Planförutsättningar
5 PLANFÖRUTSÄTTNINGAR
På följande sidor redovisas riksintressen som gäller enligt Miljöbalken kap 3 och 4 samt länsstyrelsens beskrivningar av vad som är värdet i riksintresseområdena.
Här redovisas också förordnanden och andra förutsättningar för planarbetet som regleras av olika lagar.
På kommunal och regional nivå har utredningar och policys utarbetats som också ligger till grund för planförslaget.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
105
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
planförutsättningar
RIKSINTRESSEN
5.1 Riksintressen
Kartan på följande sida redovisar kommunens
samtliga riksintressen.
Försvar
Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap
9§ andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels
finns områden i form av övnings- och skjutfält och
flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden
som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De
senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av
Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda
av riksintresset.
I Svedala kommun finns inga öppet redovisade
riksintressen. Riksintresset kan framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som
master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana ärenden. Hela
landets yta är samrådsområde för objekt högre än
20 m utanför tätort och högre än 50 m inom tätort.
Alla ärenden i Svedala kommun rörade objekt högre än 20 meter ska remitteras till försvarsmakten.
Försvaret har även utpekade samrådsområden.
Delar av Svedala kommun ingår i Försvarets
samrådsområden. Bygglov inom dessa områden
remitteras till försvarsmakten.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
106
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
Planförutsättningar
RIKSINTRESSEN
Lund
841
108
Malmö
E 65
Ystad
Trelleborg
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
107
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
RIKSINTRESSEN
planförutsättningar
Kommunikation
Järnväg
Banverket har genom beslutet 2000-04-06 enligt
3 kap 8 § MB angett att Ystadsbanan som går igenom Svedala kommun är en länsjärnväg av riksintresse.
Banverket har genom beslutet 2006-12-20 enligt
3 kap 8 angett att den framtida Sturupspendeln är
riksintresse för kommunikationer.
Vägar
I Svedala kommun finns 4 vägar av riksintresse för
kommunikation. De tillhör tre olika grupper: E 65
ingår i det nationella stamvägnätet. Väg 108 är av
särskild betydelse för regional eller interregional
trafik. Norra Sturupsvägen (väg 816) och Södra
Sturupsvägen (väg 813) är vägar som förbinder
kommunikationsanläggningar av riksintresse (flygplatsen).
Ny sträckning av E65 anges också av Trafikverket
som trafikanläggning av riksintresse.
Flyg
Malmö Airport är av riksintresse för flyget.
Svedala kommun har upprättat en fördjupning av
översiktsplanen för Sturup antagen av kommunfullmäktige 1993. I denna FÖP från 1993 finns ett
markreservat för en ny landningsbana som är placerad tvärs den befintliga. Det anges i planen att
Sturups flygplats med tillhörande framtida tvärba-
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
na är av riksintresse för flyget. Avgränsningen har
gjorts till det område som omfattas av bullernivån
55 dB enligt bullerberäkningar. Luftfartsverkets har
beslutat 1996-06-28 enligt 3 kap 8 § miljöbalken att
Malmö Airport med framtida tvärbana och erforderliga flygvägar är av riksintresse för kommunikation.
Arbetet med ny fördjupning av översiktsplan för
Sturup pågår. Bakgrunden är att fd Luftfartsverket,
Malmö Airport, Swedavia AB gör bedömningen att
tvärbanan inte kommer att byggas, eftersom den
inte ger tillräcklig kapacitetsökning. Däremot anser
Malmö Airport att det finns framtida behov av en ny
parallellbana, dvs en landningsbana som placeras
i samma riktning som den nuvarande banan.
Transportstyrelsen kom 2009 med ett riksintresseanspråk för en ny parallellbana. Riksintresset
omfattar såväl en avgränsning på marken för anläggningen som ett influensområde för bl a bullerpåverkan.
