2 IFPI
IFPI (International Federation of the Phonographic Industry) är skivbolagens branschorganisation. Uppgifterna angående CD-försäljningen och den digitala musikförsäljningen är
från IFPI Svenska Gruppen och från IFPI:s årliga rapport IFPI Recording Industry In Numbers
för Sverige. IFPI presenterar både ”trade revenues” och ”retail revenues”. Enligt Anderson är
definitionen på grossistpris ”det pris distributörerna tar ut” och detaljhandelspris ”det pris
butikerna tar ut” (Anderson, 2007, s. 166-167).
Medlemsbolagen hos IFPI Svenska Gruppen representerar cirka 95 % av skivmarknaden.
Grammofonleverantörernas Förening (GLF) rapporterar skivförsäljning till IFPI Svenska
Gruppen och det är den statistiken som IFPI Svenska Gruppen presenterar. På IFPI Svenska
Gruppens hemsida står det att GLF:s statistik står för ”85-90 % av den svenska skivmarknaden”.
(IFPI, 2009b)
De försäljningssiffror som rapporteras till GLF är ”nettoförsäljning från skivbolag till
återförsäljare” enligt Krister Nornholm på IFPI Svenska Gruppen (Nornholm, 2009a). Siffrorna
är exklusive moms. Det är skivbolagens ansvar att avgiften till NCB betalas och på så sätt kan
18
Utvecklingen inom musikbranschen
avgiften vara inkluderad i det pris som är till återförsäljare och även övriga kostnader som
skivbolaget har. (Nornholm, 2009a)
Priset till återförsäljare som kallas PPD, som står för ”Published Price to Dealer”, ska
multipliceras med den tariff som gäller enligt NCB, om inte priset är för lågt för då behöver ett
minimipris betalas istället. Skivförsäljningen som GLF presenterar är för de skivbolag som
rapporterar till GLF och som IFPI Svenska Gruppen redovisar och det är de så kallade
majorbolagen och några skivbolag till. Skivförsäljningen för Sverige som IFPI i London
sammanställer i Recording Industry in Numbers eller RIN ”täcker hela svenska marknaden”.
(Nornholm, 2009b) En definition på PPD är ”det grundpris en återförsäljare betalar till ett
skivbolag” (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 21). Majorbolagen är EMI Music, Sony Music,
Universal Music och Warner Music. Det är nettoförsäljning som rapporteras till GLF och
avgiften för copyright till NCB baseras på bruttoförsäljning (Olsson, 2009). Enligt en artikel i
tidskriften Intermezzo som SAMI ger ut sker en royaltyersättning till artister för nedladdad
musik enligt NPD, som står för ”Net Price per Download” (Hillerström, 2007, s. 13).
I tabell 4 presenteras statistik över albumförsäljningen och den digitala musikförsäljningen.
Siffrorna är från IFPI Svenska Gruppen (IFPI, 2009b; IFPI, 2009c).
Tabell 4: Albumförsäljningen och den digitala musikförsäljningen under 1998-2008. Siffrorna
anges i miljontals kronor. Siffrorna är avrundade till första decimalen. Uppgifterna är från
IFPI Svenska Gruppen. Fram till och med år 2004 står Album för totalförsäljning. För 20052008 står Album för CD-skivor, vinylskivor, musikkassetter, musik -DVD m.m. och Digitalt står
för digitalt distribuerad musik. (IFPI, 2009b; IFPI, 2009c)
År
1998
Totalt10
1545,6 1607,1 1654,5 1648,5 1554,1 1326,1 1094,8 996,3 941,5
Album11
1545,6 1607,1 1654,5 1648,5 1554,1 1326,1 1094,8 975,3 879,613 774,213 711,113
Digitalt12 -
1999
-
2000
-
2001
-
2002
-
2003
-
2004
-
2005 2006
21
61,9
2007
2008
842,1
781,9
67,9
70,8
Siffrorna över albumförsäljningen kan skilja sig något från olika källor. Vid en jämförelse med
uppgifter från GLF för varje enskilt år kan det förekomma skillnader på några miljoner kronor.
I tabell 5 presenteras hur stor andel av albumförsäljningen i Sverige som är svenska album
respektive utländska album.
Tabell 5: Andel svenska album och singlar respektive utländska album och singlar under 20012008 i Sverige. Uppgifterna är från IFPI Svenska Gruppen. (IFPI, 2009b)
År
2001
2002
2003 2004 2005 2006 2007
Svensk andel av album
28,7 % 33,6 % 37 % 40 % 41 % -
41,2 % 46,7 %
Utländsk andel av album 71,3 % 66,4 % 63 % 60 % 59 % -
58,8 % 53,3 %
10
2008
Totalt inkluderar singel, album och video mellan 1998-2004. Totalt inkluderar singel, album, video och
digitalt mellan 2005-2008.
11
Album = fonogram = CD-skivor, vinylskivor, musikkassetter, musik-DVD m.m. (IFPI, 2009b)
12
Digitalt distribuerad musik = musik nedladdad från Internet, musik via mobiltelefoner, musikvideor via
mobil och ringsignaler (truetones) (IFPI, 2009b)
13
Siffrorna för singel, album och video är adderade.
19
Utvecklingen inom musikbranschen
I tabell 6 presenteras albumförsäljningen, den digitala musikförsäljningen och framföranderättigheter och siffrorna är från IFPI:s årliga rapport IFPI Recording Industry In Numbers 2008
för Sverige. Siffrorna är ”trade revenues” eller ”wholesale values” och det är skivbolagens
intäkter. Genom att olika metoder kan ha använts kan siffrorna från IFPI Recording Industry In
Numbers skilja sig från lokala IFPI rapporter. Digital musikförsäljning är inkluderad från 2004
och framföranderättigheter från 2006. (IFPI, 2008b)
Tabell 6: Albumförsäljningen, den digitala musikförsäljningen och framföranderättigheter
under 2003-2007. Siffrorna anges i miljontals US dollar. Uppgifterna är från IFPI Recording
Industry In Numbers. Siffrorna är netto och exklusive moms (net of taxes). (IFPI, 2008b)
År
2003 2004 2005 2006 2007
Album14
218,0 179,8 160,3 144,6 127,317
Digitalt15
-
Performance rights16 -
0,2
3,4
8,8
9,918
-
-
12,1
12,919
2008
Vid jämförelse mellan siffrorna från GLF som IFPI Svenska Gruppen presenterar och från IFPI
Recording Industry In Numbers (RIN) kan konstateras att de skiljer sig åt. Som tidigare nämnts
har olika sätt att få fram siffrorna använts. GLF presenterar siffror för majorbolagen och några
skivbolag till och RIN presenterar siffror för hela marknaden (Nornholm, 2009b).
Vid jämförelse med IFPI Svenska Gruppen skiljer sig siffrorna för albumförsäljningen
väsentligt, där siffrorna som anges i IFPI Recording Industry In Numbers är högre. För den
digitala musikförsäljningen stämmer siffrorna ganska bra.
Det kan även vara intressant att titta på hur fördelningen för den digitala försäljningen har varit.
Även dessa uppgifter i tabell 7 är från IFPI Recording Industry In Numbers (IFPI, 2008b).
Tabell 7: Fördelningen för den digitala försäljningen under 2004-2007. Uppgifterna är från
IFPI Recording Industry In Numbers. (IFPI, 2008b)
År
2004
2005
2006
2007
Digitalt (miljoner US dollar)
0,2
3,4
8,8
9,9
Online (%)
16
48
42
58
Mobilt (%)
78
47
47
33
Prenumerationer (%)
6
5
8
8
2008
Under 2007 är den största delen av den digitala försäljningen för försäljning online.
En viktig intäktskälla till artister och kompositörer är genom kontrakt med skivbolag. Genom
kontrakten får de betalt av skivbolagen som kan baseras på antal sålda album. Enligt en rapport
från Export Music Sweden finns inte statistik från skivbolag för dessa betalningar från
skivbolag till artister. (Export Music Sweden, 2005)
Kontrakt eller avtal mellan skivbolag och mobiltelefonoperatörer är svåra att ta del av. Det kan
förekomma intäktsströmmar som inte det inte finns någon officiell statistik för.
14
Album = CD-skivor, CD-singlar, kassettband, vinylskivor, musik-DVD m.m. (IFPI, 2008b)
Digitalt = låtar (online), album (online), strömmat, ringsignaler, låtar (mobil), prenumerationer, musikvideor m.m. (IFPI, 2008b)
16
Performance rights = framföranderättigheter
Nedanstående värden är beräknade genom växelkursen 6,76 (IFPI, 2008b) för 2007.
17
860,5 miljoner kronor (album)
18
66,9 miljoner kronor (digitalt)
19
87,2 miljoner kronor (framföranderättigheter)
15
20
Utvecklingen inom musikbranschen
Som tidigare nämnts representerar IFPI Svenska Gruppen cirka 95 % av skivmarknaden och
statistiken från GLF står för ”85-90 % av den svenska skivmarknaden” (IFPI, 2009b). Siffrorna
från Recording Industry in Numbers är för hela marknaden. Det kan vara värt att kommentera
att butiker i Sverige kan beställa CD-skivor från grossister i andra länder och att den
skivförsäljningen kanske det inte finns någon statistik för. Konsumenter kan även beställa CDskivor från andra länder. I och med Internets möjligheter med informationsutbyte med hela
världen kan det förekomma att konsumenter tar del av musiktjänster från andra länder. Däremot
kan musiktjänster vara geografiskt begränsade så att någon med en IP-adress från ett visst land
inte kan ta del av en musiktjänst från ett annat land.
4.3 SAMI
När ljudupptagningar spelas offentligt (exempelvis på restauranger) och ”när musik sänds i
radio och TV eller via Internet” (SAMI, 2008) inkasserar SAMI (Svenska Artisters och
Musikers Intresseorganisation) ersättningar och fördelar dessa till utövarna. SAMI och IFPI har
en överenskommelse där inkasserade ersättningar delas lika mellan SAMI och IFPI. IFPI
ansvarar för radio, TV och Internet. SAMI ansvarar för övriga offentliga framföranden. SAMI
företräder utövarnas intressen och IFPI företräder producenternas intressen. (SAMI, 2008)
Under 2007 samlade SAMI in 140,3 miljoner kronor. Privatkopieringsersättningen från
Copyswede till SAMI var på 16,8 miljoner kronor under 2007. (SAMI, 2007)
Siffror för 2007 anges för att i delkapitel 4.7 Sammanställning görs en jämförelse av siffror från
de olika branschorganisationerna. Anledningen till att inte siffror för 2008 jämförs är för att
siffran för framföranderättigheter från IFPI inte har gått att få fram för 2008 i skrivande stund.
I tabell 8 anges insamlade ersättningar för SAMI. Siffrorna är avrundade till första decimalen.
Uppgifterna är från SAMI:s årsredovisningar 1998-2008. Observera att det är insamlade
ersättningar som anges och inte utbetalningar. Exempelvis utbetalades 79,1 miljoner kronor
under 2008 (SAMI, 2008).
Tabell 8: Resultat för SAMI för åren 1998-2008. Siffrorna anges i miljontals kronor.
Uppgifterna är från SAMI:s årsredovisningar.
År
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
Insamlade
ersättningar
76,1 78,2 86,0 91,5 105,6 126,8 132,2 135,1 126,5 140,3 160,0
Radioföretag
34,1
35,3
36,7
37,6
37,2
37,7
38,5
38,6
38,920 43,320 50,120
Offentligt
nyttjande
27,2
28,0
29,7
31,9
34,9
34,8
44,1
43,5
44,2
47,1
49,721
Totalt radio +
offentligt
61,3
63,3
66,4
69,5
72,1
72,5
82,6
82,1
83,1
90,4
99,8
12,4
7,4
8,1
12,6
21,3
28,6
29,2
29,3
19,5
26,9
30,6
0,5
2,5
5,0
6,0
10,9
15,0
16,7
17,7
19,4
16,8
24,9
Från utland
22
Privatkopiering
20
2007
2008
Kategorierna för ”SVT, SR och UR”, ”Kommersiell Radio” och ”Övrig Radio/TV” har lagts ihop för
2006 till 2008 och summan återfinns i kategorin ”Radioföretag”. Anledningen är att kategorin
”Radioföretag” endast fanns i årsredovisningarna mellan 1998 och 2005. Vid jämförelse av kategorin
”Radioföretag” för 2005 på 38,6 miljoner kronor med 38,0 miljoner kronor vid en summering av mer
detaljerade kategorier anses det stämma överens.
21
Kategorin kallades ”Offentligt framförande” 2008.
22
Kategorin kallades ”Kassettersättningar” mellan 1998-2005.
21
Utvecklingen inom musikbranschen
SAMI samlade in 160,0 miljoner kronor under 2008. Privatkopieringsersättningen var på 24,9
miljoner kronor. Enligt SAMI fördelas ”50 % av privatkopieringsersättningen på rapporteringsunderlag från radio- och TV-företagen och 50 % på försäljningsstatistik från skivbolagens
branschorganisation IFPI”. (SAMI, 2008)
Insamlade ersättningar för spelningar i radio, TV, Internet och offentliga framföranden delas
lika mellan SAMI och IFPI. Samarbetet gäller även för webbradiostationer, men inte för tjänster
som är ”on demand” (på begäran). Ersättningar från utlandet sköter SAMI separat. IFPI har
egna avtal med utlandet. (Andersson, 2009)
I årsredovisningarna för 1998-2005 redovisas inte privatkopieringsersättningen separat.
