Förlängd koncession för befintlig 50 kV
ledning mellan Väsa och Älvdalen i
Älvdalens kommun i Dalarnas län
SAMRÅDSUNDERLAG
Ansökan om nätkoncession för linje
Februari 2017
Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm
Säte Stockholm. Org-nr 556037–7326
Telefon 08-606 00 00
ellevio.se
Samrådsunderlag
Projektorganisation
Ellevio AB
115 77 Stockholm
Telefonväxel: 08-606 00 00
Org.nr: 556037-7326
Ansvarig tillståndsfrågor: Sofia Miliander
Samrådsunderlag
Rapporten har upprättats av Hulda Pettersson (023-464 77) och Ella Hagberg (08-714 32 41)
SWECO Energuide AB, Box 340 44, 100 26 Stockholm
Uppdragsnummer: 547 3793 010
Kartor och bilder
Kartor och bilder har om inte annat angivits tagits fram av Ellevio och Sweco.
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2014/05496
Information i kartor:
© Länsstyrelsen, © Skogsstyrelsen, © Riksantikvarieämbetet
2 (30)
Samrådsunderlag
Innehållsförteckning
1
Inledning .......................................................................................... 4
1.1
BAKGRUND OCH SYFTE
2
Tillståndsprocessen ......................................................................... 6
2.1
2.2
2.3
KONCESSION
MARKÅTKOMST
SAMRÅDSPROCESSEN
3
Beskrivning av befintlig ledning ....................................................... 8
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
LEDNINGENS STRÄCKNING
LEDNINGENS UTFORMNING
LEDNINGSUNDERHÅLL
ELSÄKERHET
ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT
4
Alternativ ....................................................................................... 13
4.1
4.2
4.3
NOLLALTERNATIV
ALTERNATIVA UTFORMNINGAR
STUDERADE ALTERNATIV
5
Berörda intressen och bedömd påverkan ...................................... 20
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.7
5.8
LANDSKAPSBILD
NATURMILJÖ
KULTURMILJÖ
FRILUFTSLIV OCH TURISM
MARK- OCH VATTENANVÄNDNING
BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ
INFRASTRUKTUR
PLANFÖRHÅLLANDEN
6
Sammanfattning och jämförelse av alternativen ............................ 28
4
6
7
7
Bilagor:
1.
2.
3.
4.
Karta över befintlig sträckning samt alternativa sträckningar
Intressekarta naturmiljö mm.
Intressekarta kulturmiljö
Karta riksintressen
3 (30)
8
10
11
11
12
13
13
14
21
22
23
24
25
25
26
26
Samrådsunderlag
1
Inledning
1.1
Bakgrund och syfte
Befintlig 50 kV ledning mellan Väsa och Älvdalen (se Figur 1) har funnits i aktuell sträckning
sedan 1940-talet och förnyades på 80-talet. Ledningen är en viktig del i strömförsörjningen i
Älvdalen.
Figur 1. Sträckning för befintlig 50 kV ledning mellan Väsa och Älvdalen
4 (30)
Samrådsunderlag
Varje regionnätsstation ska av driftsäkerhetskäl ha minst en trädsäker matning, vilket innebär att
den ska vara ansluten till en regionnätsledning som har en så bred ledningsgata att inga träd kan
falla på ledningen i samband med en storm. Transformatorstationen i Väsa saknar i nuläget en
trädsäker matning, i och med att varken ledningen norrifrån (från station Älvdalen) eller
söderifrån (från station Spjutmo) är trädsäker i sin helhet. Detta medförde att en ombyggnation
av ledningen Väsa – Älvdalen planerades år 2002, då en tillståndsansökan
(koncessionsansökan) för en ny trädsäker luftledningssträckning lämnades in.
Energimyndigheten gav koncession för ledningen i ny sträckning i skogsmarken öster om
befintlig ledning, men ärendet överklagades till regeringen. Skälen till överklagan rörde närhet
till bostadshus och fragmentering av produktiv skogsmark. Regeringen återförde ärendet 2013
till Energimarknadsinspektionen (Ei), som tagit över Energimyndighetens roll som
tillståndsmyndighet för kraftledningar, med besked om att ytterligare alternativ behöver utredas.
Ledningen har nu utretts på nytt av Ellevio. Förutsättningarna har hunnit ändra sig sedan 2002.
Ellevio har nyligen beslutat att anlägga en 130/50 kV transformering vid regionnätsstationen i
Blyberg, vilket planeras att vara på plats år 2020. 50 kV ledningen Väsa-Spjutmo, som idag
bara går förbi stationen i Blyberg kommer att ledas in i ställverket och kopplas ihop med
130 kV-nätet. Ledningssträckan mellan Väsa och Blyberg är trädsäker medan sträckan BlybergSpjutmo inte är det. Med den nya transformeringen kommer Väsa kunna matas trädsäkert
söderifrån via 130 kV-nätet och den trädsäkra 50 kV ledningssträckan mellan Väsa och
Blyberg. I och med detta är det möjligt för Ellevio ur driftsäkerhetsperspektiv att ha kvar
befintlig ledning mellan Väsa och Älvdalen i befintlig sträckning och utförande. Se Figur 2.
