Förhållandet mellan CD-försäljning, digital musikförsäljning, framföranderättigheter, privatkopieringsersättning och konsertintäkter MARKUS LARSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2009 Förhållandet mellan CD-försäljning, digital musikförsäljning, framföranderättigheter, privatkopieringsersättning och konsertintäkter MARKUS LARSSON Examensarbete i medieteknik om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2009 Handledare på CSC var Roger Wallis och Daniel Johansson Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2009:065 ISRN-KTH/CSC/E--09/065--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se Förhållandet mellan CD-försäljning, digital musikförsäljning, framföranderättigheter, privatkopieringsersättning och konsertintäkter Sammanfattning I denna rapport beskrivs olika varianter på affärsmodeller för musikutgivning på Internet och några befintliga musiktjänster i Sverige. Utvecklingen vad gäller musikutgivning på Internet har tidigare varit koncentrerad kring styckvis försäljning av album och låtar. Under 2008 tillkom några musiktjänster, både via Internet och mobila musiktjänster, där ett stort utbud av musik finns tillgänglig till ett fast pris. Det finns tecken på att en del skivbolag kommer att bli mer som ”musikbolag” där det kommer att bli viktigt med att nå ut med musik på andra sätt än endast albumutgivningar. Att nå ut med musik till konsumenter via olika nätverk på Internet och besök vid konserter och festivaler får större betydelse. Intäkter till musikbranschen i sin helhet återges genom genomgång av vissa kategorier från årsredovisningar från branschorganisationerna IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede. Intäkter för fysisk albumförsäljning, digital musikförsäljning, framföranderättigheter och privatkopieringsersättning återges. Den fysiska albumförsäljningen har minskat kraftigt. Den digitala musikförsäljningen har endast ökat i en blygsam takt. Totala intäkter för konserter och festivaler går det endast att göra uppskattningar på. Vid jämförelse av nettoomsättningar för de största skivbolagen och några konsertarrangörer visar det att de omsatte ungefär lika mycket under 2007. Urvalet är dock för litet för att konstatera om det gäller för hela marknaden eller inte. Om intäkterna för en CD-skiva och en konsert är lika stora får artisten mer pengar för konsertevenemanget än för skivförsäljningen. Ökade konsertintäkter kompenserar inte skivbolagen. The relationship between revenues from physical and digital albums, performance rights and concerts Abstract This report describes different business models for music publication on the Internet and some existing music services in Sweden. Distribution via the Internet has been dominated by selling individual songs and albums. 2008 saw the start of new music services on the Internet and via mobile services, with a large music catalogue available at a fixed price. There are signs that some record companies might change their business models to become “music companies” with a broader range of activities, where the aim is to reach consumers in other ways than just selling albums. The development of revenues to the music business from physical and digital albums and performance rights are described. The revenues presented are based on data from the Swedish collecting societies. Sales of physical albums have been heavily reduced and sales of digital albums have only increased in a moderate way. It is only possible to give estimates of the revenues from concerts and festivals. Net revenues for the largest record companies and some concert arrangers show that the turnovers are almost the same for 2007. The selection is too small to see how it is for the whole market. If the revenues for a CD and a concert are the same, the artist get a larger share for the concert than for the CD. Increased revenues for concerts do not compensate the record companies. Förord Detta examensarbete har utförts som ett avslutande moment i civilingenjörsutbildningen i medieteknik för Skolan för datavetenskap och kommunikation på Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Ett stort tack riktas till min handledare Professor Roger Wallis för råd och tips som har varit till väldigt stor hjälp och som har lett till slutförandet av denna rapport. Ett stort tack riktas även till biträdande handledare Daniel Johansson för råd och tips till detta examensarbete. Innehållsförteckning 1 Inledning .......................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ................................................................................................................... 1 1.2 Syfte och mål............................................................................................................. 1 1.3 Problemformulering ................................................................................................... 2 1.4 Metod........................................................................................................................ 2 1.5 Avgränsningar............................................................................................................ 3 1.6 Kvalitativa och kvantitativa data.................................................................................. 3 1.7 Reliabilitet och validitet.............................................................................................. 3 2 Musikbranschen................................................................................................................ 5 2.1 Historik över medier................................................................................................... 5 2.2 Nya marknader........................................................................................................... 5 2.3 Digital musik ............................................................................................................. 6 2.4 Musiktjänster ............................................................................................................. 7 3 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet.............................................................. 8 3.1 Digital Rights Management......................................................................................... 8 3.2 Immateriella rättigheter............................................................................................... 8 3.3 Värdekedja för CD-skivor ........................................................................................... 9 3.4 Värdekedja för digitala musikfiler ..............................................................................10 3.5 Intäktsfördelningar för CD-skivor...............................................................................11 3.6 Intäktsfördelningar för digitala musikfiler ...................................................................12 3.7 Ersättningar för prenumerationstjänster.......................................................................13 3.8 Prenumerationstjänster...............................................................................................13 3.9 Övriga affärsmodeller................................................................................................15 3.10 Mobil musik............................................................................................................15 3.11 Analys av affärsmodeller .........................................................................................16 4 Utvecklingen inom musikbranschen..................................................................................18 4.1 Branschorganisationer ...............................................................................................18 4.2 IFPI..........................................................................................................................18 4.3 SAMI .......................................................................................................................21 4.4 STIM........................................................................................................................22 4.5 NCB.........................................................................................................................25 4.6 Copyswede ...............................................................................................................26 4.7 Sammanställning .......................................................................................................28 4.8 Musikbranschens intäkter...........................................................................................30 4.9 Analys av musikbranschens intäkter ...........................................................................33 5 Slutsatser.........................................................................................................................36 6 Diskussion.......................................................................................................................38 7 Källförteckning................................................................................................................43 7.1 Tryckta och elektroniska källor ..................................................................................43 7.2 Möten, e-mailkontakter och telefonsamtal...................................................................46 Inledning 1 Inledning I detta kapitel ges en bakgrund till examensarbetet och problemformuleringen presenteras. Metodvalet och avgränsningar anges. I kapitel 2 ges en introduktion om tillgängligheten av musik på Internet. I kapitel 3 presenteras några varianter på affärsmodeller och några befintliga musiktjänster i Sverige. Det är musiktjänster i form av låt- och albumförsäljning, prenumerationer och annonser. I kapitel 4 presenteras musikbranschens intäkter med uppgifter från branschorganisationerna IFPI1 , SAMI2 , STIM3 , NCB4 och Copyswede 5 . 1.1 Bakgrund Spridningen av musik och filmer via fildelningsnätverk på Internet har skapat stora debatter om det är rätt eller fel att upphovsrättsskyddat material sprids på detta sätt. Lagstiftningen har lett till att det är olagligt att ladda upp och ner upphovsrättsskyddat material utan att rättigheterna har lösts. Fildelningen av musik och film har ändå fortsatt. CD-försäljningen minskade runt år 2000. Vid den tidpunkten fanns det få alternativ för musikförsäljning på Internet. Det har tillkommit en del musiktjänster via Internet och det fortsätter att utvecklas nya tjänster. Det går att distribuera musiken på Internet genom P2P-nätverk, strömmad musik och nedladdning från en server. Några affärsmodeller är styckvis låt- och albumförsäljning för nedladdning, prenumerationstjänster med strömmad musik i form av betalning från kund eller gratis med annonser. Den minskade skivförsäljningen har drabbat artister och skivbolag hårt. I media har det rapporterats en hel del om huruvida musikbranschen är i kris eller inte. Det har återgetts att musikbranschen får in intäkter via branschorganisationer och att konsertindustrin växer. Det har förekommit brister på fakta och siffror om hur det verkligen ligger till. Anledningen till utförandet av detta examensarbete har varit att beskriva hur det har gått för musikbranschen i sin helhet. Tidigare undersökningar om musikbranschens utveckling har ofta varit relaterade till hur det har gått internationellt. Avsaknaden av information om den svenska musikbranschen har lett till vikten av att redogöra för vilka musiktjänster som har tillkommit och att återge siffror för musikbranschen i Sverige. 1.2 Syfte och mål Det är av intresse att undersöka vilka problem musikindustrin ställs inför vid övergång från en fysisk produkt till digitalt material. Vid utgivning av ny musik från en artist på Internet så kan det vara i form av musikfiler eller strömmad musik. Vilka kostnader som försvinner och förändras vid en övergång från CD-skivor till digitalt material beskrivs. Värdekedjor för de olika utgivningsmetoderna CD-försäljning, nedladdning och till en viss del prenumerationstjänster anges. Olika affärsmodeller för utgivning av musik på Internet beskrivs. Några exempel på musiktjänster i Sverige anges. 1 IFPI (International Federation of the Phonographic Industry) SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation) 3 STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) 4 NCB (Nordisk Copyright Bureau) 5 Copyswede tillhandahåller privatkopieringsersättning 2 1 Inledning Det finns möjligheter för musikindustrin med nya sätt att ge ut musik. Genom att beskriva förändringar för hur förhållandet mellan intäkter från CD-försäljning, digital musikförsäljning, framföranderättigheter, privatkopieringsersättning, konserter och festivaler har förändrats går det att få en överblick av hur musikbranschen i sin helhet har förändrats. Förändringarna för den svenska musikbranschen redogörs genom att siffror presenteras för musikbranschens övriga intäkter, utöver CD-försäljning och digital musikförsäljning, från framförande, konserter och privatkopieringsersättning från branschorganisationerna IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede. Användningen av begreppet musikindustrin är relaterat till verksamheter som skapar musik. Till musikbranschen är även användningen av musik som rättighetsorganisationer inkasserar ersättningar för inräknat. IFPI, SAMI, STIM och NCB är rättighetsorganisationer. I rapporten används begreppet branschorganisationer för IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede. 1.3 Problemformulering I denna rapport beskrivs några varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på Internet och några musiktjänster som finns i Sverige. Hur det har gått för den svenska musikbranschen i sin helhet återges med uppgifter från branschorganisationerna. Hur förhållandet mellan intäkter för CD-försäljning, digital musikförsäljning, privatkopieringsersättning, framföranderättigheter och intäkter från konserter och festivaler har förändrats mellan år 1998 och 2008 redogörs med kontroll av intäktsströmmar mellan organisationerna. 1.4 Metod Detta examensarbete har varit till en stor del en granskning och återgivning av olika källor. Enligt Judith Bell är ett angreppssätt när det gäller dokument ”problemorienterat” (Bell, 2006, s. 124). Det innebär att frågeställningar uppkommer under genomgång av sekundärkällor. Enligt Bell innebär en primärkälla ”en sådan källa som kommer till stånd eller som man får tag i under arbetets gång” och en sekundärkälla innebär ”en tolkning av saker och ting som ägt rum (t.ex. under forskningens gång) och som baseras på en primärkälla” (Bell, 2006, s. 125). Vissa källor kan både vara en primärkälla och en sekundärkälla. (Bell, 2006, s. 124-125) Källhänvisningarna för denna rapport är gjorda enligt två sätt. Det ena sättet är att en punkt sätts efter källhänvisningen och det innebär att endast den meningen är återgivet från den källan. Det andra sättet med att en punkt sätts innan källhänvisningen innebär att alla meningar i texten innan källhänvisningen för det stycket är återgivna från den källan. Under genomgången av litteraturen förtydligades problemformuleringen som jag hade från början av examensarbetet. De primärkällor som jag har använt mig av var den intervju som genomfördes på STIM, de e-mailkontakter och de telefonsamtal som genomfördes med representanter för IFPI, SAMI, STIM och NCB. Sekundärkällorna var den forskningslitteratur, de artiklar och årsredovisningar från branschorganisationerna SAMI, STIM, NCB och Copyswede som redovisas i kommande kapitel. Genom att ta del av bland annat årsredovisningar från branschorganisationer och tidigare undersökningar kan det gå att göra uppskattningar hur mycket olika parter inom musikbranschen får. Det finns svårigheter vid redogörelse av stegen i värdekedjor. Kontakter med branschorganisationerna togs allteftersom arbetet utvecklades för att få fram fakta. Detta examensarbete leder inte till en heltäckande bild av kostnadsförändringar vid övergång från CD-skivor till digitala alternativ. Produktionskedjan för utgivning av musik kan se lite olika ut beroende på artist och skivbolag, vad gäller antalet parter inblandade, men de har en liknande struktur. Undersökningen ger en insikt i olika möjligheter som skivbolag och artister har för att nå ut med sin musik och hur viktiga alternativa intäktskällor som konserter, privatkopieringsersättning och användningen av musik i media och som bakgrundsmusik är. 2 Inledning Jämförelser görs med hur situationen är idag med hur det var innan och under utvecklingen av de olika digitala alternativ som finns idag. 1.5 Avgränsningar Musikbranschen innefattar ett stort område. Aktörerna för detta examensarbete är begränsade till upphovsmän, musikförlag, artister, musiker, skivbolag med dess aktörer inblandade, konsertoch festivalarrangörer, rättighetsorganisationer, musiktjänster samt konsumenter. Aktörer som bland annat återförsäljare och musiktjänster kommer intäkter inte att redogöras för. Fokus för detta examensarbete är olika varianter på affärsmodeller för musikutgivning på Internet, befintliga musiktjänster i Sverige och intäkter för skivförsäljning, konserter och från rättighetsorganisationer. Det rör sig om aktiva köp av CD-skivor, digital musik, konsertbiljetter och för privatkopieringsersättning från lagringsmedier till STIM, IFPI och SAMI. Det rör sig även om användningen av musik i media och som bakgrundsmusik i butiker. Företag som använder inspelad musik i sina verksamheter behöver ha avtal med STIM, IFPI och SAMI. För STIM och SAMI presenteras internationella ersättningar för framförande. Internationella ersättningar för IFPI har inte gått att få fram. Exportintäkter för CD-skivor presenteras inte. Det är siffror för svenska och utländska album sålda i Sverige som presenteras. Detta examensarbete ger en objektiv bild av hur det har gått för den svenska musikbranschen i sin helhet. Det finns inga redogörelser om vissa artisters och skivbolags svåra situation och de problem som har skapats med minskad skivförsäljning. Fildelning som fenomen behandlas inte. 1.6 Kvalitativa och kvantitativa data Olika affärsmodeller på Internet beskrivs, genom hänvisningar till litteratur inom området musikbranschen. Jämförelser för olika affärsmodeller på Internet och traditionella affärsmodeller för musikproduktion görs genom återgivning av olika beskrivningar och kategoriseringar som gjorts i tidigare undersökningar. Några befintliga musiktjänster i Sverige anges. Hur musikbranschen har anpassats till de nya förutsättningarna med de digitala alternativen att ge ut musik och även de olika nätverken med möjligheter att nå ut till konsumenter beskrivs. En intervju med en representant från STIM genomfördes. Flera frågor ställdes till personer via e-mail och telefon till representanter för IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede. Frågorna riktade in sig på att få svar på hur intäkter till musikbranschen i sin helhet har förändrats och även på hur fakta och siffror presenteras i årsredovisningarna. Denna undersökning är till en del kvalitativ. Intervjuerna, e-mailkontakterna och även telefonsamtalen gav kvalitativa data och frågorna var öppna. Beskrivningar och kategoriseringar angående musiktjänster är också kvalitativa. Genom att ha fått fakta från tidigare undersökningar, årsredovisningar och från frågorna angående musikbranschens intäkter innebar det kvantitativa data som har analyserats. Det är även kvantitativa data angående kostnadsförändringar och hur mycket olika parter och delar i värdekedjan får per album. 1.7 Reliabilitet och validitet Reliabilitet eller tillförlitlighet innebär enligt Bell (2006, s. 117) att en undersökning som ger ett visst resultat ska ge samma resultat om den utförs vid ett annat tillfälle. Reliabiliteten på detta examensarbete bör bli ganska bra. Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet har jämförts med CD-försäljning och genom jämförelser med tidigare undersökningar borde resultaten bli liknande om undersökningen upprepas. Olika affärsmodeller utvecklas och förändras på Internet och på så sätt kan en liknande undersökning som görs långt senare ge 3 Inledning något annorlunda resultat. En genomgång av albumförsäljning (både fysisk och digital) finns det olika siffror för beroende på vilka skivbolag som räknas med, intäkter till STIM, IFPI och SAMI för framförande görs genom jämförelse av siffror och fakta för årsredovisningar, hemsidor och kontakter med representanter på branschorganisationerna. Förhållandet mellan de olika intäktskällor som musikbranschen har kan förändras. Att precisera vad som bör innefattas av musikbranschen och urval kan påverka resultat. Validitet eller giltighet innebär enligt Bell: ”ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver det man vill att den ska mäta eller beskriva” (Bell, 2006, s. 117). Undersökningen leder till beskrivningar av hur musikindustrin har anpassat musikförsäljning genom olika digitala alternativ och kostnadsförändringar jämfört med CD-försäljning anges. Övriga intäktskällor, utöver albumförsäljning som musikbranschen har, för exempelvis konserter, musik i media, bakgrundsmusik och privatkopieringsersättning, beskrivs. Undersökningen bör beskriva det som angavs i kapitlet syfte och mål. 4 Musikbranschen 2 Musikbranschen I detta kapitel beskrivs tillgängligheten av musik på Internet. 2.1 Historik över medier Efter grammofonskivan introducerats såldes den i speciella affärer och via postorder. Efter att transistorradion introducerats blev radion utbredd. Musikutgivare ansåg att radio kunde medföra att skivindustrin kunde bli ruinerad när musiken spelades på radio. Efter ett tag kom radio och skivindustrin överens om att en liten avgift betalades när varje låt spelades. Än idag betalas en avgift till rättighetshavare när musik spelas i radio. Ett tag efter att kassettbandspelaren funnits på marknaden infördes en avgift på tomma kassettband för att gå till rättighetshavare. Det infördes även en avgift på videoband för att gå till rättighetshavare. (Blomqvist; Eriksson, 2006, s. 11-12) 2.2 Nya marknader Chris Anderson hävdar att musik i butiker på Internet innebär möjligheter till ett större utbud än i traditionella fysiska butiker och att det kan leda till färre populära verk och till fler nischer (Anderson, 2007, s. 71). Genom att produktionsverktygen för persondatorer utökas och blir tillgängliga för många fler personer än tidigare kan flera verk skapas. Distributionskostnaderna kan minska drastiskt eftersom det är lätt att göra verken tillgängliga på Internet. Flera kan då få tillgång till nischer och efterfrågan på dessa verk kan öka och intäkterna för dessa verk kan öka. Genom att ”koppla samman utbud och efterfrågan” (Anderson, 2007, s. 76) leder det, enligt Anderson, att det så småningom kan leda till att intäkterna för populära verk minskar och intäkterna för nischer ökar. Denna teori kallas för ”long tail” (lång svans). (Anderson, 2007, s. 70-76) Vidare menar Anderson att för massmarknadsdistribution är det pengar som är den viktigaste faktorn att ta hänsyn till. För varor med lägre produktions- och distributionskostnader kan anseende vara en lika viktig kraft som pengar för att skapa verk. (Anderson, 2007, s. 95-96) Även David Kusek och Gerd Leonhard menar att genom att musik är mer lättillgängligt på Internet så är möjligheterna stora för att nischerna blir mer populära (Kusek; Leonhard, 2005, s. 7). Innan grammofonen tillkom, 1887, behövde lyssnare närvara vid spelningar. Genom att musiken har varit tillgänglig på olika lagringsmedier har konsumenter kunnat lyssna på musik oberoende av tid och rum. Kusek och Leonhard menar att musik har gått från att ha varit ett uppträdande till att vara en produkt och att musik kanske kommer att bli mer som en upplevelse (Kusek; Leonhard, 2005, s. 12-13). Enligt Anderson innebär en aggregator ”ett företag eller en tjänst som samlar ett stort antal varor och gör dem tillgängliga och enkla att hitta, vanligen på en enda plats” (Anderson, 2007, s. 112). Det kan gå att få ner försäljningskostnaderna med aggregatorer. Några kategorier av aggregatorer, enligt Anderson, är: fysiska produkter (exempelvis Amazon och CDON), digitala produkter (exempelvis iTunes och Pop Life), reklam/tjänster (exempelvis Google), information (exempelvis Google och Wikipedia) och communityn (exempelvis MySpace). Sedan finns olika kombinationer av dessa kategorier. (Anderson, 2007, s. 112-113) I en rapport från projektet Music Lessons beskrivs att Internet innebär ett mer aktivt deltagande och utbyte av information än för äldre medier. Äldre medier levererar innehåll på ett standardiserat sätt till en anonym publik, medan nya medier som Internet gör kommunikationen mer individualiserad och användare kan ta del av innehållet enligt individuella intressen och behov. (Eriksson et al., 2006, s. 27) 5 Musikbranschen För att företag ska få större marknadsandelar kan de genom så kallad horisontell integration köpa konkurrerande företag, exempelvis skivbolag. Vertikal integration innebär att företag längs med värdekedjan för en viss produkt kan slås ihop, exempelvis att ett skivbolag köper ett musikförlag. (Wallis, 2006, s. 17) 2.3 Digital musik Via Internet kan musiken för kommersiella tjänster vara tillgänglig genom nedladdning eller strömmad musik enligt en rapport från OECD (OECD, 2005, s. 30). OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development. Det är även möjligt att använda sig av Peer-to-Peer nätverk. Två sätt när det gäller prissättning av digital musik är att ta betalt per låt eller genom prenumerationstjänster (Bockstedt et al., 2005). Nedladdningsmodellen à la carte innebär att konsumenter kan betala och ladda ner enstaka låtar, exempelvis från iTunes. Genom prenumerationstjänster för strömmad musik finns det tillträde till många fler låtar för exempelvis en månadsavgift (OECD, 2005, s. 48). När det gäller digital musik är produkten digital information istället för en fysisk produkt. En fördel med en digital musikfil är att efter den spelats in kan den kopieras och distribueras hur många gånger som helst och kostnaderna för det är nära noll. Vidare är produktionskostnaderna och distributionskostnaderna reducerade. (Bockstedt et al., 2005) Den digitala marknaden kan innebära flera risker för skivbolag genom att artister kan bli oberoende från skivbolag. Skivbolag kan behöva nya strategier för att upprätthålla vinster. Detta kan uppnås genom att skivbolag använder sig av nya reklamtjänster, använder kopieringsskydd på sina produkter och utökar skyddet för copyright. (Bockstedt et al., 2005) P2P-nätverk blev populära för att de är enkla att navigera, har bra sökfunktioner och även genom det går att ladda ner andras spellistor och hela album. Det har ofta skett utan tillåtelse eller att rättighetshavare får betalt. P2P-nätverk och andra musiktjänster utvecklas där fildelning av musik kan ske på lagligt sätt. I dessa nya affärsmodeller kan annonsintäkter ha stor betydelse. (OECD, 2005, s. 74) Enligt en artikel kan förekomsten av illegal spridning av upphovsrättsskyddat material vara ett hot mot skivindustrin. Genom spridande av musik via P2P-nätverk finns risker för minskade intäkter. (Bockstedt et al., 2005) Enligt ovan nämnda rapport från OECD beskrivs det att det finns svårigheter att bevisa att den ökade fildelningen orsakat minskad skivförsäljning. Det kan finnas andra faktorer som påverkar skivförsäljningen, som exempelvis konkurrens från andra typer av underhållning som videospel och DVD-filmer, prissättning av CD-skivor och ekonomi. (OECD, 2005, s. 76) I samma rapport från det nyligen nämnda projektet Music Lessons beskrivs det att det finns svårigheter för en genomsnittlig användare att veta om rättighetshavare för innehållet för en fil vill att det ska vara tillgängligt eller inte (Eriksson et al., 2006, s. 24). Stora skivbolag har ofta velat stoppa nedladdningar av upphovsrättsskyddad musik som förekommer i olika P2Pnätverk. Mindre aktörer kan se möjligheter med olika typer av interaktion mellan konsumenter (Blomqvist et al., 2005a, s. 22). Enligt projektet Music Lessons stimulerar fildelning av musik intresset för musik. Minskningen av skivförsäljningen skedde vid introduktionen av MP3-filer och författarna till rapporten hävdar att det inte fanns tillräckligt bra legala musiktjänster som unga konsumenter eftersträvade. (Eriksson et al., 2006, s. 12-13) Det fanns svårigheter med att klargöra rättigheter och att öppna upp nya affärsmodeller när det redan pågick illegala nedladdningar av musik (OECD, 2005, s. 46). Även idag finns det svårigheter när musik ska licensieras på Internet. 6 Musikbranschen 2.4 Musiktjänster Ett exempel på en musiktjänst på Internet är Apples iTunes. Låtar från de stora skivbolagen säljs till ett pris av 9 kronor per låt eller 90 kronor per album. Formatet på låtarna på iTunes är MPEG-4 AAC (Advanced Audio Coding). Ett mål för iTunes är att marknadsföra iPod (Blomqvist et al., 2005a, s. 18). Genom att använda sig av MP3-filer kan en CD komprimeras till en tiondel av dess ursprungliga storlek. MP3 står för MPEG-1 Audio Layer 3. MPEG är en akronym för Moving Pictures Experts Group. MP3-filer blev vanligt förekommande 1999 för spridning av musik på Internet. Flera fildelningsprogram blev populära, som exempelvis Napster som sedan stängdes 2001. Napster startades igen som en prenumerationstjänst. När det gäller musiklicenser så är många musikbutiker på Internet nationella, på så sätt att IP-adresser som inte är från det landet nekas tillträde (OECD, 2005, s. 32). CDON erbjuder MP3-filer för nedladdning för 9,90 kronor per låt. Vissa musikbutiker på Internet använder formatet WMA (Windows Media Audio), exempelvis Pop Life. De varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på Internet som har återgetts beskrivs närmare i kapitel 3. 7 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet 3 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet I detta kapitel beskrivs några varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på Internet, intäktsfördelningar för CD-skivor och digitala musikfiler, copyrightskydd och några musiktjänster som finns på den svenska marknaden. Det är musiktjänster i form av låt- och albumförsäljning, prenumerationer och annonser. 3.1 Digital Rights Management Ett problem med digitala filer, exempelvis musikfiler, är att de är lätta att kopiera och kan därmed spridas illegalt utan att upphovsmännen kompenseras. Ett sätt att öka kontrollen av hur filerna kan användas är att införa Digital Rights Management eller DRM. I en artikel om DRM beskrevs att ett sätt att kontrollera filerna är att ha filerna på en central server för nedladdningar och strömmat material. Skivbolag söker efter sätt att kontrollera intäkterna som kommer från musiktjänster. För att en affärsmodell ska fungera är det nödvändigt att konsumenters behov tillgodoses. (Blomqvist et al., 2005b) En variant på affärsmodell med DRM är från ett företag till en kund (business-to-consumer). Om det är prenumerationstjänster är det vanligt att musiken endast är tillgänglig under prenumerationstiden. Nedladdningar från iTunes kan sparas till andra medier. Det finns affärsmodeller där konsumenters datorer används för distributionen av musiken (consumer-toconsumer). (Blomqvist et al., 2005b) Det finns artister som har rättigheter att sälja deras musik direkt till konsumenter via deras hemsidor (artist-to-consumer). Rockgruppen Radiohead släppte ett album som var exklusivt tillgänglig på deras hemsida att ladda ner. Konsumenterna kunde bestämma själva hur mycket de skulle betala för det digitala albumet (plus ”delivery charge”). (Styvén, 2007, s. 255) En annan variant på affärsmodell med DRM är genom Internetleverantören (Internet Service Provider eller ISP). Genom att Internetleverantören betalar en avgift för varje kund kan ägarna av innehållet av exempelvis musik kompenseras. (Blomqvist et al., 2005b) Teknologier för DRM kan begränsa antalet kopior som kan göras. Det kan finnas begränsningar i hur många gånger en låt kan brännas till CD-skivor. Olika aktörer för musiktjänster via Internet kan vara motvilliga att licensiera deras teknologier vidare och att det innebär brist i kompatibilitet och att antalet olika codecar och DRM-format ökar. (OECD, 2005, s. 52-53) Oberoende skivbolag är ofta villiga att distribuera MP3-filer utan några restriktioner via DRM. Musiktjänsten eMusic erbjuder många MP3-filer från oberoende skivbolag. (Eriksson et al., 2006, s. 33-34) CDON har för närvarande endast MP3-filer som digitalt format och de har slutat att sälja WMA-filer som har haft DRM-skydd för att de inte ansetts vara tillräckligt kundvänliga (CDON, 2009). 3.2 Immateriella rättigheter Det finns olika sätt att samla in intäkter för immateriella rättigheter (Intellectual Property Rights eller IPR). I en rapport från projektet Music Lessons beskrivs det att intäkter för immateriella rättigheter kan fås från riktad kommunikation (narrowcast) och masskommunikation (broadcast). När det gäller masskommunikation kan intäkterna bestå av någon typ av licenssystem, frivillig kollektiv licens (Voluntary Collective License) eller lagstadgad licens (Statutory License fees). 8 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet När det gäller riktad kommunikation kan det vara fråga om att intäkter för immateriella rättigheter kommer från prenumerationer, återförsäljare eller promotion/annonser. (Blomqvist; Eriksson, 2006, s. 20) I samma artikel, som nämndes i förra delkapitlet, om DRM kan affärsmodeller grupperas enligt kategorierna licensmodeller, mikromodeller och ingen copyright (Blomqvist et al., 2005b). Nedan återges dessa affärsmodeller. Licensmodellerna frivillig kollektiv licens (Voluntary Collective Licensing), individuell licens och lagstadgad licens (Statutory Licensing) återges i detta stycke. Frivillig kollektiv licens innebär den modell där de stora skivbolagen erbjöd licenser för att radiostationerna skulle få spela deras musik. Liknande system kan finnas när det gäller musik på Internet. Individuell licens kan innebära att en konsument köper en licens för att kunna ladda ner och upp filer. För att rättighetshavarna ska få betalt kan företaget erbjuda en viss tjänst via exempelvis en månadsavgift. Genom lagstadgad licens kan politiker besluta att upphovsrättsskyddade verk kan vara tillgängligt mot att rättighetshavarna får någon typ av ersättning. (Blomqvist et al., 2005b) En variant på mikromodell är genom små ersättningar (micro-refunds). När ett upphovsrättsskyddat verk används kan en liten avgift tas och alla avgifter kan samlas ihop för att betalas exempelvis en gång i månaden. Det påpekas i artikeln att ett problem med denna modell är att konsumenten kan ha svårt att få en överblick över hur stor räkningen kan bli. Den andra varianten på mikromodell är genom mikrobetalningar (micro-payments) eller ”voluntary tipping” som innebär att konsumenten kan betala valfritt belopp för material som är gratis att ladda ner. Slutligen tas det upp att ingen copyright kan vara ett alternativ, eftersom det finns vissa som hävdar att intäkter för konserter och reklam är av så stor betydelse idag. (Blomqvist et al., 2005b) 3.3 Värdekedja för CD-skivor Nedan följer en beskrivning av värdekedjan för CD-produktion och informationen är från samma rapport från OECD som nämnts tidigare i rapporten (OECD, 2005, s. 36-37). Skapande av verk: Genom skivbolagen finns Artist & Repertoire (A&R) som har som uppgift att hitta nya artister och skriva kontrakt med dem. A&R utvecklar en artists repertoar och skapar en artists image. Kompositörer skriver ett kontrakt med ett musikförlag och får en viss procentandel av upphovsmannens rättighetsintäkter. Produktion: Produktionen och inspelningen av CD-skivor finansieras av skivbolag. Tillverkning (manufacturing): Tillverkningen av CD-skivor kan ske genom att skivbolagen låter en utomstående tillverkare ta hand om den delen eller att skivbolaget har en egen fabrik. Försäljning och marknadsföring: Skivbolag brukar ha nära kontakter med musikaffärer och även med tidningar, radio och TV. För att nå ut med okänd musik till konsumenter är det nödvändigt att låtar spelas på radio och/eller att musiken exponeras på andra sätt. Distribution: Stora skivbolag har ofta kontor som hanterar försäljning, distribution och marknadsföring. Grossist (wholesale): Företag som har hand om distributionen har ofta kontakter med stora återförsäljare/detaljister. Återförsäljare/detaljister (retailers): När det behövs köper återförsäljare CD-skivor från grossister. (OECD, 2005, s. 36-37) CD-skivor kan distribueras via grossister eller direkt till återförsäljare (Styvén, 2007, s. 254). Enligt en rapport om musikindustrin återges att personer som arbetar med A&R kan finnas på musikförlag, produktionsbolag och skivbolag (Engström; Hallencreutz, 2003, s.16). 9 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet Enligt rapporten är musikindustrin bestående av ett nätverk med aktörer som musikförlag, artister/artistbolag, produktionsbolag, skivbolag/distributörer, turnéproduktionsbolag samt upphovsrättssällskapen. Ett musikförlag tillhandahåller ”den ekonomiska rätten” för upphovsrätten till ett verk. Artister kan ha egna produktionsbolag. Skillnaden mellan ett artistbolag och produktionsbolag kan vara svåra att avgöra. Det kan finnas olika varianter på avtal mellan produktionsbolag och skivbolag/distributörer. (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 19-24) Det har blivit vanligare med bredare samarbeten inom musikbranschen med den så kallade 360graders-modellen. Olika aktörer kan vilja ta del av olika intäktskällor som en artist har. Genom 360-graders-modellen kan avtal slutas mellan skivbolag och utövare genom att intäkter från skivintäkter, marknadsföring och turnéer delas på ett mer ingående sätt (IFPI, 2008a, s. 17). 