Siffrorna som finns presenterade för vissa kategorier skiljer sig något vid jämförelse mellan
uppgifter från varje årsredovisning för respektive år med sammanställningar som gjorts för flera
år. Ett exempel är att i årsredovisningen från 2004 är ”Offentligt nyttjande” på 42,7 miljoner
kronor och vid en sammanställning för samma år är siffran på 44,1 miljoner kronor.
SAMI:s intäkter är för spelningar av svensk och utländsk musik i media och för bakgrundsmusik, som kallas för ”Offentligt nyttjande”, samt internationella ersättningar, privatkopieringsersättning, kabelersättningar etc. I kategorin Insamlade ersättningar ingår ersättningar från SVT,
SR, UR, kommersiell radio, övrig radio/TV, offentligt nyttjande, privatkopieringsersättning,
kabelersättningar, internationella ersättningar etc. En viss del av insamlade ersättningar går till
finansiering.
I kategorin Insamlade ersättningar ingår fonogramersättning. Fonogramersättningen år 2008 var
på 2,5 miljoner kronor som gick till utövarna som fördelades av SAMI och 2,5 miljoner kronor
gick till upphovsmännen som fördelades av STIM (SAMI, 2008).
Summan för ersättningarna för kategorierna ”SVT, SR och UR”, ”Kommersiell Radio”, ”Övrig
Radio/TV” och ”Offentligt nyttjande” för SAMI är alltså lika stor för IFPI. Kategorin ”Totalt
radio + offentligt” är för radioföretag och offentligt nyttjande är för bakgrundsmusik och det är
den summan som är lika för SAMI och IFPI. För 2007 är den summan på 90,4 miljoner kronor
och vid en jämförelse med IFPI:s uppgifter för framföranderättigheter eller offentligt
framförande på 87,2 miljoner kronor (omräknat från US dollar till kronor) stämmer det
någorlunda bra överens.
SAMI har ömsesidighetsavtal eller bilaterala avtal med organisationer i andra länder. Medlemsorganisationerna i SCAPR (Societies’ Council for the Collective Managemnt of Performers’
Rights) beslutade 2007 att de B-avtal och C-avtal som finns bör ersättas av A-avtal ”successivt
över en tidsperiod om 3-5 år”. A-avtal innebär ”ett reellt utbyte av individuella ersättningar
baserat på aktuellt nyttjande”. (SAMI, 2007) B-avtal innebär att ersättningar kan stanna i
uppspelningslandet (SAMI, 2009).
4.4 STIM
Den som har skapat ett musikverk har äganderätt till verket enligt lagen om upphovsrätt. STIM
(Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) tillhandahåller upphovsmännens och deras
musikförlags ekonomiska rättigheter. STIM ger tillstånd eller licensierar och fördelar
ersättningarna till upphovsmännen och musikförlagen. (STIM, 2008)
Under 2007 blev intäkterna för framförande 873,9 miljoner kronor. Framförandelicenser gäller
för media, konserter och bakgrundsmusik. För mekaniska rättigheter eller fonogramlicensiering
blev avräkningen 278,1 miljoner kronor. Privatkopieringsersättningen var på 37,5 miljoner
kronor. (STIM, 2007)
Under 2008 samlades 904,0 miljoner kronor för framförande. Fonogramlicensieringen gav
250,5 miljoner kronor. Privatkopieringsersättningen blev 28,2 miljoner kronor. (STIM, 2008)
Det är NCB (Nordisk Copyright Bureau) i Köpenhamn som administrerar STIM:s mekaniska
rättigheter. För mekaniska rättigheter gör STIM inte några administrativa avdrag. NCB gör
22
Utvecklingen inom musikbranschen
avdrag för kostnader ”innan intäkterna kommer till Stim för avräkning och utbetalning”.
Mekaniseringslicenser kallas även för fonogramlicenser och avser ”rätten till inspelning,
exemplarframställning och försäljning av fonogram”. (STIM, 2007)
För mekaniska rättigheter är den ”totala ersättningen till samtliga rättighetshavare på en cdskiva 9,009 % av grossistpriset, cirka 8 % av skivans konsumentpris”. Samtliga rättighetshavare
till ett nedladdat musikverk får 8 % av ett konsumentpris. För ett nedladdat musikverk i Norden
är fördelningen på 70 % för mekaniska rättigheter och 30 % för framföranderättigheter. (STIM,
2008)
Att cirka 9 % av ett grossistpris för en CD-skiva behöver betalas gäller om den säljs i butik.
Andra kanaler för audioproduktioner är privat försäljning, försäljning på Internet och export. De
stora skivbolagen rapporterar till NCB i Köpenhamn när exemplaren har sålts. Små skivbolag i
Sverige kan betala hela summan efter tryckt upplaga och det sker till den lokala avdelningen för
NCB i Stockholm. När ett skivbolag ger ut en CD-skiva kan NCB alltså fakturera antingen för
hela upplagan eller för varje sålt exemplar. NCB står för mekaniska rättigheter och STIM för
utföranderättigheter. STIM och den lokala avdelningen för NCB arbetar ihop och har samma
verkregister. (Zetterström, 2009)
I tabell 9 anges resultat för STIM. Siffrorna är avrundade till första decimalen. Uppgifterna är
från STIM:s årsredovisningar 1998-2008. Kategorin Resultat innebär resultat före fördelning. I
kategorin Resultat ingår framföranderättigheter, mekaniska rättigheter, övriga intäkter, rörelsekostnader etc. I kategorin framföranderättigheter ingår kategorin online och nya media.
Observera att det är intäkter före fördelning till rättighetshavare som anges. För 2007 blev
fördelningen till rättighetshavare, inklusive ”nationella medel”, för framförande 786,4 miljoner
kronor och för 2008 blev fördelningen 811,6 miljoner kronor.
Tabell 9: Resultat för STIM för 1998-2008. Siffrorna anges i miljontals kronor. Uppgifterna är
från STIM:s årsredovisningar.
1998
1999 2000 2001
Resultat
784,3
823,2 910,6 1020,6 1042,3 1000,2 1041,0 998,9 1010,6 1064,5 1062,1
Framförande 499,2
totalt
2002
2003
2004
200524 2006
År
2007
2008
501,6 566,0 665,1
709,0
703,6
801,9
788,2
818,1
873,9
904,0
Framförande 322,123 314,0 342,2 347,5
i Sverige
375,2
380,6
480,7
436,5
434,3
492,8
514,0
Framförande 146,2
i utlandet
155,0 186,4 271,5
265,3
249,3
243,5
282,2
297,2
329,0
337,7
Till utlandet
119,1
97,0
109,8
198,5
156,9
177,7
139,3
162,9
208,6
Mekaniska
rättigheter25
362,1
404,4 415,4 449,5
427,5
401,9
341,5
310,1
295,5
278,1
250,5
Online och
nya media 26
-
-
-
-
1,6
1,1
2,0
3,9
7,2
18,0
16,9
Privatkopiering
-
-
-
10,2
12,0
20,5
17,5
19,1
20,1
37,5
28,2
90,8
97,0
23
”Varav 22 i utdömd ersättning från TV3 avseende åren 91-93” (STIM, 1998).
Resultat är inklusive ”retroaktiva ersättningar för bl a TV3/MTV” för 2005 (STIM, 2005).
25
Mekaniska rättigheter innefattar ”Fonogramlicensiering mm i Sverige/utlandet” som administrerats av
NCB (STIM, 2007).
26
För 2002 och 2003 kallades kategorin Online och nya media för Internet. Det saknades uppgifter för
privatkopiering för 1998 till 2000.
24
23
Utvecklingen inom musikbranschen
Det finns olika typer av kontrakt som producenter för skivutgivningar ingår med NCB.
Standardavtal och CLA (Central Licensing Agreement), som är för de internationella bolagen,
innebär att det är försäljning över den period som rapporteras, alltså vid ”leveranser från lager ut
till butiker” (STIM, 2009b). Avtalsformen work-by-work innebär att avtal tecknas för varje
utgivning och antal exemplar som tillverkats rapporteras. (STIM, 2009b)
Om ett skivbolag i Sverige importerar CD-skivor kan det vara inklusive eller exklusive den
avgift för copyright som behöver betalas. Om det är inklusive copyrightavgift så betalar det
exporterande skivbolaget till dess copyrightorganisation och om någon av NCB:s medlemmar
finns på verket distribueras pengar till NCB. Om det är exklusive copyrightavgift så betalar
skivbolaget i Sverige till NCB. Pengarna som NCB samlat in distribueras till systerorganisationer som betalar rättighetshavarna. (Jensen, 2009)
Det har inte gått att få fram hur stor del av albumförsäljningen för de skivbolag som IFPI
Svenska Gruppen representerar som går till NCB och hur stor del av den summan som går
tillbaka till Sverige.
Mellan 1998 och 2008 har STIM:s totala intäkter, för både framförande och mekaniska
rättigheter, ökat med 277,8 miljoner kronor. Intäkter för framföranderättigheter från utlandet har
ökat med 191,5 miljoner kronor mellan 1998 och 2008 och det kan jämföras med pengar som
betalas till utlandet som har ökat med 89,5 miljoner kronor. Observera att det är endast siffrorna
för 1998 och 2008 som har använts och att för åren däremellan har intäkterna både ökat och
minskat vid jämförelse för ett år till nästkommande år.
Framförande totalt är summan för framförandeintäkterna där framförande i Sverige, utlandet
och övriga intäkter är inkluderade. I kategorin Framförande totalt har inte rörelsekostnader för
framförande dragits av. Framföranderättigheterna är uppdelade för Sverige och utlandet.
Framföranderättigheter kan delas upp i media, konserter och bakgrundsmusik. Framförande i
Sverige är för både svensk och utländsk musik. I noterna till STIM:s årsredovisningar finns
återgivet om förutbetalda intäkter och upplupna kostnader och de kommenteras inte.
I kategorin Online och nya media återfinns intäkter för digital musik och även i kategorin
Mekaniska rättigheter. För ett nedladdat musikverk är det mekaniska rättigheter för att en kopia
skapas och kompositören får betalt. Framföranderättigheter är för utförande och transmission.
När en låt säljs på exempelvis iTunes, har iTunes rättigheter att sälja låten och fördelar intäkter
till bland annat skivbolag och till STIM. STIM tillhandahåller rättigheter för upphovsmän och
musikförlag. (Stiebel, 2009) En mekanisk licens behövs för digitala musikfiler som ska täcka
dupliceringen och försäljningen för kompositionen (OECD, 2005, s. 59).
Framföranderättigheter kan delas upp i olika kategorier och några kategorier finns återgivna i
tabell 10.
Tabell 10: Framföranderättigheter kan delas upp i olika kategorier och några kategorier för
2002-2008 återges. Siffrorna anges i miljontals kronor. Siffrorna är avrundade till första
decimalen. Uppgifterna är från STIM:s årsredovisningar.
År
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Festivaler, konserter mm 26,1
28,6
36,8
42,0
43,5
47,2
52,3
Dans/Underhållning
22,1
22,7
20,8
19,4
21,9
24,2
24,5
Kyrkomusik
4,0
4,2
4,3
4,4
4,4
4,4
4,4
Teater/Revy
1,8
2,5
3,4
2,8
3,5
3,7
3,6
Kommun/Landsting
13,3
13,7
15,1
17,5
17,0
17,3
18,4
Totalt
67,3
71,7
80,4
86,1
90,3
96,8
103,2
Roger Lindström på STIM berättade att det finns svårigheter att titta närmare på olika
kategorier, eftersom vissa festivaler, exempelvis Malmöfestivalen, ligger under kategorin
24
Utvecklingen inom musikbranschen
Kommun/Landsting. För att undersöka intäkterna till STIM för konserter och festivaler behöver
de fem kategorierna som redovisades i tabell 10 undersökas. (Lindström, 2008)
Beloppet för de fem kategorierna för 2007 är 96,8 miljoner kronor. Det går att jämföra med
STIM:s återgivning av fördelningen av intäkter för 2007. Där står det att privatkopieringsersättningen står för 3,2 %. Privatkopieringsersättningen är på 37,5 miljoner kronor. Live musik
står för 8 % och det ger 93,75 miljoner kronor. Det stämmer att större delen av de fem ovan
nämnda kategorierna är till en stor del intäkter för konserter och festivaler. (STIM, 2007)
Observera att festivaler kan ha andra evenemang utöver konserter.
Besökare till evenemang för levande musik har ökat under de senaste åren. Det efterfrågas ”ett
mer varierat utbud av levande musik” (STIM, 2007). Publiken upptäcker ny musik genom
Internet och MySpace (STIM, 2007).
I STIM:s årsredovisningar presenteras siffror på intäkterna för levande musik på olika sätt.
Levande musik presenteras bland annat efter vad det är för karaktär på verket (STIM, 2008).
Det kan vara levande musik från tillställningar med eller utan inträde (STIM, 2009c). För 2008
var ett avräkningsområde för levande musik för konserter ”och övriga framföranden med
rapportering” på 49,1 miljoner kronor och ”levande musik utan rapportering” på 36,4 miljoner
kronor (STIM, 2008). Det fanns även fler kategorier. I tabell 11 redovisas levande musik.
