Exkursionsguide: Väddö
Väddökusten i östra Uppland ger en god inblick
i Bergslagens geologiska uppbyggnad. Här kan
man förundras över naturens komplexitet. En
bra startpunkt för upptäcksfärden är det lilla
fiskarsamhället Nothamn.
HITTA HIT
Följ väg 283 från Norrtälje
norrut till Älmsta, fortsätt ut
på Väddö några kilometer i
riktning mot Grisslehamn och
tag av åt höger vid skylten
”Nothamn 3 km” varpå vägen
leder fram till havet.
TEXT OCH FOTO Per Nysten
Skarnkontakt mellan diorit och
marmor, belägen mellan lokal 1
och 2a.
skarn är en metamorft bildad bergart ofta bestående av kalksilikater så som pyroxen och granat.
Bergarten bildas genom reaktion mellan karbonatsten och magmatiska bergarter. Ordet härrör från
svenska bergsmäns uttryck för skräpsten, dvs det
de fann i karbonatstensbundna malmer men som
inte gav nyttiga metaller. Mineral 1 –10 och 22 i
tabellen på sida 25 - sitter i skarnmiljö. (Mineral 21
sitter i breccian, se bild på sid 25, lokal 2b.)
pegmatit är en extremt grovkorning gångbergart
bildad från vattenrika smältor. Förutom kvarts, fältspater och glimmermineral innehåller pegmatiter
ofta sällsynta mineral. Mineral 11- 20 i tabellen på
sida 25 - återfinns i dessa pegmatiter.
22
GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006
Nothamn ligger åtta kilometer !"##$"%$&'%()*$"+,$-.)$
!"#$%&$'(#)*#()#+,-#.,(#/$0#1,'2#3/"40$(#&",%-#56(.)/%#
7,+)"#$%#/4%-8)'0#)7#1$"-)"($"#/$%#!7$%#+("9&(9"$":#
/$()/6"8)#6/7)%0',%-)"#6;.#/,%$")',+$",%-)"2#
<!"#-4"#0$(#)*#/$0#',($#0$($&(,7)"1$($#9(86"+&)#0$(#
-$6'6-,+&)#+&)=$'+$/>%+("$(#?#/$0#.@!'=#)7#+4#&)'')0#
"$')(,7#0)($",%-2#A$*)#,%%$1!"#,#=",%;,=#)*#/)%#
(6'&)"#6"0%,%-+8>'@0$%#8>"#0$#-$6'6-,+&)#.!%0$'+$"#
+6/#0)%)(#6/"40$(2#B$0("40)"#!"#7$;&%,%-+/>%+($":#
+&!")%0$#-4%-)":#8>"&)+(%,%-)":#8")-/$%(#)7#$%#
1$"-)"(#,%%$+'9($%#,#$%#)%%)%:#9"+="9%-',-)#')-",%-)":#
+$&9%0!"(#1,'0)0$#=')%+("9&(9"$"#C8>"+&,D",%-E#6;.#
',%@$"#C+(!%-',-.$($"E:#/)-/)(,+&)#6;.#/$()/6"8)#
/,%$")'F6%$",%-)"#/$0#/$")2#G$0#)%0")#6"0H#0$(#-4"#
