b R barn Rutin för i sjuk ner o infe kdom och ktio mar Rikt ner på f

 Rutin
R
ner o
och Riktlinjeer för iinfektioner och
h b
barnsjukkdom
mar på fförskkolan 2013‐08‐19 När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma?  Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller personalens.  Ett sjukt och hängigt barn bör få ha lugn och ro och någon som kan ge det kärlek, tid och omsorg.  Tänk på att det är lättare att orka vara med några få personer hemma än tillsammans med 15‐20 kompisar på förskolan.  Barnets allmäntillstånd, dvs hur barnet äter, sover och orkar är i regel avgörande för om barnet kan vistas på förskolan.  Barnet ska orka delta i de vardagliga aktiviteterna inom‐ och utomhus för att vara på förskolan.  Har barnet haft en besvärlig sjukdom eller upprepade infektioner behöver det ofta vara hemma lite extra efter att det blivit friskt för att hinna vila upp sig.  Lugn och ro hemma i början av en infektion kan också avkorta sjukdomstiden.  Om du känner dig tveksam till vilken sjukdom barnet har och behandling av denna kan du kontakta barnavårdscentralen/vårdcentralen. Där ger man dig gärna råd och hjälper dig att bedöma barnet.  Distriktssköterskan får skriva ut intyg så att en förälder kan vara hemma för vård av sjukt barn mer än en vecka vid barnsjukdomar. Vid syskons sjukdom Vistelse inom barnomsorgen vid syskons sjukdom är enligt överenskommelse med personal eller förskolechef med hänsyn till familjens behov och sjukdomens smittorisk. Feber När barnet har feber ska det vara hemma från förskolan. Barnet ska också vara feberfritt minst en dag innan det kommer tillbaka och orka delta i aktiviteterna både inomhus och utomhus. Antibiotika När barnet behandlas med antibiotika (t ex penicillin) ska barnet vara hemma minst 2 dagar för att vara smittfri. OBS! Vi på förskolan ger inte antibiotika. Ögoninfektion Barnet ska vara hemma om det har variga och kletiga ögon, likaså om barnet är besvärat av sin infektion. Barnet ska vara hemma tills det är symptomfritt. Kräkningar För att återgå till förskolan ska barnet ha ätit normalkost i Diarré minst ett dygn. Barnet ska vara hemma 48 timmar efter sista kräkningen eller diarrén. Svinkoppor En relativt vanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/stafylokocker. Börjar som små varfyllda blåsor som brister och därmed sprider sig. Barnet ska vara hemma tills såren är torra. Matallergi Om barnet är allergiskt mot något födoämne ska skriftligt intyg uppvisas. Blankett finns på förskolan. Allergi Man ska tänka på att man inte går in på förskolan och luktar stark parfym, stall, svin och ladugårdslukt. Förkylning Tänk på att barnen kanske inte orkar vara på förskolan fast de inte har feber. En infektion i kroppen gör att man kan bli trött och ledsen. Höstblåsor Springmask Huvudlöss Smittsamvirussjukdom som ger feber samt blåsor i munnen, på händer och fötter. Måttlig feber. Barnets tillstånd avgör när barnet kan återgå till förskolan. Springmask är en vanlig men ofarlig tarmparasit. Alla kan få springmask, men den är vanligast hos barn. De vanligaste symtomen är klåda i stjärten, ofta på kväll och natt. Rengöring av underkläder och sängkläder och noggrann handhygien är viktig. Barnet ska vara hemma från förskolan tills behandlingen med läkemedel har verkat. Minst 24 timmar från det att läkemedel intagits. Huvudlöss sprids genom nära kontakt huvud mot huvud. Huvudlöss kan orsaka klåda i hårbotten. Då man kammar håret med en finkam får man ut lössen, som är små 2‐3 mm långa, gråaktiga djur. De syns lättast om man kammar sig över ett vitt papper. Lössen lägger ägg (gnetter) som klistrar fast på hårstråna intill hårbotten. Om någon i familjen eller barngruppen har huvudlöss, måste även övriga personer noggrant finkammas och undersökas. Endast de som har löss ska behandlas. Lössen behandlas med preparat som finns att köpa på apoteket. Barnet kan gå till förskolan direkt efter första behandlingen.
Vattkoppor Inkubationstid 14 – 21 dygn. Virusinfektion med vätskefyllda kliande blåsor/koppor. Kopporna börjar med små röda prickar som blivit till vätskefyllda blåsor vilka brister och torkar in till torra skorpor som sedan faller av. Behandling med feber‐ nedsättande och klådstillande medicin kan behövas. Barn med svår klåda kan då de kliar sig få en bakteriell infektion i huden via kopporna. När endast kopporna kvarstår är smittsamheten liten. Man kan räkna med smittfrihet sju dagar efter utslagsdebuten. Det är bättre att få vattkoppor som barn än som vuxen, därför behöver man inte vara rädd för smitta i förskolan. Förskola när barnet är feberfritt och orkar.