Tabell 11: Intäkter till STIM för levande musik under 1998-2008. Siffrorna anges i miljontals
kronor. Siffrorna är avrundade till första decimalen. Kategorierna för levande musik som har
lagts ihop för 1998-2003 och för 2004-2008 skiljer sig något åt. För 2004 har de båda
kategoriseringarna redovisats och den ena är på 70,8 miljoner kronor och den andra är på 63,5
miljoner kronor.
År
Levande musik
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
27
48,8 48,1 45,6 47,8 53,9 56,3 70,8 74,1 75,6 84,0 90,1
Att intäkterna för levande musik har ökat så mycket för STIM förklarar Susanne Bodin som är
kommunikationschef på STIM med att: ”STIM blivit bättre på att hitta festivalerna, men också
att musikskaparna letar nya vägar för att komma ut med sin musik, och då blir klubbar och
festivaler allt viktigare” (Ågrahn, 2008).
De uppgifter om konsert- och festivalintäkter som finns beskrivna i STIM:s årsredovisningar är
det som betalas in till STIM och som sedan ska fördelas till upphovsmän och musikförlag. Det
går inte att räkna baklänges för att få fram de totala intäkterna för de konserter och festivaler
som STIM har avtal med för att det är olika tariffer och avtal som har ingåtts.
4.5 NCB
NCB (Nordisk Copyright Bureau) är en nordisk copyrightorganisation och ägs av de nordiska
copyrightorganisationerna och för Sverige är det STIM. Det område som NCB administrerar är
för de nordiska och de baltiska länderna. NCB har ömsesidiga avtal med motsvarande
organisationer i andra länder. Vid inspelning administrerar NCB i stort sett all musik som är
skyddad av copyright. (NCB, 2007)
27
Kategoriseringarna för levande musik skiljer sig mellan olika årsredovisningar. För 2004-2008 har
kategorierna för ”Konserter: Av det allmänna subventionerade konserter med seriös musik”, ”Annan
levande musik utan rapportering” och ”Annan levande musik: Konserter och övriga framföranden med
rapportering” (STIM, 2008) lagts ihop. För 1998-2003 kallades kategorierna för detsamma som de två
första kategorierna för 2004-2008 samt ”Annan levande musik: Popkonserter och alla övriga
framföranden med rapportering” (STIM, 2003). 1998 kallades den första kategorin för ”Konserter:
Subventionerade konserter med seriös musik (STIM, 1998).
25
Utvecklingen inom musikbranschen
Av det som är insamlat av NCB distribueras en stor del till rättighetshavare i Sverige för att de
nordiska och de baltiska länderna har subförlagda överenskommelser med de större
internationella subförlagen som finns samlade i Sverige. (NCB, 2007)
I tabell 12 anges insamlingar från Sverige till NCB och utdelningar från NCB till Sverige.
Siffrorna är från NCB:s årsredovisningar.
Tabell 12: Insamlingar från Sverige till NCB respektive utdelningar från NCB till Sverige under
2000-2007. Siffrorna anges i miljontals kronor. Uppgifterna är från NCB:s årsredovisningar.
År
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Från Sverige till NCB 222,8 225,4 228,5 204,3 194,2 167,2 169,1 157,4
Från NCB till Sverige 418,7 449,6 428,7 401,9 337,7 310,0 296,7 281,9
Från Sverige har NCB samlat in 157,4 miljoner kronor under 2007 och 169,1 miljoner kronor
under 2006. (NCB, 2007)
NCB har distribuerat 281,9 miljoner kronor under 2007 och 296,7 miljoner kronor under 2006
till Sverige (NCB, 2007). Detta kan jämföras med 278,1 miljoner kronor för 2007 som STIM
fått in för mekaniska rättigheter och 295,5 miljoner kronor för 2006. Det är NCB som har utfört
licensieringen för fonogramlicenser. Dessa siffror får anges stämma överens med varandra.
NCB ligger i Danmark och i NCB:s årsredovisning anges siffrorna både i danska kronor och
svenska kronor. Det kan ha använts olika växelkurser.
4.6 Copyswede
För att kompensera upphovsmän vid privatkopiering av kassettband, videoband, CD-skivor,
DVD-skivor, MP3-spelare, hårddiskvideospelare och set-top-boxar som har inbyggt minne finns
en ”ersättningsordning i den svenska upphovsrättslagen” (Copyswede, 2008). Copyswede
tillhandahåller inkasseringen av privatkopieringsersättning. Copyswede ger tillstånd för
vidaresändning av TV- och radiokanaler från flera länder för bland annat kabel-TV. Copyswede
sköter inkasseringen och samarbetar med FRF (Filmproducenternas Rättighetsförening), IFPI
(fonogramproducenternas organisation) och UBOS (Union of Broadcasting Organisations in
Sweden, radio- och TV-företagens samarbetsorganisation). (Copyswede, 2008)
Enligt Copyswedes årsredovisning från 2007 var upphovsrättsintäkterna 313 miljoner kronor
och intäkterna bestod till största delen av privatkopieringsersättningen som var på 203,0
miljoner kronor. Under 2007 utbetalades 196 miljoner kronor i upphovsrättsersättningar och de
har i huvudsak inkasserats 2005 och 2006. (Copyswede, 2007)
Under 2008 var intäkterna till Copyswede 272 miljoner kronor och att intäkterna var lägre än
för 2007 berodde till största delen på lägre ersättningsnivåer för privatkopieringsersättningen.
Privatkopieringsersättningen var på 160,2 miljoner kronor. Under 2008 utbetalades 300
miljoner kronor i upphovsrättsersättningar. (Copyswede, 2008)
Det finns bestämmelser angående privatkopiering. Lagstiftningen ändrades delvis den 1 juli
2005 (Copyswede, 2007). Några exempel på ersättningsnivåer är för CD-R (upp till 900 MB)
0,60 kr, för CD-RW (upp till 900 MB) 0,95 kr, för DVD-R/+R (4,7 GB) 2,65 kr och för DVDRW/+RW (4,7 GB) 4,25 kr (Copyswede, 2008).
I tabell 13 redovisas hur mycket som utbetalades för ersättningar för privatkopieringen under
2007 och 2008. Siffrorna är avrundade till första decimalen.
26
Utvecklingen inom musikbranschen
Tabell 13: Utbetalningar för ersättningar för privatkopieringen år 2007 och 2008 (Copyswede,
2007; Copyswede, 2008). Siffrorna anges i miljontals kronor.
År
2007 2008
UBOS
8,6
10,8
FRF
-
94,7
IFPI
18,6 21,7
Individuellt från Copyswede 16,0 18,5
Övrigt (STIM, SAMI m.fl.)
63,7 63,2
I tabell 14 redovisas hur mycket som utbetalades för ”kabel-tv och annan vidaresändning” under
2007 och 2008. Siffrorna är avrundade till första decimalen.
Tabell 14: Utbetalningar för ersättningar för ”kabel-tv och annan vidaresändning” år 2007
och 2008 (Copyswede, 2007; Copyswede, 2008). Siffrorna anges i miljontals kronor.
År
2007 2008
UBOS
13,5 12,6
FRF
11,0 20,1
IFPI
0,4
0,4
Individuellt från Copyswede 23,1 28,5
Övrigt (STIM, SAMI m.fl.)
34,7 26,9
Angivna uppgifter i tabell 13 och 14 angående ersättningar för privatkopieringen och för ”kabeltv och annan vidaresändning” är mest intressant för att se att andra organisationer får del av det
som Copyswede inkasserar.
I tabell 15 anges inkasseringar för privatkopieringsersättningar. Siffrorna är från Copyswedes
årsredovisningar och sammanställda av Daniel Johansson.
Tabell 15: Privatkopieringsersättningar under 1999-2008. Siffrorna anges i miljontals kronor.
År
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
PKE28 22,9
55,1
62,9
71,1
82,6
85,6
137,2
167,1
203,029
160,230
Ovanstående belopp är alltså för privatkopieringsersättningen. De totala intäkterna till
Copyswede är större.
I tabell 16 redovisas hur fördelningen till IFPI har varit. Uppgifterna är från Copyswedes
årsredovisningar som Daniel Johansson har sammanställt.
28
Privatkopieringsersättning (PKE) från och med 2005. Mellan 1999 och 2004 var det kassettersättning.
(Copyswede, 2007)
30
(Copyswede, 2008)
29
27
Utvecklingen inom musikbranschen
Tabell 16: Fördelningen till IFPI. Siffrorna anges i miljontals kronor.
År
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
IFPI
1,4
2,8
5,1
10,3
13,9
13,1
18,9
18,631
21,732
I nästa delkapitel görs en jämförelse mellan siffrorna för 2007 från branschorganisationerna.
4.7 Sammanställning
Nästa steg är att jämföra siffrorna från de olika branschorganisationerna. I ett första steg
kommenteras siffrorna för 2007. Anledningen till att inte siffror för 2008 jämförs är för att
siffran för framföranderättigheter från IFPI inte har gått att få fram för 2008. Det beskrivs vilka
siffror från de olika branschorganisationerna där det förekommer överlappningar.
Enligt IFPI Svenska Gruppen var den fysiska albumförsäljningen 774,2 miljoner kronor och den
digitala musikförsäljningen 67,9 miljoner kronor under 2007. Enligt IFPI Recording Industry In
Numbers var den fysiska albumförsäljningen 860,5 miljoner kronor och den digitala
försäljningen var 66,9 miljoner kronor. Framföranderättigheter (performance rights) var 87,2
miljoner kronor.
Insamlade ersättningar för SAMI under 2007 var 140,3 miljoner kronor. Offentligt nyttjande var
47,1 miljoner kronor. Ersättningar från radioföretag var 43,3 miljoner kronor. Enligt SAMI går
90,4 miljoner kronor, för spelandet av musik i media och offentligt nyttjande, till IFPI.
STIM:s resultat före fördelning var under 2007 på 1064,5 miljoner kronor.
Copyswede samlade in 203,0 miljoner kronor under 2007 för privatkopieringsersättningen. De
pengarna kommer att fördelas senare. 196 miljoner kronor betalades under 2007 i
upphovsrättsersättningar och de inkasserades huvudsakligen under 2005 och 2006. Under 2007
utbetalades 63,7 miljoner kronor för privatkopiering till STIM, SAMI m.fl. Under 2007
utbetalades 19,0 (18,6+0,4) miljoner kronor till IFPI för privatkopiering och ersättningar för
”kabel-tv och annan vidaresändning”. Det stämmer att 63,7 miljoner kronor för privatkopiering
gick till STIM, SAMI m.fl. genom att jämföra med att STIM fick 37,5 miljoner kronor och att
SAMI fick 16,8 miljoner kronor.
IFPI fick 87,2 miljoner kronor för framföranderättigheter. Enligt Lisa Cronstedt på IFPI
Svenska Gruppen innefattar siffran för performance rights ”offentligt framförande”, via
samarbetet med SAMI, ”men inte privatkopieringsersättning” (Cronstedt, 2009).
Offentligt nyttjande var för SAMI 47,1 miljoner kronor och det var även 47,1 miljoner kronor
för offentligt nyttjande för IFPI. Pengar från radioföretag var för SAMI 43,3 miljoner kronor
och det var även 43,3 miljoner kronor från radioföretag för IFPI. Privatkopieringsersättningen
som gick till IFPI var 18,6 miljoner kronor.
Detta ger inte en fullständig bild av intäkter för musikbranschen i sin helhet. Det kan finnas
intäktsströmmar som det inte finns någon statistik över. Som tidigare nämnts finns inte någon
statistik över intäkter som artister får från skivbolag när kontrakt skrivs. Det kan konstateras att
intäkter till musikbranschen från andra håll än album har viss betydelse. Intäkter till
rättighetshavare från branschorganisationer blir allt viktigare i och med att skivförsäljningen har
minskat kraftigt.
31
32
PKE för IFPI (Copyswede, 2007)
PKE för IFPI (Copyswede, 2008)
28
Utvecklingen inom musikbranschen
Det finns svårigheter att göra en sammanställning för musikbranschens totala intäkter. IFPI
Svenska Gruppen rapporterar den fysiska och digitala musikförsäljningen för svenska och
utländska artister i Sverige. IFPI representerar skivbolag och producenter. Det finns återgivet
hur stor andel svenska respektive utländska album som sålts. I IFPI Recording Industry In
Numbers presenteras framföranderättigheter som inkluderar den summan som är via samarbetet
med SAMI. Privatkopieringsersättningen är inte inkluderad i den summan.
SAMI representerar artister och musiker. Intäkter för musik i media (radio, TV etc.) och
bakgrundsmusik (affärer etc.) för SAMI är densamma som för IFPI, som kallar kategorin
framföranderättigheter (performance rights). Intäkterna till SAMI för exempelvis spelningar av
musik i radio och TV är för både svenska och utländska artister. De pengarna fördelas sedan till
artister i Sverige och i utlandet. SAMI presenterar även siffror för internationella ersättningar.
STIM representerar upphovsmän och musikförlag. Intäkter för musik i media, bakgrundsmusik
och konserter kallas även för framföranderättigheter. Det är både för svensk och utländsk musik
i Sverige. Det finns återgivet hur mycket de internationella ersättningarna är. Mekaniseringsrättigheter som administrerats av NCB finns återgivet.