)*#'!")#+,-#)*#'!+)#%)(9"$%#+4#+6/#,#$%#'!"616&I#
!"#$#$%&'()*+*,%%+,-+.,$/)-*
JE#56""900$%H#,#0$%#.6",+6%($'')#.!''K()%#+K%+#$*#
+/)'(#')-$"#)7#$%#1")%(#9=="$+(#?#,%($%+,7(#7$;&)0#
"K6',(,+&#')7)#6/-,7$%#)7#&6"%,-#/)"/6"2#<!"#
L%%+#!7$%#/$($"1"$0)#)/L16',(-4%-)"#+6/#7,+)"#
&6%()&(/$()/6"86+#/6(#6/-,7)%0$#&)"16%)(+($%2#M#
-"!%+F6%$%#/$'')%#-4%-$%#6;.#/)"/6"%#L%%+#'@9+1"9%#
-")%)(#6;.#-">%#=K"6N$%2#G6(#+&6-+&)%($%#-4"#0$(#)*#
L%%)#1'6;&#)7#+7)-(#1"9%7,*")0#-"67&6"%,-#&)/1",+&#
+)%0+($%#C&6%-'6/$")(E#+6/#.!"">"#8"4%#/!&(,-)#')-$"#
,#O6*$%.)7$(2#P,0)"$#/6(#%6""#L%%+#/)"/6"#+6/#
,%%$.4''$"#9==+(4$%0$#(9%%)#.4"0)#)+&+&,&(:#+)/(#'@9+)#
"K6',(,+&)#6;.#/>"&)#)/L16',(,+&)#')7)')-$"2#Q+&)%#
7,+)"#)*#0$%#79'&)%,+&)#)&(,7,($($%#7)",(#$N='6+,72#
O$"-)"($"%)#!"#)'')#1")%(+(4$%0$#-$%6/#7$;&%,%-#6;.#
+&,&(#='9+#')-$"#!"#6",$%($")0$#7,%&$'"!*#&9+(',%@$%#
CR#S#PE#7,'&$(#7,+)"#)*#$%#5#S#T#",&()0#&6/="$++,6%#.)"#
0$86"/$")(#0$/2
1
2a
U)E#V$-/)(,(+(")%0$%H#.!"#'4-#8>""#$%#
9(+&$==%,%-+=')(+#8>"#8!'(+=)(2#V$-/)(,(1"6*$(#
C56(.)/%#J#$%'#W,&#/#X2#UYYZE#+6/#8!'(+=)($%#
.!"+()//)"#,8"4%#',--$"#%4-")#.9%0")#/$($"#7!+($"#
6/#56(.)/%2#A$(#7)*$%8K''0)#.4'$(#',--$"#,#0,"$&(#
)%+'9(%,%-#(,''#7!-$%#C=4#%6"0+,0)%#)7#0$%%)E2#
T(")%0/)($",)'$(#06/,%$")+#)7#')N"6+)#&)',8!'(+=)(#
6;.#-"4#&7)"(+2#M#0$*)#-4"#0$(#)*#L%%)#;$%(,/$($"+(6")#
Exkursionsgudien
visar till sju lokaler
på Väddös östra sida.
Mellan Skottviken
och Tistronviken är
det cirka en kilometer. Kartunderlaget
är framtaget med
tillstånd från
Lantmäteriverket.
1"9%+7)"()#1$;&?#(,''#-')+-'!%+)%0$#&>"(')"#)7#%,61?
()%()'/,%$")'#C8$"-9+6%,(#6;.#1$+'!&()0$#/,%$")'E2#
A$++)#.)"#!7$%#")==6"($")(+#8"4%#)%0")#=$-/)(,($"#=4#
P!00>#CW,&#/2X2#UYYZE2#M#7)"=/)($",)'$(#7,0#7!-&)%($%#
;,"&)#J[Y#/$($"#8"4%#+(")%0$%#L%%+#7);&")#6',7-">%)#
&",+()''$"#)7#7$+97,)%2#G,%$")'$(#1,'0)"#+("4',-)#/)++6"#
,#/)"/6"#6;.#7!'86"/)0$#8K"&)%(,-(#'4%-+("!;&()#
=",+/6"#,#&)';,(2
U1E#\($#=4#0$%#7,()#900$%:#OK(+900$%:#C0,"$&(#,#
1,'7!-$%+#8>"'!%-%,%-E#L%%+#/)"/6"#/$0#()'",&)#