5 (30)
Samrådsunderlag
Figur 2. Förutsättningar för Ellevios ledningar mellan Älvdalen och Spjutmo.
2
Tillståndsprocessen
2.1
Koncession
För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857)
tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det
enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även
innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till
6 (30)
Samrådsunderlag
Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter
remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas
gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år.
2.2
Markåtkomst
För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde
till berörda fastigheter. För befintlig ledning finns servitutsavtal med berörda fastighetsägare,
vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Servitutsavtalen gäller på
obegränsad tid. I samband med att ledningarna uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med
ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör.
2.3
Samrådsprocessen
Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken
med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I
samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av
processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet
och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken.
Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar
länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan
eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med
de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda,
om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att
samråda med en bred samrådskrets direkt.
Samråd genomförs nu med alla som kan antas vara berörda av projektet. De samrådsparter som
tagits med i föreliggande samråd kan ses i Tabell 1 nedan. Samrådet kungörs även i
lokaltidningen. Samråd och tillståndsansökan för den aktuella ledningen handläggs av SWECO
Energuide AB på uppdrag av Ellevio. De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det
fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av
kommande MKB.
Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd.
Länsstyrelsen i Dalarna
Älvdalens kommun
Trafikverket
Skogsstyrelsen
Svenska Kraftnät
Sveriges Geologiska Undersökning
Försvarsmakten HKV
Skanova
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Bergsstaten
PTS
Nodava (Norra Dalarna Vatten & Avfall)
LRF
Naturskyddsföreningen
7 (30)
Samrådsunderlag
Luftfartsverket
Dalaflyget Mora/Siljan flygplats
Riksförbundet Enskilda vägar
Sveriges Ornitologiska förening
Friluftsfrämjandet
Jägarnas riksförbund
Svenska Jägareförbundet
Elfdalens hembygdsförening
Sten i Älvdalen
Åsens jaktvårdsförening
Älvdalens jaktvårdskrets
Älvdalens fiskevårdsområde
Älvdalens flygklubb
Älvdalens IF Orientering
Älvdalens IF Skidor
Älvdalens Naturskyddsförening
Älvdalens Pistolskytteklubb
Dalarnas ornitologiska förening
Älvdalens Snöskoterklubb
Älvdalens fiskecenter
Älvdalens motorklubb
Wäsa Snowboard och Freestyle klubb
Festins bilverkstad
AB Svenska Shell, Älvdalen
Älvdalslax AB
iCell AB
Evalo Service
Tre Björnar Vandrarhem/STF Älvdalen
Rindi Energi AB
Berörda fastighetsägare
Närboende
3
Beskrivning av befintlig ledning
3.1
Ledningens sträckning
Den aktuella 50 kV kraftledningen är cirka 7,2 km lång och sträcker sig mellan ställverken vid
Väsa kraftverk och Älvdalen, se karta i Figur 1 under avsnitt 1.1. Bilder från
ledningssträckningen finns i Figur 3, Figur 4 och Figur 5 nedan.
Ledningen går söderut från ställverket vid Väsa kraftverk i cirka 300 meter parallellt med
Österdalälven på dess västra sida för att därefter korsa älven och fortsätta i ostlig riktning. Dessa
första 300 meter, fram till korsningen med älven, är ledningen även i parallellgång med Ellevios
50 kV ledning mellan Väsa och Spjutmo. Den aktuella kraftledningen viker sedan av åt nordväst
och passerar över en motocrossbana söder om Gåsvarv och sedan fortsatt norrut över markerna
öster om Österdalälven, där den korsar Vangsvägen.
8 (30)
Samrådsunderlag
Figur 3. Befintlig ledningssträckning vid Vangsvägen, sydväst om Gåsvarv.
Ledningen sträcker sig sedan vidare norrut mellan Österdalälven och riksväg 70 i hela sin
sträckning fram till Älvdalen. Vid Hagalundsvägen i Älvdalen viker ledningen av västerut fram
till ställverket M12 i Älvdalen. Terrängen där ledningen sträcker sig är flackt kuperad med
omväxlande skogs-, åker- och ängsmark. Längs ledningssträckningen finns närliggande
bebyggelse främst mellan Gåsvarv och Märbäcks industriområde samt vid Mjågen, se även
avsnitt 5.6.
Figur 4. Befintlig ledningssträckning längs riksväg 70 vid Märbäck.
I några passager sträcker ledningen sig över Österdalälvens vattenområde, främst i dess
nordligaste del nära ställverket i Älvdalen, där fem stolpar är placerade på holmar, längs älvens
östra strand, men även två stolpar placerade på holmar väster om Märbäck.
9 (30)
Samrådsunderlag
Figur 5. Befintlig ledningssträckning på holmar i Österdalälven vid Älvdalen.
