Kultur Skåne
RAPPORT
Sjöstrand Camilla
Koordinator barn och unga
040-675 37 46
[email protected]
Datum 2014-09-04
Dnr 1401603
1 (8)
Kulturnämnden
Rapport om utvecklingsbidrag 2010-2013, utfall
barn och unga
Region Skånes utvecklingsbidrag har under åren 2010-2013 haft barn och unga
som en prioriterad målgrupp. Rapporten bygger på projekt under tidsperioden och
beskriver utfallet samt bidragets betydelse för projektaktörerna, kort- och
långsiktigt. Rapporten är baserad på ett urval av ansökningar och redovisningar
samt ett antal intervjuer.
Metod och underlag
Under perioden 2010-2013 angav utvecklingsbidragens riktlinjer att barn och unga
var en prioriterad målgrupp. Likaså betonades att projekten skulle vara geografiskt
spridda, representera olika konst- och kulturformer samt bidra till etnisk och
kulturell mångfald, jämställdhet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Ca hälften av de inkomna ansökningarna och lite över 60 % av de beviljade
ansökningarna under tidsperioden hade barn och unga som målgrupp. För att
hantera mängden projekt har ett urval gjorts av berörda utvecklare inom olika
konst- och kulturområden.
Utifrån prioriteringarna kom 44 projekt att ingå som kvantitativt underlag i
rapporten (bilaga 1). Vissa konst- och kulturområden, såsom folkbildning som är
relativt nytt i sammanhanget, medförde att urvalet bland dessa områden var
begränsade.
Som en kompletterande fördjupning har sex intervjuer genomförts med
projektaktörer inom kulturarv, litteratur/bild och form, musik, teater och dans.
Organisationer som söker utvecklingsbidrag
Projektaktörerna 2010-2013 kan delas upp i tre grupper: mottagare av verksamhetsbidrag, fria kulturlivet och kommuner. Under tidsintervallet står det fria
kulturlivet för ca 70 % av de beviljade ansökningarna, mottagare av verksamPostadress: 205 21 Malmö
Besöksadress: Dockplatsen 26, Malmö
Telefon (växel): 040-675 30 01 Fax: 040-601 0206
Internet: skane.se
Organisationsnummer: 23 21 00-0255
2 (8)
hetsbidrag för ca 20 % och kommunerna för mindre än 10 %. Betraktar man
gruppens andel projekt med barn och unga som målgrupp, blir bilden en annan. Ca
80 % av de kommunala och bidragsmottagarnas projekt rör barn och unga och ca
hälften av det fria kulturlivets projekt. Lite förenklat kan man säga att gruppens
ansökningsandel speglar gruppens andel av alla genomförda projekt barn och unga,
då det fria kulturlivet står för 60 % av dessa, mottagarna av verksamhetsbidragen
för 30 % och kommunerna för 10 %.
Kultur för, med och av barn och unga
Under de senaste tio åren har det skett ett paradigmskifte vad gäller synen på kultur
för barn och unga. Begreppet ”kultur för barn och unga” är idag bara ett av de tre
perspektiven som forskningsaktörer inom området använder. Perspektiven ”kultur
för, med och av barn och unga” är en mer adekvat uppdelning för att kunna
beskriva och följa graden av delaktighet, det vill säga barns och ungas möjligheter
att ta del av kultur - och i vilken mån de själva kan utöva kultur och få visa för
andra.
Idag är kultur för och med barn och unga praxis i viss mening och omfattning,
eftersom både det fria kulturlivet och organisationer med verksamhetsbidrag ofta
bedriver ett medvetet målgruppsarbete. Det är vanligt att barn och unga verkar i
referens- och fokusgrupper, som en slags avstämningsmetodik i framtagandet av
produktioner för målgruppen. I utvecklingsbidragens handlingar, det vill säga
ansökningar och redovisningar, efterfrågas bland annat målgruppens ålder samt
deras möjlighet att delta i planering, genomförande och uppföljning. Härigenom
kan man utläsa att barn och unga fått möjlighet att påverka och delta i arbetsprocesser, slutprodukter och utvärderingar. I de 44 projekten finns alla tre
perspektiv representerade, det vill säga att barn och unga har varit aktiva
projektmedarbetare eller samarbetsklasser, utfört aktiviteter som erbjudits genom
projekten och tagit del av projekten, såsom publik. Perspektivet ”kultur av barn och
unga” uppträder alltid i sällskap med något av de andra perspektiven eftersom det
annars handlar om amatörkultur, vilket inte bidraget finansierar. Av de 44 undersökta projekten har 11 % inneburit kultur för barn och unga, 73 % kultur för och
med målgruppen och 16 % kultur för, med och av.