+/4#-"6=)":#1,'0)0$#-$%6/#&$/,+&#7,*",%-#)7#
.!''K()%2#B!%-+(#9(#=4#900$%#+K%+#!7$%#$%#/>"&#
8!'(+=)(=6"8K",+&#)/L16',(-4%-#+6/#)7+%>"(+#(,''#
X$")#&6"7',&%)%0$#1,()"2#T("9&(9"$%#&)'')+#1690,%)-$#
C$]$"#0$(#8")%+&)#6"0$(#8>"#&6"7E#6;.#9==+(4"#%!"#
$*#+=">*#/)($",)'#6/-,7$(#)7#$*#/$"#=')+(,+&(#0,(6#
0$86"/$")+#)7#$*#",&()(#("K;&#C.!"#5#S#T#6",$%($")(E2#
A$%#+=">0)#)/L16',($%#1",+($"#6;.#0$%#/$"#=')+(,+&)#
/)"/6"%#XK($"#,%#,#("K;&+&9--)%#/$'')%#0$#+7)"()#
1"6*+(K;&$%)2#P,0#0$%#.!"#'6&)'$%#+K%+#!7$%#.9"#+/)')#
'@9+)#')7)')-$"#+&!"+#)7#/>"&)#)/L16',(')-$"#7,'&$(#
7,+)"#)*#)/L16',($%#!"#1,'0)0#+$%)"$2#T(")N#%6""#6/#
0$%%)#900$#8>'@$"#">0X)//,-)#&6/=)&()#"K6',(,+&)#
2b
/$()79'&)%,($"#C.!''$X,%()#?#'$=(,(E#/$0#7);&$"(#
-9'-">%(#$=,06(6/7)%0')0$#)/L16',(,%')-",%-)"2#G)%#
=)++$")"#.!"#!7$%#$%#F6%#)7#+=">0#0$86"/)(,6%#+6/#
+K%+#,#$%#+K07!--#1$+(4$%0$#)7#/)"/6"2#A$(#,%($%+,7(#
($-$'">0)#/,%$")'$(#')9/6%(,(#.)"#8K''(#$*#%!"7$"&#)7#
+=",;&6"#,#+7)"(#)/L16',(#6;.#-"47,(#/)"/6"2#B)9/6%(,(#
1,'0)+#7,0#"$')(,7(#'4-#($/=$")(9"#CJYY#S#J[Y#^_E2
`E#a"97)%H#7,0#'4-7)*$%#-4"#0$(#)*#9()%#="61'$/#
86"(+!*)#%!")#+(")%0$%#%6""9(#8"4%#'6&)'$%#\00$%:#
06;&#84"#1$+>&)"$%#7)")#1$"$00#=4#)*#&'!*")#
%4-6(2#G$'')%#'6&)'$"%)#U#6;.#`#L%%+#$%#/)"&)%(#
8>"+&,D",%-+F6%#+6/#$%#+&)"=#+!%&)#=4#-"!%+$%#/$'')%#
$%#'@9+#/$()"K6',(#6;.#$%#/>"&#0,6",(2#A$%#/>"&)#
1$"-)"($%#.)"#6/7)%0')(+#(,''#$%#+&,7,-#&'6",(+&,D$"#,#
16*$%#=4#+!%&)%#6;.#6/#/)%#+'4"#=4#0$%%)#.>"+#$%#
067#&')%-#+6/#7,+)"#=4#-")0$%#)7#6/7)%0',%-2#T!%&)%#
!"#6;&+4#6])#89&(,-#C7)*$%8>")%0$E2#T(")N#%6""#6/#
8>"+&,D",%-+F6%$%:#,#$*#(6=6-")L+&(#%$0+!%&(#6/"40$:#
L%%+#/)"/6"#/$0#(@6;&)#+&)"%')-$"#)7#6',7-">%#
7$+97,)%#/$0#7,()#X!;&)"#)7#+&)=6',(2#M#+&)=6',($%#
.)"#+/4#/!%-0$"#)7#+,'7$"7,(#7,+/9(-')%+#=4("!D)(+2#
b*$"',-)"$#%4-")#/$($"#%6""9(#L%%+#$%#/$($"1"$0#
(K0',-#=$-/)(,(-4%-#+6/#,%%$.4''$"#/9+&67,(#6;.#
3
Bytsudden, lokal 2b: I marmorn finns en fältspatporfyrisk amfibolitgång som avsnörts till korvliknande bitar (så kallad boudinage).
Notera gropvittringen i marmorn.
GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006
23
&",+()''$"#)7#-9'-">%#1$"K''2#56""#6/#=$-/)(,($%#L%%+#
$*#6/"40$#/$0#7);&")#@!*$-"K(6"#6;.#+(")N#67)%8>"#
0$++)#L%%+#0$%#','')#@!"%/)'/+8K%0,-.$($%#T&6*-"97)%#J$
/$0#(,''.>")%0$#/)'/.>-)"2#G)-%$(,($%#+6/#9(->"#
/)'/$%#',--$"#+6/#$*#1")%(+(!''(#')-$"#,#/)"/6"2#
O$"--"9%0$%#/$'')%#+(")%0$%#6;.#-"97)%#!"#+(!''7,+#
.$'(#&7)"(+0"!%&(#6;.#.!"#&)%#/)%#L%%)#+/4#.4'"9/#
/$0#1$"-&",+()''$"2
!"#$#$%&'()*+#012%+,-+.,$/)-*
A$#1$"-)"(+.!'')"#+6/#L%%+#7,0#.)/%$%#1$+(4"#
)7#$%#-"4+="!;&',-#0@9=1$"-)"(#1$%!/0#0,6",(2#V4#
0$%#"9%0)0$#%6""+,0)%#)7#0$++)#.!'')"#+$"#/)%#
(K0',-)#,+"!f6"2#A,6",($%#+&!"+#.!"#)7#$%#/$($"1"$0#
=$-/)(,(-4%-#7,'&$(#7,+)"#)*#=$-/)(,($%#!"#$%(K0,-(#
K%-"$#!%#0,6",($%2#A4#/)%#7)%0")"#+>0$"9(#(,''#%!+()#
','')#.)/%#C<)7+!%-+7,&$%E#&)%#/)%#(K0',-(#+$#.9"#
0$%#-"4#0,6",($%#&6%(,%9$"',-(#>7$"-4"#,#$%#/$"#
1)+,+&#+7)"(#-)11"62#M%%$"+(#,#56(.)/%+7,&$%#+K%+#
(K0',-)#+(")%07)'')"#+6/#7,+)"#)*#')%0.>@%,%-$%#
!"#)&(,7#,#74"(#')%02#<!"#L%%+#!7$%#$%#X$")#/$($"#
1"$0#8!"--")%%#+&)"%F6%#/$'')%#/)"/6"#,#%6""#
6;.#0,6",(#,#+>0$"2#T&)"%$(#1$+(4"#)7#$%#%!"/)+(#
&6/=)&(#(,''#-"9+7,*")%0$#1"9%#-")%)(/)++)#+)/(#
-">%#=K"6N$%#6;.#$=,06(2#M#+/4#&)';,(8K''0)#&>"(')"#
+K%+#;$%(,/$($"+(6")#7!'9(1,'0)0$#-')+-'!%+)%0$#
-"6++9')"-")%)($"2
4
ZE#G)"/6"1"6*$(H#04#/)%#8>'@$"#+(")%0',%@$%#%4"#
/)%#=4#7,&$%+#+K0+,0)#$%#(K0',-#+(6"#+&)"=#+!%&)#
,#1$"-$(2#A$*)#!"#$*#+($%1"6*#+6/#-"!%+)"#(,''#$%#
(6/(#?#0$(#-4"#)*#%4#1"6*$(#8"4%#+K0+,0)%#9()%#)*#
1$("!0)#(6/(/)"&$%2#g)"16%)(+($%$%#.)"#.!"#1"9(,(+#
(,''#/)+9-%+&)'&2#M%%$#,#1"6*$(#+K%+#$%#'60"!*#
+(9=)%0$#)/L16',(#/$0#(K0',-)#+&)"%&6%()&($"#/6(#
6/-,7)%0$#/)"/6"2#M#0$%#+7)"()#)/L16',($%#+K%+#