3.4 Värdekedja för digitala musikfiler Genom Internet kan konsumenter ta del av musik på ett enklare sätt än tidigare. Det har inneburit att nya aktörer har blivit involverade i distributionen av musik. Några nya aktörer är tillverkare av mediaspelare, återförsäljare av CD-skivor på Internet, Internetleverantörer och kreditkortsföretag. (OECD, 2005, s. 45) När det gäller värdekedjan för digital musik är skapande av verk och produktion som tidigare. Genom Internet finns fler distributionsmöjligheter, men mycket musik distribueras via skivbolag. Genom konkurrensen från illegal fildelning av musik satsar de större skivbolagen alltmer på att licensiera musiken på Internet. För att tillhandahålla strömmad musik eller att sälja digitala musikfiler behövs godkännande av rättighetshavare. (OECD, 2005, s. 58-59) För att tillgängliggöra digital musik är det viktigt att klargöra rättigheterna. Från masterinspelningen behöver låtarna konverteras till något digitalt format, exempelvis MP3 eller WMA. För att skydda verken kan någon typ av DRM-system inkluderas. Konsumenter kan vilja organisera låtarna som är köpta från en digital musikaffär och applikationer som en jukebox kan finnas med i erbjudandet. Bredden i katalogen som erbjuds i en digital musikaffär och bra sökfunktioner för att hitta artister har stor betydelse för konsumenter. Många musiktjänster accepterar betalning genom Visa och MasterCard. Den sista delen i ett köp är att konsumenten sparar musikfiler på datorn eller tar del av strömmad musik. (OECD, 2005, s. 59-61) Ett skivbolag kan tillhandahålla flera etiketter. Skivbolaget EMI Music ”är en del av skivbolaget EMI Group PLC” (EMI, 2009). Det finns ett antal etiketter som återfinns hos EMI, exempelvis Virgin och Majesty (EMI, 2009). När CD-skivor och digital musik ska säljas kan det finnas en eller flera mellanhänder. Ett exempel är att ett skivbolag (record company) eller en etikett (label) kan ”låna ut” rättigheterna till en distributör som CD Baby för att ta hand om den digitala distributionen, men skivbolaget eller etiketten äger fortfarande musiken och rättigheterna till den, för att musiken ska finnas tillgänglig hos en återförsäljare som exempelvis iTunes (CD Baby, 2009). En annan mellanhand är InProdicon (Independent Provider of Digital Content) där bland annat Sony Music, EMI Music, Warner Music, Universal Music och Bonnier Amigo tillåter att deras musik distribueras till vissa musiktjänster på Internet och även mobila musiktjänster. Även CD Baby, The Orchard, Phonofile och Sound Pollution har avtal med InProdicon. InProdicon tillhandahåller en teknisk plattform som via en säker distribution underlättar nedladdning av licensierade låtar. InProdicon distribuerar musik till bland annat återförsäljarna Telia, Tele2 och Åhléns. (InProdicon, 2009) 10 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet 3.5 Intäktsfördelningar för CD-skivor Enligt samma rapport, som nämnts tidigare, från OECD säljer de flesta artister inte tillräckligt för att täcka kostnader för produktion, inspelning, promotion och distribution. Om en av tio artister som skivbolaget har satsat på är lönsam så innebär det ofta att skivbolaget går bra. Nya artister brukar inte kunna förhandla sig till höga summor för royalty. (OECD, 2005, s. 39-43) Intäktsfördelningar för CD-skivor är svåra att uppskatta. Det finns olika avtal mellan artister och skivbolag. Det har gjorts några undersökningar som försöker att ange intäktsfördelningar för CD-skivor. I tabell 1 återges resultaten från några undersökningar som redovisats i ovan nämnda rapport från OECD angående intäkter för en CD-skiva, med undantag för de två sista resultaten. Procenttalen kan variera beroende på skivbolaget, artisten, produktionen och artistens kontrakt med skivbolag, musikförlag, återförsäljare, land etc. och olika varianter på kategorier har använts för varje individuell studie (OECD, 2005, s. 42). Skivbolaget är ansvarigt för en skivproduktion. Intäkterna för skivförsäljning ska täcka alla kostnader som ett skivbolag har till alla inblandade aktörer. Vid återgivningar av hur mycket olika aktörer för en skivproduktion får per såld CD-skiva kan det vara otydligt vad som per definition menas med ett skivbolag, eftersom skivbolaget är ansvarig för hela skivproduktionen. Enligt IFPI går cirka 20 % till skivbolaget och 10 % till artisten för en såld CD-skiva (Svanell, 2009). Tabell 1: Intäktsfördelningar för CD-skivor. Informationen är från en rapport från OECD (OECD, 2005, s. 43), med undantag för de två sista resultaten: (Styvén, 2007, s. 255) och (Kusek; Leonhard, 2005, s. 32). Siffrorna anges i procent. Kompositör och förlag Laing OD2 1996 2004 Europa Europa 9 Artist royalty 10 66 IDC 2000 USA 8 Kretschmer7 Kusek; Leonhard9 1999 2005 UK USA 8 3 8 7 8 Övriga rättigheter Studioproducent 2 Skivbolag 24 Tillverkare 8 Promotion och reklam 3 26 9 39 32 49 8 8 15 Allmänna kostnader Design och paketering Blandat (transporter etc.) 5 Distributör 20 27 15 Detaljist/återförsäljare 27 12 15 Moms Totalt 30 20 100 100 30 17 100 (OECD, 2005, s. 43) 6 ”Publishing copyrights” (Styvén, 2007, s. 255) 8 Endast musikförlag 9 (Kusek; Leonhard, 2005, s. 32) 7 11 100 100 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet Eftersom dessa uppgifter är ungefärliga så kan det inte gå att dra några definitiva slutsatser. Det går däremot att konstatera att skivbolag får en relativt stor andel och även distributör och återförsäljare. Återgivningarna enligt Kusek och Leonhard anger inte att kompositör och förläggare får någon andel, däremot att skivbolaget får en stor andel, men siffrorna är ju enbart ungefärliga. Endast två av ovanstående källor anger moms. Anledningen till att det finns kategorier utan procenttal är för att kategorierna är återgivna från rapporten från OECD där fler undersökningar redovisades än de tre som finns återgivna i tabellen. När det gäller priser för CD-skivor kan det vara intressant att påpeka att det är stora skillnader vad gäller moms i olika länder. I Sverige är momsen på CD-skivor på 25 % som kan jämföras med 5 % i Japan och 10 % i Australien. Det har blivit ett ökat fokus för skivindustrin på promotion, marknadsföring och även A&R för att hitta stora artister och rätta låtar. Avgifter för inspelningsstudior, studiomusiker, ljudingenjörer och producenter ska också täckas. (OECD, 2005, s. 41) En artist (eller ett artistbolag) som komponerar musik, ger ut CD-skivor och ger konserter kan få intäkter för upphovsrätt, skivroyalty och liveframträdanden. Även intäkter för merchandise (exempelvis t-shirts) och reklam kan förekomma. Att avgöra hur stor del av ett skivbolags intäkter och utgifter som går till olika delar är enligt författarna till rapporten om musikindustrin som nämnts tidigare väldigt svårt. En del skivbolag tillhandahåller distribution och andra gör inte det. För ett skivbolag återges att cirka 80 % av intäkterna är för skivförsäljning. Intäkter för skivförsäljning är mindre om skivbolaget har distribution. Kostnaderna för skivbolaget återges för följande kategorier: administration (10-20 %), NCB (5 %), royalty (10-15 %), tillverkning (5 %), produktion (20 %), marknadsföring (10 %) och distribution (8-10 %). För ett musikförlag bedömdes intäkterna till 85-95 % från NCB och STIM. Utgifterna för ett musikförlag var bland annat för följande kategorier: royalty (cirka 80 %) och administration (10 %). (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 14-15 och 21) 3.6 Intäktsfördelningar för digitala musikfiler För digitala musikfiler är det också svårt att bedöma intäktsfördelningar. Fördelningar av intäkter för en låt på iTunes kan skilja sig mellan olika länder. Artisten får en viss summa för varje såld låt. Musiktjänster har ofta små marginaler. Digital distribution av låtar är kostsam och det behövs tillräckliga intäkter för att täcka exempelvis kostnader för A&R och promotion. (OECD, 2005, s. 54) I tabell 2 återges intäktsfördelningar för en digital låt på 0,99 US dollar i USA (FAD Research, 2004, s. 46). Att det blir 99 % och inte 100 % totalt beror på avrundning. Tabell 2: Intäktsfördelningar för en digital låt i USA med siffror från Billboard, December 2003 (FAD Research, 2004, s. 46). Siffrorna anges i procent. Mekanisk royalty (kompositör och förlag) 8 Artist 7 Producent 3 Skivbolag 47 Distribution 10 Internetleverantör 17 Kreditkortskostnader 5 Bandbreddskostnader 2 Totalt 99 (FAD Research, 2004, s. 46) 12 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet I tabell 3 återges intäktsfördelningar för en digital låt från iTunes på 0,99 euro i Frankrike (Edström-Frejman, 2006, s. 2). Tabell 3: Intäktsfördelningar för en digital låt på iTunes i Frankrike, från SPEDIDAM/ADAMI vid MIDEM trade fare, Cannes, januari 2006 (Edström-Frejman, 2006, s. 2). Siffrorna anges i procent. Kompositör och förlag 7 Artist 3 Producent (skivbolag) 66 Andel till DRM-företag, Internetleverantör, kreditkortsföretag 24 Totalt 100 (Edström-Frejman, 2006, s. 2) Skivbolag får en stor del av intäkterna för nedladdade låtar. Även Internetleverantören får en ganska stor del av intäkterna. Skivbolaget är ansvarigt för en musikproduktion och för att kostnaderna till olika aktörer blir betalda. Det kan alltså finnas oklarheter för definitionen av ett skivbolag genom att skivbolag kan se olika ut. 3.7 Ersättningar för prenumerationstjänster Enligt samma rapport, som nämnts tidigare, från OECD är det vanligt att företag håller sig till de ekonomiska modeller där priset sätts per enhet. När det gäller prenumerationstjänster finns det oklarheter hur skivbolag och artister får betalt genom månadsavgifterna. Det är alltså av intresse att undersöka hur konsumtionen av låtar för prenumerationstjänster förhåller sig till ersättningarna till skivbolag och artister. Enligt rapporten från OECD finns det två möjligheter. Den ena möjligheten är att det betalas en klumpsumma till skivbolag för tillgång till låtarna utan detaljerad information om musikanvändningen, men att antalet nedladdade låtar är avgörande för ersättningen. Den andra möjligheten är att någon form av sampling av de mest populära låtarna sker och att ersättningen blir i form av per enhet. (OECD, 2005, s. 57) 3.8 Prenumerationstjänster Spotify är en musiktjänst där musik från bland annat skivbolagen Universal Music Group, Sony BMG, EMI Music och Warner Music Group är tillgänglig som strömmat material. Musiktjänsten finns tillgänglig i Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Spanien. Alternativen till tjänsten är gratis med annonser, som det än så länge krävs en inbjudan till, tillgång i ett dygn utan annonser för 9 kronor och en månadsprenumeration utan annonser för 99 kronor. På Spotifys hemsida står det att de försöker att ha en balans mellan artister som vill få betalt och den bästa möjliga användarupplevelsen. Det står även att Spotify är en fristående applikation som behöver installeras och att det ger en bättre användarupplevelse och ljudkvalitet jämfört med webbaserade tjänster. (Spotify, 2009) Daniel Ek, vd på Spotify, anser att ”skivbolagen, artisterna och användarna” är ”beroende av varandra” och att de på Spotify tror att musikkonsumtionen kommer att vara på det sätt som Spotify erbjuder, att musiken finns tillgänglig strömmat. Ek hävdar att många är intresserade av att musiken är tillgänglig strömmat. (Erlandsson, 2009) Spotify är ett exempel på en musiktjänst genom en prenumeration som är avgiftsbelagd och en variant som är gratis mot annonser. Kusek och Leonhard skriver att ”if you can hear whatever you like, whenever you want to hear it, then you don’t have to ’own’ or physically possess the music” (Kusek; Leonhard, 2005, s. 4). 13 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet Vidare skriver Kusek och Leonhard att digital musik för dagens Internetgeneration har blivit som en ny sorts radio (Kusek; Leonhard, 2005, s. 6). STIM har ett förslag angående fri nedladdning av musik mot en avgift. STIM:s ambition med förslaget är att en Internetanvändare ska kunna betala en högre månadsavgift och ladda ner musik från Internet och använda den för privat bruk. Om Internetoperatörerna ”sluter licensavtal med Stim och andra rättighetshavare” kan förslaget bli möjligt. (STIM, 2009a) Varje organisation skulle fördela intäkterna från en sådan licens till rättighetshavare. STIM vill kunna fördela intäkterna till rättighetshavare individuellt genom att ta del av musikrapporter på liknande sätt som Last.fm och Spotify gör. Det skulle vara både mekaniska rättigheter och framföranderättigheter. (Modin, 2009) Mekaniska rättigheter (mechanical rights) innebär rätten till att reproducera och distribuera en musikalisk komposition som har copyrightskydd i form av CD-skivor, kassettband, vinylskivor etc. och även digitalt material distribuerad på Internet. Framföranderättigheter (public performance rights) gäller rätten till att framföra ett copyrightskyddat verk offentligt. Ett offentligt framförande kan exempelvis vara konserter, livespelningar och bakgrundsmusik. (Gordon, 2005, s. 5-8) I detta stycke återges vad Christer Lundblad som arbetar på konsultföretaget Vascaia och som arbetar med STIM beskrev angående STIM:s förslag. Förslaget skulle innebära att genom en fildelningslicens/abonnemang skulle nedladdning av musik och även strömmad musik från tjänster som inte är lagliga idag att bli lagligt. Några lagliga tjänster som finns idag är Spotify, Last.fm, TuneRec och iMeem. Chilirec är en illegal tjänst. Det kommer att behövas en tjänst/programvara som ”håller koll på vad man spelar och/eller laddar ner” för att veta hur ersättningen ska fördelas. En sådan tjänst är exempelvis Audioscrobbler som Last.fm använder. (Lundblad, 2008) I datorn skulle en applikation registrera vad som lyssnas på och inte vad som nedladdas (Söderling, 2008). STIM:s förslag är ett exempel på en individuell licens. På Last.fm går det att lyssna på radiostationer. När en låt lyssnas skrobblar en inbyggd flashspelare varje låt, förutsatt att mer än 50 % av låten spelas och att användaren är inloggad på ett konto. Last.fm får namnet på den låten. Last.fm kan använda den informationen till att rekommendera musik till andra användare. (Last.fm, 2009) Tunerec är en gratis musiktjänst där kunder kan registrera sig och prenumerera på ett visst antal webbradiostationer. Efter ett tag går det att söka efter en artist eller en låt och det går att få en viss låt spelad som strömmat material. Musiktjänsten Tunerec är annonsfinansierad och de har ett avtal med STIM så att intäkterna går till upphovsmännen (Jacobsson, 2008). När det gäller webbradiostationer behöver sådana tjänster ha avtal med STIM, IFPI och SAMI. Ljudkvaliteten på musiktjänster kan ha en viss betydelse för användare. På CDON finns MP3filer att köpa med bithastigheter på 192, 256 och 320 kbit/s. För webbradiostationer kan bithastigheter på 128 kbit/s och även lägre förekomma. I IFPI:s rapport Digital Music Report 2009 beskrivs skivbolag även som musikbolag. Det tas upp exempel på samarbeten som inleddes under 2008 mellan skivbolag och Internetoperatörer som exempelvis Sky i Storbritannien och TDC i Danmark. Det står tydligt att IFPI anser att den olagliga fildelningen av musik hotar musiksektorn. Enligt IFPI sker cirka 95 % av all nedladdad musik utan ersättning till artister eller producenter. Vidare beskrivs det att musikindustrin håller på att gå från att enbart vara centrerad till försäljning till tillgång till musik (”music access”). I Storbritannien får konsumenter som köper telefonen ”Nokia Comes With Music” fri tillgång till musik under ett år och behöver inte lägga till något för att ladda ner musiken. (IFPI, 2009a, s. 3 och 8) Enligt samma rapport om musikindustrin, som nämnts tidigare, förklaras att musikbolag ”ligger någonstans i gränslandet mellan förlag, skivbolag och management” (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 9). 14 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet IFPI menar att tjänster som finansieras med annonser är ett bra sätt att locka icke-betalande konsumenter till legala musiktjänster. Spotify, Last.fm och QTrax är exempel på annonsfinansierade musiktjänster. På YouTube är det möjligt att se strömmade videor. På YouTube finns flera licensierade videor från olika artister och skivbolag. Douglas Merrill på EMI Music anser att: ”We have to help fans find music wherever they are at the moment they want it. If we can do that we will find ways to monetise it”. (IFPI, 2009a, s. 11) Enligt Reuters får skivbolag betalt från YouTube genom en viss procentsats för annonsintäkterna och även en liten summa ”för varje gång någon av länkarna till ’deras’ videos klickas på” (Arvidsson, 2008a). Många skivbolag anser att nya affärsmodeller för musikutgivning på Internet behövs. Ytterligare ett citat som tyder på detta är från Fredrik Ekander som är VD på Bonnier Amigo: ”Vi måste se till att göra vår musik tillgänglig när konsumenterna vill ha den, där konsumenterna vill ha den och till det pris de är beredda att betala för den” (Fristorp, 2009). 3.9 Övriga affärsmodeller Hittills har några tjänster med musik tillgänglig för nedladdning, så kallad à la carte, beskrivits. Även prenumerationstjänster och annonsfinansierade tjänster har återgetts. Det finns skivbolag och artister som kan ha enskilda tjänster. Sju oberoende skivbolag samarbetar genom The Swedish Model. Mattias Lövkvist från skivbolaget Hybris hävdar: ”I stället för att jaga fildelare ser vi nätet som ett utmärkt sätt att nå ut med våra artister” (Arvidsson, 2008b). Skivbolaget Hybris har några MP3-filer utlagda på sin hemsida. De låtarna har licenser genom ”creative commons” (Hybris, 2009). Via en länk står det att verket får användas fritt genom kopiering och distribution, men verket får inte användas för kommersiellt bruk eller förändras (Creative Commons, 2009). Sedan har Hybris digitala låtar och album och även CD-skivor till försäljning. Skivbolaget Sony BMG tillhandahåller distributionen av Marit Bergmans musik. Marit Bergman tillhandahåller en prenumerationstjänst. För 85 kronor i månaden får konsumenten en låt per månad. (Arvidsson, 2008c) 3.10 Mobil musik Mobiltelefonoperatörer och mobiltelefonföretag kan erbjuda musik genom att ett visst abonnemang tecknas. Telia erbjuder en musiktjänst där musik kan laddas ner till mobiltelefonen eller till datorn. Den kostar 99 kronor för 30 dagar. När tjänsten avslutas blir de nedladdade låtarna spärrade. Låtar och spellistor fås tillträde till igen om tjänsten sätts igång igen. (Telia, 2009) Musik via mobilen är det fler mobiltelefonoperatörer som satsar på. Exempelvis erbjuder Tele2 prenumeration på radiokanaler. (Tele2, 2009) Vid köp av vissa mobiltelefoner från Nokia får kunden tillgång till musiken på Nokia Music Store. Musik som har laddats ner till datorn eller mobiltelefonen under ett år får behållas. För nedladdning till mobilen tillkommer datakostnader. (Nokia, 2009) Musikbranschen får intäkter via dessa samarbeten. Digital musik för nedladdning, strömning och prenumerationer finns återgivet i försäljningssiffror som IFPI Svenska Gruppen presenterar. Det kan betalas en summa från företag som tillhandahåller musiktjänster till skivbolagen (OECD, 2005, s. 57). 15 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet Precis som när det gäller prissättning av digitala låtar och digitala album, där det är vanligt förekommande med en statisk prissättning på cirka 10 kronor per låt eller cirka 100 kronor per album, är det vanligt med ett pris på cirka 100 kronor för prenumerationstjänster. 3.11 Analys av affärsmodeller Det har återgivits att det förekommer svårigheter när musik ska göras tillgänglig på Internet. Som nämnts så är det enkelt att kopiera digitala musikfiler. Att införa någon form av DRM innebär att det kan ske en ökad kontroll över användningen av musiken. Det verkar vara viktigt att DRM-skydden inte begränsar användningen av musik i för stor utsträckning. Som tidigare nämnts finns det olika varianter på affärsmodeller. Olika musiktjänster kan passa bra för olika konsumentgrupper. Spotifys musiktjänst är en enkel musiktjänst med tillgång till ett stort utbud av musik och musiken strömmas ögonblickligen. För att lyssna på mycket musik blir det mycket billigare att ta del av någon prenumerationstjänst med strömmad musik än att köpa musiken styckvis. För att återgå till några kategorier som Anderson beskrev angående aggregatorer som innefattas av digitala produkter, reklam/tjänster och communityn innebär flera tjänster idag en kombination av dessa. YouTube är en slags community och digital tjänst. MySpace är en community och digital tjänst med reklam. Flera av de nya musiktjänsterna som finns på Internet är i form av strömmat material. Det innebär att konsumenterna inte äger musiken, som de gör om dem laddar ner musiken. Tidigare har den digitala musikförsäljningen av musikfiler som laddas ner jämförts med försäljning av CD-skivor. De kopior som skapas av musikfilerna vid ett köp blir jämförbara med CD-skivor. Genom musiktjänster med strömmad musik behövs det, som tidigare återgetts, någon form av registrering av vilken musik som spelas för att rättighetshavarna ska få en rättvis ersättning. Det som Merrill på EMI Music ansåg, att musik behöver vara tillgänglig överallt och när som helst för att musikindustrin ska kunna tjäna pengar på det, är ett intressant påstående. Jag anser själv och jag hoppas att musikbranschen kommer att få in mer pengar genom att nya musiktjänster tillkommer som tillgodoser konsumenters behov vad gäller tillgång till musik. Olika musiktjänster kan passa olika bra till olika typer av konsumenter. Det är nödvändigt med musiktjänster som kan användas både via datorn och via mobiltelefonen. En del av den information som återgetts i kapitel 3 har varit från en rapport från OECD och från projektet Music Lessons. Övrig litteratur i kapitel 3 och även i kapitel 2 har varit artiklar från vetenskapliga tidskrifter, några böcker inom området, tidningsartiklar och webbsidor. De källorna har använts för att beskriva förändringar inom musikbranschen vad gäller anpassningar till de digitala utgivningsmetoderna för musik. Något som är påtagligt gemensamt för böckerna Long Tail av Anderson och The Future Of Music av Kusek och Leonhard är att de författarna menar att det är bättre att musikbranschen fokuserar mer på hur de kan anpassa sig till de nya Internetvanorna vad gäller tillgång till musik på Internet och hur musikbranschen kan tjäna pengar på det istället för att försöka hindra fildelning av musik. Ovan nämnda författare är från USA. STIM och IFPI ser stora möjligheter för musikbranschen med digitala musiktjänster. Enligt STIM:s årsredovisning för 2008 beskrivs det att illegal fildelning drabbar STIM:s medlemmar hårt. För att STIM:s förslag om en fildelningslicens ska kunna bli verklighet behöver övriga rättighetshavare och nätoperatörer medverka. Kenth Muldin, vd på STIM, menar att när det gäller illegal fildelning är det viktigt för rättighetshavare att kunna ”komma i kontakt med den som gjort intrång i upphovsrätten” och STIM har stött införandet av Ipred-direktivet. (STIM, 2008) 16 Affärsmodeller för utgivning av musik på Internet Ipred står för Intellectual Property Rights Enforcement Directive och är ett direktiv från EU. Förslaget har bearbetats i Sverige och har lett till en lag angående möjligheter för rättighetshavare att ta reda på vem som har fildelat upphovsrättsskyddat material. 