Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och
kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm
Gruppdiskussioner – instruktioner
En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv en ordförande som ansvarar för att
diskussionerna resulterar i slutsatser, en eller flera per fråga, och att alla är kommer till tals. Varje
grupp kan utgå från eller flera frågeställningar. Diskussionerna kan också ta en mer allmän
utgångspunkt per tema och slutsatserna kan då anges under ”övrigt”. Anteckningar respektive
slutsatser lämnas in till Kristofer senast kl 14.45 (innan kaffet).
Tema 1 Verktyg för miljömålsarbete, ca 13.00 – 14.00
1. Vad kan vi åstadkomma med befintliga resurser och de verktyg vi har till förfogande?
Det finns andra resurser än kmv-medel. Landsbygdsprogrammet. Personalresurser: in i VP.
Miljömålen. Åtgärdsarbete.
Vi har möte med kommunerna.
Befintliga resurser.
Beskriva vårt arbete i termer av miljömålsarbete.
Kommunerna – antikvarisk kompetens.
Se till att ”andra” medel används till främjande miljjömålsarbete.
Kulturreservat, använda för synliga åtgärder,
Tematiska satsningar.
Synliggöra miljömålen i beslut.
RAÄ kan synliggöra kulturmiljöarbetet mot miljömålen via t ex Källa.
Tillsyn. Styrmedel finns – bristande tillämpning och bristande medel. Miljömålstagg i bef beslut.
Översyn av riksintressen. Skydd genom KML och Miljöbalken. Samverkan internt och externt.
I beslut ange att vilka miljömål som berörs – bra med miljömålsflagg men viktigt att det följs upp
– inte bara ATT utan även HUR det bidrar till måluppfyllelse.
Använd miljömålsmedel inom nyckel för kulturmiljöprojekt
Använd vattenvårdsåtgärder för kulturmiljöprojekt
Viktigt att interna (lst) kommunikationen funkar, miljömålssamordnaren har ett stort ansvar
1
Miljömålsarbetet måste prioriteras på LST. Statliga verk har ansvar att säga till LST att det måste
prioriteras.
Kompetensutveckling i odlingslandskapet (miljömålet Ett rikt odlingslandskap) i Kalmar län,
samma projekt borde initieras i skogen med information, rådgivning finansierat med
Landsbygdsprogramspengar. Enskild rådgivning, kurser (restaurering) av t ex stenmurar,
information
Ökad samverkan lst – SKS
Projekt - ökad beställarkompetens som Skogsstyrelsen haft – bli bättre beställare, vad ska man
tänka på. Projektet är dock inte utvärderat ännu.
Vårdinsatser för ekonomibyggnader i odlingslandskapet kombinera olika ekonomiska medel t ex
miljöstödsmedel och kulturmiljöanslaget till restaureringsinsatser i t ex kulturreservat.
Uppmuntringsbidrag till vårdinsatser för mindre byggnader – ”hjälp till självhjälp”
Riktade insatser till länets karaktärsbyggnader el byggnadskategorier som är på väg bort/hotade
– inventeringar för att få fram bra kunskapsunderlag.
2. Vad skulle kunna förbättras?
Mer kompetens ute i kommunerna. Lokala.
Miljömålssamordnare en eller står det ev
Kontinuerlig dialog mellan olika funktioner.
Stärka vad som är miljömål.
Åtgärdsprogram.
Tematiska satsningar.
Kulturreservaten.
Regionala landskapsstrategier.
Alla ska kunna vinna något – det är viktigt.
Dela ut stjärnor till den egna verksamheten.
Regionala utvecklingsprogram bra arena för tvärsektoriella insatser.
T ex kulturreservat.
Det ska inte hänga på enskilda personer. Det ska fungera ändå.
Stärka samordningen mellan nationella myndigheter.
Tvärsektoriella arbeten.