Den 1 april 2010 slogs de olika trafikmyndigheterna
(Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och delar av
Transportstyrelsen) samman till Trafikverket. Trafikverket har under 2010 gjort en översyn av riksintressen för trafikslagens anläggningar. Här ingår
riksintresse för befintlig och ny parallellbana.
På kartan på sidan 111 anges ett utredningsområde för riksintresse för flyget. Både den fysiska
utbredningen och ett influensområde för flygbuller
anges. I den nya FÖP Sturup kommer det att ut-
108
redas vilka lägen för landningsbana som bör reserveras i planeringen. Vidare kommer att utredas
vilken begränsning nuvarande flygplats och en
framtida ny landningsbana har på markanvändningen. I FÖP Sturup kommer också att ingå en
avvägning mot andra intressen.
På kartan visas de alternativa lägen för ny parallellbana som utreds inom den lokaliseringsutredning med MKB som har tagits fram som ett första
skede i FÖP Sturup. Tvärbanealternativen är inte
medtagna. Bullervärdet LA max 70 dB(A) utgör
yttre gräns för området, vilket hittills varit gräns för
bullerriktlinjer vid prövning av ny bebyggelse. Boverket har som central myndighet ett uppdrag att
ta fram nya riktlinjer för flygbuller. Enligt Boverkets
förslag, under 2009, till nya riktlinjer kommer riktvärdet också definieras av ekvivalentvärden.
På grund av att FÖP Sturup inte är färdig ska avgränsningen av utredningsområdet ses som ungefärligt eftersom flygbanorna och influensområdet
kan komma att ändras. Utredningsområdet avses
fungera tills frågorna kring flygplatsens utveckling
är klarlagda.
Styrgruppen för FÖP Sturup har, i mars 2010, förordat att de parallellbanealternativ som är belägna
närmast befintlig bana samt 0-alternativet utreds
vidare.
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
Planförutsättningar
RIKSINTRESSEN
Lund
841
108
Malmö
E 65
Ystad
Trelleborg
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
109
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
planförutsättningar
I ÖP 2002 framgår följande:
”Flygvägar (MB 3:8)
I koncessionsbeslutet för Sturup har en flygväg söder om Klågerup pekats ut. Flygvägen strider mot
fördjupad översiktsplan för Sturup -93.
Eventuellt bör högsta tillåtna värden för störningar
genom buller regleras med stöd av PBL. Förslagsvis bör detta gälla lämpliga delar av områdena utanför max-zonen.
Av den fördjupade översiktsplanen för Sturup framgår att behov kan finnas att reglera högsta tillåtna
värden för bullerstörningar. Det framkom att sådant
behov endast förelåg om Koncessionsnämnden för
miljöskydd i sin handläggning av befintlig flygplats
inte lyckas uppnå syftet med rekommendationen i
samband med prövning av befintlig bana.
Inom max-zonen skall om- och tillbyggnader av
bostäder och vårdlokaler eller liknande utföras
så att maximalljudnivån inomhus aldrig överstiger
45 dBA.
Flygvägen söder om Klågerup strider mot fördjupad översiktsplan för Sturup-93. Skäl finns att
överväga reglering av högsta tillåtna värden för
bullerstörning.
I närheten av banområdet är det med hänsyn till
den värdefulla miljön och till behovet av skyddszon
för radionavigeringshjälpmedel i banornas inflygningsriktning angeläget att befintliga ledningar på
sikt markförläggs. En skyddszon på drygt 3-4 km i
resp banändor erfordras.
Kommunens avsikter
Inom influensområdet:
Beslut enligt lagar knutna till MB får inte tas som
påtagligt kan försvåra utvecklingen eller utnyttjandet av Sturups flygplats, under förutsättning att
flygvägarna regleras läges- och tidsmässigt, till
max-zonen, så större tätorter (Bara, Svedala, m fl)
inte flygs över på sådan höjd att störningar uppstår.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
Övningsflyget regleras läges- och tidsmässigt på
sådant sätt att bostadsområden inte utsätts för
störningar.