17 Utvecklingen inom musikbranschen 4 Utvecklingen inom musikbranschen I detta kapitel beskrivs olika intäkter som musikbranschen i sin helhet har. Uppgifter från branschorganisationerna IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede presenteras. Det är till en stor del uppgifter från årsredovisningar från de ovan nämnda branschorganisationerna. Fakta och siffror från varje branschorganisation presenteras. Därefter görs en sammanställning av siffrorna. Att få fram tillförlitliga uppgifter på hur intäkter från konserter och festivaler har förändrats är en ganska svår uppgift eftersom det inte finns någon heltäckande redovisning av konsertbiljettsförsäljningen. 4.1 Branschorganisationer IFPI (International Federation of the Phonographic Industry) representerar skivbolag i lite mer än 70 länder (IFPI, 2009b). IFPI Svenska Gruppen representerar större delen av skivindustrin i Sverige. SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation) representerar artister och musiker. När inspelad musik spelas i media och i butiker samarbetar IFPI och SAMI vid inkasseringarna. STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) representerar upphovsmän och musikförlag. STIM inkasserar ersättningar när inspelad musik spelas i media och i butiker och även när levande musik framförs som ska gå till upphovsmännen och musikförlagen till verken. NCB (Nordisk Copyright Bureau) administrerar copyright för musikproduktioner i Norden och Baltikum (NCB, 2009). Vid en musikproduktion för exempelvis en CD-skiva ska en avgift betalas till NCB som ska gå till upphovsmän och musikförlag. I Sverige finns en lokal avdelning för NCB som arbetar ihop med STIM (Zetterström, 2009). Copyswede inkasserar ersättningar för blanka CD- och DVD-skivor, kassettband, videoband, MP3-spelare etc. som fördelas till IFPI, SAMI, STIM och till bransch-organisationer för filmproducenter och för radio- och TV-företag samt till andra aktörer som Copyswede individuellt delar ut till (Copyswede, 2007). 4.2 IFPI IFPI (International Federation of the Phonographic Industry) är skivbolagens branschorganisation. Uppgifterna angående CD-försäljningen och den digitala musikförsäljningen är från IFPI Svenska Gruppen och från IFPI:s årliga rapport IFPI Recording Industry In Numbers för Sverige. IFPI presenterar både ”trade revenues” och ”retail revenues”. Enligt Anderson är definitionen på grossistpris ”det pris distributörerna tar ut” och detaljhandelspris ”det pris butikerna tar ut” (Anderson, 2007, s. 166-167). Medlemsbolagen hos IFPI Svenska Gruppen representerar cirka 95 % av skivmarknaden. Grammofonleverantörernas Förening (GLF) rapporterar skivförsäljning till IFPI Svenska Gruppen och det är den statistiken som IFPI Svenska Gruppen presenterar. På IFPI Svenska Gruppens hemsida står det att GLF:s statistik står för ”85-90 % av den svenska skivmarknaden”. (IFPI, 2009b) De försäljningssiffror som rapporteras till GLF är ”nettoförsäljning från skivbolag till återförsäljare” enligt Krister Nornholm på IFPI Svenska Gruppen (Nornholm, 2009a). Siffrorna är exklusive moms. Det är skivbolagens ansvar att avgiften till NCB betalas och på så sätt kan 18 Utvecklingen inom musikbranschen avgiften vara inkluderad i det pris som är till återförsäljare och även övriga kostnader som skivbolaget har. (Nornholm, 2009a) Priset till återförsäljare som kallas PPD, som står för ”Published Price to Dealer”, ska multipliceras med den tariff som gäller enligt NCB, om inte priset är för lågt för då behöver ett minimipris betalas istället. Skivförsäljningen som GLF presenterar är för de skivbolag som rapporterar till GLF och som IFPI Svenska Gruppen redovisar och det är de så kallade majorbolagen och några skivbolag till. Skivförsäljningen för Sverige som IFPI i London sammanställer i Recording Industry in Numbers eller RIN ”täcker hela svenska marknaden”. (Nornholm, 2009b) En definition på PPD är ”det grundpris en återförsäljare betalar till ett skivbolag” (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 21). Majorbolagen är EMI Music, Sony Music, Universal Music och Warner Music. Det är nettoförsäljning som rapporteras till GLF och avgiften för copyright till NCB baseras på bruttoförsäljning (Olsson, 2009). Enligt en artikel i tidskriften Intermezzo som SAMI ger ut sker en royaltyersättning till artister för nedladdad musik enligt NPD, som står för ”Net Price per Download” (Hillerström, 2007, s. 13). I tabell 4 presenteras statistik över albumförsäljningen och den digitala musikförsäljningen. Siffrorna är från IFPI Svenska Gruppen (IFPI, 2009b; IFPI, 2009c). Tabell 4: Albumförsäljningen och den digitala musikförsäljningen under 1998-2008. Siffrorna anges i miljontals kronor. Siffrorna är avrundade till första decimalen. Uppgifterna är från IFPI Svenska Gruppen. Fram till och med år 2004 står Album för totalförsäljning. För 20052008 står Album för CD-skivor, vinylskivor, musikkassetter, musik -DVD m.m. och Digitalt står för digitalt distribuerad musik. (IFPI, 2009b; IFPI, 2009c) År 1998 Totalt10 1545,6 1607,1 1654,5 1648,5 1554,1 1326,1 1094,8 996,3 941,5 Album11 1545,6 1607,1 1654,5 1648,5 1554,1 1326,1 1094,8 975,3 879,613 774,213 711,113 Digitalt12 - 1999 - 2000 - 2001 - 2002 - 2003 - 2004 - 2005 2006 21 61,9 2007 2008 842,1 781,9 67,9 70,8 Siffrorna över albumförsäljningen kan skilja sig något från olika källor. Vid en jämförelse med uppgifter från GLF för varje enskilt år kan det förekomma skillnader på några miljoner kronor. I tabell 5 presenteras hur stor andel av albumförsäljningen i Sverige som är svenska album respektive utländska album. Tabell 5: Andel svenska album och singlar respektive utländska album och singlar under 20012008 i Sverige. Uppgifterna är från IFPI Svenska Gruppen. (IFPI, 2009b) År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Svensk andel av album 28,7 % 33,6 % 37 % 40 % 41 % - 41,2 % 46,7 % Utländsk andel av album 71,3 % 66,4 % 63 % 60 % 59 % - 58,8 % 53,3 % 10 2008 Totalt inkluderar singel, album och video mellan 1998-2004. Totalt inkluderar singel, album, video och digitalt mellan 2005-2008. 11 Album = fonogram = CD-skivor, vinylskivor, musikkassetter, musik-DVD m.m. (IFPI, 2009b) 12 Digitalt distribuerad musik = musik nedladdad från Internet, musik via mobiltelefoner, musikvideor via mobil och ringsignaler (truetones) (IFPI, 2009b) 13 Siffrorna för singel, album och video är adderade. 19 Utvecklingen inom musikbranschen I tabell 6 presenteras albumförsäljningen, den digitala musikförsäljningen och framföranderättigheter och siffrorna är från IFPI:s årliga rapport IFPI Recording Industry In Numbers 2008 för Sverige. Siffrorna är ”trade revenues” eller ”wholesale values” och det är skivbolagens intäkter. Genom att olika metoder kan ha använts kan siffrorna från IFPI Recording Industry In Numbers skilja sig från lokala IFPI rapporter. Digital musikförsäljning är inkluderad från 2004 och framföranderättigheter från 2006. (IFPI, 2008b) Tabell 6: Albumförsäljningen, den digitala musikförsäljningen och framföranderättigheter under 2003-2007. Siffrorna anges i miljontals US dollar. Uppgifterna är från IFPI Recording Industry In Numbers. Siffrorna är netto och exklusive moms (net of taxes). (IFPI, 2008b) År 2003 2004 2005 2006 2007 Album14 218,0 179,8 160,3 144,6 127,317 Digitalt15 - Performance rights16 - 0,2 3,4 8,8 9,918 - - 12,1 12,919 2008 Vid jämförelse mellan siffrorna från GLF som IFPI Svenska Gruppen presenterar och från IFPI Recording Industry In Numbers (RIN) kan konstateras att de skiljer sig åt. Som tidigare nämnts har olika sätt att få fram siffrorna använts. GLF presenterar siffror för majorbolagen och några skivbolag till och RIN presenterar siffror för hela marknaden (Nornholm, 2009b). Vid jämförelse med IFPI Svenska Gruppen skiljer sig siffrorna för albumförsäljningen väsentligt, där siffrorna som anges i IFPI Recording Industry In Numbers är högre. För den digitala musikförsäljningen stämmer siffrorna ganska bra. Det kan även vara intressant att titta på hur fördelningen för den digitala försäljningen har varit. Även dessa uppgifter i tabell 7 är från IFPI Recording Industry In Numbers (IFPI, 2008b). Tabell 7: Fördelningen för den digitala försäljningen under 2004-2007. Uppgifterna är från IFPI Recording Industry In Numbers. (IFPI, 2008b) År 2004 2005 2006 2007 Digitalt (miljoner US dollar) 0,2 3,4 8,8 9,9 Online (%) 16 48 42 58 Mobilt (%) 78 47 47 33 Prenumerationer (%) 6 5 8 8 2008 Under 2007 är den största delen av den digitala försäljningen för försäljning online. En viktig intäktskälla till artister och kompositörer är genom kontrakt med skivbolag. Genom kontrakten får de betalt av skivbolagen som kan baseras på antal sålda album. Enligt en rapport från Export Music Sweden finns inte statistik från skivbolag för dessa betalningar från skivbolag till artister. (Export Music Sweden, 2005) Kontrakt eller avtal mellan skivbolag och mobiltelefonoperatörer är svåra att ta del av. Det kan förekomma intäktsströmmar som inte det inte finns någon officiell statistik för. 14 Album = CD-skivor, CD-singlar, kassettband, vinylskivor, musik-DVD m.m. (IFPI, 2008b) Digitalt = låtar (online), album (online), strömmat, ringsignaler, låtar (mobil), prenumerationer, musikvideor m.m. (IFPI, 2008b) 16 Performance rights = framföranderättigheter Nedanstående värden är beräknade genom växelkursen 6,76 (IFPI, 2008b) för 2007. 17 860,5 miljoner kronor (album) 18 66,9 miljoner kronor (digitalt) 19 87,2 miljoner kronor (framföranderättigheter) 15 20 Utvecklingen inom musikbranschen Som tidigare nämnts representerar IFPI Svenska Gruppen cirka 95 % av skivmarknaden och statistiken från GLF står för ”85-90 % av den svenska skivmarknaden” (IFPI, 2009b). Siffrorna från Recording Industry in Numbers är för hela marknaden. Det kan vara värt att kommentera att butiker i Sverige kan beställa CD-skivor från grossister i andra länder och att den skivförsäljningen kanske det inte finns någon statistik för. Konsumenter kan även beställa CDskivor från andra länder. I och med Internets möjligheter med informationsutbyte med hela världen kan det förekomma att konsumenter tar del av musiktjänster från andra länder. Däremot kan musiktjänster vara geografiskt begränsade så att någon med en IP-adress från ett visst land inte kan ta del av en musiktjänst från ett annat land. 4.3 SAMI När ljudupptagningar spelas offentligt (exempelvis på restauranger) och ”när musik sänds i radio och TV eller via Internet” (SAMI, 2008) inkasserar SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation) ersättningar och fördelar dessa till utövarna. SAMI och IFPI har en överenskommelse där inkasserade ersättningar delas lika mellan SAMI och IFPI. IFPI ansvarar för radio, TV och Internet. SAMI ansvarar för övriga offentliga framföranden. SAMI företräder utövarnas intressen och IFPI företräder producenternas intressen. (SAMI, 2008) Under 2007 samlade SAMI in 140,3 miljoner kronor. Privatkopieringsersättningen från Copyswede till SAMI var på 16,8 miljoner kronor under 2007. (SAMI, 2007) Siffror för 2007 anges för att i delkapitel 4.7 Sammanställning görs en jämförelse av siffror från de olika branschorganisationerna. Anledningen till att inte siffror för 2008 jämförs är för att siffran för framföranderättigheter från IFPI inte har gått att få fram för 2008 i skrivande stund. I tabell 8 anges insamlade ersättningar för SAMI. Siffrorna är avrundade till första decimalen. Uppgifterna är från SAMI:s årsredovisningar 1998-2008. Observera att det är insamlade ersättningar som anges och inte utbetalningar. Exempelvis utbetalades 79,1 miljoner kronor under 2008 (SAMI, 2008). Tabell 8: Resultat för SAMI för åren 1998-2008. Siffrorna anges i miljontals kronor. Uppgifterna är från SAMI:s årsredovisningar. År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Insamlade ersättningar 76,1 78,2 86,0 91,5 105,6 126,8 132,2 135,1 126,5 140,3 160,0 Radioföretag 34,1 35,3 36,7 37,6 37,2 37,7 38,5 38,6 38,920 43,320 50,120 Offentligt nyttjande 27,2 28,0 29,7 31,9 34,9 34,8 44,1 43,5 44,2 47,1 49,721 Totalt radio + offentligt 61,3 63,3 66,4 69,5 72,1 72,5 82,6 82,1 83,1 90,4 99,8 12,4 7,4 8,1 12,6 21,3 28,6 29,2 29,3 19,5 26,9 30,6 0,5 2,5 5,0 6,0 10,9 15,0 16,7 17,7 19,4 16,8 24,9 Från utland 22 Privatkopiering 20 2007 2008 Kategorierna för ”SVT, SR och UR”, ”Kommersiell Radio” och ”Övrig Radio/TV” har lagts ihop för 2006 till 2008 och summan återfinns i kategorin ”Radioföretag”. Anledningen är att kategorin ”Radioföretag” endast fanns i årsredovisningarna mellan 1998 och 2005. Vid jämförelse av kategorin ”Radioföretag” för 2005 på 38,6 miljoner kronor med 38,0 miljoner kronor vid en summering av mer detaljerade kategorier anses det stämma överens. 21 Kategorin kallades ”Offentligt framförande” 2008. 22 Kategorin kallades ”Kassettersättningar” mellan 1998-2005. 21 Utvecklingen inom musikbranschen SAMI samlade in 160,0 miljoner kronor under 2008. Privatkopieringsersättningen var på 24,9 miljoner kronor. Enligt SAMI fördelas ”50 % av privatkopieringsersättningen på rapporteringsunderlag från radio- och TV-företagen och 50 % på försäljningsstatistik från skivbolagens branschorganisation IFPI”. (SAMI, 2008) Insamlade ersättningar för spelningar i radio, TV, Internet och offentliga framföranden delas lika mellan SAMI och IFPI. Samarbetet gäller även för webbradiostationer, men inte för tjänster som är ”on demand” (på begäran). Ersättningar från utlandet sköter SAMI separat. IFPI har egna avtal med utlandet. (Andersson, 2009) I årsredovisningarna för 1998-2005 redovisas inte privatkopieringsersättningen separat. Siffrorna som finns presenterade för vissa kategorier skiljer sig något vid jämförelse mellan uppgifter från varje årsredovisning för respektive år med sammanställningar som gjorts för flera år. Ett exempel är att i årsredovisningen från 2004 är ”Offentligt nyttjande” på 42,7 miljoner kronor och vid en sammanställning för samma år är siffran på 44,1 miljoner kronor. SAMI:s intäkter är för spelningar av svensk och utländsk musik i media och för bakgrundsmusik, som kallas för ”Offentligt nyttjande”, samt internationella ersättningar, privatkopieringsersättning, kabelersättningar etc. I kategorin Insamlade ersättningar ingår ersättningar från SVT, SR, UR, kommersiell radio, övrig radio/TV, offentligt nyttjande, privatkopieringsersättning, kabelersättningar, internationella ersättningar etc. En viss del av insamlade ersättningar går till finansiering. I kategorin Insamlade ersättningar ingår fonogramersättning. Fonogramersättningen år 2008 var på 2,5 miljoner kronor som gick till utövarna som fördelades av SAMI och 2,5 miljoner kronor gick till upphovsmännen som fördelades av STIM (SAMI, 2008). Summan för ersättningarna för kategorierna ”SVT, SR och UR”, ”Kommersiell Radio”, ”Övrig Radio/TV” och ”Offentligt nyttjande” för SAMI är alltså lika stor för IFPI. Kategorin ”Totalt radio + offentligt” är för radioföretag och offentligt nyttjande är för bakgrundsmusik och det är den summan som är lika för SAMI och IFPI. För 2007 är den summan på 90,4 miljoner kronor och vid en jämförelse med IFPI:s uppgifter för framföranderättigheter eller offentligt framförande på 87,2 miljoner kronor (omräknat från US dollar till kronor) stämmer det någorlunda bra överens. SAMI har ömsesidighetsavtal eller bilaterala avtal med organisationer i andra länder. Medlemsorganisationerna i SCAPR (Societies’ Council for the Collective Managemnt of Performers’ Rights) beslutade 2007 att de B-avtal och C-avtal som finns bör ersättas av A-avtal ”successivt över en tidsperiod om 3-5 år”. A-avtal innebär ”ett reellt utbyte av individuella ersättningar baserat på aktuellt nyttjande”. (SAMI, 2007) B-avtal innebär att ersättningar kan stanna i uppspelningslandet (SAMI, 2009). 4.4 STIM Den som har skapat ett musikverk har äganderätt till verket enligt lagen om upphovsrätt. STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) tillhandahåller upphovsmännens och deras musikförlags ekonomiska rättigheter. STIM ger tillstånd eller licensierar och fördelar ersättningarna till upphovsmännen och musikförlagen. (STIM, 2008) Under 2007 blev intäkterna för framförande 873,9 miljoner kronor. Framförandelicenser gäller för media, konserter och bakgrundsmusik. För mekaniska rättigheter eller fonogramlicensiering blev avräkningen 278,1 miljoner kronor. Privatkopieringsersättningen var på 37,5 miljoner kronor. (STIM, 2007) Under 2008 samlades 904,0 miljoner kronor för framförande. Fonogramlicensieringen gav 250,5 miljoner kronor. Privatkopieringsersättningen blev 28,2 miljoner kronor. (STIM, 2008) Det är NCB (Nordisk Copyright Bureau) i Köpenhamn som administrerar STIM:s mekaniska rättigheter. För mekaniska rättigheter gör STIM inte några administrativa avdrag. NCB gör 22 Utvecklingen inom musikbranschen avdrag för kostnader ”innan intäkterna kommer till Stim för avräkning och utbetalning”. Mekaniseringslicenser kallas även för fonogramlicenser och avser ”rätten till inspelning, exemplarframställning och försäljning av fonogram”. (STIM, 2007) För mekaniska rättigheter är den ”totala ersättningen till samtliga rättighetshavare på en cdskiva 9,009 % av grossistpriset, cirka 8 % av skivans konsumentpris”. Samtliga rättighetshavare till ett nedladdat musikverk får 8 % av ett konsumentpris. För ett nedladdat musikverk i Norden är fördelningen på 70 % för mekaniska rättigheter och 30 % för framföranderättigheter. (STIM, 2008) Att cirka 9 % av ett grossistpris för en CD-skiva behöver betalas gäller om den säljs i butik. Andra kanaler för audioproduktioner är privat försäljning, försäljning på Internet och export. De stora skivbolagen rapporterar till NCB i Köpenhamn när exemplaren har sålts. Små skivbolag i Sverige kan betala hela summan efter tryckt upplaga och det sker till den lokala avdelningen för NCB i Stockholm. När ett skivbolag ger ut en CD-skiva kan NCB alltså fakturera antingen för hela upplagan eller för varje sålt exemplar. NCB står för mekaniska rättigheter och STIM för utföranderättigheter. STIM och den lokala avdelningen för NCB arbetar ihop och har samma verkregister. (Zetterström, 2009) I tabell 9 anges resultat för STIM. Siffrorna är avrundade till första decimalen. Uppgifterna är från STIM:s årsredovisningar 1998-2008. Kategorin Resultat innebär resultat före fördelning. I kategorin Resultat ingår framföranderättigheter, mekaniska rättigheter, övriga intäkter, rörelsekostnader etc. I kategorin framföranderättigheter ingår kategorin online och nya media. Observera att det är intäkter före fördelning till rättighetshavare som anges. För 2007 blev fördelningen till rättighetshavare, inklusive ”nationella medel”, för framförande 786,4 miljoner kronor och för 2008 blev fördelningen 811,6 miljoner kronor. Tabell 9: Resultat för STIM för 1998-2008. Siffrorna anges i miljontals kronor. Uppgifterna är från STIM:s årsredovisningar. 