3.6 grönstruktur

Grönstruktur
Planförslag
3.6 Grönstruktur
Med grönstruktur menar vi det sammanhang som finns mellan gröna ytor, vatten samt flora och fauna. Svedala kommuns grönstruktur ska ha hög
kvalitet och locka till olika aktiviteter. Ambitionen är att skapa grönytor som kan fungera som lättillgängliga mötesplatser.
Gröna ytor behövs, i samtliga kommundelar. Det är bättre att skapa några få och lite större samlade ytor, i stället för många småytor. Ytorna bör hänga
samman i en struktur. Det ska vara möjligt för människor att säkert röra sig mellan områdena och det ska finna spridningskorridorer för växter och
djur. Grönstrukturen berör hela kommunens yta. Den biologiska mångfalden ska gynnas och ett attraktivt rekreationslandskap skapas.
Landsbygden
Grönstruktur är sambandet mellan levande organismer i staden och på landsbygden. Grönstrukturen består av gröna områden för växter, djur och
människor. Den struktur som dessa områden bildar gör det möjligt för växter och djur att sprida sig
och förflytta sig samtidigt som den gör det möjligt
för människor att förflytta sig i gröna stråk i staden
och på landet.
Stommen i grönstrukturen utgörs på landsbygden
av sjöar och vattendrag, skog och hagmark. Dessa
områden binds samman av dikesvegetation, åkerkanter och vägrenar, alléer, vattendrag och stigar.
Den biologiska mångfalden är störst i gränsen
mellan olika områden och där vegetationen är flerskiktad, det kan till exempel vara skogsbryn eller
stränder.
Stommen i tätorterna utgörs av parker, trädgårdar
och gatuplanteringer. I tätorterna finns den största
biologiska mångfalden i trädgårdarna och i parkerna.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
Det finns stora naturvärden i Svedala och gott om
vilt. Sjö- och backlandskapet innehåller värdefulla
kärnområden som skyddas genom Natura 2000,
som naturreservat och är upptagna i kommunens
naturvårdsplan. Dessa områden utgör kärnområden i riksintresset för naturvård som omfattar stora
delar av kommunen. Här finns stora mängder vilt.
Viltstråken har kartlagts av Scandiaconsult i en
rapport från december 2001.
Skåneleden, motions- och vandringsslingor kring
Torup och cykelkartan visar var människor kan ta
sig fram i landskapet. Dessa vandringsleder tillsammans med småvägar och stigar erbjuder rika
rekreationsmöjligheter.
Svedala ska vara en kommun med god bostadsmiljö, hälsa och det goda livet i fokus. Därför bör
möjligheter till rekreation utvecklas kring tätorterna.
Eftersom de ligger i åkerlandskapet är det viktigt att
förbättra möjligheten att röra sig i landskapet, för
en promenad eller för att nå ett större grönområde.
Det blir mer intressant att ge sig ut i landskapet
om man kan välja mellan olika promenader och gå
olika långa slingor vid olika tillfällen.
57
Allé av hästkastanj.
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
PLANFÖRSLAG
Grönstruktur
Barriärer
Samband
Större vägar som E 65, väg 108 och väg 841 mellan Bara och Malmö är liksom järnvägen och ett
storskaligt åkerlandskap barriärer som hindrar
framkomligheten för människor och djur.
Landskapet innehåller stora kvaliteter som binds
samman på olika sätt. Människor som rör sig i
markerna gynnas av småvägar för promenader,
cykling eller ridning. Stigar kan föra ut i spännande
och mer ostörda områden. Möjligheten att nå ut i
naturen från tätorterna är angelägen. För den som
inte har så lätt att röra sig är det viktigt att busshållplatser och bilparkeringar finns intill attraktiva
områden. Det är även viktigt att gångstråk anläggs
så att funktionshindrade kan ta sig fram.
Kommunikationsleder kan överbryggas med planskilda korsningar för gång- och cykelvägar. Det
finns passager men krävs fler under eller över de
stora kommunikationsstråken. Ravinen mellan
Fjällfotasjön och Börringesjön bevakas i arbetet
med Sturupspendeln. Nya broar som byggs ska
vara öppna och ha så långa spann att vilt kan passera intill en väg, cykelväg eller ett vattendrag under bron. Även vid små vattendrag bör passager
för groddjur anordnas under nya vägar.
Åkerlandskapet blir mer tillgängligt för människor
och djur om brukningsvägar binds samman till rideller vandringsleder. Det kan ske genom att smala
remsor längs åkerkanter eller diken undantas från
odling och så kallade beträdor skapas.
Grönområden
Grönstrukturen binder samman de grönområden
som finns. Det skogsklädda backlandskapet fortsätter österut in i Lunds och Skurups kommuner.
Det är ett av Skånes stora och värdefulla naturområden med många kvaliteter.