3.2
Ledningens utformning
Befintlig kraftledning är uppförd i trästolpar som är cirka 12-14 m höga. Ledningen är inte
uppförd i trädsäkert utförande, vilket innebär att ledningsgatan är smal. Stolparna är främst
enkelstolpar med antingen horisontal-, vertikal- eller triangelplacerade faslinor. Det förekommer
även portalstolpar med horisontalplacerade faslinor. Figur 6 och Figur 7 visar på två
förekommande stolptyper längs ledningssträckningen. Ledningen har en driftspänning på
omkring 55 kV.
Figur 6. Enkelstolpe i trä med
triangelplacerade faslinor
Figur 7. Portalstolpe i trä med
horisontalplacerade faslinor.
10 (30)
Samrådsunderlag
3.3
Ledningsunderhåll
Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med
föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå
erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter.
Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor,
stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla
driftsäkerheten kommer att genomföras för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på
till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget.
Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området)
samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla
ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten.
Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och
stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd
beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en
röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma
inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort.
Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan.
I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att
bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet.
Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första
hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg.
3.4
Elsäkerhet
Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon
person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger
regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att
känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som
uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta
hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig
kraftledning.
Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på
ledningens spänning. Det horisontella avståndet mellan yttre faslina och byggnadsdel ska vara
minst fem meter vid en ledning för högst 55 kV. Om spänningen är högre ska avståndet vara
större. Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra
anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en
kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta
avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt.
Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering
och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se
avsnitt 3.5.
11 (30)
Samrådsunderlag
3.5
Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska
fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar,
transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare.
Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kV/m) och beror på ledningens spänning samt
avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med
avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga
höga elektriska fält inomhus.
Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μT) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas
placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar
med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer
ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med
kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet).
Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära
kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder.
Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och
miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras
hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för
elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den
1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan.
Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur
elektromagnetiska fält påverkar hälsan.
Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte
tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från
kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för
allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μT enligt Strålsäkerhetsmyndighetens
allmänna råd (SSMFS 2008:18).
Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten
har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och
hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader:
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska
anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.
Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger
förhöjda magnetfält.
Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem,
skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer
3.5.1 Magnetfält från aktuell ledning
Den befintliga kraftledningen har en årsmedelströmlast på 70 A, vilket ger ett beräknat
magnetfält enligt Figur 8. Då det finns ett flertal olika stolptyper med olika placering av
12 (30)
Samrådsunderlag
faslinorna varierar magnetfältets styrka längs ledningssträckningen. De två olika graferna i
diagrammet i Figur 8 visar magnetfält för triangel- respektive horisontalplacerade faslinor.
Figur 8. Beräknade magnetfältsnivåer 1,5 m över mark längs befintlig kraftledning. Den blå linjen visar beräknat
magnetfält med faserna i horisontell placering, och den gröna linjen visar beräknat magnetfält med faserna i
triangelplacering. 0 m = ledningens centrumlinje, sedan anges på x-axeln avstånd i meter från ledningens
centrumlinje och på y-axeln magnetfältet i µT.
4
Alternativ
4.1
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att ledningen inte får förnyad koncession i vare sig befintlig eller ny
sträckning och måste tas ur drift. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för
strömförsörjningen i Älvdalen med omnejd och är därmed inte ett realistiskt alternativ.
4.2
Alternativa utformningar
När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga regionnätsledningar
(30 kV – 170 kV) som luftledning, då det är den i särklass mest driftsäkra och
samhällsekonomiskt lämpligaste utformningen för regionnätet. Ett eventuellt fel på en
markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och
regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs
vid ett eventuellt driftavbrott. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika
problematiken med stormfällda träd. Det är mindre komplext och mindre kostsamt att
markförlägga lågspänningsledningar.
För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två
oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i
fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd
ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger
ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och
13 (30)
Samrådsunderlag
vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter
brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning.
Markkabel inom regionnätet kan bli aktuellt inom tätbebyggda områden när det är svårt att
anlägga luftledning av utrymmesskäl och magnetfältsskäl. Om markkabel ska anläggas på
längre sträckor krävs kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som en
markförlagd regionnätsledning innebär jämfört med en luftledning.
4.3
Studerade alternativ
4.3.1 Genomförd alternativutredning
Inom utredningsområdet, som omfattat ett brett område mellan Väsa och Älvdalen på båda sidor
om Österdalälven har möjliga alternativa sträckningar för kraftledningen i form av både
luftledning och markkabel utretts, se Figur 9. Därtill har den tidigare ansökta sträckningen från
2002 studerats. Alternativutredningen har inkluderat studier av påverkan på miljö, omgivning
och övriga intressen samt byggbarhet. Under alternativutredningen har ett några alternativ
avförts, se avsnitt 4.3.2.
Två alternativa sträckningar för luftledning presenteras i detta samrådsunderlag, dels att
befintlig luftledning kvarstår (se avsnitt 4.3.3) samt en alternativ sträckning för luftledning (se
avsnitt 4.3.4).
Möjligt alternativ med markkabel för sträckningen nära Älvdalen presenteras (se avsnitt 4.3.5),
där markkabelalternativet kan kombineras med antingen befintlig luftledningssträckning eller
alternativ luftledningssträckning på resterande sträckning.