1998 1999 2000 2001 Resultat 784,3 823,2 910,6 1020,6 1042,3 1000,2 1041,0 998,9 1010,6 1064,5 1062,1 Framförande 499,2 totalt 2002 2003 2004 200524 2006 År 2007 2008 501,6 566,0 665,1 709,0 703,6 801,9 788,2 818,1 873,9 904,0 Framförande 322,123 314,0 342,2 347,5 i Sverige 375,2 380,6 480,7 436,5 434,3 492,8 514,0 Framförande 146,2 i utlandet 155,0 186,4 271,5 265,3 249,3 243,5 282,2 297,2 329,0 337,7 Till utlandet 119,1 97,0 109,8 198,5 156,9 177,7 139,3 162,9 208,6 Mekaniska rättigheter25 362,1 404,4 415,4 449,5 427,5 401,9 341,5 310,1 295,5 278,1 250,5 Online och nya media 26 - - - - 1,6 1,1 2,0 3,9 7,2 18,0 16,9 Privatkopiering - - - 10,2 12,0 20,5 17,5 19,1 20,1 37,5 28,2 90,8 97,0 23 ”Varav 22 i utdömd ersättning från TV3 avseende åren 91-93” (STIM, 1998). Resultat är inklusive ”retroaktiva ersättningar för bl a TV3/MTV” för 2005 (STIM, 2005). 25 Mekaniska rättigheter innefattar ”Fonogramlicensiering mm i Sverige/utlandet” som administrerats av NCB (STIM, 2007). 26 För 2002 och 2003 kallades kategorin Online och nya media för Internet. Det saknades uppgifter för privatkopiering för 1998 till 2000. 24 23 Utvecklingen inom musikbranschen Det finns olika typer av kontrakt som producenter för skivutgivningar ingår med NCB. Standardavtal och CLA (Central Licensing Agreement), som är för de internationella bolagen, innebär att det är försäljning över den period som rapporteras, alltså vid ”leveranser från lager ut till butiker” (STIM, 2009b). Avtalsformen work-by-work innebär att avtal tecknas för varje utgivning och antal exemplar som tillverkats rapporteras. (STIM, 2009b) Om ett skivbolag i Sverige importerar CD-skivor kan det vara inklusive eller exklusive den avgift för copyright som behöver betalas. Om det är inklusive copyrightavgift så betalar det exporterande skivbolaget till dess copyrightorganisation och om någon av NCB:s medlemmar finns på verket distribueras pengar till NCB. Om det är exklusive copyrightavgift så betalar skivbolaget i Sverige till NCB. Pengarna som NCB samlat in distribueras till systerorganisationer som betalar rättighetshavarna. (Jensen, 2009) Det har inte gått att få fram hur stor del av albumförsäljningen för de skivbolag som IFPI Svenska Gruppen representerar som går till NCB och hur stor del av den summan som går tillbaka till Sverige. Mellan 1998 och 2008 har STIM:s totala intäkter, för både framförande och mekaniska rättigheter, ökat med 277,8 miljoner kronor. Intäkter för framföranderättigheter från utlandet har ökat med 191,5 miljoner kronor mellan 1998 och 2008 och det kan jämföras med pengar som betalas till utlandet som har ökat med 89,5 miljoner kronor. Observera att det är endast siffrorna för 1998 och 2008 som har använts och att för åren däremellan har intäkterna både ökat och minskat vid jämförelse för ett år till nästkommande år. Framförande totalt är summan för framförandeintäkterna där framförande i Sverige, utlandet och övriga intäkter är inkluderade. I kategorin Framförande totalt har inte rörelsekostnader för framförande dragits av. Framföranderättigheterna är uppdelade för Sverige och utlandet. Framföranderättigheter kan delas upp i media, konserter och bakgrundsmusik. Framförande i Sverige är för både svensk och utländsk musik. I noterna till STIM:s årsredovisningar finns återgivet om förutbetalda intäkter och upplupna kostnader och de kommenteras inte. I kategorin Online och nya media återfinns intäkter för digital musik och även i kategorin Mekaniska rättigheter. För ett nedladdat musikverk är det mekaniska rättigheter för att en kopia skapas och kompositören får betalt. Framföranderättigheter är för utförande och transmission. När en låt säljs på exempelvis iTunes, har iTunes rättigheter att sälja låten och fördelar intäkter till bland annat skivbolag och till STIM. STIM tillhandahåller rättigheter för upphovsmän och musikförlag. (Stiebel, 2009) En mekanisk licens behövs för digitala musikfiler som ska täcka dupliceringen och försäljningen för kompositionen (OECD, 2005, s. 59). Framföranderättigheter kan delas upp i olika kategorier och några kategorier finns återgivna i tabell 10. Tabell 10: Framföranderättigheter kan delas upp i olika kategorier och några kategorier för 2002-2008 återges. Siffrorna anges i miljontals kronor. Siffrorna är avrundade till första decimalen. Uppgifterna är från STIM:s årsredovisningar. År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Festivaler, konserter mm 26,1 28,6 36,8 42,0 43,5 47,2 52,3 Dans/Underhållning 22,1 22,7 20,8 19,4 21,9 24,2 24,5 Kyrkomusik 4,0 4,2 4,3 4,4 4,4 4,4 4,4 Teater/Revy 1,8 2,5 3,4 2,8 3,5 3,7 3,6 Kommun/Landsting 13,3 13,7 15,1 17,5 17,0 17,3 18,4 Totalt 67,3 71,7 80,4 86,1 90,3 96,8 103,2 Roger Lindström på STIM berättade att det finns svårigheter att titta närmare på olika kategorier, eftersom vissa festivaler, exempelvis Malmöfestivalen, ligger under kategorin 24 Utvecklingen inom musikbranschen Kommun/Landsting. För att undersöka intäkterna till STIM för konserter och festivaler behöver de fem kategorierna som redovisades i tabell 10 undersökas. (Lindström, 2008) Beloppet för de fem kategorierna för 2007 är 96,8 miljoner kronor. Det går att jämföra med STIM:s återgivning av fördelningen av intäkter för 2007. Där står det att privatkopieringsersättningen står för 3,2 %. Privatkopieringsersättningen är på 37,5 miljoner kronor. Live musik står för 8 % och det ger 93,75 miljoner kronor. Det stämmer att större delen av de fem ovan nämnda kategorierna är till en stor del intäkter för konserter och festivaler. (STIM, 2007) Observera att festivaler kan ha andra evenemang utöver konserter. Besökare till evenemang för levande musik har ökat under de senaste åren. Det efterfrågas ”ett mer varierat utbud av levande musik” (STIM, 2007). Publiken upptäcker ny musik genom Internet och MySpace (STIM, 2007). I STIM:s årsredovisningar presenteras siffror på intäkterna för levande musik på olika sätt. Levande musik presenteras bland annat efter vad det är för karaktär på verket (STIM, 2008). Det kan vara levande musik från tillställningar med eller utan inträde (STIM, 2009c). För 2008 var ett avräkningsområde för levande musik för konserter ”och övriga framföranden med rapportering” på 49,1 miljoner kronor och ”levande musik utan rapportering” på 36,4 miljoner kronor (STIM, 2008). Det fanns även fler kategorier. I tabell 11 redovisas levande musik. Tabell 11: Intäkter till STIM för levande musik under 1998-2008. Siffrorna anges i miljontals kronor. Siffrorna är avrundade till första decimalen. Kategorierna för levande musik som har lagts ihop för 1998-2003 och för 2004-2008 skiljer sig något åt. För 2004 har de båda kategoriseringarna redovisats och den ena är på 70,8 miljoner kronor och den andra är på 63,5 miljoner kronor. År Levande musik 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 27 48,8 48,1 45,6 47,8 53,9 56,3 70,8 74,1 75,6 84,0 90,1 Att intäkterna för levande musik har ökat så mycket för STIM förklarar Susanne Bodin som är kommunikationschef på STIM med att: ”STIM blivit bättre på att hitta festivalerna, men också att musikskaparna letar nya vägar för att komma ut med sin musik, och då blir klubbar och festivaler allt viktigare” (Ågrahn, 2008). De uppgifter om konsert- och festivalintäkter som finns beskrivna i STIM:s årsredovisningar är det som betalas in till STIM och som sedan ska fördelas till upphovsmän och musikförlag. Det går inte att räkna baklänges för att få fram de totala intäkterna för de konserter och festivaler som STIM har avtal med för att det är olika tariffer och avtal som har ingåtts. 4.5 NCB NCB (Nordisk Copyright Bureau) är en nordisk copyrightorganisation och ägs av de nordiska copyrightorganisationerna och för Sverige är det STIM. Det område som NCB administrerar är för de nordiska och de baltiska länderna. NCB har ömsesidiga avtal med motsvarande organisationer i andra länder. Vid inspelning administrerar NCB i stort sett all musik som är skyddad av copyright. (NCB, 2007) 27 Kategoriseringarna för levande musik skiljer sig mellan olika årsredovisningar. För 2004-2008 har kategorierna för ”Konserter: Av det allmänna subventionerade konserter med seriös musik”, ”Annan levande musik utan rapportering” och ”Annan levande musik: Konserter och övriga framföranden med rapportering” (STIM, 2008) lagts ihop. För 1998-2003 kallades kategorierna för detsamma som de två första kategorierna för 2004-2008 samt ”Annan levande musik: Popkonserter och alla övriga framföranden med rapportering” (STIM, 2003). 1998 kallades den första kategorin för ”Konserter: Subventionerade konserter med seriös musik (STIM, 1998). 25 Utvecklingen inom musikbranschen Av det som är insamlat av NCB distribueras en stor del till rättighetshavare i Sverige för att de nordiska och de baltiska länderna har subförlagda överenskommelser med de större internationella subförlagen som finns samlade i Sverige. (NCB, 2007) I tabell 12 anges insamlingar från Sverige till NCB och utdelningar från NCB till Sverige. Siffrorna är från NCB:s årsredovisningar. Tabell 12: Insamlingar från Sverige till NCB respektive utdelningar från NCB till Sverige under 2000-2007. Siffrorna anges i miljontals kronor. Uppgifterna är från NCB:s årsredovisningar. År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Från Sverige till NCB 222,8 225,4 228,5 204,3 194,2 167,2 169,1 157,4 Från NCB till Sverige 418,7 449,6 428,7 401,9 337,7 310,0 296,7 281,9 Från Sverige har NCB samlat in 157,4 miljoner kronor under 2007 och 169,1 miljoner kronor under 2006. (NCB, 2007) NCB har distribuerat 281,9 miljoner kronor under 2007 och 296,7 miljoner kronor under 2006 till Sverige (NCB, 2007). Detta kan jämföras med 278,1 miljoner kronor för 2007 som STIM fått in för mekaniska rättigheter och 295,5 miljoner kronor för 2006. Det är NCB som har utfört licensieringen för fonogramlicenser. Dessa siffror får anges stämma överens med varandra. NCB ligger i Danmark och i NCB:s årsredovisning anges siffrorna både i danska kronor och svenska kronor. Det kan ha använts olika växelkurser. 4.6 Copyswede För att kompensera upphovsmän vid privatkopiering av kassettband, videoband, CD-skivor, DVD-skivor, MP3-spelare, hårddiskvideospelare och set-top-boxar som har inbyggt minne finns en ”ersättningsordning i den svenska upphovsrättslagen” (Copyswede, 2008). Copyswede tillhandahåller inkasseringen av privatkopieringsersättning. Copyswede ger tillstånd för vidaresändning av TV- och radiokanaler från flera länder för bland annat kabel-TV. Copyswede sköter inkasseringen och samarbetar med FRF (Filmproducenternas Rättighetsförening), IFPI (fonogramproducenternas organisation) och UBOS (Union of Broadcasting Organisations in Sweden, radio- och TV-företagens samarbetsorganisation). (Copyswede, 2008) Enligt Copyswedes årsredovisning från 2007 var upphovsrättsintäkterna 313 miljoner kronor och intäkterna bestod till största delen av privatkopieringsersättningen som var på 203,0 miljoner kronor. Under 2007 utbetalades 196 miljoner kronor i upphovsrättsersättningar och de har i huvudsak inkasserats 2005 och 2006. (Copyswede, 2007) Under 2008 var intäkterna till Copyswede 272 miljoner kronor och att intäkterna var lägre än för 2007 berodde till största delen på lägre ersättningsnivåer för privatkopieringsersättningen. Privatkopieringsersättningen var på 160,2 miljoner kronor. Under 2008 utbetalades 300 miljoner kronor i upphovsrättsersättningar. (Copyswede, 2008) Det finns bestämmelser angående privatkopiering. Lagstiftningen ändrades delvis den 1 juli 2005 (Copyswede, 2007). Några exempel på ersättningsnivåer är för CD-R (upp till 900 MB) 0,60 kr, för CD-RW (upp till 900 MB) 0,95 kr, för DVD-R/+R (4,7 GB) 2,65 kr och för DVDRW/+RW (4,7 GB) 4,25 kr (Copyswede, 2008). I tabell 13 redovisas hur mycket som utbetalades för ersättningar för privatkopieringen under 2007 och 2008. Siffrorna är avrundade till första decimalen. 26 Utvecklingen inom musikbranschen Tabell 13: Utbetalningar för ersättningar för privatkopieringen år 2007 och 2008 (Copyswede, 2007; Copyswede, 2008). Siffrorna anges i miljontals kronor. År 2007 2008 UBOS 8,6 10,8 FRF - 94,7 IFPI 18,6 21,7 Individuellt från Copyswede 16,0 18,5 Övrigt (STIM, SAMI m.fl.) 63,7 63,2 I tabell 14 redovisas hur mycket som utbetalades för ”kabel-tv och annan vidaresändning” under 2007 och 2008. Siffrorna är avrundade till första decimalen. Tabell 14: Utbetalningar för ersättningar för ”kabel-tv och annan vidaresändning” år 2007 och 2008 (Copyswede, 2007; Copyswede, 2008). Siffrorna anges i miljontals kronor. År 2007 2008 UBOS 13,5 12,6 FRF 11,0 20,1 IFPI 0,4 0,4 Individuellt från Copyswede 23,1 28,5 Övrigt (STIM, SAMI m.fl.) 34,7 26,9 Angivna uppgifter i tabell 13 och 14 angående ersättningar för privatkopieringen och för ”kabeltv och annan vidaresändning” är mest intressant för att se att andra organisationer får del av det som Copyswede inkasserar. I tabell 15 anges inkasseringar för privatkopieringsersättningar. Siffrorna är från Copyswedes årsredovisningar och sammanställda av Daniel Johansson. Tabell 15: Privatkopieringsersättningar under 1999-2008. Siffrorna anges i miljontals kronor. År 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 PKE28 22,9 55,1 62,9 71,1 82,6 85,6 137,2 167,1 203,029 160,230 Ovanstående belopp är alltså för privatkopieringsersättningen. De totala intäkterna till Copyswede är större. I tabell 16 redovisas hur fördelningen till IFPI har varit. Uppgifterna är från Copyswedes årsredovisningar som Daniel Johansson har sammanställt. 28 Privatkopieringsersättning (PKE) från och med 2005. Mellan 1999 och 2004 var det kassettersättning. (Copyswede, 2007) 30 (Copyswede, 2008) 29 27 Utvecklingen inom musikbranschen Tabell 16: Fördelningen till IFPI. Siffrorna anges i miljontals kronor. År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 IFPI 1,4 2,8 5,1 10,3 13,9 13,1 18,9 18,631 21,732 I nästa delkapitel görs en jämförelse mellan siffrorna för 2007 från branschorganisationerna. 4.7 Sammanställning Nästa steg är att jämföra siffrorna från de olika branschorganisationerna. I ett första steg kommenteras siffrorna för 2007. Anledningen till att inte siffror för 2008 jämförs är för att siffran för framföranderättigheter från IFPI inte har gått att få fram för 2008. Det beskrivs vilka siffror från de olika branschorganisationerna där det förekommer överlappningar. Enligt IFPI Svenska Gruppen var den fysiska albumförsäljningen 774,2 miljoner kronor och den digitala musikförsäljningen 67,9 miljoner kronor under 2007. Enligt IFPI Recording Industry In Numbers var den fysiska albumförsäljningen 860,5 miljoner kronor och den digitala försäljningen var 66,9 miljoner kronor. Framföranderättigheter (performance rights) var 87,2 miljoner kronor. Insamlade ersättningar för SAMI under 2007 var 140,3 miljoner kronor. Offentligt nyttjande var 47,1 miljoner kronor. Ersättningar från radioföretag var 43,3 miljoner kronor. Enligt SAMI går 90,4 miljoner kronor, för spelandet av musik i media och offentligt nyttjande, till IFPI. STIM:s resultat före fördelning var under 2007 på 1064,5 miljoner kronor. Copyswede samlade in 203,0 miljoner kronor under 2007 för privatkopieringsersättningen. De pengarna kommer att fördelas senare. 196 miljoner kronor betalades under 2007 i upphovsrättsersättningar och de inkasserades huvudsakligen under 2005 och 2006. Under 2007 utbetalades 63,7 miljoner kronor för privatkopiering till STIM, SAMI m.fl. Under 2007 utbetalades 19,0 (18,6+0,4) miljoner kronor till IFPI för privatkopiering och ersättningar för ”kabel-tv och annan vidaresändning”. Det stämmer att 63,7 miljoner kronor för privatkopiering gick till STIM, SAMI m.fl. genom att jämföra med att STIM fick 37,5 miljoner kronor och att SAMI fick 16,8 miljoner kronor. IFPI fick 87,2 miljoner kronor för framföranderättigheter. Enligt Lisa Cronstedt på IFPI Svenska Gruppen innefattar siffran för performance rights ”offentligt framförande”, via samarbetet med SAMI, ”men inte privatkopieringsersättning” (Cronstedt, 2009). Offentligt nyttjande var för SAMI 47,1 miljoner kronor och det var även 47,1 miljoner kronor för offentligt nyttjande för IFPI. Pengar från radioföretag var för SAMI 43,3 miljoner kronor och det var även 43,3 miljoner kronor från radioföretag för IFPI. Privatkopieringsersättningen som gick till IFPI var 18,6 miljoner kronor. Detta ger inte en fullständig bild av intäkter för musikbranschen i sin helhet. Det kan finnas intäktsströmmar som det inte finns någon statistik över. Som tidigare nämnts finns inte någon statistik över intäkter som artister får från skivbolag när kontrakt skrivs. Det kan konstateras att intäkter till musikbranschen från andra håll än album har viss betydelse. Intäkter till rättighetshavare från branschorganisationer blir allt viktigare i och med att skivförsäljningen har minskat kraftigt. 31 32 PKE för IFPI (Copyswede, 2007) PKE för IFPI (Copyswede, 2008) 28 Utvecklingen inom musikbranschen Det finns svårigheter att göra en sammanställning för musikbranschens totala intäkter. IFPI Svenska Gruppen rapporterar den fysiska och digitala musikförsäljningen för svenska och utländska artister i Sverige. IFPI representerar skivbolag och producenter. Det finns återgivet hur stor andel svenska respektive utländska album som sålts. I IFPI Recording Industry In Numbers presenteras framföranderättigheter som inkluderar den summan som är via samarbetet med SAMI. Privatkopieringsersättningen är inte inkluderad i den summan. SAMI representerar artister och musiker. Intäkter för musik i media (radio, TV etc.) och bakgrundsmusik (affärer etc.) för SAMI är densamma som för IFPI, som kallar kategorin framföranderättigheter (performance rights). Intäkterna till SAMI för exempelvis spelningar av musik i radio och TV är för både svenska och utländska artister. De pengarna fördelas sedan till artister i Sverige och i utlandet. SAMI presenterar även siffror för internationella ersättningar. STIM representerar upphovsmän och musikförlag. Intäkter för musik i media, bakgrundsmusik och konserter kallas även för framföranderättigheter. Det är både för svensk och utländsk musik i Sverige. Det finns återgivet hur mycket de internationella ersättningarna är. Mekaniseringsrättigheter som administrerats av NCB finns återgivet. I de totala intäkterna för SAMI finns intäkter till både svenska och utländska artister och musiker inkluderat samt internationella ersättningar. I de totala intäkterna till STIM finns intäkter till både svenska och utländska upphovsmän och musikförlag samt internationella ersättningar. Vid en sammanställning kan exempelvis de internationella ersättningarna till SAMI och STIM exkluderas av den anledningen att om en liknande sammanställning för ett annat land genomförs kan det finnas internationella ersättningar som är från Sverige, men det kommer inte att göras. På så sätt kan ersättningar för det landet både finnas med i STIM:s statistik samt det landets motsvarande organisations statistik. Det finns intäkter som går från Sverige till NCB. Cirka 9 % av ett grossistpris på en CD-skiva ska gå till upphovsmän och musikförlag via NCB som sedan distribuerar pengarna vidare. Priset på CD-skivan och om CD-skivan ska säljas i butik eller direkt till konsument har betydelse för hur stor NCB-avgiften är. En stor del av pengarna från Sverige till NCB distribueras sedan till Sverige. Cirka 8 % av intäkterna av konsumentpriset av en CD-skiva går till rättighetshavare. För nedladdade låtar går 8 % av konsumentpriset till rättighetshavare. Det kan komma pengar från andra länder till NCB som sedan distribueras till Sverige. Kategorierna som NCB redovisar för standardkontrakt är för både de skivbolag som IFPI representerar och övriga skivbolag. Det går inte att se hur stor del av intäkterna från Sverige till NCB som är för de skivbolag som IFPI representerar. Albumförsäljning som IFPI presenterar är inte heller mer preciserad. Det finns skivbolag som inte är medlemmar hos IFPI. Nedan presenteras en sammanställning av de intäkter till musikbranschen som har presenterats från de olika branschorganisationerna IFPI, STIM och SAMI och hur kategorierna för en graf för musikbranschens intäkter kan se ut. PKE står för privatkopieringsersättning. Albumförsäljning (från IFPI för album sålda i Sverige för svenska och utländska artister) Digital musikförsäljning (från IFPI) Framföranderättigheter IFPI (inklusive radioföretag och offentligt nyttjande) + PKE SAMI (inklusive PKE, offentligt nyttjande och radioföretag) STIM (inklusive mekaniska rättigheter, Online och nya media, PKE, levande musik) Vid den slutgiltiga sammanställningen genom en graf