.6"%1'!%0$%4')":#/6(#+,06"%)#8>'@$"#$%#+&)"=#F6%#
)7#-">%#=K"6N$%:#1"9%6")%-$#-")%)(#6;.#+$0)%#7,(#
/)"/6"2#<!"#.)"#$*#/)($",)'9(1K($#+&$*#04#0$%#.$()#
)/L16',($%#C9"+="9%-',-$%#$%#0,)1)+E#("!%-0$#,%#,#
/)"/6"%#C9"+="9%-',-$%#&)'&+($%E2#g,+$':#@!"%#6;.#
/)-%$+,9/#8"4%#-4%-$%#.)"#"$)-$")(#/$0#&)';,9/#8"4%#
6/-,7%,%-$%#6;.#-$*#+&)"%/,%$")'$%2#A$*)#8$%6/$%#
+K%+#>7$")''(#'!%-+#0$%#1$+&",7%)#&9+(+("!;&)%2#V4#
.!''K()%#67)%8>"#+($%1"6*$(#+$"#/)%#79'&)%,+&)#')-$"#
6;.#-4%-)"#,#/)"/6"%2#A$++)#!"#.4"0)#6;.#1,'0)"#"$',$8#
/6(#0$%#/@9&)#&)"16%)(+($%$%2
[E#G9+&67,(=$-/)(,(H#+>0$"#6/#/)"/6"1"6*$(#7,0#
c,+("6%7,&$%#L%%+#7);&$"#0,6",(#S#-)11"6#/$0#(9%%)#
7,()#=$-/)(,(40"6"#+6/#'6&)'(#!"#8>"&)+()0$#%4-")#
;$%(,/$($"#,#+,0'$02#V4#-"9%0#)7#8!"-&6%(")+($%#+K%+#
0$++)#/,%,8>"&)+(%,%-)"#$N(")#(K0',-(2#M#0$%#/>"&)#
0@9=1$"-)"($%#+K%+#!7$%#$%#(74#/$($"#1"$0#=$-/)(,(#
+6/#!"#",&#=4#1')0=);&)"#)7#/9+&67,(2#<!"#L%%+#!7$%#
$%#-")L+&#+)//)%7!N%,%-#/$'')%#&7)"(+#6;.#8!'(+=)(:#
+4#&)'')0#+&",]-")%,(#C1$%!/%,%-$%#&6//$"#)7#)*#
0$%#',&%)"#+9/$",+&#&,'+&",]E2#A$#;$%(")')#=)"(,$"%)#
)7#=$-/)(,(-4%-$%#1$+(4"#)7#-"4#&7)"(+#,#7,'&$%#X$")#
0$;,/$($"#+(6")#&)',8!'(+=)(&",+()''$"#!"#,%7!N()2#<!"#
-4"#0$(#)*#+$#)*#&7)"(+$%#C"$%#&,+$'0,6N,0E#!"#0$(#+,+()#
/,%$")'$(#+6/#8K''(#9(#.4'"9/#,#0$%#&",+()'',+$")%0$#
=$-/)(,($%2
5
dE#e>01$"-$(H#8"4%#'6&)'#%"#[#=)++$")"#/)%#$%#7,&#/$0#
()'",&)#+/4#"9%0)#+($%)"#7)"=4#$*#"6+)#1$"-#1$+(4$%0$#
.$'(#6;.#.4''$(#)7#=$-/)(,(#8>'@$"2#T6/#"$+9'()(#)7#
+="!%-%,%-#8>""#,#(,0$%:#L%%+#0$(#-"6=)"#&7)"#6;.#
.!"#-4"#0$(#)*#+(90$")#=$-/)(,($%+#/,%$")',%%$.4''#
%!"/)"$2#<!"#L%%+#$%#67)%',-(#/>"&#0$'7,+#+7)"(:#
">&&7)"(+:#"6+)#/,&"6&',%:#7,(#)'1,(:#/9+&67,(:#",&',-(#
/$0#+/4#CJ?`#/,'',/$($"E#">0)#-")%)($"#C)'/)%0,%?