14 (30)
Samrådsunderlag
Figur 9. Utredningsområde för alternativa sträckningar mellan Älvdalen och Väsa samt presenterade alternativ och
tidigare ansökt ledningssträckning från 2002.
15 (30)
Samrådsunderlag
4.3.2 Tidigt avförda alternativ
I den koncessionsansökan som lämnades in 2002 föreslogs en alternativ sträckning, se bilaga 1.
Den sträckningen har tagits med i alternativutredningen men har avförts från vidare utredning
främst på grund av närhet till bostadshus samt fragmentering av produktiv skogsmark.
Därutöver har andra alternativa sträckningar för luftledning både längre upp i skogsmarken och
närmre bebyggelse utretts, dessa har dock avförts på grund av större påverkan på skogsmarken
samt närhet till bostäder.
Alternativa sträckningar med både luftledning och markkabel på Österdalälvens västra sida har
studerats. Dessa har avfärdats då utredningen visat att det skulle innebära påverkan på de många
intressen som finns kopplade till bland annat terräng och bebyggelse. Vidare finns ett flertal
intressekonflikter på älvens västra sida, bl.a. med detaljplaner, kulturvärden och värdefullt
odlingslandskap.
Sjökabel i älven har utretts översiktligt men inte bedömts lämpligt med tanke på att
Österdalälven används för vattenkraftproduktion och fluktuerande vattennivå samt att
strömningar i älven riskerar att skada och flytta sjökablar. Därtill är ett sjökabelalternativ
mycket kostsamt och innebär sämre driftsäkerhet i och med att det är betydligt besvärligare att
reparera fel på sjökablar än ledningar på land.
Markkabel på östra sidan av Österdalälven har utretts. Vid markkabelalternativ förläggs
kabelschakt normalt längs med befintliga vägar för att möjliggöra god tillgänglighet och
minimera arbetsområdet som krävs längs markkabel. Då bebyggelsen ligger nära vägen både i
Älvdalens tätort och längs delar av riksväg 70 finns ingen framkomlighet längs de större
vägarna i området. Det bedöms inte som samhällsekonomiskt rimligt att anlägga markkabel i
skogsmark i hela sträckningen mellan Väsa och Älvdalen, kostnaden för det ligger på cirka 23
miljoner kronor. Det bedöms inte heller tekniskt genomförbart att anlägga markkabel i
korsningen över Österdalälven, då den väg som finns tillgänglig från ställverket i Väsa korsar
över en kraftverksdamm, där det inte finns något utrymme för förläggning av markkabel i
dammkonstruktionen. Utöver presenterat markkabelalternativ har alternativa sträckningar för
markkabel utretts längs cykelväg/riksväg 70 genom Älvdalens tätort, vilket avförts då det inte är
förenligt med detaljplanen för Dalgatan Syd (Rv 70), som innefattar en större ombyggnation av
riksvägen, varvid en markkabelförläggning inom detta område behöver flyttas då riksvägen
byggs om. Alternativ för markkabel längre österut genom Älvdalens samhälle har också utretts
och avförts på grund av svårigheter med framkomlighet längs de mindre vägarna i samhället
samt att även ett sådan alternativ korsar detaljplan för Dalgatan Syd.
4.3.3 Alternativ – Befintlig ledning kvarstår
Sträckning för befintlig ledning beskrivs i avsnitt 3.1, se även karta i bilaga 1. Då ledningen är
befintlig innebär detta alternativ att ledningen kvarstår i befintligt utförande, vilket inte medför
några nya markintrång, byggkostnader eller raseringskostnader. Ledningen kommer även
framgent att vara utförd i icke trädsäkert utförande (se Figur 10), vilket är möjligt med tanke på
kommande 130/50 kV transformering i Blyberg. Ledningen kommer även att, liksom i nuläget,
passera intill viss bebyggelse främst mellan Gåsvarv och Märbäcks industriområde samt vid
Mjågen.
16 (30)
Samrådsunderlag
Figur 10. Skiss över kraftledning i enkelstolpe i befintlig, ej trädsäker, ledningsgata
4.3.4 Alternativ sträckning för luftledning
Studerat luftledningsalternativ kan ses på karta i bilaga 1. För alternativ luftledningssträckning
kvarstår befintlig ledningssträckning österut från ställverket i Väsa, över Österdalälven, fram till
söder om motocrossbanan. Att befintlig luftledning föreslås kvarstå i sträckningen från
ställverket och fram till motocrossbanan beror på att alternativa korsningar över Österdalälven
har bedömts medföra större påverkan på närmiljön än att befintlig sträckning för luftledning
kvarstår. Alternativ sträckning fortsätter österut och sedan norrut längs befintliga skogsbilvägar
fram till industriområdet vid Märbäck. Att ledningen föreslås anläggas i samordning med
skogsbilvägar är för att minimera fragmenteringen av skogsmark, men det kan innebära vissa
begränsningar i möjligheterna till virkesupplag längs vägarna.