I de totala intäkterna för SAMI finns intäkter till både svenska och utländska artister och
musiker inkluderat samt internationella ersättningar. I de totala intäkterna till STIM finns
intäkter till både svenska och utländska upphovsmän och musikförlag samt internationella
ersättningar. Vid en sammanställning kan exempelvis de internationella ersättningarna till
SAMI och STIM exkluderas av den anledningen att om en liknande sammanställning för ett
annat land genomförs kan det finnas internationella ersättningar som är från Sverige, men det
kommer inte att göras. På så sätt kan ersättningar för det landet både finnas med i STIM:s
statistik samt det landets motsvarande organisations statistik.
Det finns intäkter som går från Sverige till NCB. Cirka 9 % av ett grossistpris på en CD-skiva
ska gå till upphovsmän och musikförlag via NCB som sedan distribuerar pengarna vidare. Priset
på CD-skivan och om CD-skivan ska säljas i butik eller direkt till konsument har betydelse för
hur stor NCB-avgiften är. En stor del av pengarna från Sverige till NCB distribueras sedan till
Sverige. Cirka 8 % av intäkterna av konsumentpriset av en CD-skiva går till rättighetshavare.
För nedladdade låtar går 8 % av konsumentpriset till rättighetshavare. Det kan komma pengar
från andra länder till NCB som sedan distribueras till Sverige. Kategorierna som NCB redovisar
för standardkontrakt är för både de skivbolag som IFPI representerar och övriga skivbolag. Det
går inte att se hur stor del av intäkterna från Sverige till NCB som är för de skivbolag som IFPI
representerar. Albumförsäljning som IFPI presenterar är inte heller mer preciserad. Det finns
skivbolag som inte är medlemmar hos IFPI.
Nedan presenteras en sammanställning av de intäkter till musikbranschen som har presenterats
från de olika branschorganisationerna IFPI, STIM och SAMI och hur kategorierna för en graf
för musikbranschens intäkter kan se ut. PKE står för privatkopieringsersättning.
Albumförsäljning (från IFPI för album sålda i Sverige för svenska och utländska artister)
Digital musikförsäljning (från IFPI)
Framföranderättigheter IFPI (inklusive radioföretag och offentligt nyttjande) + PKE
SAMI (inklusive PKE, offentligt nyttjande och radioföretag)
STIM (inklusive mekaniska rättigheter, Online och nya media, PKE, levande musik)
Vid den slutgiltiga sammanställningen genom en graf för musikbranschens intäkter subtraheras
intäkter till STIM för levande musik från punkten för STIM:s totala intäkter för att intäkter till
STIM för levande musik redovisas separat. Även mekaniska rättigheter dras bort.
Enligt samma rapport, som nämnts tidigare, om musikindustrin definieras musikbranschen av
både musikliv och musikindustri (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 7).
Siffrorna från IFPI Svenska Gruppen och IFPI Recording Industry In Numbers skiljer sig åt. Det
bästa borde vara att antingen återge siffror i grafen från den ena eller den andra källan.
Framföranderättigheter finns endast återgivna i IFPI Recording Industry In Numbers. För 2006
och 2007 finns offentligt framförande (som innefattar kategorierna ”Radioföretag” och
”Offentligt nyttjande”) från samarbetet med SAMI inkluderat. Samma siffra som för SAMI för
29
Utvecklingen inom musikbranschen
”Radioföretag” och ”Offentligt nyttjande” finns återgivna för IFPI. För den digitala
musikförsäljningen anges siffror från IFPI Svenska Gruppen. Skivförsäljningen som GLF
presenterar är för majorbolagen och några skivbolag till. Skivförsäljningen som IFPI Recording
Industry in Numbers presenterar är för hela marknaden (Nornholm, 2009b). Siffror från GLF
presenteras för att det inte har gått att få tag i siffror från IFPI Recording Industry In Numbers
för tidigare år.
4.8 Musikbranschens intäkter
Figur 1 visar en graf över musikbranschens intäkter. Nedanför finns beskrivningar på
kategorierna för grafen.
Album: Fysisk albumförsäljning för svensk och utländsk musik enligt IFPI Svenska Gruppen.
Försäljningen är ”nettoförsäljning från skivbolag till återförsäljare” (Nornholm, 2009a). Det är
skivförsäljning för majorbolagen och några skivbolag till som rapporterar till GLF (Nornholm,
2009b).
Digitalt: Digital musikförsäljning för svensk och utländsk musik enligt IFPI Svenska Gruppen.
IFPI: Framföranderättigheter och privatkopieringsersättning för IFPI. För 1998 till 2008
användes samma siffror som för SAMI från kategorin Totalt radio + offentligt för framföranderättigheter. För 1998 och 1999 fanns inga uppgifter för privatkopieringsersättning.
SAMI: SAMI:s insamlade ersättningar. Internationella ersättningar (Från utland) är inkluderade.
Observera att vid en eventuell jämförelse med ett annat land kan det förekomma ersättningar för
inhemsk och utländsk musik och internationella ersättningar för det landet och då kan det finnas
överlappningar med SAMI:s siffror. SAMI:s totala ersättningar är för spelandet av svensk och
utländsk musik i media, bakgrundsmusik, privatkopieringsersättning samt internationella
ersättningar. IFPI återger siffror för fysiska album och digital musikförsäljning av svensk och
utländsk musik i Sverige. Framföranderättigheter och privatkopieringsersättning för IFPI anges
men inte några eventuella internationella ersättningar. Hur mycket de internationella
ersättningarna är för SAMI finns redovisat i kapitlet om SAMI.
STIM minus levande musik minus från NCB: STIM:s insamlade ersättningar (Resultat) minus
intäkter för levande musik minus mekaniska rättigheter som är administrerat av NCB. Intäkter
för levande musik drogs bort för att de intäkterna redovisas i en särskild kurva, för att
uppskattningar för totala intäkter för konserter och festivaler görs. Intäkter för mekaniska
rättigheter drogs bort eftersom det är NCB som administrerar mekaniska rättigheter. Privatkopieringsersättning och internationella ersättningar är inkluderade.
Levande musik (STIM): Intäkter för levande musik till STIM med siffror från tabell 11.
Uppskattning Festivaler och konserter utifrån STIM:s siffror: Uppskattningar för totala intäkter
för de konserter och festivaler som STIM har avtal med. För entrébelagda tillställningar vid ett
biljettpris över 60 kronor betalas ”5,5 % av biljettbruttointäkten” exklusive moms till STIM och
det står även vad den minsta och högsta avgiften per besökare får vara och avgiften beror även
på antal ”betalande besökare” (STIM, 2009c). Vid biljettpris under 60 kr betalas det en avgift
per besökare och det beror även på antal ”betalande besökare” (STIM, 2009c). För entréfria
artistframträdanden baseras avgiften till STIM på antal besökande (STIM, 2009c). 5,5 % har
använts för att få fram uppskattningar på totala intäkter för konserter och festivaler. Det är alltså
endast ett ungefärligt värde som är ganska grovt uppskattat. STIM kan ha blivit bättre på att
upptäcka festivaler och blivit noggrannare på att skriva avtal med konsert- och festivalarrangörer och på så sätt behöver inte de totala intäkterna för konserter och festivaler ha ökat i
den procentuella ökningen som går att få fram med hjälp av STIM:s intäkter för festivaler och
konserter. Uppskattningar har gjorts utifrån kategorin Festivaler, konserter mm.
Uppskattningarna för intäkter för konserter och festivaler har inte gjorts för att få fram hur
mycket de totala intäkterna för konsert- och festivalevenemang som STIM har avtal med har
varit, utan för att få fram ungefärliga siffror på hur mycket de totala intäkterna för konserter och
30
Utvecklingen inom musikbranschen
festivaler i Sverige kan ha varit. Eftersom det är olika avtal som har ingåtts mellan konsertarrangörer och STIM går det inte att räkna baklänges, utan det är endast för att jämföra med
nettoomsättningar för några konsert- och festivalarrangörer som anges nedan. Konsertintäkter
till STIM kan vara för små konserter där en fast avgift betalas. Det kan vara en konsert med
gratis inträde på en restaurang och musikerna kanske inte får betalt för spelningen.
Uppskattningarna är för 2002 till 2007.
Uppskattning Nettoomsättningar för 5 konsert- och festivalarrangörer: Nettoomsättningar för
följande konsert- och festivalarrangörer har lagts ihop: Live Nation Sweden AB (f.d. Ema
Telstar), Lugerinc AB, Moondog Entertainment AB, United Stage Artist AB och Sweden Rock
Festival AB. Observera att intäkterna för dessa arrangörer inte enbart är relaterat till
biljettförsäljning för levande musik. Intäkter till andra evenemang än enbart konserter kan
finnas med. Intäkterna till Sweden Rock Festival kan behöva täcka annat. Live Nation Sweden
AB kan även arrangera konserter i andra skandinaviska länder. Lugerinc AB och Moondog
Entertainment AB bedriver även förlagsverksamhet och skivproduktion enligt
årsredovisningarna för 2007. United Stage Artist AB bedriver även musikförlagsverksamhet och
artistmanagement enligt årsredovisningen för 2007. Uppgifterna är från Allabolag.se och
AffärsData (Allabolag.se, 2009; AffärsData, 2009). Uppgifterna är för 2001 till 2007.
Mekaniska rättigheter från NCB finns inte med i grafen eftersom det inte går att få reda på hur
stor del som är från de skivbolag som GLF presenterar försäljningssiffror på. Intäkterna från
Sverige till NCB är för både skivbolag som IFPI representerar och de skivbolag som inte är
medlemmar hos IFPI. En liten del av pengarna från Sverige till NCB är för mekanisk
licensiering för radio och TV. Pengar för mekaniska rättigheter för radio kan gå tillbaka till
Sverige eller gå utomlands. Pengar från skivbolag som IFPI representerar och övriga skivbolag
kan gå tillbaka till Sverige eller gå utomlands. För standardkontrakt för audio finns både intäkter
från de skivbolag som IFPI representerar och andra skivbolag. Intäkterna som IFPI och NCB
redovisar kan endast jämföras för de större skivbolagen, eftersom de är medlemmar hos IFPI
(Zetterström, 2009). Enligt Krister Nornholm på IFPI Svenska Gruppen har skivbolagen ansvar
för att avgiften till NCB betalas och på så sätt är avgiften inkluderad i det pris som är till
återförsäljare och även övriga kostnader som skivbolaget har (Nornholm, 2009a). En del av de
mekaniska rättigheterna kan återfinnas i skivförsäljningen som IFPI Svenska Gruppen
presenterar. Det har inte gått att få fram hur mycket som de skivbolag som IFPI Svenska
Gruppen representerar har betalat till NCB. NCB redovisar olika kategorier för olika typer av
kontrakt med skivbolag, men det är för både svensk och utländsk musik. Det går inte att veta
hur mycket av varje kategori som går tillbaka till Sverige. Av intäkterna från Sverige till NCB
går majoriteten av de pengarna tillbaka till Sverige och återfinns i kategorin mekaniska
rättigheter hos STIM:s årsredovisningar. IFPI Svenska Gruppen har endast uppgifter om den
fysiska albumförsäljningen och den digitala musikförsäljningen men inte några mer detaljerade
uppgifter. En stor del av pengarna som kommer in till NCB från de nordiska och baltiska
länderna går till Sverige för att flera subförlag för Norden finns i Sverige (STIM, 2007). För
2007 var NCB-avräkningen till Sverige på 26 % för ”svenska upphovsmän och förlag” och 74
% för ”subförlagda rättigheter i Norden” (STIM, 2007). Pengar som går från NCB till Sverige
stämde ganska bra överens med mekaniska rättigheter som STIM presenterat. Det har alltså inte
gått att få fram hur mycket av siffrorna för albumförsäljningen för de skivbolag som IFPI
representerar som betalats till NCB.
Observera att STIM:s intäkter för levande musik kan ha baserats på andra avtal än genom
tariffen på 5,5 % av biljettbruttointäkterna. Anledningen till denna uppskattning om konsertoch festivalintäkter är alltså att få en ungefärlig bild av konsert- och festivalintäkter.
Uppskattningarna anger på ett ungefär hur mycket biljettbruttointäkterna för konsert- och
festivalevenemang kan ha varit. Hur mycket totala omsättningar för konsert- och festivalarrangörer går inte att få fram. Nettoomsättningarna för konsert- och festivalarrangörerna
behöver inte enbart vara relaterat till intäkter för levande musik. Det går inte i dagsläget att få
fram hur mycket konsertindustrin omsätter. Det går alltså inte att jämföra hur mycket konsertindustrin omsätter med hur mycket skivindustrin omsätter.
31
Utvecklingen inom musikbranschen
STIM:s intäkter för levande musik har ökat för varje år sedan 2001. För de 5 bolag där nettoomsättningar lagts ihop var det en ökning mellan 2001 och 2004, en minskning mellan 2004 och
2006 och en ökning mellan 2006 och 2007. Totala konsertintäkter kan ha minskat från 2004 till
2006.