Föreställningen Häxan utan namn (2012) med Banditteatern är ett exempel på hur
man utvecklat en barnteaterproduktion med ett klassiskt för-perspektiv till en
föreställning som också erbjöd ett med-perspektiv för lågstadiebarn. Genom att
pjäsens karaktärer samtalade med publiken om dilemman och händelser under
föreställningens gång, skapade teatergruppen aktiva möten med barnen. Samtalen
ledde ofta vidare till diskussioner efteråt i klassrummen.
När samtliga perspektiv (kultur för, med och av barn och unga) används, framstår
projekten i många fall som ganska exklusiva. Ofta är det fördjupade möten med
generösa tidsramar där professionella kulturaktörer och ett fåtal barn och unga
arbetar tillsammans. Men det är också dessa projekt där de ungas egna uttalanden
om upplevelsens betydelse för dem, förmedlas i redovisningarna. Dansstationens
projekt Made in Helsingborg (2010) är en fortsättning på ett tidigare framarbetat
koncept (Made in Sweden) med hög delaktighet för de medverkande ungdomarna.
Sju ungdomar och fyra dansare arbetade intensivt med koreograf, producent och
tekniker under en höstlovsvecka för att ta fram en föreställning. Projektet fick stor
Region Skåne
3 (8)
lokal publicitet och innebar att 300 ungdomar deltog i förberedande workshops och
500 elever fick se den färdiga föreställningen. Ett annat exempel är SummerFolk
Youth Ensemble som sedan två år tillbaka drivs av Musik i Syd. 2010 påbörjades
det som ett projekt, SkåneFolk Youth Ensemble vars syfte var att skapa
stimulerande kommunala sommarjobb för folkmusik- och folkdansintresserade
ungdomar. 20 ungdomar fick möjlighet att pröva in för att tillsammans med
professionell folkmusiker och dansare ta fram en föreställning under en vecka.
Under de tre efterföljande veckorna turnerade man i kommuner och folkmusikfestivaler i regionen.
Båda koncepten innebär relativt stora ekonomiska ramar för möten mellan
professionella kulturaktörer och ett fåtal unga människor med specialintressen.
Men möjligheten och betydelsen för en ung människa att få handledas och
utvecklas med hjälp av professionella, tillsammans med likasinnande, kan ses som
strategiska investeringar och verktyg för nyrekrytering inom konst- och
kulturområdet, förberedelser för vidare studier och nätverksbyggande. Just
nätverksbyggande, den sociala aspekten av sammanhanget, har i studier av
folkbildningens roll för unga, framförts som betydelsefull för ungas inträde på
arbetsmarknaden. Talande är också att båda projekten har fortsatt, genom nya
samarbeten och uppdrag.
Geografisk spridning
Utifrån bidragens riktlinjer ska projekten uppvisa geografisk spridning,
tillgänglighet och representera olika konst- och kulturformer. Många av Skånes
kommuner har inga institutioner med regionala uppdrag, en hel del av dem har inte
heller kommunala kulturinstitutioner i form av museer och teatrar. Just vad gäller
barns och ungas möjligheter att möta och själva utöva konst och kultur, är
geografisk närhet viktigt, vilket gör att bibliotek/kulturhus, kulturskola, föreningsliv och skola blir viktiga funktioner och aktörer. De kommuner som fått beviljat
bidrag under 2010-2013 har nästan alla haft barn och unga som målgrupp,
exempelvis Perstorp (Film i Perstorp 2011), Hässleholm (Varning! Läsning pågår!