+=$++)"(,%E#6;.#+6/#+!''+K%(.$(H#+7)"()#=')*6"#)7#
!"#$%&'(#6;.#1"9%)#=')*6"#)7#%")*+'(2#A$#+,+(%!/%0)#
/,%$")'$%#&)%#)%7!%0)+#8>"#")0,6/$(",+&#0)($",%-#)7#
1$"-)"($%#04#0$#,%%$.4''$"#+=4"#)7#9")%2#V4#.!''K()%#
/$'')%#0$#(74#+/4#+($%1"6*$%#L%%+#.)'7/$($"+(6")#
"$&()%-9'!")#8!'(+=)(&",+()''$"#,%7!N()#,#$%#L%&6"%,-)"$#
=$-/)(,(/)++)2#5!"#/)%#8>'@$"#+(")%0&)%($%#+>0$"9(#
>7$"#.$')#e>01$"-$(#&6//$"#/)%#(,''#$%#&6%(")+(",&#
1$"-)"(+&6%()&(#04#0$%#"6+)#1$"-)"($%#+&)"=(#>7$"-4"#,#
&6"=+7)"(#-)11"62#V$-/)(,($%#',--$"#+6/#$%#(@6;&#&)&)#
=4#-)11"6%#6;.#0$%%)#L%%+#0$++9(6/#+6/#8")-/$%(#
,#=$-/)(,($%#7)"8>"#-)11"6%#/4+($#7)")#!'0"$2#M#
=$-/)(,($%+#&6%()&(F6%#+K%+#-"671')0,-#/9+&67,(#
+6/#7!N$"#7,%&$'"!*#/6(#&6%()&($%2
6
Till vänster: Närbild på veckad lava, lokal 1 Norrudden. Till höger: Stora kalifältspatkristaller omgivna av skriftgranit, återfinns mellan de två små pegmatitbrotten, Rödberget (se faktarutan, sid 26).
24
GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006
Utsikt över Nothamn mot norr. De ljusa bergarterna består av marmor och
vulkaniter.
MINERAL PÅ VÄDDÖ
Mineral
1 Grossular-andraditgranat
2 Kalcit
3 Epidot
4 Pyroxen (diopsid + augit)
5 Vesuvian
6 Hornblände
7 Skapolit
8 Vismutglans
9 Pyrit
10 Magnetit
11 Plagioklas (albit + labradorit)
12 Kalifältspat
13 Kvarts
14 Muskovit
15 Biotit
16 Monazit
17 Beryll
18 Fergusonit
19 Kolumbit
20 Granat (almandin-spessartin)
21 Molybdenglans
21 Laumontit
22 Scheelit
Kemisk formel
Ca3(Al,Fe)2(SiO4)3
CaCO3
Ca2(Al,Fe)3Si3O12(OH)
Ca(Mg,Fe)Si2O6
Ca19(Al,Mg,Fe)13Si18O68(O,OH,F)10
NaCa2(Mg4Al)(Al2Si6)O22(OH)2
Na4Al3Si9O24Cl-Ca4Al6Si6O24CO3
Bi2S3
FeS2
Fe3O4
NaAlSi3O8,
KAlSi3O8
SiO2
KAl2AlSi3O10(OH)2
K(Mg,Fe)3AlSi3O10(OH)2
CePO4
Be3Al2Si6O18
YNbO4
(Fe,Mn)(Nb,Ta)2O6
(Fe,Mn)3Al2(SiO4)3
MoS2
Ca4Al8Si16O48 18H2O
Ca WO4
Övre bilden: Nära lokal 2b Bytsudden.
Rödflammiga metaryoliter med inlagrade
basiska mörka lavalager. I bakgrunden
syns marmor. Nedre bilden: Zonerad pegmatit i gabbro mellan lokal 6 och 7 - nära
kontakten med gabbrofragmentet.
Detalj från lokal 5 visande en tre decimeter stor kalifältspatkristall i kvarts.
Vid Bytsudden, lokal 2b. Laumontitläkt
breccia i marmor och amfibolit.
GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006
25
7
hE#a)11"6H#0$%%)#1$"-)"(#+("!;&$"#+,-#%!+()%#.$')#
7!-$%#(,''#<)7+!%-+7,&$%2#V)")''$''(#/$0#&9+(',%@$%#
&)%#/)%#+(90$")#.9"#-)11"6%#&"6++)(+#6;.#6/7)%0')(+#
(,''#$%#+&,7,-#.6"%1'!%0$+&,D$"#,#$%#8>"&)+(%,%-+',%@$#
+6/#-4"#)*#8>'@)#X$")#.9%0")#/$($"2#<!"#L%%+#!7$%#
$%#7,(#0$;,/$($"1"$0#7);&$"(#F6%$")0#=$-/)(,(#+6/#
+&!"#&%,7+&)"=(#-$%6/#-)11"6%2#V$-/)(,(-4%-$%#.)"#
0")11)(+#)7#+)//)#($&(6%,+&)#+(>"%,%-#+6/#-)11"6%#
6;.#0!"8>"#7$(#7,#)*#">"$'+$%#+&$*#%4-6%#-4%-#+$%)"$#
!%#JiYY#G)#C/,'@6%$"#4"E#+$0)%#C4'0$"%#8>"#=$-/)(,($%E2#
A!"#-)11"6%#>7$"-4"#(,''#=$-/)(,(#4%K6:#+K%+#$%#
(K0',-#1")%(+(4$%0$#+(!%-',-.$(#C+$"#9(#+6/#&!==)"E#,#
-)11"6%:#0!"#.6"%1'!%0$%4')"#6",$%($")(#+,-#7,%&$'"!*#
$*#",&()(#("K;&2
Geologisk översikt:$j%#-60#1,'0#)7#>+(")#\==')%0+#
-$6'6-,#84"#1$+>&)"$%#-$%6/#)*#+(90$")#
1$"--"9%0+&)"()%#\==+)')#CTa\#O)#ZhE2#P!00>+#
1$"--"9%0#06/,%$")+#)7#+7)-(#-%$@+,-#-")%,(#?#
-")%60,6",(#/$0#,%')-",%-)"#)7#79'&)%,+&#1$"--"9%0#
C+9"#S#,%($"/$0,!"#/$()79'&)%,(E2#\%0$"6"0%)(#L%%+#
!7$%#0@9=-">%+($%)"#C9'(")1)+,(?-)11"6?0,6",(E2#A$++)#
1$"-)"($"#.)"#1,'0)(+#8>"#;,"&)#JikY#/,'@6%$"#4"#+$0)%2#
P!00>#+&,'@+#8"4%#8)+(')%0$(#)7#P!00>#&)%)'#+6/#9(->"#
$%#($&(6%,+&(#1,'0)0#55P#",&()0#+("9&(9"#,#')%0+&)=$(2#
B,&%)%0$#=)")''$'')#+("9&(9"$"#+K%+#(K0',-(#,#&)"(1,'0$%#
04#X$")#'4%-+("!;&()#9=='!%0+&)#+@>)"#.)"#0$%%)#
6",$%($",%-2#
Sammanfattning av den#-$6'6-,+&)#.!%0$'+$?
9(7$;&',%-$%H#l>"#JkYY#G)#+$0)%#)7+)*$+#&)'&,-)#
+$0,/$%(#(,''+)//)%+#/$0#8$'+,+&)#C&,+$'",&)E#
"K6',(,+&)#')76"#6;.#)+&6"#,#$%#79'&)%,+&#>14-$/,'@>2#
\%0$"6"0%)(#.)"#!7$%#/)L+&#C&,+$'8)*,-E#79'&)%,+/#
7)",(#)&(,72#T)/(,0,-(#/$0#&)'&+$0,/$%()(,6%$%#
9(8!''0$+#/)-%$(,(#,#/)",%#/,'@>2#M#0$++)#
K(1$"-)"($"#.)"#0,)1)+-4%-)"#("!%-(#,%#6;.#$%#7,++#
&6%()&(/$()/6"86+#.)"#+&$*#"$0)%#.!"2#V4#0@9=$(#
.)"#0,6",(#6;.#-)11"6#1,'0)(+2#\%0$"#0$#8>'@)%0$#
[Y#S#JYY#G)#.)"#/$()/6"86+#6;.#0$86"/)(,6%#
(,''()-,(#6;.#$%#-$%6/-",=)%0$#8>"!%0",%-#)7#0$#
9"+="9%-',-)#1$"-)"($"%)#.)"#+&$*2#g)'&+($%$%#.)"#
6/&",+()'',+$")(#(,''#/)"/6":#0$#"K6',(,+&)#79'&)%,($"%)#
.)"#6/7)%0')(+#(,''#/$()79'&)%,($":#)7#1)+)'(#6;.#
0,)1)+#.)"#)/L16',(#1,'0)(+2#M%($%+,7#7$;&%,%-#.)"#
1")%(+(!''(#0$#9"+="9%-',-$%#.6",+6%($'')#')-"$%#)7#
+$0,/$%(1$"-)"($"#6;.#79'&)%,($"m#7$;&6/1>@%,%-)"%)#
!"#6])#16"()#6;.#0!"8>"#+$"#7,#,0)-#$%1)"(#1")%(+(4$%0$#
+&,76"2#j%1)"(#0!"#'60"!()#+&!"%,%-+K(6"#+K%+#&)%#
/)%#L%%)#6/1>@%,%-)"%)2#l>"#JiUY?JhkY#G)#.)"#
%K1,'0%,%-#)7#+/!'(6"#+&$*#7,'&)#("!%-(#,%#+6/#