Grönstråken tar inte hänsyn till kommungränserna
utan ska binda samman kommunerna. De stråk
som finns till Staffanstorps kommun från Bara och
Klågerup bör förstärkas. Längs Sege å ska grönstråket utvecklas och bindas samman med Västra
Kärrstorp och vidare mot Västra Ingelstad i Vellinge kommun och med Oxie i Malmö stad. För
mellankommunala frågor se sid 120.
Växter och djur är också betjänta av gröna korridorer. Gröna korridorer kan vara alléer som fåglar
eller insekter kan följa, fuktstråk för groddjur eller
dikesrenar för sommarblommor.
Sjöarna och vattendragen är också ett viktigt inslag i grönstrukturen som finns i Svedala, mer än i
omgivande kommuner.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
Beträda med traktorspår. Här är det möjligt att gå
utan att förstöra växande gröda.
58
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
Grönstruktur
Planförslag
Lund
841
Malmö
108
E 65
Ystad
Trelleborg
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
59
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
PLANFÖRSLAG
Grönstruktur
Tätorter
Trädgårdar, parker, kyrkogårdar, gång- och cykelvägar tillsammans med våtmarker och vattendrag
utgör stommen i grönstrukturen. Parker och villaområden med uppvuxna trädgårdar är den natur,
med årstidsväxlingar, som alla kan uppleva varje
dag. Människan har behov av både natur och kultur för att må bra. Forskare har också visat att vi
blir fortare friska efter en sjukdom, operation eller
liknande om vi kan uppleva naturen även om det
bara är genom fönstret.
Det är många som inte hinner eller kan ta sig ut
på långa promenader. För dem och alla boende är
det därför viktigt att bostädernas närområden har
hög kvalitet. Där ska finnas grönska av olika karaktär. Patrik Grahn som är forskare på SLU i Alnarp
har i sina arbeten identifierat åtta karaktärer som
presenteras här intill. För att tillgodose dessa önskemål krävs en utveckling av såväl kommunens
parker, som privata bostadsgårdar och verksamhetsområdenas grönytor.
De tre större tätorterna ligger alla i åkerlandskapet
där det krävs förbindelser ut till naturen. Med en
varierad vegetation och funktion i parkerna kan en
rik naturupplevelse erbjudas på nära håll. Det finns
relativt mycket parkmark i kommunen men en stor
del av den består av gräsytor. På följande sidor
citeras en del av målsättningen med parkutvecklingen ur Grönplan del II För Svedala, Bara och
Klågerup från 1997. Arbetet med en ny grönplan
pågår.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
De åtta parkkaraktärerna
De åtta parkkaraktärerna är en analysmetod utvecklad av Patrik Grahn på SLU, Alnarp. Metoden används för att beskriva sociala värden i parker och grönområden. Karaktärerna är följande: det vilda, det
artrika, det rymliga, det rofyllda, det lekfulla, det gröna torget, det festliga, det kulturella.
1. Det vildaEtt område som känns helt opåverkat av människan. Vegetationen skall se spontanetablerad ut och inga stigar får se anlagda ut.
2. Det artrika Här finns en artrikedom, olika livsformer, olika storlekar, färger och former. Det kan
finnas i naturliga bryn eller i starkt kulturpräglade
parker där man satsat på en mångfald av olika
växter.
3. Det rymligaParken ska kännas stor och rymlig. Dessutom ska parken vara uppbyggd så att de
olika delarna ser ut att naturligt höra samman och
utgöra en helhet.
4. Det rofylldaParken ska ge ett intryck av renhet
och ostördhet. Den rofyllda parken ska vara stor
och inte innehålla några permanenta anordningar
för olika aktiviteter. Inga bullerstörningar får finnas.
Platsen ska vara välskött och fri från skräp och
ogräs.
60
5 Det lekfullaEn robust plats för barnens lek.
Klätterträd eller andra lekanordningar. Miljön ska
inspirera till lek och kojbyggen. Upptäckarlusten
ska väckas till liv.
6 Det gröna torget En stor öppen yta av klippt gräs
för idrottslekar och andra utomhusaktiviteter.
7 Det festligaEn starkt kulturpräglad plats där
olika aktiviteter äger rum. Hit går man för att se på
människor, koppla av och roa sig bland andra. En
permanent attraktion som ett café eller liknande är
en tillgång för en park av detta slag. Här kan finnas en scen som ger utrymme för olika typer av
uppträdanden. Parken ska vara välförsedd med
armaturer för att upplevas trygg även kvällstid.
8 Det kulturella Parken med inslag av kulturella
element. Prydnadsparken är en extrem variant av den kulturella parken. Fontäner, statyer och blomsterarrangemang är viktiga inslag som visar på platsens historia och kultur.
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
Grönstruktur
Planförslag
Social betydelse
Ekologisk betydelse
Människors fritid och rekreation
Biologisk mångfald
Nuläge
Traditionellt är våra parker anlagda för promenader, samvaro och lek. Parker och rekreationsområden ska vara lätta att nå och vederkvickande att
vistas i. De bör sammanlänkas av gång- och cykelvägar i gröna stråk utan alltför många barriärer.