för musikbranschens intäkter subtraheras intäkter till STIM för levande musik från punkten för STIM:s totala intäkter för att intäkter till STIM för levande musik redovisas separat. Även mekaniska rättigheter dras bort. Enligt samma rapport, som nämnts tidigare, om musikindustrin definieras musikbranschen av både musikliv och musikindustri (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 7). Siffrorna från IFPI Svenska Gruppen och IFPI Recording Industry In Numbers skiljer sig åt. Det bästa borde vara att antingen återge siffror i grafen från den ena eller den andra källan. Framföranderättigheter finns endast återgivna i IFPI Recording Industry In Numbers. För 2006 och 2007 finns offentligt framförande (som innefattar kategorierna ”Radioföretag” och ”Offentligt nyttjande”) från samarbetet med SAMI inkluderat. Samma siffra som för SAMI för 29 Utvecklingen inom musikbranschen ”Radioföretag” och ”Offentligt nyttjande” finns återgivna för IFPI. För den digitala musikförsäljningen anges siffror från IFPI Svenska Gruppen. Skivförsäljningen som GLF presenterar är för majorbolagen och några skivbolag till. Skivförsäljningen som IFPI Recording Industry in Numbers presenterar är för hela marknaden (Nornholm, 2009b). Siffror från GLF presenteras för att det inte har gått att få tag i siffror från IFPI Recording Industry In Numbers för tidigare år. 4.8 Musikbranschens intäkter Figur 1 visar en graf över musikbranschens intäkter. Nedanför finns beskrivningar på kategorierna för grafen. Album: Fysisk albumförsäljning för svensk och utländsk musik enligt IFPI Svenska Gruppen. Försäljningen är ”nettoförsäljning från skivbolag till återförsäljare” (Nornholm, 2009a). Det är skivförsäljning för majorbolagen och några skivbolag till som rapporterar till GLF (Nornholm, 2009b). Digitalt: Digital musikförsäljning för svensk och utländsk musik enligt IFPI Svenska Gruppen. IFPI: Framföranderättigheter och privatkopieringsersättning för IFPI. För 1998 till 2008 användes samma siffror som för SAMI från kategorin Totalt radio + offentligt för framföranderättigheter. För 1998 och 1999 fanns inga uppgifter för privatkopieringsersättning. SAMI: SAMI:s insamlade ersättningar. Internationella ersättningar (Från utland) är inkluderade. Observera att vid en eventuell jämförelse med ett annat land kan det förekomma ersättningar för inhemsk och utländsk musik och internationella ersättningar för det landet och då kan det finnas överlappningar med SAMI:s siffror. SAMI:s totala ersättningar är för spelandet av svensk och utländsk musik i media, bakgrundsmusik, privatkopieringsersättning samt internationella ersättningar. IFPI återger siffror för fysiska album och digital musikförsäljning av svensk och utländsk musik i Sverige. Framföranderättigheter och privatkopieringsersättning för IFPI anges men inte några eventuella internationella ersättningar. Hur mycket de internationella ersättningarna är för SAMI finns redovisat i kapitlet om SAMI. STIM minus levande musik minus från NCB: STIM:s insamlade ersättningar (Resultat) minus intäkter för levande musik minus mekaniska rättigheter som är administrerat av NCB. Intäkter för levande musik drogs bort för att de intäkterna redovisas i en särskild kurva, för att uppskattningar för totala intäkter för konserter och festivaler görs. Intäkter för mekaniska rättigheter drogs bort eftersom det är NCB som administrerar mekaniska rättigheter. Privatkopieringsersättning och internationella ersättningar är inkluderade. Levande musik (STIM): Intäkter för levande musik till STIM med siffror från tabell 11. Uppskattning Festivaler och konserter utifrån STIM:s siffror: Uppskattningar för totala intäkter för de konserter och festivaler som STIM har avtal med. För entrébelagda tillställningar vid ett biljettpris över 60 kronor betalas ”5,5 % av biljettbruttointäkten” exklusive moms till STIM och det står även vad den minsta och högsta avgiften per besökare får vara och avgiften beror även på antal ”betalande besökare” (STIM, 2009c). Vid biljettpris under 60 kr betalas det en avgift per besökare och det beror även på antal ”betalande besökare” (STIM, 2009c). För entréfria artistframträdanden baseras avgiften till STIM på antal besökande (STIM, 2009c). 5,5 % har använts för att få fram uppskattningar på totala intäkter för konserter och festivaler. Det är alltså endast ett ungefärligt värde som är ganska grovt uppskattat. STIM kan ha blivit bättre på att upptäcka festivaler och blivit noggrannare på att skriva avtal med konsert- och festivalarrangörer och på så sätt behöver inte de totala intäkterna för konserter och festivaler ha ökat i den procentuella ökningen som går att få fram med hjälp av STIM:s intäkter för festivaler och konserter. Uppskattningar har gjorts utifrån kategorin Festivaler, konserter mm. Uppskattningarna för intäkter för konserter och festivaler har inte gjorts för att få fram hur mycket de totala intäkterna för konsert- och festivalevenemang som STIM har avtal med har varit, utan för att få fram ungefärliga siffror på hur mycket de totala intäkterna för konserter och 30 Utvecklingen inom musikbranschen festivaler i Sverige kan ha varit. Eftersom det är olika avtal som har ingåtts mellan konsertarrangörer och STIM går det inte att räkna baklänges, utan det är endast för att jämföra med nettoomsättningar för några konsert- och festivalarrangörer som anges nedan. Konsertintäkter till STIM kan vara för små konserter där en fast avgift betalas. Det kan vara en konsert med gratis inträde på en restaurang och musikerna kanske inte får betalt för spelningen. Uppskattningarna är för 2002 till 2007. Uppskattning Nettoomsättningar för 5 konsert- och festivalarrangörer: Nettoomsättningar för följande konsert- och festivalarrangörer har lagts ihop: Live Nation Sweden AB (f.d. Ema Telstar), Lugerinc AB, Moondog Entertainment AB, United Stage Artist AB och Sweden Rock Festival AB. Observera att intäkterna för dessa arrangörer inte enbart är relaterat till biljettförsäljning för levande musik. Intäkter till andra evenemang än enbart konserter kan finnas med. Intäkterna till Sweden Rock Festival kan behöva täcka annat. Live Nation Sweden AB kan även arrangera konserter i andra skandinaviska länder. Lugerinc AB och Moondog Entertainment AB bedriver även förlagsverksamhet och skivproduktion enligt årsredovisningarna för 2007. United Stage Artist AB bedriver även musikförlagsverksamhet och artistmanagement enligt årsredovisningen för 2007. Uppgifterna är från Allabolag.se och AffärsData (Allabolag.se, 2009; AffärsData, 2009). Uppgifterna är för 2001 till 2007. Mekaniska rättigheter från NCB finns inte med i grafen eftersom det inte går att få reda på hur stor del som är från de skivbolag som GLF presenterar försäljningssiffror på. Intäkterna från Sverige till NCB är för både skivbolag som IFPI representerar och de skivbolag som inte är medlemmar hos IFPI. En liten del av pengarna från Sverige till NCB är för mekanisk licensiering för radio och TV. Pengar för mekaniska rättigheter för radio kan gå tillbaka till Sverige eller gå utomlands. Pengar från skivbolag som IFPI representerar och övriga skivbolag kan gå tillbaka till Sverige eller gå utomlands. För standardkontrakt för audio finns både intäkter från de skivbolag som IFPI representerar och andra skivbolag. Intäkterna som IFPI och NCB redovisar kan endast jämföras för de större skivbolagen, eftersom de är medlemmar hos IFPI (Zetterström, 2009). Enligt Krister Nornholm på IFPI Svenska Gruppen har skivbolagen ansvar för att avgiften till NCB betalas och på så sätt är avgiften inkluderad i det pris som är till återförsäljare och även övriga kostnader som skivbolaget har (Nornholm, 2009a). En del av de mekaniska rättigheterna kan återfinnas i skivförsäljningen som IFPI Svenska Gruppen presenterar. Det har inte gått att få fram hur mycket som de skivbolag som IFPI Svenska Gruppen representerar har betalat till NCB. NCB redovisar olika kategorier för olika typer av kontrakt med skivbolag, men det är för både svensk och utländsk musik. Det går inte att veta hur mycket av varje kategori som går tillbaka till Sverige. Av intäkterna från Sverige till NCB går majoriteten av de pengarna tillbaka till Sverige och återfinns i kategorin mekaniska rättigheter hos STIM:s årsredovisningar. IFPI Svenska Gruppen har endast uppgifter om den fysiska albumförsäljningen och den digitala musikförsäljningen men inte några mer detaljerade uppgifter. En stor del av pengarna som kommer in till NCB från de nordiska och baltiska länderna går till Sverige för att flera subförlag för Norden finns i Sverige (STIM, 2007). För 2007 var NCB-avräkningen till Sverige på 26 % för ”svenska upphovsmän och förlag” och 74 % för ”subförlagda rättigheter i Norden” (STIM, 2007). Pengar som går från NCB till Sverige stämde ganska bra överens med mekaniska rättigheter som STIM presenterat. Det har alltså inte gått att få fram hur mycket av siffrorna för albumförsäljningen för de skivbolag som IFPI representerar som betalats till NCB. Observera att STIM:s intäkter för levande musik kan ha baserats på andra avtal än genom tariffen på 5,5 % av biljettbruttointäkterna. Anledningen till denna uppskattning om konsertoch festivalintäkter är alltså att få en ungefärlig bild av konsert- och festivalintäkter. Uppskattningarna anger på ett ungefär hur mycket biljettbruttointäkterna för konsert- och festivalevenemang kan ha varit. Hur mycket totala omsättningar för konsert- och festivalarrangörer går inte att få fram. Nettoomsättningarna för konsert- och festivalarrangörerna behöver inte enbart vara relaterat till intäkter för levande musik. Det går inte i dagsläget att få fram hur mycket konsertindustrin omsätter. Det går alltså inte att jämföra hur mycket konsertindustrin omsätter med hur mycket skivindustrin omsätter. 31 Utvecklingen inom musikbranschen STIM:s intäkter för levande musik har ökat för varje år sedan 2001. För de 5 bolag där nettoomsättningar lagts ihop var det en ökning mellan 2001 och 2004, en minskning mellan 2004 och 2006 och en ökning mellan 2006 och 2007. Totala konsertintäkter kan ha minskat från 2004 till 2006. Musikbranschens intäkter Album 1800 Digitalt 1600 IFPI 1400 Miljontals kronor 1200 SAMI 1000 STIM minus levande musik minus från NCB 800 600 Levande musik (STIM) 400 Uppskattning Festivaler och konserter utifrån STIM:s siffror 200 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 19 98 19 99 0 År Uppskattning Nettoomsättningar för 5 konsert- och festivalarrangörer Figur 1: Musikbranschens intäkter. Siffrorna anges i miljontals kronor. Uppgifterna är från IFPI, SAMI, STIM, NCB, Copyswede, Allabolag.se och AffärsData samt egna beräkningar. Se delkapitel från kapitel 4 samt förklaringar angående kategorierna som angetts. Observera att siffrorna för STIM är exklusive mekaniska rättigheter, som administrerats av NCB, och exklusive intäkter för levande musik. De båda uppskattningskategorierna är till för att jämföras med varandra. Uppgifterna angående albumförsäljningen, den digitala musikförsäljningen, framföranderättigheter och privatkopieringsersättning för IFPI och intäkter till SAMI är direkt använda utifrån uppgifter från IFPI respektive SAMI. För intäkter till STIM har intäkter för levande musik och mekaniska rättigheter, som NCB har administrerat, dragits bort. Vad gäller mekaniska rättigheter eller pengar som går från NCB till Sverige kan det finnas en del pengar som även återfinns i skivförsäljningen som IFPI Svenska Gruppen presenterar och mekaniska rättigheter har inte tagits med i grafen. Uppgifterna angående intäkter för levande musik till STIM är angivna utifrån uppgifter från STIM. Observera att uppskattningarna för biljettbruttointäkterna för konserter och festivaler utifrån STIM:s siffror alltså är grovt uppskattade och är till för att jämföras med nettoomsättningarna för de 5 konsert- och festivalarrangörer som lagts ihop för 2001 till 2007. Biljettbruttointäkter och nettoomsättningar är inte jämförbara utan visar endast på ett ungefär hur mycket konsertindustrin omsätter. Urvalet av konsert- och festivalarrangörer är för litet, men visar ändå att konsertindustrin omsätter relativt mycket jämfört med skivindustrin. 32 Utvecklingen inom musikbranschen Urvalet är litet men Live Nation Sweden AB (f.d. Ema Telstar AB) och United Stage Artist AB har varit störst. Företag kan ha haft olika marknadsandelar under olika perioder. För tidigare år kan flera mindre konsertarrangörer ha haft större marknadsandelar. Skivförsäljningen som GLF redovisar till IFPI Svenska Gruppen är alltså för majorbolagen och några skivbolag till. Skivbolagens nettoförsäljning kan inte riktigt jämföras med nettoomsättningar för konsert- och festivalarrangörer. I grafen är det nettoomsättningar för 5 konsertoch festivalarrangörer. Konsertarrangören Blixten & Co AB hade sitt första verksamhetsår 2007. Nettoomsättningar för 2007 för konsert- och festivalarrangörerna Live Nation Sweden AB (f.d. Ema Telstar AB), Lugerinc AB, Moondog Entertainment AB, United Stage Artist AB, Sweden Rock Festival AB och även Blixten & Co AB var på 974 miljoner kronor. För majorbolagen och Bonnier Amigo var nettoomsättningarna för 2007 på 959 miljoner kronor. Skivbolagen är Universal Music AB, Sony BMG Music Entertainment AB, EMI Music Sweden AB, Warner Music Sweden AB och Bonnier Amigo Music Group AB. Den fysiska och digitala musikförsäljningen som redovisades i figur 1 var på 842,1 miljoner kronor under 2007 för majorbolagen och några skivbolag till. Urvalet av skivbolag och konsert- och festivalarrangörer är för litet för att man ska kunna avgöra om skivindustrin eller konsertindustrin omsätter mest. Det behövs nettoomsättningar för ett mycket större antal skivbolag och konsert- och festivalarrangörer. Enligt rapporten om musikindustrin är cirka 80 % av intäkterna till ett skivbolag från skivförsäljning (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 14). Genom att jämföra siffrorna för nettoomsättningarna för majorbolagen och Bonnier Amigo med den totala musikförsäljningen verkar den uppskattningen vara ganska bra. För 2007 redovisade även skivbolaget Playground skivförsäljning till GLF (IFPI, 2009b). 4.9 Analys av musikbranschens intäkter Informationen i kapitel 4 var från branschorganisationerna IFPI, SAMI, STIM, NCB och Copyswede. Det var både fakta från årsredovisningar och från webbsidor. De uppgifterna var redan sammanställda i årsredovisningar. De mest relevanta serierna från årsredovisningarna valdes. Frågor har ställts till personer på IFPI, SAMI, STIM och NCB. De olika branschorganisationerna representerar olika aktörer inom musikbranschen. Sammanställningen av statistiken är från officiella källor och det kan finnas statistik som inte finns representerad officiellt. De enda officiella uppgifterna om konsert- och festivalintäkter är de som finns representerade i STIM:s årsredovisningar. Det har inte gått att få fram totala intäkter för konserter och festivaler. Det går endast att göra uppskattningar. Enligt tidigare nämnda rapport om musikindustrin finns återgivet ungefär hur mycket av biljettintäkterna för ett turnéproduktionsbolag som täcker olika kostnader. Författarna till rapporten använder en ”typturné” som exempel där kostnaderna fördelas på följande kategorier och procenttalen anger cirkavärden: repetitioner (4 %), transporter (12 %), hotell (3 %), scenutrustning (5 %), marknadsföring (3 %), artistgager (50 %) och övrigt (5 %). (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 15) En jämförelse kan göras genom att för en CD-skiva går cirka 8 % till upphovsmän och cirka 8 % till artist (se delkapitel 3.5 Intäktsfördelningar för CD-skivor). Royalty till artist kan vara på cirka 5-15 % av PPD (Published Price to Dealer) och den beror på hur många exemplar som sålts (Hillerström, 2007, s. 13). Cirka 9 % av ett grossistpris ska betalas till NCB vid försäljning till återförsäljare (Zetterström, 2009). För en konsertbiljett går cirka 50 % (för en typturné som nyligen återgavs) till artist och sedan behöver en avgift betalas till STIM som ska gå till upphovsmän och musikförlag för de verken som spelas. På så sätt får artisten en större del av intäkterna för en konsert om den genererar lika mycket pengar som skivförsäljning. För 33 Utvecklingen inom musikbranschen upphovsmän och musikförlag är det svårare att bedöma hur mycket som fås in när verk används på konserter eftersom det är olika tariffer och avtal med STIM som har ingåtts. När blanka CD- och DVD-skivor, MP3-spelare etc. inköps går pengar för privatkopieringsersättning via Copyswede till IFPI, SAMI, STIM och branschorganisationer för film, radio och TV och övrigt. Om exempelvis ett 10-pack (CD-R, upp till 900 MB) med blanka CD-skivor inköps går 6 kronor till Copyswede för privatkopieringsersättning (se delkapitel 4.6 Copyswede). För ett 10-pack (DVD-R, 4,7 GB) med blanka DVD-skivor går 26,50 kronor till Copyswede. En stor del av privatkopieringsersättningen fördelas till IFPI, STIM och SAMI för vidare fördelningar till rättighetshavare. Under 2007 samlades 203,0 miljoner kronor in för privatkopieringsersättning och under 2008 samlades 160,2 miljoner kronor in. Under 2007 utbetalades privatkopieringsersättning till bland annat följande organisationer: 16,8 miljoner kronor till SAMI, 37,5 miljoner kronor till STIM och 18,6 miljoner kronor till IFPI. Under 2008 utbetalades: 24,9 miljoner kronor till SAMI, 28,2 miljoner kronor till STIM och 21,7 miljoner kronor till IFPI. Musikindustrin får på så sätt in en del pengar genom att konsumenter köper olika typer av lagringsmedier. Nettoomsättningar för majorbolagen och Bonnier Amigo och nettoomsättningar för konsert- och festivalarrangörer har återgetts, men urvalet är för litet men visar ändå tydligt att skivindustrin och konsertindustrin (om man enbart räknar med de bolagen som återgetts) omsätter knappt 1 miljard kronor vardera för 2007. För skivbolagen är det 959 miljoner kronor och för de 6 konsert- och festivalarrangörerna är det 974 miljoner kronor. Den fysiska och digitala musikförsäljningen var på 842,1 miljoner kronor under 2007 för majorbolagen och några skivbolag till. Cirka 80 % av intäkterna till ett skivbolag är för skivförsäljning (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 14). Vid jämförelse mellan skivbolagens nettoomsättningar med den fysiska och digitala musikförsäljningen verkar det vara en ganska bra uppskattning. För 2007 redovisade även skivbolaget Playground skivförsäljning till GLF (IFPI, 2009b). Genom att skivförsäljningen har minskat så kraftigt så är det positivt att konserter har fått ökad betydelse. Den digitala musikförsäljningen har ökat i en liten omfattning. Det kommer att vara nödvändigt för skivbolag och artister att få in mer pengar för musik på Internet och även via mobiltelefoner. Intäkter till STIM, IFPI och SAMI som fördelas till rättighetshavare har ökat, med undantag för några år. Enligt IFPI sker 95 % av nedladdningar av musik utan att rättighetshavare får ersättning (IFPI, 2009a, s. 3). Användningen eller nyttjandet av musik är stort idag, däremot lägger konsumenter ner mycket mindre pengar på CD-skivor idag än tidigare. Intresset för konserter har visat sig blivit större. Skivbolag kompenseras inte för att intäkter för konserter ökar. Konsumenter lägger ner mer pengar på olika digitala lagringsmedier idag än tidigare. Att rättighetsorganisationer som exempelvis STIM har fått ökade intäkter kan bero på noggrannare kontroll och uppföljning när musik används i radio, i TV, i butiker och för STIM även på konserter. Det kan även bero på att användningen av musik har ökat. STIM:s intäkter för levande musik har ökat. Nettoomsättningarna för de 5 konsert- och festivalarrangörerna ökade från 2001 till 2004, minskade från 2004 till 2006 och ökade från 2006 till 2007. Alltså kan totala konsertintäkter för hela marknaden ha minskat från 2004 till 2006. Omsättningar för skivbolag och för konsert- och festivalarrangörer eller turnéproduktionsbolag kan jämföras. Omsättningar för konsert- och festivalarrangörer behöver inte enbart vara relaterat till biljettförsäljning. På festivaler med konserter kan intäkter behöva täcka andra