Historia (undervisning på svenska)
Rör inte denna pärm förrän övervakaren ger dig tillstånd att
börja besvara uppgifterna.
Instruktioner
Besvara uppgifterna koncist.
Skriv dina svar på svenska. Svar skrivna på andra språk beaktas inte i bedömningen.
Skriv dina svar på de kopierade provpappren. Skriv varje svar inom utrymmet avsett för detta.
Anteckningar som ligger utanför utrymmet avsett för svaren beaktas inte i bedömningen.
Skriv dina svar med blyertspenna och med tydlig handstil. Bedömaren tolkar mångtydiga anteckningar
enligt det alternativ som ger dig minst poäng.
Ge inte alternativa svar. Om du ger alternativa svar, beaktas i bedömningen endast det svar som ger dig
minst poäng.
Du kan skriva utkast till dina svar på rutigt papper. Anteckningar som du gör på rutigt papper beaktas inte
i bedömningen. Du har fått ett ark rutigt papper. Vid behov kan du be att få mera rutigt papper av
övervakaren.
Om du vill besöka toaletten eller av någon annan anledning vill påkalla övervakarens uppmärksamhet,
räck upp armen. Övervakaren kommer då fram till dig.
Förvara dina färdiga svar inne i denna pärm så att den som sitter bakom eller bredvid dig inte kan se dina
svar.
Provet slutar fyra timmar efter att provet började. Du får lämna salen tidigast kl. 15.00.
Lämna in alla pappren som du har fått till övervakaren framme i salen. Lämna in alla pappren även om du
lämnat några eller alla uppgifter obesvarade. Legitimera dig då du lämnar in pappren.
Poängsättning
Del
Du kan få
Du kan bli antagen bara om du får
1
0–40 poäng
minst 20 poäng
2
0–30 poäng
minst 15 poäng
3
0–30 poäng
minst 15 poäng
totalt 0–100 poäng
Tekniska anteckningar
HHR A (B)
Deltagarnummer
1234
Helsingfors universitet
Humanistiska fakulteten
Historia (undervisning på svenska)
Urvalsprov 24.5.2016
Kontrollera med hjälp av sidnumren att du har fått alla sidor.
Det finns ett deltagarnummer på en del av sidorna. Kontrollera att det är samma på alla sidor.
Texta dina person- och kontaktuppgifter.
Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...), inte t.ex. med kyrilliska bokstäver (абгд...).
Om du inte har en finsk personbeteckning, skriv i stället ditt födelsedatum.
Skriv inte dina person- och kontaktuppgifter på någon annan sida.
Efternamn
Samtliga förnamn
Personbeteckning
E-postadress
Telefonnummer
Behöver du för Försvarsmakten ett intyg över att du har deltagit i urvalsprovet?
Intyget kommer att skickas till dig via e-post.
1 (19)
□ ja
□ nej
Utdrag för uppgifterna i del 1
A
Jacob Burckhardt, Renässanskulturen i Italien
(utgåva från 2002, original på tyska 1860)
De båda sidorna av medvetandet – den sida som vänder sig mot yttervärlden och den som är riktad mot
människan eget inre – låg under medeltiden drömmande eller halvvakna, som under gemensam slöja.
Slöjan var vävd av tro, barnsliga fördomar och illusioner. Världen och historien syntes underbart färgade
därav, och människan var medveten om sig själv endast som ras, folk, parti, korporation, familj eller
någon annan form av det allmänna. Först i Italien skingras denna slöja som en luftig dimma. […]
Människan blir en själslig individ och är medveten om sig själv som sådan.
B
Werner Söderhjelm, Italiensk renässans
(utgåva från 1909, första upplagan 1907)
Varje studie över renässansen i Italien blir nödvändigtvis en studie över motsatser. Det finnes intet skede i
kulturhistorien, där en gången tids arv så segt håller sig fast vid sidan av en ny tids vinningar och idealer,
och där övergångarna ske så plötsligt och oförmedlat. Det finnes heller intet, vars företeelser splittra sig i
en sådan oändlig mängd av enskilda och varierande uttrycksformer. […] Renässansen griper ju alla
områden av livet; den är ju icke blott en konstens, vetenskapens, litteraturens pånyttfödelse, den är
inbegreppet av [en del av] hela den egendomliga [särpräglade] utveckling Europas icke blott kulturella
men också sociala, politiska, merkantila liv genomgår under en viss tid, den är pånyttfödelsen av hela
livet, den moderna tidens och det moderna samhällets långvariga födsloprocess, andens luttring [rening] i
eld och kamp ur medeltidens mörker, mänsklighetens under en oerhörd spänning av alla livskrafter
skeende utveckling till intellektuell frihet.
C
Johan Huizinga, Ur medeltidens höst
(utgåva från 1927, original på holländska 1923)
Längtan efter ett skönare liv gäller som det egentliga kännetecken på renässansen. Här ser man den
fullkomligaste harmoni mellan tillfredsställandet av skönhetstörsten i konsten och i den dagliga tillvaron,
här tjänar konsten livet och livet konsten som aldrig förr. Men gränsen mellan medeltid och renässans är
också här dragen alltför skarp. Den lidelsefulla ivern att göra själva tillvaron skön, den förfinade
levnadskonsten, den färgrika utformningen av levnadsidealet, allt detta är mycket äldre än 1400-talets
Italien. De motiv för livets försköning, på vilka florentinarna bygga vidare, äro ingenting annat än de
gamla medeltidsformerna.