2
Stötta/uppmuntra kommuner, visa bra exempel ex tätortsnära planering
Tydliggöra befintligt arbete
Få miljömålen att sippra neråt och uppåt, status t ex Miljömålsdagen
Samverkan – mellan verksamhetsområden och myndigheter.
Stödja och uppmuntra kommunerna.
Samverkan internt och externt.
Tillämpning av styrmedlen, PBL.
Gemensam metodutveckling t ex tillsynsprojektet.
Hitta lagom nivåer i kulturmiljöunderlagen och avsätta tid att informera och föra ut.
Viktigt att interna (lst) kommunikationen funkar, miljömålssamordnaren har ett stort ansvar
Intern planering/förberedelse för projekt
”Kulturmiljöfolk” måste bli bättre på att visa frågans relevans.
Naturreservaten – bättre samverkan natur – kultur för att få in kulturmiljödelarna i
skötselplanerna. Men viktigt att man prioriterar i vilka områden/reservat man går in.
Fler checklistor/rutinbeskrivningar (samråd/samverkan) för arbetet med skydd i reservat t ex
skog efter Jönköpings mall åtgärdsarbetet i vattendrag
Översyn av ÅR-mallen – för att få in miljömålen bättre i rapporteringen
Sätta mål eller aktivitet i VP för hur man ska jobba mot miljömålen
3. Hur knyter vi kulturmiljöarbetet till det åtgärdsinriktade miljömålsarbetet?
Lyfta in åtgärder i program, visa det vi gör
Tydliggör det vi redan gör inom kulturmiljöarbetet och se till att få med dessa åtgärder i
åtgärdsprogrammen.
Åtgärdsprogrammen, Kommunala och regionala – kulturmiljöåtgärder metod
Ökad intern samverkan inom lst och i länet.
Vara med vid framtagande av åtgärdsprogram
Åtgärdsprogrammen måste vara tydliga och tas fram brett internt
Få med marker och byggnader i åtgärdsarbetet
Att kulturmiljövården deltar i åtgärdsarbetet och att miljömålen kommer med i
kulturmiljöstrategier/-program
3
Överenskommelser med kommuner och landsting etc där man tar på sig att genomföra vissa
åtgärder/insatser. Detta synliggör även åtgärdsarbetet.
4. Vilka insatser är de bästa/viktigaste för att uppnå målen?
Synliga, lättillgängliga/publika för allmänheten ex skyltlägen
Kunskapsuppbyggnad.
Förmedling.
Öka samverkan i länet t ex genom tvärsektoriella läns???
Ta fram bra exempel på samverkan med XXX, t ex för XXX, kunskapsuppbyggnad
Vikigt att ha en bra kärnversamhet (kulturmiljö)
Viktigt med tillsynsarbete
Rikta samarbetet mot rätt aktörer
Viktigt att statliga myndigheter tydliggör problemen för politikerna
Naturvårdsverket har ett stort samordnande ansvar.
Synliggör åtgärdsarbetet.
Dock viktigt att LST även följer upp åtgärdsarbetet.
Checklistor/rutinbeskrivningar.
Att LST uppmuntrar/stimulerar till insatser/åtgärder med de medel vi har.
Lyfta fram goda exempel (ge feed-back/återkoppling) på bra insatser/åtgärder.
Övrigt
Samverkan – utveckla och styr upp det tvärsektoriella på LST
Det tvärsektoriella arbetet mellan nationella myndigheter måste utvecklas = för att underlätta
länsstyrelsernas arbete
Öka kunskapen om kulturmiljö – miljömål inom kulturmiljövården själva på lst:erna och inom
länsstyrelsen – att få folk se nyttan av integrering kulturmiljö – miljömål
Synliggöra kopplingen kulturmiljöarbete – miljömål i ÅR, VP, beslut av olika slag etc.
Miljömålsflagg = bra.
Se över befintliga resurser, tänka nytt och omprioritera. Exempel: skippa ett överklagande och
satsa tiden på kurs för skogsbruket ang fornlämningar – ger större kulturmiljönytta totalt sett.