Inom hinderfrihetszonerna får master och bebyggelse inte genomtränga hinderytorna. Den horisontella hinderytan på +117 meter över havet, den
koniska hinderytan från +117 till +217 meter över
havet och slutligen de fyra övergångsytorna upp
till mellan 210-220 m över havet. Vidare föreslås
att Malmö-Sturup flygplats får inom ovannämnda
hinderytor yttra sig över alla planärenden samt alla
bygglovsärenden som avser byggnadsobjekt högre än 15 m över mark. Särskild hänsyn skall tas till
radionavigeringshjälpmedel.
Inom 13 km från banändar får inga avfallsupplag
etableras.”
På kartan sid 109 anges de influensområden för
flygbuller och hinderfrihet som ingår i FÖP Sturup
1993.
110
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
Planförutsättningar
Lund
841
108
Malmö
E 65
Ystad
Trelleborg
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
111
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
RIKSINTRESSEN
planförutsättningar
Friluftsliv
Kommunen har områden som berörs av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 § MB. Sjö- och
åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne, Kustturism
och friluftsliv är ett riksintresse med geografiska bestämmelser enligt regeringsbeslut SFS 1987:247,
1987-07-01, enligt 4 kap 2 § MB.
Romeleås- och sjölandskapskommittén, RÅSK,
har bildats av kommunerna Lund, Malmö, Sjöbo,
Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad samt Region Skåne för att ta till vara och utveckla riksintresseområdet.
Detta gäller inom riksintresse enligt
4 kap 2§ MB
Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön
får komma till stånd i dessa områden endast om
det inte möter något hinder enligt 2 § och om det
kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna
utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret.
Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna
inte heller hinder för anläggningar för utvinning av
sådana fyndigheter av ämnen eller material som
avses i 3 kap 7 § andra stycket.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
112
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
RIKSINTRESSEN
Planförutsättningar
Lund
841
108
Malmö
E 65
Ystad
Trelleborg
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
113
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
planförutsättningar
RIKSINTRESSEN
Kulturmiljö
M:K116, Görslöv-Torup mm
Länsstyrelsens värdetext
M:K117, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 §
MB, Görslöv-Torup mm, Kuperat odlingslandskap
med förhistoriska bruknings- och bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slätten och
Romeleåsen kring Sege å, som väl speglar framväxten av det skånska jordbrukslandskapet som
präglats av storgodsens förvaltning.
Beskrivning
Området är ett kuperat odlingslandskap med spår
från flera olika bebyggelse- och jordbruksutvecklingar i övergångsbygden mellan slätten och Romeleåsen kring Sege å, som väl speglar framväxten
av det skånska jordbrukslandskapet som präglats
av storgodsens förvaltning. I den norra delen av
området ligger Klågerups slott som är känt sedan
1100-talet, samt korsvirkestorpen Grönetorp, Helenetorp och Månstorp som är uppförda under tidigt 1800-tal. Det kuperade odlingslandskapet har
nära anknytningar till Torupsområdet.
Den södra delen uppvisar en varierande natur med
Yddingesjöns flacka strandängar och hagmarker,
lövskogen i sydost och vidsträckta åkerfält i väster.
Torups slott med dess byggnader, omgivande park
ligger i ett öppet odlingslandskap med spår efter
den skånska sätesgårdens utveckling från medeltid till nutid. På 1960-talet försökte man genom
en omfattande renovering återge Hyby slott dess
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
1800-tals prägel. På Hyby finns landets enda arkitektritade storkbo (arkitekt H Zettervall) en tornliknande tegelbyggnad i nygotisk stil från 1870.
M:K117, Skabersjö
De flesta husen i Skabersjö by är byggda under
1800-talet och har tegel- eller putsfasader. De ligger med långsidorna mot bygatan. Byn är väl avgränsad gentemot omgivningen.