Vid Märbäcks industriområde finns ett östligt och ett västligt alternativ. Det östliga alternativet,
Märbäck Ö, bedöms vara förenligt med detaljplan, men medför en något längre
ledningssträckning. Det västliga alternativet, Märbäck V, medför en något kortare
ledningssträckning samt att ledningen samordnas bättre med övrig infrastruktur och
industribebyggelse. Alternativ Märbäck V kan eventuellt vara i konflikt med detaljplan, vilket
kommer utredas med Älvdalens kommun. Alternativ luftledningssträckning fortsätter sedan
norrut i skogsmark, cirka 100 meter öster om den gamla banvallen. Sträckningen i skogsmarken
medför att ledningen hamnar längre från bebyggelse längs den gamla banvallen. Söder om
Gamla Skärklittsvägen viker alternativ luftledningssträckning av västerut, korsar riksväg 70 och
åkrarna ned till den västra älvkanten, där alternativ luftledningssträckning övergår till befintlig
luftledningssträckning över holmarna i älven och sedan västerut in till ställverket i Älvdalen. Att
befintlig luftledning föreslås kvarstå i denna sträckning över holmarna i älven och in till
stationen beror på att det inte finns några möjligheter för alternativa sträckningar till följd av
flygfältet på Ängerna väster om befintlig ledning samt bebyggelse öster om.
Alternativ luftledningssträckning är cirka 8 km lång, varav cirka 6,2 km i nysträckning och 1,8
km i befintlig sträckning. Alternativ med luftledning i trädsäkert utförande innebär att inga träd
får bli så höga att de riskerar att växa in i eller falla på kraftledningen. Utöver den avverkning
som sker inom den inlösta skogsgatan måste enstaka så kallade farliga kantträd med jämna
mellanrum avverkas i sidoområdena. Detta alternativ innebär ett nytt markintrång i en ny
sträckning i skogsmark, med en ledningsgata som är cirka 36-38 meter bred beroende på
17 (30)
Samrådsunderlag
stolpkonstruktion. Vid vinkelpunkter och andra känsliga passager kan ytterligare breddning av
skogsgatan förekomma.
En luftledning i ny sträckning kan uppföras antingen med portalstolpar eller enbenta stolpar (se
Figur 11 och Figur 12), i huvudsak som impregnerade trästolpar. Spannlängden (avståndet
mellan stolparna) kommer i normalfallet att vara 100-130 meter för enkelstolpe och cirka 150
meter för portalstolpe, men variationer kan förekomma beroende på terräng och eventuell
ändring i stolptyp. Även stolparnas höjd kan komma att variera beroende på terräng- och
markförhållanden. Vid korsning av befintliga ledningar eller koncessionsgiven kraftledning
samt vid vinklar, andra specifika passager, eller särskilt långa spannlängder kan andra stolptyper
i annat utförande, höjd eller annan linplacering bli aktuella. Aktuell stolptyps lämplighet beror
av specifik placering och beslutas vid en detaljprojektering i ett senare skede. Optofiber kan
komma att hängas i stolparna. Fasavståndet för enkelstolpe är cirka 1,4 meter och för
portalstolpe cirka 2,5 meter.
Figur 11. Skiss över kraftledning i enkelstolpe i trädsäker ledningsgata
Figur 12. Skiss över kraftledning i portalstolpe i trädsäker ledningsgata
4.3.5 Alternativ markkabel vid Älvdalen
Alternativet innebär att ledningen markförläggs på sträckan närmast Älvdalen. Anledningen till
att ett markkabelalternativ har studerats på denna del av ledningssträckan är att ledningen
18 (30)
Samrådsunderlag
bedöms ha störst påverkan på landskapsbilden närmast Älvdalen. Stolparna på holmarna i
Österdalälven är även besvärliga att komma åt vid underhåll. Föreslaget markkabelalternativ är
cirka 1,5 km långt och kan kombineras med både befintlig ledningssträckning eller alternativ
luftledningssträckning, se karta i bilaga 1 samt Figur 13.
Figur 13. Sträckning för alternativ markkabel vid Älvdalen
För anslutning med markkabel från alternativ luftledningssträckning sätts en kabelstolpe i
skogsmarken söder om Gamla Skärklittsvägen, därifrån förläggs markkabeln västerut, korsar
riksväg 70 och går längs fastighetsgräns över åkermarken, norr om de nyligen bebyggda
tomterna och sedan ned mot Österdalälven. Markkabelalternativet föreslås sedan följa
Österdalälvens strandkant, det finns ett vandrings- och skoterstråk längs älvens kant som kan
nyttjas för markkabelförläggning, öster om detta stråk kommer en brant slänt och närmsta
bebyggelse finns ovanför slänten. Söder om Hagalundsvägen passerar markkabelsträckningen
genom grönområde planlagt som natur i detaljplanen för Dalgatan Syd, vid initiala kontakter
19 (30)
Samrådsunderlag
med Älvdalens kommun har kommunen bedömt att detta skulle kunna vara förenligt med
detaljplanen. Innan Hagalundsvägen korsar markkabelalternativet den norra delen av
vattendraget och följer sedan Hagalundsvägen västerut i cirka 100 meter, innan vägen korsas
och markkablarna anläggs i befintlig ledningsgata i cirka 350 meter fram till ställverket i
Älvdalen.