2010) och Östra Göinge (Ljusprojekt 2010, Ljusprojekt III 2011, Ljusprojekt IV
2011, Bländverk 2012 och Vita Lux: återkomst 2013). Gemensamt för dessa är att
de tillgängliggjort konst och kultur för barn och unga via bibliotek/kulturhus.
Även det fria kulturlivet möter målgruppen utifrån en geografisk aspekt. Exempel
på detta är Höörs Musik- & Teatersällskap (Ofelia 2011, Kung Mattias 2012) och
Sommarteater på Krapperup (Gruffet i hamnen 2010, Stormen 2011 och Mor
Kurage 2013). Båda aktörerna har producerat familjeföreställningar sedan 1990talet och har utvecklat en metodik där barn och unga, det vill säga amatörer,
medverkar i uppsättningarna tillsammans med professionella.
Ett annat sätt att nå barn och unga i Skåne är att turnera. Det är vanligt att teatergrupper som spelar för barn och unga turnerar men det finns projekt inom alla
konst- och kulturområden som använder turnéer, eller turnéliknande koncept.
Syftena är olika men gemensamt är att organisationerna har ett material/produktion
eller metodik, som man erbjuder till ett flertal samarbetspartners, till exempelvis
kommuner, skolor och föreningar. Tre exempel på detta är projekt av Regionmuseet Kristianstad (Lungo Drom, Möten med romer 2012), BUFF (BUFF på
turné 2012) och Galleri Rostrum (Plattform 2012). Galleri Rostrum flyttade ut
galleriet till olika stadsdelar i några av Skånes städer med avsikten att i samarbete
Region Skåne
4 (8)
med bostadsbolag, möta och arbeta med boende kring tankar om de offentliga
miljöerna. Samtidigt ville man skapa en plattform för konstnärer som stärker och
skapar uppdrag. I stadsdelarna mötte de framför allt barn och unga som annars inte
kommer till konstinstitutionerna. BUFF undersökte 2012 om deras filmfestivalkoncept för barn och unga kunde spridas och överföras till fyra skånska kommuner.
I samarbete med Romska kulturcentret i Malmö och resande, tog Regionmuseet
Kristianstad fram en mobil utställning, i form av koffertar som lånades ut till skolor
och intresserade via AV-media i Hässleholm. Romska kulturcentret har också en
uppsättning koffertar med vilka de turnerar i Skåne och i övriga Sverige.
Samarbetspartners
Olika kommunala förvaltningar eller kommunalt stödda organisationer är viktiga
samarbetspartner för de 44 projekten. Mer än hälften av de 44 projekten uppger att
skola och fritidsgårdar är samarbetspartners och/eller målgrupp för deras
utbud/verksamhet. Andra viktiga samarbetspartners/målgrupper är studieförbund,
föreningar, fria kulturlivet och organisationer med verksamhetsbidrag.
Kort- och långsiktiga effekter
Förenklat kan man säga att bidragens kortsiktiga effekt har inneburit att projekten
genomfördes och att man nått ett stort antal barn och unga. De långsiktiga
effekterna har i flera fall inneburit att man fått möjlighet att igångsätta eller att
etablera sig som en tydligare barn- och unga-aktör inom sitt konst- och
kulturområde. Störst betydelse verkar bidraget ha för det fria kulturlivets aktörer.
Bidrag till mottagare av verksamhetsbidrag spelar å andra sidan en stor roll för
skolor, kommuner och föreningar som får ta del av de metoder, material och det
målgruppsarbete som utvecklats i projekten.
En generell effekt är att bidragen möjliggjort en verksamhets- och kompetensutveckling. Detta har tagit sig olika uttryck men erfarenheterna har bland annat lett
till att man initierat fler projekt och fått medel från andra håll. Av de sex aktörerna
som intervjuades, har inledda samarbeten med flera av projektens aktörer fortsatt
och för fem av dem har man fått nya medel eller hittat en bas för fortsatt
verksamhet.
För att få reda på de långsiktiga effekterna och kulturaktörernas erfarenheter, har
intervjuer gjorts med sex projekt.