Länsstyrelsens värdetext
M:K122, Börringe
M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 §
MB, Skabersjö, Slottslandskapet kring Skabersjö
slott och Sege å med förhistorisk bruknings- och
bosättningskontinuitet som väl belyser framväxten
av det av slottet präglade odlingslandskapet och
bebyggelsen.
Länsstyrelsens värdetext
M:K122, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 §
MB, Börringe, Medeltida borglandskap med förhistorisk kontinuitet och talrika lämningar efter befästa försvarsanläggningar i en svagt kuperad öppen
odlingsbygd.
Beskrivning
Beskrivning
Slottslandskapet kring Skabersjö slott och Sege å
har en förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet som väl belyser framväxten av det av slottet präglade odlingslandskapet och bebyggelsen.
Området, vilket domineras av Skabersjö gods,
ligger i gränsen mellan slätt- och backlandskap. I
nordväst utmärks området av det flacka odlingslandskapet, medan ett mera kuperat landskap dominerar i öster och sydväst.
Området kring Börringe-Lindholmen präglas än i
dag av det medeltida borglandskapet och har en
tydlig förhistorisk kontinuitet med talrika lämningar
efter befästa försvarsanläggningar. Kyrkobyggnaderna visar tydligt på 1700-talets förändring av den
medeltida sockenstrukturen. Börringe stationssamhälle och tegelbruk var av stor vikt vid förra
sekelskiftet och visar tydliga spår av godsets inverkan. Bygdegården är ett tidstypiskt exempel
på folkrörelselokaler från 1930-talet. Området visar med sina borganläggningar, gods, herrgårdar
samt arbetar- och hantverkshus, odlingslandskap,
vägsystem och alléer tydligt på den historiska utvecklingen.
Skabersjö slott ligger centralt i ett typiskt skånskt
slottslandskap. Genom stenkammargraven, kyrkorna, slottsanläggningen, väderkvarnen samt
gårds- och bybebyggelsen kan man utläsa hur
området har vuxit fram.
114
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
Planförutsättningar
RIKSINTRESSEN
Lund
841
108
Malmö
E 65
Ystad
Trelleborg
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
115
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
planförutsättningar
RIKSINTRESSEN
Natur
Naturvårdsverket senaste beslut om en översyn
av riksintressen för naturvård är från 2000-02-07
enligt 3 kap 6 § MB, där Backlandskapet söder om
Romeleåsen ingår.
Motiveringen är:
“Backlandskapet sydväst om Romeleåsen är ett
av de mest välutvecklade landskapen med dödistopografi i landet. Backlandskapet är beläget över
den sk Alnarpssänkan, en förkastning i berggrunden, orienterad i nordväst/sydostlig riktning. Förkastningsdalen uppvisar avlagringar med en komplex kvartär stratigrafi från bl a äldre istider. I det
säregna småkuperade landskapet finns platåleror,
som är unika för landet, och tappningsdalar från
små uppdämda sjöar. Torvhålor och småsjöar är
spår av kvardröjande dödisrester. Backlandskapets geologiska bildningshistoria är en av de mest
komplicerade i landet och är endast delvis känd.
I området finns rika typer av lövskog, torr- och
fuktängar, rik- och fattigkärr. Omväxlande exponeringsförhållanden ger upphov till stor vegetationsvariation. Sydligaste förekomst av flera fattigmarksväxter. Kulturlandskap i mosaikartad miljö.
Landskap av mellaneuropeisk typ. Mycket rik fauna. Viltrikaste området i Skåne, med bl a kronhjort
och dovhjort. Rik häckfågelfauna, bl a glada, svarttärna, grågås, sommargylling, trastsångare. Huvudsaklig utbredning i landet för ätlig groda.”