Ett utförande av den aktuella kraftledningen som markförlagd kabel kräver dubbla
kabelförband, dvs. två förband med vardera tre enledarkablar som förläggs i ett kabelschakt som
beräknas bli cirka 2-3 meter brett och cirka 1,2 meter djupt, se Figur 14. Vid berg i dagen eller
tunt marktäcke kommer sprängning behöva ske. Vid korsning av större vattendrag och större
vägar borras kablarna om möjligt under vattendrag och väg.
Figur 14. Tvärsnitt av normalschakt för markkabel
Under byggtiden krävs ett arbetsområde längs schaktet, dels som tillfällig arbetsväg, dels för
hantering av material och schaktmassor. Beroende på schaktområdets utseende och tillgängligt
utrymme i terrängen varierar arbetsområdet mellan cirka 10 och 15 meter. Efter slutfört arbete
återfylls kabelschaktet och marken återställs. När ledningen är i drift kommer en byggnads- och
anläggningsfri zon om cirka 6 meter att upprättas i markkabelsträckningen.
5
Berörda intressen och bedömd påverkan
I detta avsnitt följer en översiktlig beskrivning av de intressen som berörs av samtliga
sträckningsalternativ samt hur denna påverkan bedöms se ut. Kraftledningens konsekvenser på
20 (30)
Samrådsunderlag
omgivningen kommer att utredas och redovisas närmare i en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) som bifogas koncessionsansökan.
En ombyggnation av ledningen innebär att befintlig luftledning rivs, påverkan av detta beskrivs
översiktligt i berörda avsnitt nedan.
5.1
Landskapsbild
Landskapet i aktuellt område är kuperat med skogsmark på höjderna. Ner mot Österdalälven är
det mer öppen mark, delvis åkermark, men med inslag av mindre skogsmark och skogsridåer.
Älven ger även en öppen landskapsbild i sig.
Det finns inga utpekade intressen för landskapsbilden i området men på ett flertal platser
sträcker sig befintlig ledning mellan bebyggelse och Österdalälven, detta kan upplevas som
negativt för landskapsbilden och vyn mot vattnet. Störst påverkan har detta vid två
ledningsavsnitt där några av ledningens stolpar står på holmar i vattnet, fem stolpplatser i
ledningssträckningens norra del och två stolpplatser söder om Märbäck, se exempel i Figur 15.
Vid en markförläggning av ledningen i den sträckningen skulle påverkan på landskapsbilden
försvinna där. Alternativ luftledningssträckning skulle innebära att påverkan på landskapsbilden
förflyttas från älven till skogsmark.
Figur 15. Befintlig ledning i dess nordliga del med stolpar placerade på holmar i älven
Berört område är av länsstyrelsen utpekat som övrigt intresse för naturvården och friluftslivet
och i beskrivningen av området nämns landskapsbilden. Älven och det öppna odlingslandskapet
anges ha en avgörande betydelse för landskapsbilden. ”Vissa partier har en mycket tilltalande
21 (30)
Samrådsunderlag
landskapsbild. Exempel på sådan är vyn över älven vid Gåsvarv där både odlingslandskapet vid
Gåsvarv och Väsa framträder i stor harmoni med älven”. I Figur 16 och Figur 17 nedan visas
landskapsbilden från Rv 70 vid Gåsvarv. Ledningen bedöms inte vara dominerande i
landskapet.
Figur 16. Befintlig ledningssträckning vid Gåsvarv. Källa: Google Maps
Figur 17. Befintlig ledningssträckning vid Gåsvarv. Källa: Google Maps
5.2
Naturmiljö
De kända intressen för naturmiljö som berörs av de redovisade ledningssträckningarna kan
studeras i karta i bilaga 2 Intressekarta naturmiljö samt i bilaga 4 Karta riksintressen.
Befintlig ledningssträckning går i princip uteslutande inom ett område som omfattas av
riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Den går även delvis genom områden
med övriga intressen för naturvård. Sträckningsalternativ berör under kortare sträckor samma
intressen som ovan nämnt för befintlig sträckning. Större delen av sträckan berör dock inga
intressen för naturmiljö.
Vidare sträcker sig samtliga ledningsalternativ till viss del inom område som omfattas av det
generella strandskyddet som gäller 100 meter från strandlinjen i båda riktningar.
I Tabell 2 redovisas kända intressen för naturmiljö inom 100 meter från ledningssträckningarna.
Kart-ID hänvisar till bilaga 2 respektive bilaga 4.
22 (30)
Samrådsunderlag
Tabell 2. Intressen för naturmiljö inom 100 meter från befintlig och alternativa ledningssträckningar. Kart-ID
hänvisar till intresset på karta i angiven bilaga.
Kart-ID
Typ
Beskrivning
Bilaga
N1
Naturvårdsart
Utter. Hotkategori: sårbar. Läge: Mycken i Österdalälven.
2
N2
Naturvårdsart
Utter. Hotkategori: sårbar. Läge: Märbäck, Älvdalen.