evenemang och festivalverksamheten som sådan utöver konserter. Konsert- och festivalarrangörer kan även bedriva andra verksamheter. Att jämföra hur mycket skivindustrin och konsertindustrin omsätter är en svår uppgift. Skivförsäljning och konsertbiljettförsäljning skulle kunna jämföras. Uppgifter för konsertbiljettförsäljning har inte gått att få fram. Skivförsäljningen som GLF presenterar för IFPI Svenska Gruppen är för majorbolagen och några skivbolag till. IFPI Recording Industry in Numbers presenterar skivförsäljning för hela 34 Utvecklingen inom musikbranschen marknaden. Det är nettoförsäljning till återförsäljare för majorbolagen och några skivbolag till som GLF rapporterar. IFPI i London redovisar nettoförsäljning för hela marknaden. Större delen av omsättningar på skivbolag är relaterat till skivförsäljning (se delkapitel 3.5 Intäktsfördelningar för CD-skivor). Återstående kan bland annat vara från framförande av musik i media och bakgrundsmusik från IFPI (via samarbetet med SAMI) och för licensiering av musik (se delkapitel 3.7 Ersättningar för prenumerationstjänster). Enligt rapporten om musikindustrin beskrevs svårigheter att visa hur det går för musikindustrin. Författarna återgav antal företag för olika kategorier för musikindustrin och det kan gälla aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. Antal anställda inom musikindustrin kan vara svårt att få fram eftersom det kan finnas personer som jobbar deltid. Hur stor del av musikindustrins totala omsättning för skivbolag, branschorganisationer, artistbolag, musikproduktionsbolag, turnéproduktionsbolag, musikförlag, skivhandel och för företag som tillverkar musikinstrument, produktionsteknik samt ljud-, ljus- och scenutrustning återgavs. (Engström; Hallencreutz, 2003, s. 9-12) För detta examensarbete har vissa av ovannämnda kategorier inte inkluderats eller behandlats. Det har endast varit en jämförelse för skivbolagens albumförsäljning, de större skivbolagens nettoomsättningar, branschorganisationers intäkter och nettoomsättningar för några konsert- och festivalarrangörer. Urvalet av skivbolag och konsert- och festivalarrangörer eller turnéproduktionsbolag är för litet för att man ska kunna avgöra om skivindustrin eller konsertindustrin omsätter mest. 35 Slutsatser 5 Slutsatser I detta kapitel presenteras slutsatser från undersökningen . Först kommenteras informationen från kapitlen om affärsmodeller och musikbranschens intäkter för detta examensarbete. Därefter ges en sammanställning av slutsatserna. • Varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på Internet och musiktjänster i Sverige. Den digitala musikförsäljningen i form av nedladdning av låtar/album är en utbredd affärsmodell. Musiktjänster i form av prenumerationer mot en avgift eller att musiken är gratis mot annonser genom att musiken finns tillgänglig som strömmat material är andra affärsmodeller. Musikutgivning på Internet har tidigare varit koncentrerad kring styckvis försäljning av album och låtar. Det har tillkommit flera musiktjänster, via Internet och mobila musiktjänster, där ett stort utbud av musik finns tillgänglig till ett fast pris. Det finns tecken på att en del skivbolag kommer att bli mer som ”musikbolag” där det kommer att bli viktigt med att nå ut med musik på andra sätt än endast albumutgivningar. Betydelsen av att nå ut med musik till konsumenter via olika nätverk på Internet och besök vid konserter och festivaler får större betydelse. De största förändringarna vid en övergång från en fysisk produkt till en digital produkt är inga tryckkostnader, att det inte behövs lager som för de fysiska produkterna och inga transporter av dem. I Sverige får upphovsmän och musikförlag cirka 8 % av ett konsumentpris för en CDskiva och 8 % för ett nedladdat verk. Enligt de undersökningar som återgivits i rapporten om hur mycket artisten får för en såld CD-skiva är det en större del än vad artisten får för en nedladdad låt. Hur mycket artisten får är beroende av bland annat kontraktet med skivbolaget och produktionen. Den minskade CD-försäljningen har drabbat artister och skivbolag hårt. Att kunna tjäna pengar på att musik finns tillgänglig på Internet är viktigt för artister och skivbolag. Än så länge har den digitala musikförsäljningen ökat, men inte tillräckligt. Det är alltså viktigt med nya sätt för artister att tjäna pengar på att musiken finns tillgänglig på Internet. Det har blivit viktigare med intäkter till musikbranschen via IFPI, SAMI, STIM och Copyswede. Det är även viktigt för skivbolag och artister att nå ut med sin musik på bred front, exempelvis via nya varianter av musiktjänster och olika typer av sociala nätverk på Internet. Enligt STIM har det större betydelse med konserter än tidigare. Att CD-skivor allmänt har blivit mindre betydelsefulla kan konstateras genom att titta på statistiken för albumförsäljningen. Det kommer för närvarande ut nya varianter på musiktjänster och det verkar från olika aktörers sida vara en marknad som kan vara lönande. • Hur förhållandet mellan intäkter för CD-försäljning, digital musikförsäljning, privatkopieringsersättning, framföranderättigheter och intäkter från konserter och festivaler har förändrats mellan år 1998 och 2008. Detta problem har behandlats genom att albumförsäljningen har presenterats och det kan konstateras att den har minskat kraftigt. Den digitala musikförsäljningen har ökat men i en blygsam fart. Privatkopieringsersättningen till IFPI, SAMI och STIM har ökat för några år och minskat för några år. Under de senaste åren har intäkterna till SAMI ökat med undantag för 2006. Intäkterna till STIM har ökat för varje år sedan några år tillbaka med undantag för 2003 och 2005. För 2008 sjönk STIM:s totala intäkter för både framförande och mekaniska rättigheter något. Den enda officiella statistiken för levande musik är det som STIM redovisar. Det finns inte någon samlad statistik över totala konsertintäkter. Det går endast att göra uppskattningar för konsertintäkter. Det går inte att hävda att intäkter för digital musik och konserter sammantaget kompenserar för den minskade skivförsäljningen. Intäkter från konserter kompenserar inte skivbolagens 36 Slutsatser förlorade intäkter för minskad skivförsäljning. Artister har alltså fått minskade intäkter för att skivförsäljningen har minskat. STIM:s intäkter för konserter och festivaler har ökat. Det finns inga uppgifter på hur mycket totala intäkter för konserter och festivaler är, utan det finns endast uppskattningar tillgängliga. Det finns svårigheter att ange vilka summor som stannar i Sverige och vilka som går utomlands. Betalningsförhållandet mellan STIM och utlandet finns angivet. Pengar för mekaniska rättigheter från NCB till Sverige går till en stor del till internationella musikförlag. För SAMI finns endast hur mycket som kommer från utlandet angivet. Andelen svenska album jämfört med utländska album är större idag än tidigare. Däremot har även den svenska albumförsäljningen minskat. Exportintäkter för musik har inte angetts i rapporten. För en CD-skiva får artisten cirka 8 % av intäkterna, men det kan variera. För en konsertbiljett på en turné får artisten cirka 50 %. Om intäkterna för en CD-skiva och en konsert är lika stora får artisten mer pengar för konsertevenemanget än för skivförsäljningen. Ovanstående problem har genomgåtts under arbetet men de kan behöva utredas närmare. Musikbranschen förändras och nya musiktjänster tillkommer. Förhoppningsvis kommer det att bli mer lönsamt att ge ut musik. Genom detta examensarbete har det visats att intäkter från olika branschorganisationer har viss betydelse. Det är en nödvändighet att utveckla nya musiktjänster och olika typer av musiktjänster efterfrågas. Genom prenumerationstjänster med strömmad musik blir det ett annat sätt att ta till sig musik än vid styckvis försäljning av låtar eller album. Det har varit svårt att ge en heltäckande bild av intäkterna till musikbranschen eftersom det är svårt att få tag i statistik. Det finns olika varianter på affärsmodeller för utgivning av musik på Internet och några har behandlats. Enligt en rapport från OECD konstateras det att företag tidigare koncentrerat sig på affärsmodeller där priset sätts för varje enhet. För prenumerationstjänster med ett stort utbud, som kan finansieras av månadsavgifter eller gratis mot annonser, finns oklarheter hur intäkterna fördelas till rättighetshavarna. En sammanställning av slutsatserna för detta examensarbete är följande: • • • • • Musikutgivning på Internet har tidigare varit koncentrerad kring styckvis försäljning av album och låtar. Under 2008 tillkom några musiktjänster, både via Internet och mobila musiktjänster, där ett stort utbud av musik finns tillgänglig till ett fast pris. Det finns tecken på att en del skivbolag kommer att bli mer som ”musikbolag” där det kommer att bli viktigt med att nå ut med musik på andra sätt än endast albumutgivning. Att nå ut med musik till konsumenter via olika nätverk på Internet och besök vid konserter och festivaler får större betydelse. Den fysiska albumförsäljningen har minskat kraftigt. Den digitala musikförsäljningen har ökat i en blygsam fart. Intäkter till rättighetsorganisationerna IFPI, SAMI och STIM har ökat, med undantag för några år. För en CD-skiva får artisten cirka 8 % av intäkterna, men det kan variera. För en konsertbiljett på en turné får artisten cirka 50 %. Om intäkterna för en CD-skiva och en konsert är lika stora får artisten mer pengar för konsertevenemanget än för skivförsäljningen. Användningen av musik är stor idag, däremot lägger konsumenter mycket mindre pengar på köp av CD-skivor idag än tidigare. Det går inte att hävda att intäkter för digital musik och konserter sammantaget kompenserar för den minskade skivförsäljningen. Intäkter för konserter kompenserar inte skivbolagens förlorade intäkter för minskad skivförsäljning. Artister har fått minskade intäkter för att skivförsäljningen har minskat. De enda officiella uppgifterna om konsert- och festivalintäkter är de som finns representerade i STIM:s årsredovisningar och de har ökat. Det går endast att göra uppskattningar om hur stora totala intäkter för konserter och festivaler är. 37 Diskussion 6 Diskussion I detta kapitel förs en diskussion inom området musikbranschen. Det kommer säkert att ta lång tid innan en lösning på problemet angående fildelning kommer att finnas till hands som kan ge rättighetshavare till musik som används på Internet rättvis ersättning. Hur utvecklingen än kommer att bli så kommer det nog både att finnas aktörer som vinner och som förlorar på det. Det är viktigt att olika aktörer involverade i musikbranschen i sin helhet får framföra sina åsikter. Om det kommer att skapas någon lösning som är tillräckligt bra för olika aktörer för musik, kommer det att återstå om det kan gå att anordna någon tjänst för filmer och datorspel. Det kan även vara intressant att ta fram någon tjänst med musik-DVD. När det gäller musik, filmer och även datorspel så är det vanligtvis ganska enkelt att köpa dessa produkter. När det gäller TV-program kan det vara svårt att få tag i ett program som visats på TV. Det är fler TV-kanaler som även visar en del av sitt utbud på Internet, men då är det strömmat och ofta under en begränsad tid av upphovsrättsliga skäl. När det gäller digitala musiktjänster, oavsett om det rör sig om nedladdningar eller strömmat material, så är det oftast bara ljudfiler från album. Konsumenter kan även vara intresserade att se videofiler från konserter, liveframträdanden på TV, intervjuer etc. Det skulle vara intressant om TV-kanaler och produktionsbolag skulle kunna öppna vissa delar av sina arkiv för allmänheten och hitta något sätt att kunna generera ersättning till rättighetshavarna. Gränserna mellan radio, TV, tidningar och annat material suddas ut i och med att Internet erbjuder alla dessa medieformer. Det finns både artister och skivbolag som är emot fildelning och för fildelning för enskilt bruk. Det kan innebära svårigheter för Internetanvändare att veta om exempelvis en musikfil är tillåten att ladda ner eller inte, eftersom det finns artister som anser att det är bra marknadsföring att deras musik sprids på diverse nätverk och de som anser att det inte är det, precis som en rapport från projektet Music Lessons beskrivit. Möjligheterna med att sprida musik på Internet innebär att en etablerad och en oetablerad artist i princip kan konkurrera på lika villkor. Det är relativt enkelt att nå ut med musiken och få den tillgänglig på Internet. Eftersom musiken i kommersiell radio är relativt likriktad innebär Internet att ett mycket större utbud finns tillgängligt. Olika musiktjänster kommer nog att finnas till parallellt. Olika konsumenter av musik har olika intressen. Spotify har en stor fördel eftersom det är enkelt och det går snabbt att söka efter en artist och det går att skapa musiklistor. Ljudkvaliteten är bra. Att kunna lyssna på musiken direkt som strömmat material är en fördel för att då slipper konsumenter att spara låtarna på sina egna datorer. Även om Spotify har ett relativt stort utbud av musik, så saknas såklart mycket musik. Konsumenter kanske vill ha tillgång till musik på ett snabbt och enkelt sätt. Spotify är en musiktjänst där musiken är lätt att nå. Spotify är en strukturerad musiktjänst och är bra framförallt om konsumenter vet vilka artister de vill lyssna på. Däremot är den mindre bra om konsumenter vill upptäcka ny musik. Visserligen kan det visas en lista på liknande artister vid sökning av en artist och att det finns möjlighet att dela med sig av låtlistor. Det kommer nog att finnas behov av olika typer av musiktjänster. Ostrukturerade musiktjänster där konsumenter även kan dela med sig av musik kommer nog att eftersträvas. På så sätt kan ny musik upptäckas. En prenumerationstjänst kanske inte passar alla konsumenter och artister. Olika typer av rekommendationer kommer nog också att vara betydelsefulla. Om en artist ger ut ett album så kan det finns tillgängligt att köpa det som CD-skiva, digitala låtar eller digitalt album att ladda ner och även strömmat i exempelvis prenumerationstjänster mot exempelvis en månadskostnad eller att det är gratis att lyssna på med reklam. En 38 Diskussion konsument som har väntat på att en artist ska ge ut ett album och att ett nytt album sedan kommer ut så kanske det samtidigt finns tillgängligt som CD-skiva, nedladdningar och strömmat, så kanske konsumenten väljer att ta del av det gratis som strömmat material med reklam. Rättighetshavarna till det verket får ersättning för det, men det är inte säkert att det ger lika stor ersättning som om konsumenten istället hade köpt CD-skivan. Däremot genom att albumet finns tillgängligt strömmat kan fler konsumenter, som kanske inte skulle ha köpt albumet, lyssna på det och fler kanske upptäcker det albumet och i det stora hela kanske det kan ge större intäkter. När det gäller prenumerationstjänster med strömmad musik där det kan gå att göra låtlistor jämfört med inköp av nedladdade låtar att ha sparade i datorn, borde söktiden att hitta en låt från en låtlista för en prenumerationstjänst med strömmade låtar vara ungefär lika kort som att hitta en sparad låt i en folder på datorn. På så sätt kanske inte ägande av musik kommer att vara lika angeläget om musiken alltid finns tillgänglig strömmat. Tidigare har digitala album och låtar jämförts med CD-skivor. Som beskrivits i rapporten finns det tendenser att musik, som tidigare enbart varit centrerat kring en produkt, håller på att bli mer som en tjänst eller att musiken blir tillgänglig strömmat. En begränsning med musiktjänster med strömmad musik är att musiken endast är tillgänglig vid uppkoppling mot Internet. Att ha all musik tillgänglig, när som helst och vart som helst, exempelvis strömmat till datorn eller till mobilen har blivit vanligare och representanter för skivbolag menar att det är viktigt att eftersträva. Med sådana tjänster kommer kanske intäkterna till musikbranschen för digital musik att öka mer än vad som har skett hittills. För att se hur det har gått för musikbranschen i sin helhet är det nödvändigt att jämföra albumförsäljning, digital musikförsäljning, övriga intäkter till skivbolag via IFPI, intäkter till STIM (upphovsmän och musikförlag), SAMI (artister och musiker) och intäkter för konserter och festivaler. Intäkter till skivindustrin från nya tjänster från exempelvis mobiltelefonoperatörer och från bredbandsoperatörer blir nog viktiga. Nya musiktjänster via datorn och mobiltelefoner med ett brett utbud behövs. Ett alternativ är att de som vill ladda ner musik kan betala en extra avgift för det. Personer som tillhandahåller fildelningsnätverk kan bli skyldiga att rapportera det och installera ett program som håller reda på antal nedladdningar av respektive låt/album/artist etc. Då kan intäkter från konsumenter för någon form av bredbandsavgift för musik delas ut till rättighetshavare. För en fildelningslicens för musik skulle ersättningarna kunna vara baserade på albumförsäljning och musik som spelas i radio och på TV, men det skulle inte ge en rättvis fördelning. Ett annat alternativ är att undersöka vad det är för musik som laddas ner från musiktjänster, fildelningstjänster och från andra tjänster. Det behöver ställas vissa krav på de som tillhandahåller tjänster för fildelning, nedladdning och strömning av musik. Tjänsterna kan ha annonsintäkter som bör fördelas till rättighetshavare. För STIM:s förslag om nedladdning av musik mot en avgift skulle det behövas någon applikation som håller reda på vad som spelas. Enligt STIM skulle det vara en applikation som registrerar lyssningar. Låtar kan registreras antingen genom vad som strömmas eller vad som laddas ner. Det kan diskuteras vad som är bäst, en applikation som registrerar antal nedladdningar och strömmad musik eller en applikation som registrerar antal lyssningar. Om STIM:s förslag med fri fildelning av musik genom betalning av en avgift införs, så återstår ett problem med hur de legala musiktjänster som finns idag kommer att klara sig. Välstrukturerade musiktjänster, som erbjuder en bred katalog och obegränsat lyssnande, genom strömmad musik via prenumeration kommer nog att klara sig bra. I och med nya musiktjänster där musiken är tillgänglig strömmat och att flera större och även mindre skivbolag tecknar avtal med dessa musiktjänster så kanske inte steget till att ha någon typ av tjänst där konsumenten betalar en månadsavgift utöver bredbandsavgiften för att kunna ladda ner musik är så stort. Ett problem är att vissa av de skivbolag som har sin musik tillgänglig via någon befintlig musiktjänst kanske tycker att det är riskabelt att deras musik inte 39 Diskussion bara finns tillgänglig strömmat utan även som musikfiler som kan laddas ner mot en månadsavgift och att de kanske inte får tillräcklig ersättning. Det finns även vissa artister som inte vill licensiera sin musik på Internet. En fördel för konsumenter med en sådan eventuell extra avgift utöver bredbandsavgiften är att ett större utbud av musik finns möjlighet till att lyssna på och laddas ner. En nackdel kan vara att musiktjänster med försäljning av digitala låtar och album kanske kommer att ha svårt att fortsätta med verksamheterna. Ett problem är att om det ska vara ett program som registrerar varje gång låtar avspelas eller om olika tjänster med musik har program som registrerar antal nedladdningar. Det finns möjligheter för konsumenter att använda musiktjänster från andra länder. Om STIM, SAMI och IFPI samarbetar i denna fråga om en eventuell tjänst med musik för nedladdning mot en avgift skulle det gå att hitta rättvisa ersättningssystem. Om STIM, SAMI, IFPI och bredbandsleverantörer kan finna en lösning kommer nog många konsumenter att uppskatta det. Radiostationer behöver ha avtal med STIM och även med SAMI och IFPI. Idag får radiostationer spela vilken musik dem vill, men de behöver ha avtal med STIM, SAMI och IFPI och att de redovisar vad de spelat. Ett liknande system för musiken på Internet borde kunna genomföras. Om en extra avgift utöver bredbandsavgiften för nedladdning och lyssning av musik införs och varje tjänst som erbjuder musik installerar ett program som håller reda på vad som nedladdas eller spelas uppstår en intressant fråga: Kommer strömmade låtar och nedladdade låtar ge lika stor ersättning till rättighetshavare eller inte? Enligt STIM kommer det att vara ett program som kommer att installeras i varje konsuments dator som registrerar antal lyssningar och att det både rör sig om framföranderättigheter och mekaniska rättigheter. Sedan beror ersättningen såklart på hur mycket musik som totalt spelas. Med en sådan tjänst finns endast de fasta avgifterna som intäkter. Om den extra avgiften utöver bredbandsavgiften för nedladdning och lyssning av musik innebär att ett program behöver installeras i varje konsuments dator för att hålla reda på vad som lyssnas på kan intäkterna till rättighetshavarna fördelas på olika sätt. Intäkter från varje konsument kan fördelas till rättighetshavarna för de musikverken som den konsumenten lyssnat på. Ett annat sätt är att de totala intäkterna för alla konsumenter fördelas till rättighetshavarna baserat på vad alla lyssnat på. Nackdelen med det senare sättet är att om många konsumenter lyssnar på vissa artister och några få konsumenter lyssnar på andra artister kan de senare artisterna kanske endast få en liten del av intäkterna eller till och med att intäkterna går mot 0 och att de skulle kunna få högre ersättning om det första sättet användes. Vid albumutgivningar får skivbolagen veta vilka album som har sålts och i hur stor upplaga. Vid prenumerationstjänster med strömmad musik är det antal lyssningar som genererar intäkter. Då kan skivbolagen veta mer exakt vilka låtar som är populära och vilka som inte är det genom att ta del av prenumerationstjänsternas musiklistor. Vissa artister eller skivbolag går inte med på att deras musik finns tillgänglig på Spotify för en viss marknad. Vissa album togs bort från Spotify. Vid en eventuell extra avgift för musikanvändare på Internet har inte enstaka artister eller skivbolag möjligheten att dra sig ur er sådan tjänst. Ju fler skivbolag som har avtal med en musiktjänst med exempelvis strömmad musik, desto större konkurrens. Mindre kända artister kanske får för liten ersättning för en tjänst i jämförelse med styckvis låtförsäljning eller albumförsäljning. Små skivbolag kan också drabbas hårt av minskad albumförsäljning och behöver inte se fördelar med fildelning som andra mindre skivbolag. Artister som har en liten men stabil kundkrets kan kanske förlora på att deras musik blir tillgänglig via någon tjänst, exempelvis någon tjänst med strömmad musik eller STIM:s förslag om nedladdning av musik mot en avgift, jämfört med om deras album säljs styckvis. Olika alternativ kanske passar olika bra för olika artister och konsumenter. 