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
116
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
Planförutsättningar
RIKSINTRESSEN
Lund
841
108
Malmö
E 65
Ystad
Trelleborg
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
117
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
planförutsättningar
RIKSINTRESSEN
Natura 2000-områden
Enligt 4 kap 1 § MB jämställs Natura 2000-områden med riksintressen. Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk inom EU. Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett
betydande sätt kan påverka miljön i ett sådant naturområde. Arbetet styrs av två EU-direktiv:
Fågeldirektivet omfattar skydd av fåglar, som lever i vilt tillstånd inom EU:s område samt för deras
livsmiljöer. (SPA)
Habitatdirektivet omfattar livsmiljöer, vars naturliga
utbredningsområde inom EU är mycket litet eller
har krympt avsevärt. Det handlar om unika områden, som är representativa för någon av EU:s sex
biogeografiska regioner. (SCI)
Inom kommunen finns 5 Natura 2000-områden av
gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet: Lemmeströtorp (SE 0430132), Eksholm (SE 0430133),
Yddingen (SE 0430135), Hunneröds mosse (SE
0430145) och Torup (SE 0430178). Det finns inga
Natura 2000-områden som avsatts enligt fågeldirektivet.
Lemmeströtorp
Norr om Lemmeströ ligger ett variationsrikt område med delvis gammal bokskog, betesmarker och
rikkärr. Skogen innehåller gamla bokar och ekar,
samt mycket död ved, vilket ger förutsättningar för
bl a svampar och vedlevande insekter. Området
hyser en mycket rik fauna, och ingår i Prästaskogs
naturreservat.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
Eksholm
Torup
Norr om Eksholmssjön finns ett variationsrikt landskap med ädellövskog, alkärr, ängsmark och små
åkerlappar. I området finns även gamla ekar och
bokar, som har utvecklats fritt under lång tid. Området är en viktig lokal för Ekoxen. Området ingår i
Eksholms naturreservat.
Natura 2000-område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet. Bokskogen vid Torups slott
i Svedala kommun är ett mycket populärt friluftsområde för invånarna i sydvästra Skåne. Malmö
kommun äger idag Torup och den tillhörande skogen på totalt ca 350 ha. Bokskogen hyser en rik
kärlväxt- och svampflora men mest exklusiv är
vedinsektsfaunan. Områdets kvalitet är enligt naturvårdsverket ett stort skogsområde som till stora
delar förr varit utmarksbete till Torups slott. Ett stort
antal rödlistade arter har nyligen hittats i området
som saknar specifikt områdesskydd.
Yddingen
Väster om Yddingesjön finns ett område med
sumpskog och alkärr, som innehåller landets enda
kända förekomst av större grynsnäcka (Vertigo
moulinsiana). Området saknar specifikt områdesskydd.
Hunneröds mosse
Länsstyrelsen arbetar för närvarande med att bilda
naturreservat för Torup.
Natura 2000-område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet. Hunneröds mosse är ett kärr
som ligger i de mest kuperade delarna av backlandskapet söder om väg E 65. Själva kärret ligger
i en sänka omgiven av branta sluttningar. Området
representerar många skiftande vegetationstyper
med en mycket artrik flora. Området är värdefullt,
med många hotade och sällsynta arter t ex klockgentiana och alkonblåvinge. Stora delar av området saknar specifikt områdesskydd.
Länsstyrelsen arbetar för närvarande med att bilda
naturreservat för Hunneröds mosse.
118
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
RIKSINTRESSEN
Planförutsättningar
Lund
841
108
Malmö
E 65
Ystad
Trelleborg
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
119
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
planförutsättningar
MELLANKOMMUNALA FRÅGOR
5.2 Mellankommunala frågor
En översiktsplan ska behandla mellankommunala
frågor. Det är frågor som kommer upp i samarbetet mellan olika kommuner, åtgärder nära kommungränsen som påverkar grannkommunen eller
anläggningar som tillgodoser behov för en större
region.