2
N3
Naturvårdsart
Utter. Hotkategori: sårbar. Läge: Älvdalen, Gåsvarv.
2
RI
Naturvård
Riksintresse för
Naturvård, MB 3:6
Representativt odlingslandskap vid Åsen-Väsa, med lång
kontinuitet och med inslag av naturbetesmark, samt inslag av
äng med hackslått.
4
Övr.
intressen
naturvård
Övriga intressen
naturvård
Frodig vegetation och flora, goda fågelbiotoper, harr och
öring.
2
Riksintresse för Naturvård som korsas av ledningen är utpekat på grund av områdets egenskaper
som representativt odlingslandskap, ledningen bedöms inte påverka detta. En ny sträckning
skulle innebära ett större ingrepp i naturmiljön både vid den nya lokaliseringen och vid
rivningsarbetet av den befintliga. Övriga intressen naturvård avser Österdalälven i sträckning
från Åsen till Väsa, där Österdalälven rinner i en tydligt markerad dalgång med höga berg på
sidorna. Den del av Österdalälven som är Väsadammens vattenmagasin kallas för Myckeln. Vid
Myckeln, finns näringsrika, vegetationsfyllda vatten som skapar goda fågelbiotoper. Holmarna
för kraftledningen i vattendraget kan bidra till denna miljö. Sammantaget bedöms påverkan på
naturmiljön vara liten för befintlig ledning.
5.3
Kulturmiljö
Vare sig befintlig ledning eller alternativa sträckningar berör några riksintressen för kulturmiljö.
Befintlig ledning och delvis alternativa sträckningar sträcker sig genom område med värdefullt
odlingslandskap, utpekat av länsstyrelsen i Dalarna 1994 och i en nationell bevarandeplan för
odlingslandskapet som reviderades 1999, se bilaga 3.
Det finns ett antal kända kulturhistoriska lämningar i det aktuella området enligt
Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Ingen utgör en fornlämning. I Tabell 3
redovisas de kulturhistoriska lämningar som ligger inom 100 meter från ledningens centrum
samt vilken lämningstyp de är klassificerade som. Kart-ID hänvisar till bilaga 3 Intressekarta
kulturmiljö. Endast två kulturlämningar är inom 25 meter från befintlig eller alternativa
sträckningar. Lämningen Älvdalen 66:1 (fossil åker) korsas av befintlig ledning men ingen
stolpe står inom området. Objektet är klassat som övrig kulturhistorisk lämning och skyddas
därmed av skogsvårdslagens hänsynsparagraf vilket innebär att det inte är tillåtet att skada
lämningen. Det andra objektet inom 25 meter är ett Skog & Historia-objekt (fossil åker) som
ligger inom ledningsgatan för alternativ luftledning. Vid detaljprojektering av nya luftledningar
anpassas stolpplaceringarna efter eventuella kulturlämningar.
23 (30)
Samrådsunderlag
Tabell 3. Intressen för kulturmiljö inom 100 meter från sträckningsförslagen. Kart-ID hänvisar till intresset på karta
i bilaga 3.
Kart-ID
Typ
Beskrivning
Älvdalen 280:9
Uppgift om
Slagg
Älvdalen 281:1
Övrig kulturhistorisk lämning
Slagg
Älvdalen 96:1
Övrig kulturhistorisk lämning
Avrättningsplats
Älvdalen 661
Övrig kulturhistorisk lämning
Fossil åker
Älvdalen 66:1
Övrig kulturhistorisk lämning
Hammare/smedja
Älvdalen 97:1
Övrig kulturhistorisk lämning
Vägmärke
Älvdalen 293:1
Övrig kulturhistorisk lämning
Byggnad annan
SH
Skog & historia
Fossil åker, objektnr 3102276
Värdefullt odlingslandskap
Värdefullt odlingslandskap
Väl bibehållet odlingslandskap med
gamla ängar, hagmarker och bymiljöer
Bevarandeplan
odlingslandskap
Nationell bevarandeplan –
odlingslandskap
Del av Österdalälven (Åsen-Väsa). Byar
med tillhörande hemfäbodar och
långfäbodar. Slingrande bygator.
Småskaligt jordbruk och naturbetesmark
Påverkan på kulturmiljön bedöms vara begränsad för samtliga sträckningar, påverkan kan
uppstå på fossil åkermark i ledningsgata för alternativ sträckning, även om stolpplacering
undviks inom utpekad kulturmiljö. Då ledningen stått en längre tid i befintlig sträckning bedöms
dess påverkan på odlingslandskapet som liten. Skyddsåtgärder vidtas vid underhållsarbeten för
att inte riskera att skada eller täcka över lämningar samt att om det i samband med underhållseller anläggningsarbete skulle påträffas en lämning som kan antas vara en fast fornlämning
kommer den delen av arbetet som berör lämningen att avbrytas och fyndet kommer att anmälas
till länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen (1988:950).