Musikbranschens intäkter
Album
1800
Digitalt
1600
IFPI
1400
Miljontals kronor
1200
SAMI
1000
STIM minus levande musik
minus från NCB
800
600
Levande musik (STIM)
400
Uppskattning Festivaler och
konserter utifrån STIM:s
siffror
200
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
20
07
20
08
19
98
19
99
0
År
Uppskattning
Nettoomsättningar för 5
konsert- och
festivalarrangörer
Figur 1: Musikbranschens intäkter. Siffrorna anges i miljontals kronor. Uppgifterna är från
IFPI, SAMI, STIM, NCB, Copyswede, Allabolag.se och AffärsData samt egna beräkningar. Se
delkapitel från kapitel 4 samt förklaringar angående kategorierna som angetts. Observera att
siffrorna för STIM är exklusive mekaniska rättigheter, som administrerats av NCB, och
exklusive intäkter för levande musik. De båda uppskattningskategorierna är till för att jämföras
med varandra.
Uppgifterna angående albumförsäljningen, den digitala musikförsäljningen, framföranderättigheter och privatkopieringsersättning för IFPI och intäkter till SAMI är direkt använda
utifrån uppgifter från IFPI respektive SAMI. För intäkter till STIM har intäkter för levande
musik och mekaniska rättigheter, som NCB har administrerat, dragits bort. Vad gäller
mekaniska rättigheter eller pengar som går från NCB till Sverige kan det finnas en del pengar
som även återfinns i skivförsäljningen som IFPI Svenska Gruppen presenterar och mekaniska
rättigheter har inte tagits med i grafen. Uppgifterna angående intäkter för levande musik till
STIM är angivna utifrån uppgifter från STIM. Observera att uppskattningarna för biljettbruttointäkterna för konserter och festivaler utifrån STIM:s siffror alltså är grovt uppskattade och är
till för att jämföras med nettoomsättningarna för de 5 konsert- och festivalarrangörer som lagts
ihop för 2001 till 2007. Biljettbruttointäkter och nettoomsättningar är inte jämförbara utan visar
endast på ett ungefär hur mycket konsertindustrin omsätter. Urvalet av konsert- och
festivalarrangörer är för litet, men visar ändå att konsertindustrin omsätter relativt mycket
jämfört med skivindustrin.
32
Utvecklingen inom musikbranschen
Urvalet är litet men Live Nation Sweden AB (f.d. Ema Telstar AB) och United Stage Artist AB
har varit störst. Företag kan ha haft olika marknadsandelar under olika perioder. För tidigare år
kan flera mindre konsertarrangörer ha haft större marknadsandelar.
Skivförsäljningen som GLF redovisar till IFPI Svenska Gruppen är alltså för majorbolagen och
några skivbolag till. Skivbolagens nettoförsäljning kan inte riktigt jämföras med nettoomsättningar för konsert- och festivalarrangörer. I grafen är det nettoomsättningar för 5 konsertoch festivalarrangörer. Konsertarrangören Blixten & Co AB hade sitt första verksamhetsår
2007. Nettoomsättningar för 2007 för konsert- och festivalarrangörerna Live Nation Sweden
AB (f.d. Ema Telstar AB), Lugerinc AB, Moondog Entertainment AB, United Stage Artist AB,
Sweden Rock Festival AB och även Blixten & Co AB var på 974 miljoner kronor. För
majorbolagen och Bonnier Amigo var nettoomsättningarna för 2007 på 959 miljoner kronor.
Skivbolagen är Universal Music AB, Sony BMG Music Entertainment AB, EMI Music Sweden
AB, Warner Music Sweden AB och Bonnier Amigo Music Group AB. Den fysiska och digitala
musikförsäljningen som redovisades i figur 1 var på 842,1 miljoner kronor under 2007 för
majorbolagen och några skivbolag till.
Urvalet av skivbolag och konsert- och festivalarrangörer är för litet för att man ska kunna
avgöra om skivindustrin eller konsertindustrin omsätter mest. Det behövs nettoomsättningar för
ett mycket större antal skivbolag och konsert- och festivalarrangörer.
Enligt rapporten om musikindustrin är cirka 80 % av intäkterna till ett skivbolag från skivförsäljning (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 14). Genom att jämföra siffrorna för nettoomsättningarna för majorbolagen och Bonnier Amigo med den totala musikförsäljningen verkar
den uppskattningen vara ganska bra. För 2007 redovisade även skivbolaget Playground
skivförsäljning till GLF (IFPI, 2009b).
4.9 Analys av musikbranschens intäkter
Informationen i kapitel 4 var från branschorganisationerna IFPI, SAMI, STIM, NCB och
Copyswede. Det var både fakta från årsredovisningar och från webbsidor. De uppgifterna var
redan sammanställda i årsredovisningar. De mest relevanta serierna från årsredovisningarna
valdes. Frågor har ställts till personer på IFPI, SAMI, STIM och NCB. De olika branschorganisationerna representerar olika aktörer inom musikbranschen. Sammanställningen av
statistiken är från officiella källor och det kan finnas statistik som inte finns representerad
officiellt.
De enda officiella uppgifterna om konsert- och festivalintäkter är de som finns representerade i
STIM:s årsredovisningar. Det har inte gått att få fram totala intäkter för konserter och festivaler.
Det går endast att göra uppskattningar.
Enligt tidigare nämnda rapport om musikindustrin finns återgivet ungefär hur mycket av biljettintäkterna för ett turnéproduktionsbolag som täcker olika kostnader. Författarna till rapporten
använder en ”typturné” som exempel där kostnaderna fördelas på följande kategorier och
procenttalen anger cirkavärden: repetitioner (4 %), transporter (12 %), hotell (3 %), scenutrustning (5 %), marknadsföring (3 %), artistgager (50 %) och övrigt (5 %). (Engström;
Hallencreutz, 2003, s. 15)
En jämförelse kan göras genom att för en CD-skiva går cirka 8 % till upphovsmän och cirka 8
% till artist (se delkapitel 3.5 Intäktsfördelningar för CD-skivor). Royalty till artist kan vara på
cirka 5-15 % av PPD (Published Price to Dealer) och den beror på hur många exemplar som
sålts (Hillerström, 2007, s. 13). Cirka 9 % av ett grossistpris ska betalas till NCB vid försäljning
till återförsäljare (Zetterström, 2009). För en konsertbiljett går cirka 50 % (för en typturné som
nyligen återgavs) till artist och sedan behöver en avgift betalas till STIM som ska gå till
upphovsmän och musikförlag för de verken som spelas. På så sätt får artisten en större del av
intäkterna för en konsert om den genererar lika mycket pengar som skivförsäljning. För
33
Utvecklingen inom musikbranschen
upphovsmän och musikförlag är det svårare att bedöma hur mycket som fås in när verk används
på konserter eftersom det är olika tariffer och avtal med STIM som har ingåtts.
När blanka CD- och DVD-skivor, MP3-spelare etc. inköps går pengar för privatkopieringsersättning via Copyswede till IFPI, SAMI, STIM och branschorganisationer för film, radio och
TV och övrigt. Om exempelvis ett 10-pack (CD-R, upp till 900 MB) med blanka CD-skivor
inköps går 6 kronor till Copyswede för privatkopieringsersättning (se delkapitel 4.6
Copyswede). För ett 10-pack (DVD-R, 4,7 GB) med blanka DVD-skivor går 26,50 kronor till
Copyswede. En stor del av privatkopieringsersättningen fördelas till IFPI, STIM och SAMI för
vidare fördelningar till rättighetshavare. Under 2007 samlades 203,0 miljoner kronor in för
privatkopieringsersättning och under 2008 samlades 160,2 miljoner kronor in. Under 2007
utbetalades privatkopieringsersättning till bland annat följande organisationer: 16,8 miljoner
kronor till SAMI, 37,5 miljoner kronor till STIM och 18,6 miljoner kronor till IFPI. Under 2008
utbetalades: 24,9 miljoner kronor till SAMI, 28,2 miljoner kronor till STIM och 21,7 miljoner
kronor till IFPI. Musikindustrin får på så sätt in en del pengar genom att konsumenter köper
olika typer av lagringsmedier.
Nettoomsättningar för majorbolagen och Bonnier Amigo och nettoomsättningar för konsert- och
festivalarrangörer har återgetts, men urvalet är för litet men visar ändå tydligt att skivindustrin
och konsertindustrin (om man enbart räknar med de bolagen som återgetts) omsätter knappt 1
miljard kronor vardera för 2007. För skivbolagen är det 959 miljoner kronor och för de 6
konsert- och festivalarrangörerna är det 974 miljoner kronor. Den fysiska och digitala musikförsäljningen var på 842,1 miljoner kronor under 2007 för majorbolagen och några skivbolag
till. Cirka 80 % av intäkterna till ett skivbolag är för skivförsäljning (Engström; Hallencreutz,
2003, s. 14). Vid jämförelse mellan skivbolagens nettoomsättningar med den fysiska och
digitala musikförsäljningen verkar det vara en ganska bra uppskattning. För 2007 redovisade
även skivbolaget Playground skivförsäljning till GLF (IFPI, 2009b).
Genom att skivförsäljningen har minskat så kraftigt så är det positivt att konserter har fått ökad
betydelse. Den digitala musikförsäljningen har ökat i en liten omfattning. Det kommer att vara
nödvändigt för skivbolag och artister att få in mer pengar för musik på Internet och även via
mobiltelefoner.
Intäkter till STIM, IFPI och SAMI som fördelas till rättighetshavare har ökat, med undantag för
några år. Enligt IFPI sker 95 % av nedladdningar av musik utan att rättighetshavare får
ersättning (IFPI, 2009a, s. 3). Användningen eller nyttjandet av musik är stort idag, däremot
lägger konsumenter ner mycket mindre pengar på CD-skivor idag än tidigare. Intresset för
konserter har visat sig blivit större. Skivbolag kompenseras inte för att intäkter för konserter
ökar. Konsumenter lägger ner mer pengar på olika digitala lagringsmedier idag än tidigare.
Att rättighetsorganisationer som exempelvis STIM har fått ökade intäkter kan bero på
noggrannare kontroll och uppföljning när musik används i radio, i TV, i butiker och för STIM
även på konserter. Det kan även bero på att användningen av musik har ökat.
STIM:s intäkter för levande musik har ökat. Nettoomsättningarna för de 5 konsert- och festivalarrangörerna ökade från 2001 till 2004, minskade från 2004 till 2006 och ökade från 2006 till
2007. Alltså kan totala konsertintäkter för hela marknaden ha minskat från 2004 till 2006.
Omsättningar för skivbolag och för konsert- och festivalarrangörer eller turnéproduktionsbolag
kan jämföras. Omsättningar för konsert- och festivalarrangörer behöver inte enbart vara relaterat
till biljettförsäljning. På festivaler med konserter kan intäkter behöva täcka andra evenemang
och festivalverksamheten som sådan utöver konserter. Konsert- och festivalarrangörer kan även
bedriva andra verksamheter.
Att jämföra hur mycket skivindustrin och konsertindustrin omsätter är en svår uppgift.
Skivförsäljning och konsertbiljettförsäljning skulle kunna jämföras. Uppgifter för
konsertbiljettförsäljning har inte gått att få fram.
Skivförsäljningen som GLF presenterar för IFPI Svenska Gruppen är för majorbolagen och
några skivbolag till. IFPI Recording Industry in Numbers presenterar skivförsäljning för hela
34
Utvecklingen inom musikbranschen
marknaden. Det är nettoförsäljning till återförsäljare för majorbolagen och några skivbolag till
som GLF rapporterar. IFPI i London redovisar nettoförsäljning för hela marknaden. Större delen
av omsättningar på skivbolag är relaterat till skivförsäljning (se delkapitel 3.5 Intäktsfördelningar för CD-skivor). Återstående kan bland annat vara från framförande av musik i
media och bakgrundsmusik från IFPI (via samarbetet med SAMI) och för licensiering av musik
(se delkapitel 3.7 Ersättningar för prenumerationstjänster).
Enligt rapporten om musikindustrin beskrevs svårigheter att visa hur det går för musikindustrin.
Författarna återgav antal företag för olika kategorier för musikindustrin och det kan gälla
aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. Antal anställda inom musikindustrin kan vara
svårt att få fram eftersom det kan finnas personer som jobbar deltid. Hur stor del av musikindustrins totala omsättning för skivbolag, branschorganisationer, artistbolag, musikproduktionsbolag, turnéproduktionsbolag, musikförlag, skivhandel och för företag som
tillverkar musikinstrument, produktionsteknik samt ljud-, ljus- och scenutrustning återgavs.
(Engström; Hallencreutz, 2003, s. 9-12)
För detta examensarbete har vissa av ovannämnda kategorier inte inkluderats eller behandlats.
Det har endast varit en jämförelse för skivbolagens albumförsäljning, de större skivbolagens
nettoomsättningar, branschorganisationers intäkter och nettoomsättningar för några konsert- och
festivalarrangörer.
Urvalet av skivbolag och konsert- och festivalarrangörer eller turnéproduktionsbolag är för litet
för att man ska kunna avgöra om skivindustrin eller konsertindustrin omsätter mest.
35
Slutsatser
5 Slutsatser
I detta kapitel presenteras slutsatser från undersökningen .
Först kommenteras informationen från kapitlen om affärsmodeller och musikbranschens
intäkter för detta examensarbete. Därefter ges en sammanställning av slutsatserna.
•
Varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på Internet och musiktjänster i Sverige.
Den digitala musikförsäljningen i form av nedladdning av låtar/album är en utbredd
affärsmodell. Musiktjänster i form av prenumerationer mot en avgift eller att musiken är gratis
mot annonser genom att musiken finns tillgänglig som strömmat material är andra
affärsmodeller.