Proaktivt = (ofta) effektivt.
Göra uppföljningen roligare.
4
Åtgärdsprogrammen = ta möjligheten till ”nystart” för kulturmiljövårdens miljömålsarbete ute på
länen
Kulturmiljöövervakning.
Till syvende och sist handlar det om att det behövs mer ekonomiska resurser till länsstyrelserna
så man har tid
Tema 2 Hur tar vi ett steg framåt?, ca 14.00 – 14.45
1. Hur kan vi utveckla arbetet framöver?
Arbeta med Globala och Nationella mål/aktualisera målen
Lyfta fram ”vår” del. (Hitta samarbetspartners)
Kolla på hur andra sakområden jobbar (det framgångsrika) t ex naturvården och rödlistade arter.
Förenkla kulturmiljöarbetet.
Använda de regionala grupperna för att utveckla metoder tillsammans
Förenkla och presentera resultatet av projektet i möten i länen
Vad fattas av metodutveckling? Utveckling av åtgärdsarbete och uppföljning av åtgärdsarbete
Strategiska arbetet (miljömålsarbetet) måste prioriteras mer på LST
Lättare för LST att prioritera om man får ett uppdrag
Tydligare samordna resurser (ekonomiska medel etc)
Använd våra länsgrupper bättre = förbättra samverkan
Bättre samverkan natur – kulturmiljö med utgångspunkt i bättre VP (där miljömålen kan vara
ingångspunkt)
Bättre handläggarstöd – med möjligheter till miljömålsuppföljning. Få in detta i nu pågående ITprojekt
Prioritera områden där det ger störst effekt (få synergieffekter)
2. Kan samarbetet mellan länsstyrelserna och nationella myndigheter förbättras?
Skapa dialog med RAÄ
Stödjande insatser/krav
Ja, vill ni inte veta hur? (Red anm: Nej. Absolut inte.)
Ja! Uppdrag 39 – är det en väg att använda för bättre
5
Andra myndigheter?
Samrådsgrupp ??? för miljömålsstyrda för kulturmiljö
Nätverk så man ses ”över gränserna”
RUS gör ett bra jobb
Ja, bättre samordning
RAÄ – SJV
RAÄ – NV
RAÄ – HaV
RAÄ måste driva miljömålsfrågorna betydligt bättre
Bättre samverkan t ex RAÄ – SKS – LST t ex genom att driva gemensamma projekt
3. Hur kan länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete stärkas?
Underhålla nätverk
Miljömålsdagar
Statushöjare, lyfta tvärsektoriella åtgärder/samarbeten
Kanske genom gemensamt VP arbete.
Lanseringsturné även för andra inom XXX + för länsstyrelsen
Samarbete inom lst för ett tema och hitta pengarna!
Se t ex Markernas Mångfald – skapa projekt med detta arbetssätt
Borde kunna använda ex miljömålsarbetet för detta
Viktigt skapa tvärsektoriellt arbete (helt enkelt!)
Gemensam VP tvärsektoriellt
Gemensamma projekt över sakområdesgränser.
Övrigt
RAÄ, vad är målet med miljömålsarbetet.
Att allt arbete skall vara miljömålsarbete
Förslag: Årligt seminarium RAÄ, BoV, SK, NV, HaV och länsstyrelserna ang miljömålskulturmiljöarbete där man diskuterar årets som gått, goda exempel, projekt, frågor av principiell
natur etc (bör även leda till bättre samordning mellan nationella myndigheter och mellan
länsstyrelser och mellan nationell – regional nivå)
6
Måste bli en politisk prioriterad fråga = länsstyrelserna och nationella myndigheter måste bli
bättre på att lyfta kulturmiljöarbetet = intresset bland medborgarna är stort så varför får kmv
inte större genomslag?
Åtgärdsuppföljning behöver också tas upp – kan det vara ett eget verktyg
7