Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus [email protected] Varför behöver staden grönska? • • • • Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar ”urbana värmeöar” Infiltrerar nederbörd Ekosystemtjänster Grön infrastruktur och hälsa • Människor som bor i stadsmiljöer som innehåller mycket vegetation är friskare än människor som bor i områden med mindre grönska Vuxna och grönska De som lever i gröna grannskap har lägre… • …dödlighet bl.a. p.g.a. lägre risk för kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar • …förekomst av hög blodtryck • …upplevelse av stress och utsöndring av stresshormoner • …förekomst av typ 2 diabetes Att leva i gröna grannskap ökar… • …överlevnaden efter stroke • …mentalt välmående • …förväntad livslängd Barn och grönstruktur: fysisk aktivitet • Markytan täkt med träd i grannskapet ökar fysisk aktivitet hos Kanadensiska barn (11-13 år; n=5138) – I Janssen, A Rosu, 2015, International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 12:26 • Sannolikheten för att barnet ska ägna sig åt intensiv fysisk aktivitet ökar med ökad omgivningsgrönska (Kaliforniska barn 8-14 år, n=208, med en Liknande data även accelerometer och GPS på bältet) – E från: Australia, Almanza et al. 2012, Health & Place 18: 46-54 • Liknande experiment i Bristol, UK – New Zealand, högre intensitet av fysisk aktivitet hos Tyskland, pojkar när i en grönområde, jämfört med andra utomhusomgivningar – BW Wheeler et al. 2010, Preventive Medicine 51: 148-152 Barn och grönstruktur: kognitiv funktion • Barn som flyttade till grönare områden ökade mest i kognitiv funktion (17 amerikanska barn från låg-inkomstfamiljer 7-12 år) - NM Wells 2000, Environment and Behavior 32: 775 Barn i skolor där man kan se mycket träd och buskar från skolfönstret får bättre testresultat, fler planerar för högre utbildning och kriminaliteten minskar (101 statliga skolor i USA) Matsuoka 2010 , Landscape and Urban Planning 97(4): 273282 Barn och grönstruktur: kognitiv funktion • Grönska från skolfönstret ökade uppmärksamhet och återhämtning från stress (experiment med 94 barn i USA) - Li and Sullivan 2016 Landscape and Urban Planning 148 (2016) 149–158 • Bättre utveckling i arbetsminne och uppmärksamhet hos barn som har mera grönska hemma, på skolvägen och runt skolan (2593 barn i Barcelona, följdes upp efter 12 månader) - Dadvand et al. 2015 PNAS 112 (26): 7937–7942 Barn och grönstruktur: stress Barn som bor i grönare områden är motståndskraftigare mot stress (337 New York barn ca 8-10 år, både föräldrar och barn svarade på enkät ) - NM Wells, GW Evans 2003, Environment and Behavior 35: 311 Ungdomar som bor i områden som är rika av parker upplever mindre stress (68 ungdomar i NY, USA) - Feda et al. 2015, Indoor and Built Environment, Vol. 24(5) 631–639 Barn och grönstruktur: ADHD AF Taylor and FE 2011, Kuo, Applied psychology: Health and Well-being, 3 (3): 281-303 • Enkätsvar från 421föräldrar till barn 5-18 år • Barn som lekte mer inomhus eller utomhus bland byggnader hade starkare symptom än barn som lekte ute på gräsplan eller bland träden (oberoende av inkomst och kön) Barn och grönstruktur: blodtryck • Grönare granskap är associerad med lägre blodtryck i Tyska10-åringar (2078 st.) – I Markevych et al. 2014, BMC Public Health 14: 477 Barn och grönstruktur: allergier och astma • Resultaten är inte entydiga Barn och grönstruktur: födelsevikt • Portland, Oregon, USA: en ökning i markytan täckt med träkronor runt bostadsadressen (radie: 50 m) minskar risken för lågviktsfödslar (n=5696) (GH Donovan et al. 2011, Health & Place 17: 390) • Barcelona, Spanien: Födelsevikten ökar med mer grönska runt bostadsadressen (100 m) hos låginkomsttagare (n=8246) (P Dadvand. 2012, Environment International 40: 110) • Tel Aviv, Israel: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=39 132) med mer grönska runt bostadsadressen (250 m) (K Agay-Shay et al. 2014, Occup Environ Med 71: 562) Barn och grönstruktur: födelsevikt • Los Angeles, USA: Ökad födelsevikt och minskad risk för lågviktsfödslar (n=80 000) med mer grönska runt bostadsadressen (50, 100 och 150 m) (O Laurent et al. 2013. Health & Place 24: 190). • Munich, Tyskland: Ökad födelsevikt (n=3203) med mer grönska runt bostadsadressen (500 m) Vad är mekanismen? • Ökad fysisk aktivitet → mindre fetma • Finns studier som stödjer detta men även många som inte gör det • Fysisk aktivitet kan ha en del i det hela, men förklarar inte allt… Vad är mekanismen? • Ändrad stressförmedling (HPA axis) – ändrade kortisolutsöndringsmönster • Typiska stressrelaterade ”krämpor” associerade med höjda kortisolnivåer: ökad fettsamling på magen, insulinresistens, hög blodtryck, icke-fungerande immunförsvar. Vad är mekanismen? • Förhöjda nivåer av luftföroreningar och buller i städer • Luftföroreningar ökar förekomsten av kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar • Buller ökar förekomsten av diabetes, fetma, kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar Kommer den positiva effekten av grönstruktur från: ändrad fysiologi och beteende – mindre kortisol, bättre immunförsvar, mer fysisk aktivitet? eller ändrade miljöförhållanden – dämpad buller och utfiltrering av luftföroreningar? Hur mäter man exponeringen till grönska? Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) Visar mängden levande vegetation Uppskattas från sattelitbilder (GIS) Vegetation har hög reflektion i nära infraröda bandet (NIR) och låg reflektion i det röda (RED) synliga bandet. • NDVI= (NIR-RED)/(NIR+RED) • -1 < NVDI > +1 • • • • Hus • Ger inget kvalitativt värde Problem med grönstruktur-studier • De flesta studier är tvärsnittsstudier som inte belyser upphoven till samband • Mycket svårt att kontrollera för socioekonomiska faktorer! Tack!