Thales Teater: möjlighet till etablering
Thales Teater är en ideell teaterförening i Simrishamns kommun som fick
utvecklingsbidrag 2011 för att producera föreställningen Edward Tulanes
fantastiska resa. Målgruppen är barn i 8-9-årsäldern samt familjer. Med
produktionen etablerade föreningen ett fruktbart samarbete med en fransk regissör
vilket har lett till fler produktioner. Men framför allt upplever Thales Teater att
föreställningen har tydliggjort dem som en turnerande teater för barn och unga för
många kommuner och skolor i hela Skåne. Föreställningen spelas fortfarande
regelbundet.
Mediaverkstaden Skåne: utveckling av verksamheten
Med projektet Fanzinverkstad (2012) fick Mediaverkstaden Skåne möjlighet att
utveckla ett koncept för barn och unga som tidigare inte funnits i verksamheten.
Mediaverkstaden är en ekonomisk förening med regionala verksamhetsbidrag vars
Region Skåne
5 (8)
utgångspunkt är att ge fotografer, illustratörer, konstnärer, författare och tidskriftsredaktörer tillgång till utrustning inom digital framställning och bearbetning av
bild, video, ljud och trycksaker i egen regi. Fanzinverkstadens syfte var att
stimulera nyrekrytering och intresse för tidskriften som konstform genom att
genomföra workshopar för barn och unga tillsammans med Stadsbiblioteket i
Malmö. Eftersom formatet Fanzin (amatörproducerad tidskrift av fans, för fans)
kan användas för vad man vill, ser man också metoden som ett sätt ge barn och
unga verktyg för att själva skapa och delta i samhällsdebatten. 70 barn deltog i åtta
workshops på biblioteket och genom att medverka på Malmöfestivalen kom många
fler barn och unga att pröva fanzinformatet. Samarbete med Stadsbiblioteket i
Malmö ska fortsatta under hösten 2014 med hjälp av läsfrämjandemedel från
Kulturrådet och man kommer att medverka i Barnens Bästa Biennal. Idag är
fanzinverkstaden en del av Mediaverkstadens verksamhet som de är stolta över och
ser flera utvecklingsmöjligheter i.
BUFF och Regionmuseet Kristianstad: nya resurser och verktyg till
kommun och skola
BUFF är en ideell förening med regionala verksamhetsmedel som under 31 år har
vuxit och kommit att bli en nationell och internationell filmfestival med barn och
unga i fokus. Under en vecka om året visas ca 100 filmer från hela världen på
biografer i Malmö och under resten av året samarbetar man med skolor och
kommuner i hela Skåne via film- och mediapedagogiskt arbete. 2010 fick man
bidrag för Digital pilotvisning, 2011 för BUFF på turné, 2012 Regnbågsfilm och
2013 BUFF för Skåne. Under 2011-2014 genomförde de med medel från Allmänna
Arvsfonden BUFF för alla, ett projekt med elever med särskilda behov. Med
projektet BUFF på turné (2011) ville man undersöka och pröva förutsättningarna
för att sprida filmfestivalen till flera kommuner i Skåne. Fyra kommuner kom att
ingå i projektet som erbjöds att ta del av filmer kostnadsfritt. Eftersom BUFF visar
filmer från hela världen utifrån noga utvalda kriterier är det ofta filmer som inte
finns med i svensk distribution. För att handskas med rättighetsfrågor, distribution
och filmkopior som innebar ökade kostnader, sökte man samarbetspartners. Genom
samarbete med Biografcentralen och Svenska Filminstitutet kunde man genomföra
projektet men samtidigt också konstatera att man inte hade förutsättningarna att
driva projektet vidare. De olika samarbetsaktörerna samt de kunskaper och
erfarenheter man byggt upp med hjälp av utvecklingsbidraget under 2010-2013,
har lett till att BUFF ska sprida filmfestivalkonceptet till sex kommuner i olika
delar av Sverige under 2015. Detta projekt finansieras av Postkodslotteriet.