40 Diskussion Konsumenters nya beteendemönster vad gäller användningen av Internet, dels genom att ta del av exempelvis musik och dels genom kommunikationen med andra personer via olika typer av sociala nätverk, exempelvis MySpace, har inneburit att olika aktörer kan behöva anpassa sig för att kunna tillgodose behoven genom olika tjänster via Internet. Musikindustrin har börjat anpassa sig till många konsumenters Internetvanor. Konsumenter vill kanske ta del av musik via olika alternativ, exempelvis strömmad musik, nedladdning och även fildelning via P2P-nätverk genom prenumerationer, engångskostnader eller gratis med reklam. Enligt STIM upptäcks ny musik via Internet och MySpace. Konsumenter kan upptäcka ny musik och gå på konserter med de artisterna. Att följa statistiken för styckvis försäljning av digitala låtar och prenumerationer på Internet kommer nog att vara intressant. Om intäkterna för prenumerationstjänster ökar mer än för nedladdade låtar kommer säkert fler inse möjligheterna med prenumerationstjänster där konsumenter erbjuds ett stort utbud av musik mot en fast avgift eller gratis med reklam. Det kanske är en tidsfråga innan en utveckling av strömmade musiktjänster kommer, där även nedladdningar för exempelvis en månadsavgift kan införas som gäller för hela Internet. Att även följa statistik för totala konsertintäkter, som i dagsläget inte finns, kommer nog att ha en större betydelse. IFPI relaterar till skivbolag även som musikbolag. I musikbutiker på Internet kan det finnas klipp från låtar, ofta på cirka 30 sekunder. Några skivbolag, exempelvis Hybris, lägger ut några låtar som MP3-filer gratis på skivbolagens hemsidor. Låtarna kan vara från en viss CD. Intresserade kan senare köpa en CD, ett digitalt album eller digitala låtar. Det krävs en balansgång mellan producenters och konsumenters intressen. Vid tidigare teknikskiften har en kompromiss mellan producenters och konsumenters intressen genomförts, exempelvis att radio betalar rättighetshavare till musik när deras musik spelas i radio. Ett annat exempel att en avgift på tomma kassettband infördes som beskrevs i en rapport från projektet Music Lessons. Fildelning som fenomen har inte behandlats i rapporten. Några kommentarer angående fildelning kommer här. Enligt IFPI är det endast 5 % av musiken som laddas ner som rättighetshavare får betalt för. Om denna siffra stämmer överens i Sverige eller inte har inte gått att få fram. Den digitala musikförsäljningen för 2008 var på cirka 70 miljoner kronor. Om en bredbandsavgift för fri nedladdning av musik skulle införas, liknande det förslaget som STIM har fört fram, och avgiften skulle vara på 100 kronor, eftersom prenumerationstjänster för musik brukar ofta ligga på cirka 100 kronor per månad, så skulle det för 1 miljon användare ge 1,2 miljarder kronor per år. Den fysiska albumförsäljningen för 2008 var på cirka 710 miljoner kronor. Genom någon typ av prenumerationstjänst skulle den minskande skivförsäljningen kunna kompenseras. I och med att det har införts nya musiktjänster, både på Internet och mobilt, kommer förhoppningsvis intäkter för musik på Internet och via mobiltelefoner att öka. Angående förslaget från STIM med att utöver bredbandsabonnemanget erbjuda konsumenter en musikavgift så att rättighetshavare kan få betalt har STIM frågat 1123 personer om hur villiga de är att betala för en sådan avgift. Drygt hälften av de tillfrågade kan tänka sig att betala 50150 kronor ”för abonnemang som gav rätt att fildela musik över Internet” (Söderling, 2009). Susanne Bodin som är kommunikationschef på STIM menar att STIM ville få reda på hur betalningsviljan är, eftersom den illegala fildelningen är så utbredd. (Söderling, 2009) Eva Modin som är vice vd på STIM anser att: ”Den aktör som först tar fram ett lagligt fildelningsabonnemang tar samtidigt sitt ansvar för mångfald och bredd i framtidens kulturliv” (STIM, 2009d). Utbudet av musik på Internet är mycket större än musiken som finns tillgänglig i fysiska butiker och som spelas i radio. Det är alltså nödvändigt med en lösning av musik på Internet som ger rättighetshavare till musik rättvis ersättning och att konsumenters behov av att lätt kunna hitta musik tillgodoses. Det kan vara intressant att sammanställa intäkter för fysiska album, digital musikförsäljning, konserter och festivaler, DVD- och VHS-filmer, datorspel, biobiljetter, teaterföreställningar och 41 Diskussion så vidare i kombination med enkäter och intervjuer för att kunna visa att olika faktorer kan påverka konsumenters köp av produkter, tjänster och evenemang relaterat till nöje. Minskad skivförsäljning har lett till nedskärningar på många skivbolag. Det skulle vara intressant att se hur antal skivutgivningar har förändrats. Det finns svårigheter att mäta hur det har gått för musikbranschen i sin helhet. Det behövs en avgränsning av vilka aktörer som bör räknas med som Engström och Hallencreutz beskrivit i en rapport om musikindustrin. Fokus för detta examensarbete har legat på aktiva köp av produkter, tjänster och evenemang relaterade till musik och användningen av musik i media och bakgrundsmusik i butiker. Genomgång av siffror från branschorganisationer, som har genomförts i detta examensarbete, och även jämförelse av nettoomsättningar för skivbolag och konsert- och festivalarrangörer kan ge en ganska bra uppskattning. Däremot behöver omsättningar för konsert- och festivalarrangörer inte enbart vara relaterat till biljettförsäljning. Det finns registrering av albumförsäljning som IFPI redovisar. Den utvecklingen följs relativt noggrant, men det finns ingen heltäckande registrering av konsertbiljettsförsäljning. Vid jämförelse av nettoomsättningar för de största skivbolagen och några konsert- och festivalarrangörer visar det att även konsertindustrin står för en relativt stor andel av musikbranschens intäkter. Genom att konserter får större betydelse kan det bli viktigt att på något sätt registrera och redovisa hur stor den totala konsertbiljettsförsäljningen är. Genom att intresset för konserter och festivaler tycks ha ökat och genom nya musiktjänster via Internet och för mobil användning så borde det finnas hopp om en musikbransch som kan se ökade intäkter. Däremot kan konsertmarknaden möjligtvis bli mättad. Olika artister har olika möjligheter till att ge ut och att sälja CD-skivor, digital musik och att ge konserter. 42 Källförteckning 7 Källförteckning Efter redogörelsen av tryckta och elektroniska källor anges personliga kontakter. 7.1 Tryckta och elektroniska källor AffärsData (2009). AffärsData. Tillgänglig: <http://www.ad.se/startpage.php> [27 april 2009]. Allabolag.se (2009). Allabolag.se - Företagsinformation om alla Sveriges bolag. Tillgänglig: <http://www.allabolag.se/> [7 januari 2009]. Anderson, C. (2007). Long Tail. Pössneck: Albert Bonniers Förlag. Arvidsson, H. (2008a). ”Hundratusentals musikvideor tas bort från videosajten YouTube”, Dagens Nyheter, 22 december 2008. Tillgänglig: <http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2204&a=866915> [7 februari 2009]. Arvidsson, H. (2008b). ”Svensk modell för musikbranschen”, Dagens Nyheter, 19 augusti 2008. Arvidsson, H. (2008c). ”Prenumeration är framtiden”, Dagens Nyheter, 8 april 2008. Tillgänglig: <http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=758822> [29 januari 2009]. Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik . Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. Blomqvist, U.; Eriksson, L-E. (2006). Business models and expected effects, MusicLessons, Deliverable 7, KTH, December 2005, Update August 2006. Tillgänglig: <http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL7.pdf> [11 februari 2009]. Blomqvist, U.; Eriksson, L-E.; Findahl, O.; Selg, H.; Wallis, R. (2005a). Report on technology versus usage and effects, MusicLessons, Deliverable 1, KTH, April 2005. Tillgänglig: <http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL1.pdf> [11 februari 2009]. Blomqvist, U.; Fritzell, M.; Olofsson, M. (2005b). DRM - Intrusion or Solution?, October 2005. Tillgänglig: <http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/DRM_Intrusion_or_Solution.pd f> [11 februari 2009]. Bockstedt, J.; Kauffman, R. J.; Riggins, F. J. (2005). ”The Move to Artist-Led Online Music Distribution: Explaining Structural Changes in the Digital Music Market”, Proceedings of the 38th Annual Hawaii International Conference on System Sciences, 2005, HICSS '05. Tillgänglig: <http://ieeexplore.ieee.org/> [29 januari 2009]. CD Baby (2009). CD Baby - Digital Distribution. Tillgänglig: <http://cdbaby.net/dd> [8 april 2009]. CDON (2009). CDON.COM - 100 % MP3. Tillgänglig: <http://downloads.cdon.com/index.phtml?action=nav_page&navigation_id=23244> [30 mars 2009]. Copyswede (2007). Copyswede Årsredovisning 2007. Tillgänglig: <http://www.copyswede.se/files/hTPPvQQV.pdf> [29 januari 2009]. Copyswede (2008). Copyswede Årsredovisning 2008. Tillgänglig: <http://www.copyswede.se/files/EYEv87kk.pdf > [26 maj 2009]. Creative Commons (2009). Creative Commons. Tillgänglig: <http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.0/> [3 mars 2009]. 43 Källförteckning Edström-Frejman, A. (2006). ”Consumers in the virtual world: what do they share, download and stream?”, International Conference, Transformations in the Cultural and Media Industries (CMI), France, September 2006. Tillgänglig: <http://www.observatoire-omic.org/colloqueicic/pdf/EdstromFrejman3-4_gb.pdf> [8 juni 2009]. EMI (2009). EMI Music AB - Om EMI. Tillgänglig: <http://www.emi.se/iuware.aspx?pageid=181> [8 april 2009]. Engström, A.; Hallencreutz, D. (2003). Från A-dur till bokslut - Hårda fakta om en mjuk industri, IUC Musik- & Upplevelseindustri, December 2003. Tillgänglig: <http://www.iei.liu.se/content/1/c6/01/00/68/iuc_musik_upplevelseindustri.pdf> [9 april 2009]. Eriksson, L-E.; Findahl, O.; Selg, H.; Wallis, R. (2006). Impact assessment on policies, directives and business models - Final thoughts, MusicLessons, Deliverable 8b, KTH, September 2006. Tillgänglig: <http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL8b.pdf> [11 februari 2009]. Erlandsson, A. (2009). ”Spotify tävlar mot piraterna”, Svenska Dagbladet, 5 januari 2009. Tillgänglig: <http://www.svd.se/naringsliv/it/artikel_2279427.svd> [29 januari 2009]. Export Music Sweden (2005). The export performance of the Swedish music industry - An update for the year 2005. Tillgänglig: <http://www.exms.se/export/export_performance_MI2006.pdf> [29 januari 2009]. FAD Research (2004). The Changing Face of Music Delivery: The Effects of Digital Technologies on the Music Industry, FAD Research Inc., March 31, 2004. Tillgänglig: <http://dsp-psd.pwgsc.gc.ca/Collection/CH4-87-2004E.pdf> [22 maj 2009]. Fristorp, M. (2009). ”Skivbolagen hittar nya inkomster”, Dagens Nyheter, 24 februari 2009. Tillgänglig: <http://www.dn.se/kultur-noje/musik/skivbolagen-hittar-nya-inkomster-1.805924> [26 februari 2009]. Gordon, S. (2005). The Future of the Music Business: How to Succeed with the New Digital Technologies. San Francisco: Backbeat Books. Hillerström, H. (2007). ”Kontraktet - en av upphovsrättens hörnstenar”, Intermezzo, Nr 3, 2007. Tillgänglig: <http://www.sami.se/doc/NR3_07.pdf> [21 april 2009]. Hybris (2009). Hybris. Tillgänglig: <http://www.hybrism.com/listen.php> [3 mars 2009]. IFPI (2008a). IFPI Digital Music Report 2008. Tillgänglig: <http://www.ifpi.org/content/library/DMR2008.pdf> [29 januari 2009]. IFPI (2008b). IFPI Recording Industry In Numbers 2008. IFPI (2009a). IFPI Digital Music Report 2009. Tillgänglig: <http://www.ifpi.org/content/library/DMR2009.pdf> [29 januari 2009]. IFPI (2009b). IFPI Svenska Gruppen. Tillgänglig: <http://www.ifpi.se/> [19 februari 2009]. IFPI (2009c). GLF:s försäljningsstatistik 1998-2008. Tillgänglig: <http://www.ifpi.se/wp/wpcontent/uploads/glf-forsaljningsstatistik-1998-2008.pdf> [16 juni 2009]. InProdicon (2009). InProdicon. Tillgänglig: <http://www.inprodicon.com/> [14 april 2009]. Jacobsson, S. (2008). ”Sajten Tunerec utmanar Spotify”, Dagens Nyheter, 17 december 2008. Tillgänglig: <http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2198&a=864855> [29 januari 2009]. Kusek, D.; Leonhard, G. (2005). The Future of Music: Manifesto for the Digital Music Revolution. Boston: Berklee Press. Last.fm (2009). Last.fm Faq. Tillgänglig: <http://www.lastfm.se/help/faq> [29 januari 2009]. NCB. NCB 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006 Annual Report. 44 Källförteckning NCB (2007). NCB 2007 Annual Report. Tillgänglig: <http://www.ncb.dk/pdf/regnskab-gb.pdf> [12 februari 2009]. NCB (2009). NCB - About NCB. Tillgänglig: <http://www.ncb.dk/english/00/ncborg.html> [6 april 2009]. Nokia (2009). Nokia Comes With Music. Tillgänglig: <http://www.nokia.se/comeswithmusic> [14 april 2009]. OECD (2005). Digital Broadband Content: Music, Dec 2004, Working Party on the Information Economy, OECD, Unclassified 13 Dec 2005, DSTI/ICCP/IE(2004)12/Final. Tillgänglig: <http://www.oecd.org/dataoecd/13/2/34995041.pdf> [29 januari 2009]. SAMI. SAMI Årsredovisning 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006. SAMI (2007). SAMI Årsredovisning 2007. Tillgänglig: <http://www.sami.se/doc/Sami2007.pdf> [29 januari 2009]. SAMI (2008). SAMI Årsredovisning 2008. Tillgänglig: <http://www.sami.se/doc/AR2008.pdf> [26 maj 2009]. SAMI (2009). SAMI - Internationella relationer. Tillgänglig: <http://www.sami.se/default2.aspx?page=SPage&HId=1%20&PId=1> [23 mars 2009]. Spotify (2009). Spotify. Tillgänglig: <http://www.spotify.com/> [29 januari 2009]. STIM. STIM Årsredovisning 1999, 2000, 2001, 2002, 2004, 2006. STIM (1998). STIM Årsredovisning 1998. STIM (2003). STIM Årsredovisning 2003. STIM (2005). STIM Årsredovisning 2005. STIM (2007). STIM Årsredovisning 2007. Tillgänglig: <http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/wwwpages/D2927247697D391FC125710900484A9 C/$File/Arsredo07.pdf> [29 januari 2009]. STIM (2008). STIM Årsredovisning 2008. Tillgänglig: <http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/wwwpages/D2927247697D391FC125710900484A9 C/$File/STIM_Arsredovisning08.pdf> [27 maj 2009]. STIM (2009a). STIM - Frågor och svar om Stim och fildelning. Tillgänglig: <http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/32062C8E74F4D6AEC12574200026 EC3F> [29 januari 2009]. STIM (2009b) STIM. Tillgänglig: <http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/AllDocuments/2C443C95712B9EECC12573AE0050 1E4A!OpenDocument&Preview> [18 mars 2009]. STIM (2009c). STIM - Särskilda villkor - 2009 - Konsert, festival, event… Tillgänglig: <http://www.stim.se/Stim/Public/blankett.nsf/webAlla/DBEDBA839BBF8176C12573B800318 152/$file/FKE_SV_2009%20webb.pdf> [11 mars 2009]. STIM (2009d). STIM - 2009-03-06: Musikanvändare på internet vill betala för laglig fildelning. Tillgänglig: <http://www.stim.se/stim/prod/stimv4.nsf/alldocuments/4D6D4B7EEC3E1D96C12575700036 EEDB> [30 mars 2009]. Styvén, M. (2007). Exploring the Online Music Market: Consumer Characteristics and Value Perceptions, Doctoral Thesis Number: 2007:71, ISSN: 1402-1544, Luleå University of Technology. Tillgänglig: <http://pure.ltu.se/ws/fbspretrieve/1249300> [29 januari 2009]. Svanell, A. (2009). ”Digitala köp dålig affär för artister”, Svenska Dagbladet, 5 februari 2008. Tillgänglig: <http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_843371.svd#> [7 april 2009]. Söderling, F. (2008). ”Stim testar legal fildelning”, Dagens Nyheter, 21 maj 2008. 45 Källförteckning Söderling, F. (2009). ”Nedladdare villiga att betala för nätmusik”, Dagens Nyheter, 6 mars 2009. Tillgänglig: <http://www.dn.se/kultur-noje/musik/nedladdare-villiga-att-betala-fornatmusik-1.814712> [27 mars 2009]. Tele2 (2009). Tele2 Musik i mobilen. Tillgänglig: <http://www.tele2.se/mobiltjanster-musikmobilen.html> [5 februari 2009]. Telia (2009). Telia Music Player. Tillgänglig: <http://noje.telia.se/musik/musicplayer/faq.page> [4 februari 2009]. Wallis, R. (2006). Embedded conflicts in policies, directives and their implementation, MusicLessons, Deliverable 6, KTH, October 2005, Update August 2006. Tillgänglig: <http://xml.nada.kth.se/media/Research/MusicLessons/Reports/MusicLessons-DL6.pdf> [11 februari 2009]. Ågrahn, E. (2008). ”Högkonjunktur i Konsertsverige”, Dagens Nyheter, 18 juli 2008. Tillgänglig: <http://www.dn.se/kultur-noje/musik/hogkonjunktur-i-konsertsverige-1.473566> [26 februari 2009]. 7.2 Möten, e-mailkontakter och telefonsamtal Andersson, M. (2009). Telefonsamtal med Martina Andersson på SAMI den 5 mars 2009. Cronstedt, L. (2009). E-mailkontakt med Lisa Cronstedt på IFPI Svenska Gruppen den 19 januari 2009. Jensen, E. (2009). E-mailkontakt med Eva Jensen på NCB den 17 mars 2009. Lindström, R. (2008). Intervju med Roger Lindström på STIM den 14 oktober 2008. Lundblad, C. (2008). E-mailkontakt med Christer Lundblad på Vascaia den 15 december 2008. Modin, E. (2009). E-mailkontakt med Eva Modin på STIM den 6 mars 2009. Nornholm, K. (2009a). E-mailkontakt med Krister Nornholm på IFPI Svenska Gruppen den 19 mars 2009. Nornholm, K. (2009b). Telefonsamtal med Krister Nornholm på IFPI Svenska Gruppen den 2 april 2009. Olsson, J. (2009). E-mailkontakt med Jens Olsson på Warner Music Sweden den 24 mars 2009. Stiebel, M. (2009). Telefonsamtal med Martin Stiebel på STIM den 21 januari 2009. Zetterström, R. (2009). Telefonsamtal med Roger Zetterström på STIM/NCB den 13 mars 2009. 46 TRITA-CSC-E 2009: 065 ISRN-KTH/CSC/E--09/065--SE ISSN-1653-5715 www.kth.se