Forskning naturkontaktens koppling till barns och ungas hälsa

Forskning om naturkontaktens
koppling till barn och ungas
hälsa
Mare Lõhmus
[email protected]
Varför behöver staden grönska?
•
•
•
•
Filtrerar luft?
Dämpar buller?
Sänker temperaturen och motverkar ”urbana värmeöar”
Infiltrerar nederbörd
Ekosystemtjänster
Grön infrastruktur och hälsa
• Människor som bor i stadsmiljöer som
innehåller mycket vegetation är friskare än
människor som bor i områden med mindre
grönska
Vuxna och grönska
De som lever i gröna grannskap har lägre…
• …dödlighet bl.a. p.g.a. lägre risk för
kardiovaskulära och respiratoriska sjukdomar
• …förekomst av hög blodtryck
• …upplevelse av stress och utsöndring av
stresshormoner
• …förekomst av typ 2 diabetes
Att leva i gröna grannskap ökar…
• …överlevnaden efter stroke
• …mentalt välmående
• …förväntad livslängd
Barn och grönstruktur: fysisk aktivitet
• Markytan täkt med träd i grannskapet
ökar fysisk aktivitet hos Kanadensiska
barn (11-13 år; n=5138) – I Janssen, A Rosu,
2015, International Journal of Behavioral Nutrition and Physical
Activity 12:26
• Sannolikheten för att barnet ska ägna
sig åt intensiv fysisk aktivitet ökar med
ökad omgivningsgrönska (Kaliforniska
barn 8-14 år, n=208, med en
Liknande data även
accelerometer och GPS på bältet) – E
från: Australia,
Almanza et al. 2012, Health & Place 18: 46-54
• Liknande experiment i Bristol, UK –
New Zealand,
högre intensitet av fysisk aktivitet hos Tyskland,
pojkar när i en grönområde, jämfört
med andra utomhusomgivningar – BW
Wheeler et al. 2010, Preventive Medicine 51: 148-152
Barn och grönstruktur: kognitiv funktion
• Barn som flyttade till grönare områden ökade
mest i kognitiv funktion (17 amerikanska barn
från låg-inkomstfamiljer 7-12 år) - NM Wells 2000, Environment
and Behavior 32: 775

Barn i skolor där man kan se
mycket träd och buskar från
skolfönstret får bättre
testresultat, fler planerar för
högre utbildning och
kriminaliteten minskar (101
statliga skolor i USA) Matsuoka
2010 , Landscape and Urban Planning 97(4): 273282
Barn och grönstruktur: kognitiv funktion
• Grönska från skolfönstret ökade
uppmärksamhet och återhämtning från stress
(experiment med 94 barn i USA) - Li and Sullivan 2016
Landscape and Urban Planning 148 (2016) 149–158
• Bättre utveckling i arbetsminne och
uppmärksamhet hos barn som har mera
grönska hemma, på skolvägen och runt skolan
(2593 barn i Barcelona, följdes upp efter 12
månader) - Dadvand et al. 2015 PNAS 112 (26): 7937–7942
Barn och grönstruktur: stress

Barn som bor i grönare områden är
motståndskraftigare mot stress (337 New
York barn ca 8-10 år, både föräldrar och barn
svarade på enkät ) - NM Wells, GW Evans 2003, Environment and
Behavior 35: 311

Ungdomar som bor i områden som är rika av
parker upplever mindre stress (68 ungdomar
i NY, USA) - Feda et al. 2015, Indoor and Built Environment, Vol. 24(5) 631–639
Barn och grönstruktur: ADHD
AF Taylor and FE 2011, Kuo, Applied psychology: Health and Well-being, 3 (3): 281-303
• Enkätsvar från 421föräldrar till barn 5-18 år
• Barn som lekte mer inomhus eller utomhus
bland byggnader hade starkare symptom än
barn som lekte ute på gräsplan eller bland
träden (oberoende av inkomst och kön)
Barn och grönstruktur: blodtryck
• Grönare granskap är associerad med lägre
blodtryck i Tyska10-åringar (2078 st.) – I Markevych
et al. 2014, BMC Public Health 14: 477
Barn och grönstruktur: allergier och
astma
• Resultaten är inte entydiga
Barn och grönstruktur: födelsevikt
• Portland, Oregon, USA: en ökning i markytan täckt
med träkronor runt bostadsadressen (radie: 50 m)
minskar risken för lågviktsfödslar (n=5696) (GH
Donovan et al. 2011, Health & Place 17: 390)
• Barcelona, Spanien: Födelsevikten ökar med mer
grönska runt bostadsadressen (100 m) hos
låginkomsttagare (n=8246) (P Dadvand. 2012,
Environment International 40: 110)
• Tel Aviv, Israel: Ökad födelsevikt och minskad risk för
lågviktsfödslar (n=39 132) med mer grönska runt
bostadsadressen (250 m) (K Agay-Shay et al. 2014,
Occup Environ Med 71: 562)
Barn och grönstruktur: födelsevikt
• Los Angeles, USA: Ökad födelsevikt och
minskad risk för lågviktsfödslar (n=80 000)
med mer grönska runt bostadsadressen (50,
100 och 150 m) (O Laurent et al. 2013. Health
& Place 24: 190).
• Munich, Tyskland: Ökad födelsevikt (n=3203)
med mer grönska runt bostadsadressen (500
m)
Vad är mekanismen?
• Ökad fysisk aktivitet → mindre
fetma
• Finns studier som stödjer detta
men även många som inte gör
det
• Fysisk aktivitet kan ha en del i
det hela, men förklarar inte allt…
Vad är mekanismen?
• Ändrad stressförmedling (HPA
axis) – ändrade
kortisolutsöndringsmönster
• Typiska stressrelaterade
”krämpor” associerade med
höjda kortisolnivåer: ökad
fettsamling på magen,
insulinresistens, hög blodtryck,
icke-fungerande immunförsvar.
Vad är mekanismen?
• Förhöjda nivåer av luftföroreningar och buller i städer
• Luftföroreningar ökar förekomsten av kardiovaskulära och
respiratoriska sjukdomar
• Buller ökar förekomsten av diabetes, fetma, kardiovaskulära
och respiratoriska sjukdomar
Kommer den positiva effekten av grönstruktur från: ändrad
fysiologi och beteende – mindre kortisol, bättre immunförsvar,
mer fysisk aktivitet? eller
ändrade miljöförhållanden – dämpad buller och utfiltrering av
luftföroreningar?
Hur mäter man exponeringen till grönska?
Normalized Difference Vegetation Index (NDVI)
Visar mängden levande vegetation
Uppskattas från sattelitbilder (GIS)
Vegetation har hög reflektion i nära infraröda bandet (NIR) och låg
reflektion i det röda (RED) synliga bandet.
• NDVI= (NIR-RED)/(NIR+RED)
• -1 < NVDI > +1
•
•
•
•
Hus
• Ger inget kvalitativt värde
Problem med grönstruktur-studier
• De flesta studier är tvärsnittsstudier som inte
belyser upphoven till samband
• Mycket svårt att kontrollera för
socioekonomiska faktorer!
Tack!