Regionmuseet Kristianstad är en stiftelse med tre huvudmän varav Region Skåne är
en. Museet har verksamhetsbidrag och har bland annat i uppdrag att verka
gentemot barn och unga. Regionmuseet Kristianstad har i samarbete med Romska
Kulturcentret i Malmö samt resande i projektet Lungo Drom, Möten med romer
(2012) tagit fram två uppsättningar mobila skolutställningar. Dessa förmedlas av
AV-Media i Hässleholm och Romska kulturcentret i Malmö. I samband med att
skolorna tar emot koffertarna, besöker också en representant från kulturcentret
skolan. Enligt de svenska läroplanernas övergripande mål och riktlinjer ska varje
elev vid genomgången grundskola ha fått kunskaper om Sveriges nationella
minoriteter och deras språk, kultur, religion och historia. Projektägarna såg att det
saknades lättillgängligt material för elever och lärare om romer och resande och
ville förmedla en ny, varierad och positiv bild av grupperna. I arbetsprocessen och
Region Skåne
6 (8)
med det färdiga materialet ville man synliggöra romska ungdomar samt fördjupa
ett påbörjat samarbete mellan Romska Kulturcentret i Malmö och museet. Utöver
att skolor, kommuner och kulturcentrat fått nya resurser att arbeta vidare med, har
samarbetsaktörernas personal kompetensutvecklats och målgruppsarbetet samt
nätverken har inlemmats i museets långsiktiga mångkulturella arbete. Utställningen
har presenterats för Skolverket och genom fortsatt finansiering från Kulturrådet ska
man arbeta för att sprida materialet i södra Sverige. Kontakt med lärarhögskolor,
samarbeten med studieförbund och andra museer ingår också i nästa steg.
HIF Klinten: nya målgrupper
HIF Klinten är en handikappidrottsförening där en avdelning, Klinten kultur, är
verksam sedan 2011 på Hovdala slott. Med ungdomar med autismdiagonser och
professionella aktörer genomför man scenkonstproduktioner. Med föreställningen
Hästdans på Hovdala (2013) ville man utforska hur unga med autism kunde
kommunicera en upplevd samhörighet med människor och hästar. Dessutom ville
man nå en ny målgrupp, människor med hästintresse, som de bedömde var ovana
kulturbesökare. Genom ett samarbete med Sveriges ridsportsförbund fick alla
ridsportsföreningar i hela landet information om föreställningen. Via en publikundersökning vid sista föreställningen konstaterade man att 142 av de 204 som
fyllde i enkäten, var på sin första dansföreställning. Besökarna kom från alla delar
av Skåne, samt från Köpenhamn, Paris, Berlin och Östersund. Föreningen menar
att samarbetet med Sveriges ridsportsförbund och hästarnas medverkan i uppsättningen, var avgörande för publikframgången.
Bidraget möjliggjorde att man via projektledarens kontaktnät, kunde anlita en känd
danskoreograf som specialiserat sig på platsspecifika föreställningar med hästar
samt fem dansare från ett av New Yorks danskompanier. Samarbetena ledde i sin
tur till att projektet och föreställningen filmades. Dokumentären visades senare på
Lincoln Center Film Festival i New York. Projektframgången och följdhändelserna
har medfört att HIF Klinten bedömer att man har större legitimitet i scenkonstsammanhang och tyngd bland aktörer som arbetar med barn och unga med autism.
Under sommaren 2014 har ytterligare en föreställning genomförts: Nattdans på
Hovdala – en rit för kraft, eld, dans, hästar, trummor.
Musik i Syd: att stärka unga kulturutövares inträde i branschen
2010 erbjöd föreningen Skånes Spelmansförbund Skånes kommuner en alternativ
sommarjobbslösning för kommunens folkmusik- och folkdansintresserade unga.