Musikutgivning på Internet har tidigare varit koncentrerad kring styckvis försäljning av album
och låtar. Det har tillkommit flera musiktjänster, via Internet och mobila musiktjänster, där ett
stort utbud av musik finns tillgänglig till ett fast pris. Det finns tecken på att en del skivbolag
kommer att bli mer som ”musikbolag” där det kommer att bli viktigt med att nå ut med musik
på andra sätt än endast albumutgivningar. Betydelsen av att nå ut med musik till konsumenter
via olika nätverk på Internet och besök vid konserter och festivaler får större betydelse.
De största förändringarna vid en övergång från en fysisk produkt till en digital produkt är inga
tryckkostnader, att det inte behövs lager som för de fysiska produkterna och inga transporter av
dem. I Sverige får upphovsmän och musikförlag cirka 8 % av ett konsumentpris för en CDskiva och 8 % för ett nedladdat verk. Enligt de undersökningar som återgivits i rapporten om
hur mycket artisten får för en såld CD-skiva är det en större del än vad artisten får för en
nedladdad låt. Hur mycket artisten får är beroende av bland annat kontraktet med skivbolaget
och produktionen.
Den minskade CD-försäljningen har drabbat artister och skivbolag hårt. Att kunna tjäna pengar
på att musik finns tillgänglig på Internet är viktigt för artister och skivbolag. Än så länge har
den digitala musikförsäljningen ökat, men inte tillräckligt. Det är alltså viktigt med nya sätt för
artister att tjäna pengar på att musiken finns tillgänglig på Internet. Det har blivit viktigare med
intäkter till musikbranschen via IFPI, SAMI, STIM och Copyswede. Det är även viktigt för
skivbolag och artister att nå ut med sin musik på bred front, exempelvis via nya varianter av
musiktjänster och olika typer av sociala nätverk på Internet. Enligt STIM har det större
betydelse med konserter än tidigare.
Att CD-skivor allmänt har blivit mindre betydelsefulla kan konstateras genom att titta på
statistiken för albumförsäljningen. Det kommer för närvarande ut nya varianter på musiktjänster
och det verkar från olika aktörers sida vara en marknad som kan vara lönande.
•
Hur förhållandet mellan intäkter för CD-försäljning, digital musikförsäljning,
privatkopieringsersättning, framföranderättigheter och intäkter från konserter och festivaler
har förändrats mellan år 1998 och 2008.
Detta problem har behandlats genom att albumförsäljningen har presenterats och det kan
konstateras att den har minskat kraftigt. Den digitala musikförsäljningen har ökat men i en
blygsam fart. Privatkopieringsersättningen till IFPI, SAMI och STIM har ökat för några år och
minskat för några år. Under de senaste åren har intäkterna till SAMI ökat med undantag för
2006. Intäkterna till STIM har ökat för varje år sedan några år tillbaka med undantag för 2003
och 2005. För 2008 sjönk STIM:s totala intäkter för både framförande och mekaniska
rättigheter något. Den enda officiella statistiken för levande musik är det som STIM redovisar.
Det finns inte någon samlad statistik över totala konsertintäkter. Det går endast att göra
uppskattningar för konsertintäkter.
Det går inte att hävda att intäkter för digital musik och konserter sammantaget kompenserar för
den minskade skivförsäljningen. Intäkter från konserter kompenserar inte skivbolagens
36
Slutsatser
förlorade intäkter för minskad skivförsäljning. Artister har alltså fått minskade intäkter för att
skivförsäljningen har minskat. STIM:s intäkter för konserter och festivaler har ökat. Det finns
inga uppgifter på hur mycket totala intäkter för konserter och festivaler är, utan det finns endast
uppskattningar tillgängliga.
Det finns svårigheter att ange vilka summor som stannar i Sverige och vilka som går utomlands.
Betalningsförhållandet mellan STIM och utlandet finns angivet. Pengar för mekaniska
rättigheter från NCB till Sverige går till en stor del till internationella musikförlag. För SAMI
finns endast hur mycket som kommer från utlandet angivet. Andelen svenska album jämfört
med utländska album är större idag än tidigare. Däremot har även den svenska albumförsäljningen minskat. Exportintäkter för musik har inte angetts i rapporten.
För en CD-skiva får artisten cirka 8 % av intäkterna, men det kan variera. För en konsertbiljett
på en turné får artisten cirka 50 %. Om intäkterna för en CD-skiva och en konsert är lika stora
får artisten mer pengar för konsertevenemanget än för skivförsäljningen.
Ovanstående problem har genomgåtts under arbetet men de kan behöva utredas närmare.
Musikbranschen förändras och nya musiktjänster tillkommer. Förhoppningsvis kommer det att
bli mer lönsamt att ge ut musik. Genom detta examensarbete har det visats att intäkter från olika
branschorganisationer har viss betydelse. Det är en nödvändighet att utveckla nya musiktjänster
och olika typer av musiktjänster efterfrågas. Genom prenumerationstjänster med strömmad
musik blir det ett annat sätt att ta till sig musik än vid styckvis försäljning av låtar eller album.
Det har varit svårt att ge en heltäckande bild av intäkterna till musikbranschen eftersom det är
svårt att få tag i statistik. Det finns olika varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på
Internet och några har behandlats. Enligt en rapport från OECD konstateras det att företag
tidigare koncentrerat sig på affärsmodeller där priset sätts för varje enhet. För prenumerationstjänster med ett stort utbud, som kan finansieras av månadsavgifter eller gratis mot annonser,
finns oklarheter hur intäkterna fördelas till rättighetshavarna.
En sammanställning av slutsatserna för detta examensarbete är följande:
•
•
•
•
•
Musikutgivning på Internet har tidigare varit koncentrerad kring styckvis försäljning av
album och låtar. Under 2008 tillkom några musiktjänster, både via Internet och mobila
musiktjänster, där ett stort utbud av musik finns tillgänglig till ett fast pris.
Det finns tecken på att en del skivbolag kommer att bli mer som ”musikbolag” där det
kommer att bli viktigt med att nå ut med musik på andra sätt än endast albumutgivning. Att
nå ut med musik till konsumenter via olika nätverk på Internet och besök vid konserter och
festivaler får större betydelse.
Den fysiska albumförsäljningen har minskat kraftigt. Den digitala musikförsäljningen har
ökat i en blygsam fart. Intäkter till rättighetsorganisationerna IFPI, SAMI och STIM har
ökat, med undantag för några år.
För en CD-skiva får artisten cirka 8 % av intäkterna, men det kan variera. För en
konsertbiljett på en turné får artisten cirka 50 %. Om intäkterna för en CD-skiva och en
konsert är lika stora får artisten mer pengar för konsertevenemanget än för skivförsäljningen.
Användningen av musik är stor idag, däremot lägger konsumenter mycket mindre pengar
på köp av CD-skivor idag än tidigare. Det går inte att hävda att intäkter för digital musik
och konserter sammantaget kompenserar för den minskade skivförsäljningen. Intäkter för
konserter kompenserar inte skivbolagens förlorade intäkter för minskad skivförsäljning.
Artister har fått minskade intäkter för att skivförsäljningen har minskat. De enda officiella
uppgifterna om konsert- och festivalintäkter är de som finns representerade i STIM:s
årsredovisningar och de har ökat. Det går endast att göra uppskattningar om hur stora totala
intäkter för konserter och festivaler är.
37
Diskussion
6 Diskussion
I detta kapitel förs en diskussion inom området musikbranschen.
Det kommer säkert att ta lång tid innan en lösning på problemet angående fildelning kommer att
finnas till hands som kan ge rättighetshavare till musik som används på Internet rättvis
ersättning. Hur utvecklingen än kommer att bli så kommer det nog både att finnas aktörer som
vinner och som förlorar på det. Det är viktigt att olika aktörer involverade i musikbranschen i
sin helhet får framföra sina åsikter.
Om det kommer att skapas någon lösning som är tillräckligt bra för olika aktörer för musik,
kommer det att återstå om det kan gå att anordna någon tjänst för filmer och datorspel. Det kan
även vara intressant att ta fram någon tjänst med musik-DVD.
När det gäller musik, filmer och även datorspel så är det vanligtvis ganska enkelt att köpa dessa
produkter. När det gäller TV-program kan det vara svårt att få tag i ett program som visats på
TV. Det är fler TV-kanaler som även visar en del av sitt utbud på Internet, men då är det
strömmat och ofta under en begränsad tid av upphovsrättsliga skäl. När det gäller digitala
musiktjänster, oavsett om det rör sig om nedladdningar eller strömmat material, så är det oftast
bara ljudfiler från album. Konsumenter kan även vara intresserade att se videofiler från
konserter, liveframträdanden på TV, intervjuer etc. Det skulle vara intressant om TV-kanaler
och produktionsbolag skulle kunna öppna vissa delar av sina arkiv för allmänheten och hitta
något sätt att kunna generera ersättning till rättighetshavarna.
Gränserna mellan radio, TV, tidningar och annat material suddas ut i och med att Internet
erbjuder alla dessa medieformer.
Det finns både artister och skivbolag som är emot fildelning och för fildelning för enskilt bruk.
Det kan innebära svårigheter för Internetanvändare att veta om exempelvis en musikfil är
tillåten att ladda ner eller inte, eftersom det finns artister som anser att det är bra marknadsföring
att deras musik sprids på diverse nätverk och de som anser att det inte är det, precis som en
rapport från projektet Music Lessons beskrivit.
Möjligheterna med att sprida musik på Internet innebär att en etablerad och en oetablerad artist i
princip kan konkurrera på lika villkor. Det är relativt enkelt att nå ut med musiken och få den
tillgänglig på Internet. Eftersom musiken i kommersiell radio är relativt likriktad innebär
Internet att ett mycket större utbud finns tillgängligt.
Olika musiktjänster kommer nog att finnas till parallellt. Olika konsumenter av musik har olika
intressen. Spotify har en stor fördel eftersom det är enkelt och det går snabbt att söka efter en
artist och det går att skapa musiklistor. Ljudkvaliteten är bra. Att kunna lyssna på musiken
direkt som strömmat material är en fördel för att då slipper konsumenter att spara låtarna på sina
egna datorer. Även om Spotify har ett relativt stort utbud av musik, så saknas såklart mycket
musik. Konsumenter kanske vill ha tillgång till musik på ett snabbt och enkelt sätt. Spotify är en
musiktjänst där musiken är lätt att nå.
Spotify är en strukturerad musiktjänst och är bra framförallt om konsumenter vet vilka artister
de vill lyssna på. Däremot är den mindre bra om konsumenter vill upptäcka ny musik.
Visserligen kan det visas en lista på liknande artister vid sökning av en artist och att det finns
möjlighet att dela med sig av låtlistor. Det kommer nog att finnas behov av olika typer av
musiktjänster. Ostrukturerade musiktjänster där konsumenter även kan dela med sig av musik
kommer nog att eftersträvas. På så sätt kan ny musik upptäckas. En prenumerationstjänst kanske
inte passar alla konsumenter och artister. Olika typer av rekommendationer kommer nog också
att vara betydelsefulla.
Om en artist ger ut ett album så kan det finns tillgängligt att köpa det som CD-skiva, digitala
låtar eller digitalt album att ladda ner och även strömmat i exempelvis prenumerationstjänster
mot exempelvis en månadskostnad eller att det är gratis att lyssna på med reklam. En
38
Diskussion
konsument som har väntat på att en artist ska ge ut ett album och att ett nytt album sedan
kommer ut så kanske det samtidigt finns tillgängligt som CD-skiva, nedladdningar och
strömmat, så kanske konsumenten väljer att ta del av det gratis som strömmat material med
reklam. Rättighetshavarna till det verket får ersättning för det, men det är inte säkert att det ger
lika stor ersättning som om konsumenten istället hade köpt CD-skivan. Däremot genom att
albumet finns tillgängligt strömmat kan fler konsumenter, som kanske inte skulle ha köpt
albumet, lyssna på det och fler kanske upptäcker det albumet och i det stora hela kanske det kan
ge större intäkter.
När det gäller prenumerationstjänster med strömmad musik där det kan gå att göra låtlistor
jämfört med inköp av nedladdade låtar att ha sparade i datorn, borde söktiden att hitta en låt från
en låtlista för en prenumerationstjänst med strömmade låtar vara ungefär lika kort som att hitta
en sparad låt i en folder på datorn. På så sätt kanske inte ägande av musik kommer att vara lika
angeläget om musiken alltid finns tillgänglig strömmat.
Tidigare har digitala album och låtar jämförts med CD-skivor. Som beskrivits i rapporten finns
det tendenser att musik, som tidigare enbart varit centrerat kring en produkt, håller på att bli mer
som en tjänst eller att musiken blir tillgänglig strömmat. En begränsning med musiktjänster med
strömmad musik är att musiken endast är tillgänglig vid uppkoppling mot Internet.
Att ha all musik tillgänglig, när som helst och vart som helst, exempelvis strömmat till datorn
eller till mobilen har blivit vanligare och representanter för skivbolag menar att det är viktigt att
eftersträva. Med sådana tjänster kommer kanske intäkterna till musikbranschen för digital musik
att öka mer än vad som har skett hittills.