Växter och djur känner inga gränser utan ingår i
ett helhetssystem som omfattar all grön mark. Den
biologiska mångfalden syftar på mängden arter
och individer av växter och djur, och variationen
av biotoper och ekosystem. Bevarandet av den
biologiska mångfalden är grundläggande för livet
på jorden. Genom att arbeta med biotoper eller
växtsamhallen, där mark, vatten, växter och djurliv fungerar tillsammans i ekosystem, gynnas den
biologiska mångfalden.
En stor del av parkmarken har liten variation och
ett fattigt biologiskt liv. Endast på några få ställen
kan läget anses tillfredställande. En alltför ensidig
skötsel tillsammans med att man i nyanläggningsskedet planterat ett litet antal arter bidrar till detta.
Den rika förekomsten av vattendammar och bruksbuskage som kan ges en fri utveckling gör emellertid att utgångsläget för förbättringar är gott.
Pedagogik
Parkerna och skolgårdarna har en viktig pedagogisk uppgift i förmedlandet av förståelsen for naturens kretslopp. Inte minst våra barn behöver tillgång till stimulerande parkmiljöer.
Nuläge
Tätorterna har stora områden av gräsmark som
tillfredsställer en del av de sociala behoven t ex
möjligheten att idka bollsporter och andra utrymmeskrävande aktiviteter. För den naturintresserade flanören är däremot möjligheterna mera
begränsade. När det gäller småbarnsleken är lekplatserna många men ibland bristfälligt utformade
i fråga om rumsliga kvaliteter. Som helhet kan man
säga att den totala grönytan av social betydelse är
stor men ofta alldeles för ensidig.
Målsättning
• Skapa större vistelsevärden - vindskydd, något att titta på
Klimat och hälsa
Grönområdena fungerar som stadens lungor genom att växterna binder stoft som finns i luften,
samt tar upp koldioxid och ger ifrån sig syre. Klimatet i tätorten påverkas av grönskan som jämnar ut temperaturskillnader. Med planteringar kan
lä skapas över stora områden, vilket inte minst är
viktigt vid den enskilda sittplatsen.
Målsättning
• Större variation, öppet - slutet, vått - torrt och
flera arter.
• Mera naturlikt - med välutvecklade bryn av
örter, buskar och träd
• Mera vegetation i områden med stora gräsarealer
Biologisk kommunalteknik
Grönområdena får ständigt nya funktioner. På
senare tid har man börjat använda dem t ex för
fördröjning, rening eller infiltration av dagvatten.
Kvarterskomposter förekommer i många kommuner, dock inte i Svedala. Efterhand som fler kretslopp sluts kan nya funktioner utvecklas.
• Flera mål- och träffpunkter - aktiviteter att
samlas kring, attraktiva sittplatser, torg mm
• Anlägg lövskogsdungar med inre vistelsekvaliteter
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
61
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
PLANFÖRSLAG
Kulturell betydelse
Kulturell identitet
Äldre parker, kyrkogårdar och trädgårdar rymmer
liksom alléer mycket av stadens kulturhistoria. En
syrénhäck eller en märgelgrav, som finns kvar sedan ett lantbruk ersatts med villabebyggelse, bidrar till att förmedla kontakten bakåt i tiden. Nya
planteringar t ex i gamla ägogränser kan få samma
funktion.
Stadens gestaltning
Parker och grönska innehåller viktiga stadsbyggnadselement samt gör det möjligt att orientera sig
och känna igen sig i olika delar av staden. Vegetation medverkar till att ge tydliga ramar. Stora träd
i parker och på gator och torg är värda särskild
uppmärksamhet.
Grönstruktur
Nuläge
Det omgivande backlandskapet är en viktig del av
tätorternas identitet. Det är framförallt detta landskap och de stora grönområdena som tillkom under
60- och 70-talen som ger de starkaste intrycken.
Målsättning
• Öka antalet gatuträd - om befintliga träd tas
bort ersätts varje träd med två nya
Kommunen vill:
• utveckla gröna stråk för människor, växter
och djur
• utveckla möjligheterna till närrekreation.
• erbjuda kommuninvånarna god tillgång till
parker och naturmiljö
• Bevara och förstärk parkernas särdrag
• att parkerna ska vara trygga och ha ett varierat innehåll så att de olika parkkaraktärerna
finns i alla tre tätorterna
• Markera viktiga punkter i staden med en omsorgsfull utformning och skötsel
• att det ska finnas gröna miljöer tillgängliga
för funktionshindrade
• Verka för att ta till vara park- och trädgårdstraditioner från olika tider
• utveckla passager så att E 65, väg 108 och
järnvägen kan passeras
• i samverkan med markägare verka för att
beträdor i åkerkanter, längs ägogränser och
vattendrag anläggs
• bevara tilltalande landskapsavsnitt
• utveckla barnens gröna miljöer
• utveckla gröna stråk som binder samman
tätorterna och omkringliggande rekreationsområden
• att det ska finnas hundrastplatser i alla kommundelar
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
62
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09