=$-/)(,($"2#A$86"/)(,6%$%#.)"#86"(+)*#K*$"',-)"$#
04#/)%#&)%#+$#)*#!7$%#0$++)#=$-/)(,(-4%-)"#'6&)'(#
7$;&)(+:#+',(,(+#)7#(,''#8")-/$%(#6;.#!7$%#8>"+&,D")(+2#
T$%)"$#.)"#1$"--"9%0$%#0$86"/$")(+#9%0$"#/$"#K(%!")#
8>".4'')%0$%#7)"=4#1"$;;,6"#6;.#8>"&)+(%,%-)"#9==+(4*2#
T'9(',-$%#.)"#>==%)#+=",;&6"#1,'0)(+#=4#-"9%0#)7#
("K;&)7')+(%,%-#$]$"#+,+()#,+(,0$%2
PER NYSTEN är universitetslektor vid Institutionen för
Geovetenskaper samt intendent vid Evolutionsmuseet, båda vid
Uppsala universitet.
REFERENSER
j"0/)%%:#j07)"0:#Jik[H#32#(%45*4*6+$477+()%$87)12$+
9%4##72/)-*:+Ta\#T$"#Q)#JJJ:#J?[Z2
W,&:#5,'+?a9%%)":#T($=.$%+:#G,;.)$'#O2#6;.#T9%01$"-:#
Q"%$:#UYYZH#;)7-2%<+4*1"#$%4277)+-4*2%)7+,'/+82%6)%$2%+
4+=$,'(/,7-#+7&*:#T7$",-$+#-$6'6-,+&)#9%0$"+>&%,%-#
")==6"($"#6;.#/$00$')%0$%#JJh2#
VÄDDÖ - GRUVHISTORIK
På Väddö har brutits kvarts och fältspat i många
pegmatiter, kalksten till järnframställning, magnetit och
zinkmalm samt den värdefulla metallen volfram.
I en opublicerad sammanställning av Birgitta Tisell
1999, kan man läsa:
”Brytning av fältspat i Edeby påbörjades redan på
1860-talet och man erhöll då 10-15 öre riksmynt för
utskeppad fältspat och 5 öre för kvarts. Periodvis
bröt man fram till 1913-1914 då ca 3960 ton
erhölls. Brottet Nothamn 1 är idag 30 m djupt
men vattenfyllt. Kalksten bröts på södra sidan av
Nothamnsviken av Herrängs Grufbolag under åren
1845 – 1865 och av brukspatron Mickelsson på
Skebo bruk under 1870-talet. Stenen användes för
järnframställning i masugnsprocessen.”
Norr om Nothamn pågick brytning under 1850-talet
26
GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006
och stenen såldes till norra Sverige. Här omtalas även
marmor i en av fyndigheterna.
Enligt Wik med flera, 2004 har magnetitskiktad
manganhaltig karbonatsten brutits i Skottgruvan vilken
utmålslades år 1876. Gruvhålen närmast vattnet är
blott 4 x 5 x 4 meter stora och närmast att betrakta som
brytningsförsök. Norrfjällsgruvan ligger på Väddös
västra sida och här börjademan bryta koppar och nickel
år 1873. År 1951 hittades här i den nordvästra delen av
gruvväggen grov scheelit (Ca-volframat) i ett sulfidrikt
grönskarn. Borrningar påvisade en mineraliserad
zon i detta skarn och analys av varpmaterial gav en
medelhalt av1.6 viktsprocent volfram. Här finner man
lätt blåfluorescerande scheelit med hjälp av en UVlampa och man kan dessutom skilja scheelit och snarlik
kvarts genom att väga stenarna i handen då scheelit är
mer än dubbelt så tungt som kvarts .
3
2b
2a
P
1
Nothamn
4
5
6
7