Inställningen till samarbete med andra kommuner
och aktörer är öppen och positiv. Samarbetet ska
dock ske utifrån Svedalas behov; det gäller att inte
tappa Svedalakänslan i expansionen och det framtida landskapet.
riga kommuner i regionen, utifrån behoven i olika
samanhang till exempel Söderslättsamarbetet.
Det påbörjade samarbetet inom 4 YES (Svedala,
Kävlinge, Lomma och Staffanstorps kommuner),
kring allt från näringsliv till turism, är bra och bör
fortsätta. Samarbetet kan kanske på sikt bestå av
ett ännu djupare samarbete och samutnyttjande
av gemensamma resurser på kommunal förvaltningsnivå. Samarbete förekommer även med öv-
Romeleås- och sjölandskapskommittén, RÅSK,
har bildats av kommunerna Lund, Malmö, Sjöbo,
Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad samt Region Skåne. Det är ett samarbete som rör ett i Miljöbalkens 4 kapitel utpekat riksintresse för rörligt
friluftsliv.
Svedala kommun ingår i SSSV som står för Samverkan Skåne SydVäst. Det är ett informellt samverkansorgan mellan elva kommuner i sydvästra
Skåne med en folkmängd på 609 000 personer.
SSSV samarbetar bland annat i planeringsfrågor.
De viktigaste mellankommunala frågorna berör
infrastruktur, kollektivtrafik, grönstruktur, vindkraft
och vattenfrågor. Även bostadsmarknaden och externhandel kan ses som mellankommunala frågor.
Utveckling av rekreation, turism, cykelvägar och
ridvägar underlättas också av ett mellankommunalt samarbete.
Leaderområde Söderslätt är en form av landsbygdsutveckling där möjlighet finns till ekonomiskt
bidrag. I projekten ska ingå parter från såväl privat
som offentlig sektor och från föreningar.
Se även sidorna 29, 76, 84 och 90.
Svedala med grannkommuner.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
120
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
Planförutsättningar
MELLANKOMMUNALA FRÅGOR
Mellankommunala frågor
Samtliga grannkommuner
Lund
• Malmö Airport
• Utbyggnadsområden i Klågerup
• Riksintressen för rörligt friluftsliv och naturvård
• Utbyggnad av väg 108
• Cykelvägar, rekreationsområden och ridleder i kommungränserna som binder samman kommunerna
• Vattenfrågor
• Busstrafiken mellan Lund och Svedala via
Staffanstorp
• Segeåprojektet
Staffanstorp
• Utbyggnad av väg 108
• Busstrafiken mellan Lund och Trelleborg via
Staffanstorp och Svedala
• Spårförbindelse, på lång sikt, mellan Malmö
Airport och Staffanstorp via Klågerup
• Vindkraftsetableringar
Malmö
• Bostadsmarknad och arbetspendling
• Utbyggnadsområden i Bara
• Externhandel
• Sturupspendeln
• Turism
• Lightrail mellan Malmö och Bara - Klågerup
• Kraftledningar och huvudgasledningar
• Vägen mellan Bara och Svedala
• Busstrafiken mellan Lund och Trelleborg via
Staffanstorp och Svedala
• Rekreationsfrågor, främst Torup som ägs
av Malmö stad
• Vindkraftsetableringar
• Vindkraftsetableringar
Trelleborg
• Utbyggnad av väg 108
• Segeåprojektet
Vellinge
• Segeåprojektet
• Omhändertagande av spillvatten från Bara
och Klågerup
• Utbyggnadsområden i Västra Kärrstorp
• Sturupspendeln
• En framtida station i Västra Ingelstad eller
Östra Grevie
Skurup
• Sturupspendeln
• Utbyggnad av E 65
• Ökad Öresundstågtrafik på Ystadbanan
-
• Vindkraftsetableringar
Ystad
• Ökad Öresundstågtrafik på Ystadbanan
De viktigaste mellankommunala frågorna som berör grannkommunerna.
SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
121
ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09