D
Egon Friedell, Kulturhistoria, del I
(utgåva från 1933, original på tyska ca 1930)
Vid denna tid föddes typen för den bornerade [inskränkta], självgode, högfärdige fackmannen och
vetenskapliga specialisten, som ända fram till våra dagar förpestat den europeiska kulturen… En ny
aristokrati kommer till makten, en långt intolerantare, mera isolerad, mera högfärdig av kastanda besjälad,
omänskligare och exklusivare aristokrati.
2 (19)
E
Agnes Heller, Renaissance Man
[Renässansmänniskan] (utgåva på engelska 1978, original på ungerska 1967)
Med renässansen föds den dynamiska människouppfattningen. Individen har sin egen individuella
utveckling, liksom samhället har sin utvecklingsgång. […]. Begreppet ”renässansen” beskriver en
allomfattande social process som sträckte sig från den sociala och ekonomiska sfären där samhällets
grundläggande struktur påverkades, till kulturens område som omfattade vardagslivet, människornas
tänkesätt, moraliska praktiker och etiska ideal, religiöst medvetande, konst, och vetenskap. […]
Renässansen var den första vågen i en lång förändringsprocess från feodalism till kapitalism. Engels
beskrev den mycket riktigt som en ”revolution”.
F
Lauri Huovinen, Italian renessanssikulttuuri
[Italiens renässanskultur] (finsk originalutgåva 1987)
Den italienska renässansen är i sin fullständighet historiens gyllene blomma. Bara italienarna hade
obestridligt allting i Europa: högkultur, storindustri, banker och bankirer, internationell handel,
omedelbara land- och havsvägar ut i hela världen, vetenskap, ett mästerskap inom konst som föreföll
ouppnåeligt, en organiserad skolinstitution, berömda universitet och lärda, källor för folkens vetande och
kunnande.
G
Michael Nordberg, "Renässansmänniskan"
(svensk originalutgåva 1993)
Alla utläggningar i litteraturen från Burckhardt och framåt om ”individualismen”, att man enbart betydde
något som individ, inte som medlem av en släkt eller en korporation, som något nytt och särpräglande för
”renässansens” italienare bygger på godtyckliga och anakronistiska tolkningar utan klara definitioner, och
på luftiga generaliseringar. De har absolut intet som helst stöd i samtida källor. Ingen man (ty givetvis är
det bara män det är fråga om) i 1400-talets Italien kunde i egenskap av individ, hur duglig han än var, nå
status och politiskt inflytande. Status fick den enskilde i Florens, Siena eller Venedig enbart som medlem
av en familj, eller snarare en släkt, med anor och anseende.
H
Jack Goody: Renaissances. The One or the Many?
[Renässanser. En eller många?] (originalutgåva på engelska 2010)
Kontakten med de östliga kulturerna stimulerade till de förändringar som ledde till den italienska
renässansen. Det vill säga de stimulerade till en aktivering av handeln, en återfödelse av en bredare
världssyn och en förnyelse av de kulturella kontakterna mellan det förgångna och nuet. Men alla dessa
litterära kulturer hade sina egna perioder av tillbakablickande på förgångna tider, sina egna kulturella
blomstringsperioder, egna pånyttfödelser då övernaturliga förklaringar ibland utmanades och en mera
sekulär humanism florerade. Från en sociologisk utgångspunkt var renässanserna många och inte
begränsade till en process som kan kallas ”kapitalism” eller till västvärlden. Europa var inte en ensam
kontinent, och inte en kulturellt isolerad ö.
3 (19)
Tekniska anteckningar
HHR B (B)
Deltagarnummer
Granskarens anteckningar
4 (19)
1234
Del 1
På sidorna 2 och 3 finns åtta textutdrag (A–H).
Uppgift 1.1
Hur karaktäriserar de olika texterna renässansen? Jämför texterna med varandra. På sidorna 5 och 6 finns
utrymme för ditt svar.
5 (19)
6 (19)
Uppgift 1.2
Diskutera vad likheterna och olikheterna i de olika skribenternas synpunkter kan bero på. På sidorna 7
och 8 finns utrymme för ditt svar.
7 (19)
8 (19)
Uppgift 1.3
Vilka beskrivningar i de valda textutdragen tycker du själv att karaktäriserar renässansen bäst?
Argumentera för dina synpunkter. På sidorna 9 och 10 finns utrymme för ditt svar.
9 (19)
10 (19)
Del 2
Varför uppstod en världshandel och utvecklades den 1450–1750? Vilken betydelse hade denna handel för
nya tidens Europa? På sidorna 11–14 finns utrymme för ditt svar.
11 (19)
12 (19)
13 (19)
14 (19)
Del 3
Uppgift 3.1
Varför och hur förändrades det svenska rikets förvaltning under 1600-talet? På sidorna 15 och 16 finns
utrymme för ditt svar.
15 (19)
16 (19)
Uppgift 3.2
Vad var hattarnas krig? Varför bröt detta krig ut och vad hade det för konsekvenser i Sverige och
Finland? På sidorna 17 och 18 finns utrymme för ditt svar.
17 (19)
18 (19)
Granskarens anteckningar
19 (19)