För att se hur det har gått för musikbranschen i sin helhet är det nödvändigt att jämföra
albumförsäljning, digital musikförsäljning, övriga intäkter till skivbolag via IFPI, intäkter till
STIM (upphovsmän och musikförlag), SAMI (artister och musiker) och intäkter för konserter
och festivaler. Intäkter till skivindustrin från nya tjänster från exempelvis mobiltelefonoperatörer och från bredbandsoperatörer blir nog viktiga. Nya musiktjänster via datorn och
mobiltelefoner med ett brett utbud behövs.
Ett alternativ är att de som vill ladda ner musik kan betala en extra avgift för det. Personer som
tillhandahåller fildelningsnätverk kan bli skyldiga att rapportera det och installera ett program
som håller reda på antal nedladdningar av respektive låt/album/artist etc. Då kan intäkter från
konsumenter för någon form av bredbandsavgift för musik delas ut till rättighetshavare.
För en fildelningslicens för musik skulle ersättningarna kunna vara baserade på albumförsäljning och musik som spelas i radio och på TV, men det skulle inte ge en rättvis fördelning.
Ett annat alternativ är att undersöka vad det är för musik som laddas ner från musiktjänster,
fildelningstjänster och från andra tjänster. Det behöver ställas vissa krav på de som
tillhandahåller tjänster för fildelning, nedladdning och strömning av musik. Tjänsterna kan ha
annonsintäkter som bör fördelas till rättighetshavare.
För STIM:s förslag om nedladdning av musik mot en avgift skulle det behövas någon
applikation som håller reda på vad som spelas. Enligt STIM skulle det vara en applikation som
registrerar lyssningar. Låtar kan registreras antingen genom vad som strömmas eller vad som
laddas ner. Det kan diskuteras vad som är bäst, en applikation som registrerar antal
nedladdningar och strömmad musik eller en applikation som registrerar antal lyssningar.
Om STIM:s förslag med fri fildelning av musik genom betalning av en avgift införs, så återstår
ett problem med hur de legala musiktjänster som finns idag kommer att klara sig.
Välstrukturerade musiktjänster, som erbjuder en bred katalog och obegränsat lyssnande, genom
strömmad musik via prenumeration kommer nog att klara sig bra.
I och med nya musiktjänster där musiken är tillgänglig strömmat och att flera större och även
mindre skivbolag tecknar avtal med dessa musiktjänster så kanske inte steget till att ha någon
typ av tjänst där konsumenten betalar en månadsavgift utöver bredbandsavgiften för att kunna
ladda ner musik är så stort. Ett problem är att vissa av de skivbolag som har sin musik
tillgänglig via någon befintlig musiktjänst kanske tycker att det är riskabelt att deras musik inte
39
Diskussion
bara finns tillgänglig strömmat utan även som musikfiler som kan laddas ner mot en
månadsavgift och att de kanske inte får tillräcklig ersättning. Det finns även vissa artister som
inte vill licensiera sin musik på Internet. En fördel för konsumenter med en sådan eventuell
extra avgift utöver bredbandsavgiften är att ett större utbud av musik finns möjlighet till att
lyssna på och laddas ner. En nackdel kan vara att musiktjänster med försäljning av digitala låtar
och album kanske kommer att ha svårt att fortsätta med verksamheterna. Ett problem är att om
det ska vara ett program som registrerar varje gång låtar avspelas eller om olika tjänster med
musik har program som registrerar antal nedladdningar. Det finns möjligheter för konsumenter
att använda musiktjänster från andra länder.
Om STIM, SAMI och IFPI samarbetar i denna fråga om en eventuell tjänst med musik för
nedladdning mot en avgift skulle det gå att hitta rättvisa ersättningssystem. Om STIM, SAMI,
IFPI och bredbandsleverantörer kan finna en lösning kommer nog många konsumenter att
uppskatta det.
Radiostationer behöver ha avtal med STIM och även med SAMI och IFPI. Idag får radiostationer spela vilken musik dem vill, men de behöver ha avtal med STIM, SAMI och IFPI och
att de redovisar vad de spelat. Ett liknande system för musiken på Internet borde kunna
genomföras.
Om en extra avgift utöver bredbandsavgiften för nedladdning och lyssning av musik införs och
varje tjänst som erbjuder musik installerar ett program som håller reda på vad som nedladdas
eller spelas uppstår en intressant fråga: Kommer strömmade låtar och nedladdade låtar ge lika
stor ersättning till rättighetshavare eller inte? Enligt STIM kommer det att vara ett program som
kommer att installeras i varje konsuments dator som registrerar antal lyssningar och att det både
rör sig om framföranderättigheter och mekaniska rättigheter. Sedan beror ersättningen såklart på
hur mycket musik som totalt spelas. Med en sådan tjänst finns endast de fasta avgifterna som
intäkter.
Om den extra avgiften utöver bredbandsavgiften för nedladdning och lyssning av musik innebär
att ett program behöver installeras i varje konsuments dator för att hålla reda på vad som lyssnas
på kan intäkterna till rättighetshavarna fördelas på olika sätt. Intäkter från varje konsument kan
fördelas till rättighetshavarna för de musikverken som den konsumenten lyssnat på. Ett annat
sätt är att de totala intäkterna för alla konsumenter fördelas till rättighetshavarna baserat på vad
alla lyssnat på. Nackdelen med det senare sättet är att om många konsumenter lyssnar på vissa
artister och några få konsumenter lyssnar på andra artister kan de senare artisterna kanske
endast få en liten del av intäkterna eller till och med att intäkterna går mot 0 och att de skulle
kunna få högre ersättning om det första sättet användes.
Vid albumutgivningar får skivbolagen veta vilka album som har sålts och i hur stor upplaga.
Vid prenumerationstjänster med strömmad musik är det antal lyssningar som genererar intäkter.
Då kan skivbolagen veta mer exakt vilka låtar som är populära och vilka som inte är det genom
att ta del av prenumerationstjänsternas musiklistor.
Vissa artister eller skivbolag går inte med på att deras musik finns tillgänglig på Spotify för en
viss marknad. Vissa album togs bort från Spotify. Vid en eventuell extra avgift för musikanvändare på Internet har inte enstaka artister eller skivbolag möjligheten att dra sig ur er sådan
tjänst.
Ju fler skivbolag som har avtal med en musiktjänst med exempelvis strömmad musik, desto
större konkurrens. Mindre kända artister kanske får för liten ersättning för en tjänst i jämförelse
med styckvis låtförsäljning eller albumförsäljning.
Små skivbolag kan också drabbas hårt av minskad albumförsäljning och behöver inte se fördelar
med fildelning som andra mindre skivbolag. Artister som har en liten men stabil kundkrets kan
kanske förlora på att deras musik blir tillgänglig via någon tjänst, exempelvis någon tjänst med
strömmad musik eller STIM:s förslag om nedladdning av musik mot en avgift, jämfört med om
deras album säljs styckvis. Olika alternativ kanske passar olika bra för olika artister och
konsumenter.
40
Diskussion
Konsumenters nya beteendemönster vad gäller användningen av Internet, dels genom att ta del
av exempelvis musik och dels genom kommunikationen med andra personer via olika typer av
sociala nätverk, exempelvis MySpace, har inneburit att olika aktörer kan behöva anpassa sig för
att kunna tillgodose behoven genom olika tjänster via Internet. Musikindustrin har börjat
anpassa sig till många konsumenters Internetvanor. Konsumenter vill kanske ta del av musik via
olika alternativ, exempelvis strömmad musik, nedladdning och även fildelning via P2P-nätverk
genom prenumerationer, engångskostnader eller gratis med reklam. Enligt STIM upptäcks ny
musik via Internet och MySpace. Konsumenter kan upptäcka ny musik och gå på konserter med
de artisterna.
Att följa statistiken för styckvis försäljning av digitala låtar och prenumerationer på Internet
kommer nog att vara intressant. Om intäkterna för prenumerationstjänster ökar mer än för
nedladdade låtar kommer säkert fler inse möjligheterna med prenumerationstjänster där
konsumenter erbjuds ett stort utbud av musik mot en fast avgift eller gratis med reklam. Det
kanske är en tidsfråga innan en utveckling av strömmade musiktjänster kommer, där även
nedladdningar för exempelvis en månadsavgift kan införas som gäller för hela Internet. Att även
följa statistik för totala konsertintäkter, som i dagsläget inte finns, kommer nog att ha en större
betydelse. IFPI relaterar till skivbolag även som musikbolag.
I musikbutiker på Internet kan det finnas klipp från låtar, ofta på cirka 30 sekunder. Några
skivbolag, exempelvis Hybris, lägger ut några låtar som MP3-filer gratis på skivbolagens
hemsidor. Låtarna kan vara från en viss CD. Intresserade kan senare köpa en CD, ett digitalt
album eller digitala låtar.
Det krävs en balansgång mellan producenters och konsumenters intressen. Vid tidigare teknikskiften har en kompromiss mellan producenters och konsumenters intressen genomförts,
exempelvis att radio betalar rättighetshavare till musik när deras musik spelas i radio. Ett annat
exempel att en avgift på tomma kassettband infördes som beskrevs i en rapport från projektet
Music Lessons.
Fildelning som fenomen har inte behandlats i rapporten. Några kommentarer angående
fildelning kommer här. Enligt IFPI är det endast 5 % av musiken som laddas ner som
rättighetshavare får betalt för. Om denna siffra stämmer överens i Sverige eller inte har inte gått
att få fram. Den digitala musikförsäljningen för 2008 var på cirka 70 miljoner kronor. Om en
bredbandsavgift för fri nedladdning av musik skulle införas, liknande det förslaget som STIM
har fört fram, och avgiften skulle vara på 100 kronor, eftersom prenumerationstjänster för musik
brukar ofta ligga på cirka 100 kronor per månad, så skulle det för 1 miljon användare ge 1,2
miljarder kronor per år. Den fysiska albumförsäljningen för 2008 var på cirka 710 miljoner
kronor. Genom någon typ av prenumerationstjänst skulle den minskande skivförsäljningen
kunna kompenseras. I och med att det har införts nya musiktjänster, både på Internet och mobilt,
kommer förhoppningsvis intäkter för musik på Internet och via mobiltelefoner att öka.
Angående förslaget från STIM med att utöver bredbandsabonnemanget erbjuda konsumenter en
musikavgift så att rättighetshavare kan få betalt har STIM frågat 1123 personer om hur villiga
de är att betala för en sådan avgift. Drygt hälften av de tillfrågade kan tänka sig att betala 50150 kronor ”för abonnemang som gav rätt att fildela musik över Internet” (Söderling, 2009).
Susanne Bodin som är kommunikationschef på STIM menar att STIM ville få reda på hur
betalningsviljan är, eftersom den illegala fildelningen är så utbredd. (Söderling, 2009) Eva
Modin som är vice vd på STIM anser att: ”Den aktör som först tar fram ett lagligt fildelningsabonnemang tar samtidigt sitt ansvar för mångfald och bredd i framtidens kulturliv” (STIM,
2009d).
Utbudet av musik på Internet är mycket större än musiken som finns tillgänglig i fysiska butiker
och som spelas i radio. Det är alltså nödvändigt med en lösning av musik på Internet som ger
rättighetshavare till musik rättvis ersättning och att konsumenters behov av att lätt kunna hitta
musik tillgodoses.
Det kan vara intressant att sammanställa intäkter för fysiska album, digital musikförsäljning,
konserter och festivaler, DVD- och VHS-filmer, datorspel, biobiljetter, teaterföreställningar och
41
Diskussion
så vidare i kombination med enkäter och intervjuer för att kunna visa att olika faktorer kan
påverka konsumenters köp av produkter, tjänster och evenemang relaterat till nöje. Minskad
skivförsäljning har lett till nedskärningar på många skivbolag. Det skulle vara intressant att se
hur antal skivutgivningar har förändrats.
Det finns svårigheter att mäta hur det har gått för musikbranschen i sin helhet. Det behövs en
avgränsning av vilka aktörer som bör räknas med som Engström och Hallencreutz beskrivit i en
rapport om musikindustrin. Fokus för detta examensarbete har legat på aktiva köp av produkter,
tjänster och evenemang relaterade till musik och användningen av musik i media och
bakgrundsmusik i butiker. Genomgång av siffror från branschorganisationer, som har
genomförts i detta examensarbete, och även jämförelse av nettoomsättningar för skivbolag och
konsert- och festivalarrangörer kan ge en ganska bra uppskattning. Däremot behöver
omsättningar för konsert- och festivalarrangörer inte enbart vara relaterat till biljettförsäljning.
Det finns registrering av albumförsäljning som IFPI redovisar. Den utvecklingen följs relativt
noggrant, men det finns ingen heltäckande registrering av konsertbiljettsförsäljning. Vid
jämförelse av nettoomsättningar för de största skivbolagen och några konsert- och festivalarrangörer visar det att även konsertindustrin står för en relativt stor andel av musikbranschens
intäkter. Genom att konserter får större betydelse kan det bli viktigt att på något sätt registrera
och redovisa hur stor den totala konsertbiljettsförsäljningen är.
Genom att intresset för konserter och festivaler tycks ha ökat och genom nya musiktjänster via
Internet och för mobil användning så borde det finnas hopp om en musikbransch som kan se
ökade intäkter. Däremot kan konsertmarknaden möjligtvis bli mättad. Olika artister har olika
möjligheter till att ge ut och att sälja CD-skivor, digital musik och att ge konserter.