Istället för att kommunen skulle anställa ungdomar för att utföra trädgårdsskötsel
och liknande sysslor, kunde samma medel ge de unga mer stimulerande sommarjobb, via projektet SkåneFolk Youth Ensemble (2010). Syftet var att stimulera
nyrekrytering till de professionella utbildningarna inom folkmusik och folkdans,
skapa en mötesplats för ungdomar intresserade av folkmusik och folkdans,
integrera och sprida skånsk folkkultur i turistnäringen i Skåne och att ge medverkande ungdomar meningsfulla sommarjobb som kunde ge dem försmak på det
professionella musiker-/dansarlivet. Projektet har fortsatt att arrangeras med Musik
i Syd som medfinansiär och som sedan 2013 tagit över ansvaret. I och med övertagandet bytte man namn till SummerFolk Youth Ensemble för att visa att även
kommuner i Kronoberg, där Musik i Syd också verkar, kan medverka. 2013 hade
man ungdomar från 16 olika kommuner, varav en i Kronoberg. Under det veckoläger då föreställningen arbetas fram samt för de tre följande turnerande veckorna
är de två, den musikansvarige och den dansansvarige, anställda av Musik i Syd.
Region Skåne
7 (8)
Under resten av året fungerar föreningen SkåneFolk Youth Ensemble som
mötesplats för folkmusikintresserade unga. Musik i Syd uppger att SummerFolk
Youth Ensemble är exklusivt och kostsamt men att man ändå prioriterar det
eftersom man värdesätter projektets speciella upplägg med kommunerna och
projektets betydelse för unga folkmusiker.
Vidare arbete med utveckling av kulturlivet med fokus
på barn och unga
Utvecklingsbidraget har stor betydelse för mindre aktörer som därigenom kan
komma igång med en ny verksamhet eller får tillfälle att etablera sig ordentligt som
barn- och unga-aktörer inom sina konst- och kulturområden. Aktörer med verksamhetsbidrag och med uppdrag att verka för barn unga kan genom bidraget pröva nya
koncept, förstärka de egna kompetenserna och utveckla nya resurser för mindre
aktörer och målgrupper, såsom kommun och skola. Just större institutioner kan
genom sin basverksamhet och den långsiktighet den innebär, vara viktiga aktörer.
De har ofta redan många kompetenser som är betydelsefulla för genomförandet och
kan förvalta och förmedla projektens metoder och material med längre tidsperspektiv.
Via utvecklingsbidragen 2010-2013 har det fria kulturlivet, organisationer med
verksamhetsbidrag och kommuner i Skåne stimulerats att öka sin kompetens, prova
koncept och hitta nya samarbetspartners för att utveckla kultur för, med och av
barn och unga.
I redovisningsunderlaget framförs viss kritik mot bidragens priortiering på barn och
unga. För att öka chanserna att beviljas medel, menar kulturaktörer att man vrider
och vänder på projektidéerna för att göra dem till en angelägenhet för barn och
unga. Kanske har det bidragit till att ca 50 % av inkommande ansökningar under
2010-2013 har barn och unga som målgrupp. Men man kan också se en
delförklaring till mängden ansökningar genom att man kryssat för målgruppen
unga vuxna (19-25 år) utan att egentligen ha ett barn- och ungaperspektiv i
projekten. Utfallet för barn och unga kan komma att förändras då de nio
kulturpolitiska prioriteringarna från och med 2014 är bidragets nya riktlinjer.
Utveckling av kulturlivet med fokus på barn och unga är en av de nio
prioriteringarna.
Oavsett kritiken måste omfattningen av projekt för, med och av barn och unga
under 2010-2013 gjort avtryck då över 60 % av de beviljade projekten under
tidsperioden, faktiskt berört målgruppen. De intervjuade projektaktörerna menar att
bidraget har inneburit att de utvecklat och stärkt sin verksamhet, sina samarbeten
och arbetsmetoder samt målgrupps-kompetens.
I fokus för vidare arbete inom området, vore just innebörden av delaktighet och
dess effekter för kultur med, för och av barn och unga intressant att följa upp.
Region Skåne
8 (8)
Följande personer har intervjuats:
Elisabeth Ekstam, Regionmuseet Kristianstad
Daniel Lundquist, BUFF
Christel Lundberg, Mediaverkstaden Skåne
Ulrika Mickles Nord, HIF Klinten
Boel Marie Larsson, Thales Teater
Alice Samoilova och Annika Johansson, Musik i Syd
Region Skåne