42
Källförteckning
7 Källförteckning
Efter redogörelsen av tryckta och elektroniska källor anges personliga kontakter.
7.1 Tryckta och elektroniska källor
AffärsData (2009). AffärsData. Tillgänglig: <http://www.ad.se/startpage.php> [27 april 2009].
Allabolag.se (2009). Allabolag.se - Företagsinformation om alla Sveriges bolag. Tillgänglig:
<http://www.allabolag.se/> [7 januari 2009].
Anderson, C. (2007). Long Tail. Pössneck: Albert Bonniers Förlag.
Arvidsson, H. (2008a). ”Hundratusentals musikvideor tas bort från videosajten YouTube”,
Dagens Nyheter, 22 december 2008. Tillgänglig:
<http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2204&a=866915> [7 februari 2009].
Arvidsson, H. (2008b). ”Svensk modell för musikbranschen”, Dagens Nyheter, 19 augusti 2008.
Arvidsson, H. (2008c). ”Prenumeration är framtiden”, Dagens Nyheter, 8 april 2008.
Tillgänglig: <http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=758822> [29 januari 2009].
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik . Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Blomqvist, U.; Eriksson, L-E. (2006). Business models and expected effects, MusicLessons,
Deliverable 7, KTH, December 2005, Update August 2006. Tillgänglig:
<http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL7.pdf> [11
februari 2009].
Blomqvist, U.; Eriksson, L-E.; Findahl, O.; Selg, H.; Wallis, R. (2005a). Report on technology
versus usage and effects, MusicLessons, Deliverable 1, KTH, April 2005. Tillgänglig:
<http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL1.pdf> [11
februari 2009].
Blomqvist, U.; Fritzell, M.; Olofsson, M. (2005b). DRM - Intrusion or Solution?, October 2005.
Tillgänglig:
<http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/DRM_Intrusion_or_Solution.pd
f> [11 februari 2009].
Bockstedt, J.; Kauffman, R. J.; Riggins, F. J. (2005). ”The Move to Artist-Led Online Music
Distribution: Explaining Structural Changes in the Digital Music Market”, Proceedings of the
38th Annual Hawaii International Conference on System Sciences, 2005, HICSS '05.
Tillgänglig: <http://ieeexplore.ieee.org/> [29 januari 2009].
CD Baby (2009). CD Baby - Digital Distribution. Tillgänglig: <http://cdbaby.net/dd> [8 april
2009].
CDON (2009). CDON.COM - 100 % MP3. Tillgänglig:
<http://downloads.cdon.com/index.phtml?action=nav_page&navigation_id=23244> [30 mars
2009].
Copyswede (2007). Copyswede Årsredovisning 2007. Tillgänglig:
<http://www.copyswede.se/files/hTPPvQQV.pdf> [29 januari 2009].
Copyswede (2008). Copyswede Årsredovisning 2008. Tillgänglig:
<http://www.copyswede.se/files/EYEv87kk.pdf > [26 maj 2009].
Creative Commons (2009). Creative Commons. Tillgänglig:
<http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.0/> [3 mars 2009].
43
Källförteckning
Edström-Frejman, A. (2006). ”Consumers in the virtual world: what do they share, download
and stream?”, International Conference, Transformations in the Cultural and Media Industries
(CMI), France, September 2006. Tillgänglig: <http://www.observatoire-omic.org/colloqueicic/pdf/EdstromFrejman3-4_gb.pdf> [8 juni 2009].
EMI (2009). EMI Music AB - Om EMI. Tillgänglig:
<http://www.emi.se/iuware.aspx?pageid=181> [8 april 2009].
Engström, A.; Hallencreutz, D. (2003). Från A-dur till bokslut - Hårda fakta om en mjuk
industri, IUC Musik- & Upplevelseindustri, December 2003. Tillgänglig:
<http://www.iei.liu.se/content/1/c6/01/00/68/iuc_musik_upplevelseindustri.pdf> [9 april 2009].
Eriksson, L-E.; Findahl, O.; Selg, H.; Wallis, R. (2006). Impact assessment on policies,
directives and business models - Final thoughts, MusicLessons, Deliverable 8b, KTH,
September 2006. Tillgänglig:
<http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL8b.pdf> [11
februari 2009].
Erlandsson, A. (2009). ”Spotify tävlar mot piraterna”, Svenska Dagbladet, 5 januari 2009.
Tillgänglig: <http://www.svd.se/naringsliv/it/artikel_2279427.svd> [29 januari 2009].
Export Music Sweden (2005). The export performance of the Swedish music industry - An
update for the year 2005. Tillgänglig:
<http://www.exms.se/export/export_performance_MI2006.pdf> [29 januari 2009].
FAD Research (2004). The Changing Face of Music Delivery: The Effects of Digital
Technologies on the Music Industry, FAD Research Inc., March 31, 2004. Tillgänglig:
<http://dsp-psd.pwgsc.gc.ca/Collection/CH4-87-2004E.pdf> [22 maj 2009].
Fristorp, M. (2009). ”Skivbolagen hittar nya inkomster”, Dagens Nyheter, 24 februari 2009.
Tillgänglig: <http://www.dn.se/kultur-noje/musik/skivbolagen-hittar-nya-inkomster-1.805924>
[26 februari 2009].
Gordon, S. (2005). The Future of the Music Business: How to Succeed with the New Digital
Technologies. San Francisco: Backbeat Books.
Hillerström, H. (2007). ”Kontraktet - en av upphovsrättens hörnstenar”, Intermezzo, Nr 3, 2007.
Tillgänglig: <http://www.sami.se/doc/NR3_07.pdf> [21 april 2009].
Hybris (2009). Hybris. Tillgänglig: <http://www.hybrism.com/listen.php> [3 mars 2009].
IFPI (2008a). IFPI Digital Music Report 2008. Tillgänglig:
<http://www.ifpi.org/content/library/DMR2008.pdf> [29 januari 2009].
IFPI (2008b). IFPI Recording Industry In Numbers 2008.
IFPI (2009a). IFPI Digital Music Report 2009. Tillgänglig:
<http://www.ifpi.org/content/library/DMR2009.pdf> [29 januari 2009].
IFPI (2009b). IFPI Svenska Gruppen. Tillgänglig: <http://www.ifpi.se/> [19 februari 2009].
IFPI (2009c). GLF:s försäljningsstatistik 1998-2008. Tillgänglig: <http://www.ifpi.se/wp/wpcontent/uploads/glf-forsaljningsstatistik-1998-2008.pdf> [16 juni 2009].
InProdicon (2009). InProdicon. Tillgänglig: <http://www.inprodicon.com/> [14 april 2009].
Jacobsson, S. (2008). ”Sajten Tunerec utmanar Spotify”, Dagens Nyheter, 17 december 2008.
Tillgänglig: <http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2198&a=864855> [29 januari 2009].
Kusek, D.; Leonhard, G. (2005). The Future of Music: Manifesto for the Digital Music
Revolution. Boston: Berklee Press.
Last.fm (2009). Last.fm Faq. Tillgänglig: <http://www.lastfm.se/help/faq> [29 januari 2009].
NCB. NCB 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006 Annual Report.
44
Källförteckning
NCB (2007). NCB 2007 Annual Report. Tillgänglig: <http://www.ncb.dk/pdf/regnskab-gb.pdf>
[12 februari 2009].
NCB (2009). NCB - About NCB. Tillgänglig: <http://www.ncb.dk/english/00/ncborg.html> [6
april 2009].
Nokia (2009). Nokia Comes With Music. Tillgänglig: <http://www.nokia.se/comeswithmusic>
[14 april 2009].
OECD (2005). Digital Broadband Content: Music, Dec 2004, Working Party on the
Information Economy, OECD, Unclassified 13 Dec 2005, DSTI/ICCP/IE(2004)12/Final.
Tillgänglig: <http://www.oecd.org/dataoecd/13/2/34995041.pdf> [29 januari 2009].
SAMI. SAMI Årsredovisning 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006.
SAMI (2007). SAMI Årsredovisning 2007. Tillgänglig:
<http://www.sami.se/doc/Sami2007.pdf> [29 januari 2009].
SAMI (2008). SAMI Årsredovisning 2008. Tillgänglig: <http://www.sami.se/doc/AR2008.pdf>
[26 maj 2009].
SAMI (2009). SAMI - Internationella relationer. Tillgänglig:
<http://www.sami.se/default2.aspx?page=SPage&HId=1%20&PId=1> [23 mars 2009].
Spotify (2009). Spotify. Tillgänglig: <http://www.spotify.com/> [29 januari 2009].
STIM. STIM Årsredovisning 1999, 2000, 2001, 2002, 2004, 2006.
STIM (1998). STIM Årsredovisning 1998.
STIM (2003). STIM Årsredovisning 2003.
STIM (2005). STIM Årsredovisning 2005.
STIM (2007). STIM Årsredovisning 2007. Tillgänglig:
<http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/wwwpages/D2927247697D391FC125710900484A9
C/$File/Arsredo07.pdf> [29 januari 2009].
STIM (2008). STIM Årsredovisning 2008. Tillgänglig:
<http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/wwwpages/D2927247697D391FC125710900484A9
C/$File/STIM_Arsredovisning08.pdf> [27 maj 2009].
STIM (2009a). STIM - Frågor och svar om Stim och fildelning. Tillgänglig:
<http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/32062C8E74F4D6AEC12574200026
EC3F> [29 januari 2009].
STIM (2009b) STIM. Tillgänglig:
<http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/2C443C95712B9EECC12573AE0050
1E4A!OpenDocument&Preview> [18 mars 2009].
STIM (2009c). STIM - Särskilda villkor - 2009 - Konsert, festival, event… Tillgänglig:
<http://www.stim.se/Stim/Public/blankett.nsf/webAlla/DBEDBA839BBF8176C12573B800318
152/$file/FKE_SV_2009%20webb.pdf> [11 mars 2009].
STIM (2009d). STIM - 2009-03-06: Musikanvändare på internet vill betala för laglig fildelning.
Tillgänglig:
<http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/alldocuments/4D6D4B7EEC3E1D96C12575700036
EEDB> [30 mars 2009].
Styvén, M. (2007). Exploring the Online Music Market: Consumer Characteristics and Value
Perceptions, Doctoral Thesis Number: 2007:71, ISSN: 1402-1544, Luleå University of
Technology. Tillgänglig: <http://pure.ltu.se/ws/fbspretrieve/1249300> [29 januari 2009].
Svanell, A. (2009). ”Digitala köp dålig affär för artister”, Svenska Dagbladet, 5 februari 2008.
Tillgänglig: <http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_843371.svd#> [7 april 2009].
Söderling, F. (2008). ”Stim testar legal fildelning”, Dagens Nyheter, 21 maj 2008.
45
Källförteckning
Söderling, F. (2009). ”Nedladdare villiga att betala för nätmusik”, Dagens Nyheter, 6 mars
2009. Tillgänglig: <http://www.dn.se/kultur-noje/musik/nedladdare-villiga-att-betala-fornatmusik-1.814712> [27 mars 2009].
Tele2 (2009). Tele2 Musik i mobilen. Tillgänglig: <http://www.tele2.se/mobiltjanster-musikmobilen.html> [5 februari 2009].
Telia (2009). Telia Music Player. Tillgänglig: <http://noje.telia.se/musik/musicplayer/faq.page>
[4 februari 2009].
Wallis, R. (2006). Embedded conflicts in policies, directives and their implementation,
MusicLessons, Deliverable 6, KTH, October 2005, Update August 2006. Tillgänglig:
<http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL6.pdf> [11
februari 2009].
Ågrahn, E. (2008). ”Högkonjunktur i Konsertsverige”, Dagens Nyheter, 18 juli 2008.
Tillgänglig: <http://www.dn.se/kultur-noje/musik/hogkonjunktur-i-konsertsverige-1.473566>
[26 februari 2009].
7.2 Möten, e-mailkontakter och telefonsamtal
Andersson, M. (2009). Telefonsamtal med Martina Andersson på SAMI den 5 mars 2009.
Cronstedt, L. (2009). E-mailkontakt med Lisa Cronstedt på IFPI Svenska Gruppen den 19
januari 2009.
Jensen, E. (2009). E-mailkontakt med Eva Jensen på NCB den 17 mars 2009.
Lindström, R. (2008). Intervju med Roger Lindström på STIM den 14 oktober 2008.
Lundblad, C. (2008). E-mailkontakt med Christer Lundblad på Vascaia den 15 december 2008.
Modin, E. (2009). E-mailkontakt med Eva Modin på STIM den 6 mars 2009.
Nornholm, K. (2009a). E-mailkontakt med Krister Nornholm på IFPI Svenska Gruppen den 19
mars 2009.
Nornholm, K. (2009b). Telefonsamtal med Krister Nornholm på IFPI Svenska Gruppen den 2
april 2009.
Olsson, J. (2009). E-mailkontakt med Jens Olsson på Warner Music Sweden den 24 mars 2009.
Stiebel, M. (2009). Telefonsamtal med Martin Stiebel på STIM den 21 januari 2009.
Zetterström, R. (2009). Telefonsamtal med Roger Zetterström på STIM/NCB den 13 mars 2009.
46
TRITA-CSC-E 2009: 065
ISRN-KTH/CSC/E--09/065--SE
ISSN-1653-5715
www.kth.se