5.4
Friluftsliv och turism
Sträckningarna berörs inte av något riksintresse för friluftsliv. Befintlig ledning och delar av
alternativa sträckningar går genom område utpekat av länsstyrelsen för friluftslivets övriga
intressen. Området är ett avsnitt av Österdalälven, från Åsen norr om Älvdalen till Väsa, som
har värden för friluftslivet i form av frodig vegetation, goda fågelbiotoper, tilltalande
landskapsbild, campingplats i norra delen av Älvdalen samt värdefullt strömfiske. Se karta i
bilaga 2. Hela det område som befintlig och alternativa sträckningar går igenom nyttjas
sannolikt även för rekreation, fiske, svamp- och bärplockning mm. Det finns även flertalet
skoterleder i området, med en skotercentral norr om Hagalundsvägen i Älvdalen.
24 (30)
Samrådsunderlag
Befintlig ledningssträckning bedöms kunna medföra en visuell påverkan, men begränsar inte
möjligheterna till friluftsliv och turism i området. Alternativ luftledningssträckning skulle kunna
innebära en påverkan genom att tidigare sammanhängande skogsmark skulle påverkas av en
ledningsgata, men detta bedöms inte heller begränsa möjligheterna för friluftsliv och turism.
5.5
Mark- och vattenanvändning
Markanvändningen i det aktuella området domineras av skogsbruk. Till viss del berörs även
områden med jordbruksmark, detta främst för befintlig ledningssträckning i vissa passager i
närhet av älven. Jordbruksmarken används främst som åker och betesmark. Vidare används
aktuella mark- och vattenområden till bl.a. friluftsliv, jakt, fiske och vattenreglering.
Delar av befintlig ledningssträckning sträcker sig genom områden som svämmas över vid
högsta beräknade flöde, se bilaga 2. Hela sträckningen går inom ett område med
erosionsbenägen jordart. Enligt kartdata från SGU berörs inga undersökningstillstånd eller
bearbetningskoncessioner för malm eller mineraler i området. Dock finns det vid Märbäck ett
område som är av riksintresse för värdefulla ämnen och material på grund av förekomst av
porfyr, se bilaga 4.
Längs ledningssträckningarna finns områden med potentiellt förorenad mark, främst längs
befintlig ledningssträckning men även på två platser längs föreslagna alternativa sträckningar.
Hela området från Älvdalen till strax söder om Gåsvarv är av riksintresse för Totalförsvaret i
form av hinderfritt område för skjutfält, se bilaga 4. Varken befintlig eller alternativa
sträckningar bedöms ha påverkan på detta.
Påverkan på mark- och vattenanvändningen av befintlig ledningssträckning bedöms som liten.
På vissa platser kan stolpar som är placerade i åkermark försvåra effektiv brukning av marken.
Där ledningen passerar nära bostadshus används delar av marken under ledningen eventuellt
som tomtmark, läs mer om detta i avsnitt 5.6.
Alternativ luftledningssträckning skulle främst innebära en påverkan på skogsbruket i form av
viss fragmentering av fastigheter med produktiv skogsmark. Då sträckningen delvis sträcker sig
intill skogsvägar påverkas även möjligheten till virkesupplag längs vägarna. Alternativ
luftledningssträckning skulle å andra sidan innebära viss positiv påverkan för jordbruket och
bostadsområdena längs älven då befintlig ledning skulle rivas.
Alternativ markkabel har ingen påtaglig påverkan på markanvändningen. Aktuellt område
nyttjas främst för rekreation, detta skulle begränsas under byggtiden. Därefter innebär
markkabeln endast restriktioner om exploatering ovanför kabelsträckningen vilket inte innebär
någon större påverkan då alternativet sträcker sig längs vägar och gångstråk. Vidare innebär
schaktning i området med potentiellt förorenad mark att dessa jordmassor kan behöva tas om
hand. Markkabelalternativet skulle även innebära att den nordliga ledningssträckningen med
holmar i älven skulle rivas vilket kan vara positivt för till exempel flygfältet i närområdet.
5.6
Bebyggelse och boendemiljö
Befintlig ledningssträckning går på ett flertal ställen nära bebyggelse, främst vid Mjågen och
mellan Märbäcks industriområde och Gåsvarv. 35 bostadshus ligger inom 50 meter från
ledningen. De närmaste bostadshusen ligger cirka 10 meter (2 hus), 11 meter (2 hus) och 12
25 (30)
Samrådsunderlag
meter (1 hus) från befintlig ledning. Magnetfältsberäkningar har genomförts för befintlig
ledning utifrån utförande av ledningen samt strömlaster, se avsnitt 3.5. Det högsta
magnetfältsvärde som uppstår vid närliggande bostadshus är 0,3 µT. Inga skolor eller förskolor
finns i området. Befintlig ledning har en visuell påverkan på boendemiljön i de delar den går
nära bebyggelsen.
För de alternativa sträckningsförslagen har närhet till bebyggelse undvikts i möjligaste mån.
Luftledningsalternativet sträcker sig till största delen över 100 meter, och alltid över 50 meter,
från bostadsbebyggelse. Norr om Mjågen går markkabelalternativet strandnära nedanför en slänt
och inom 50 meter från bostadshus. Alternativen bedöms kunna utformas i enlighet med
försiktighetsprincipen. Luftledningsalternativet bedöms ha liten påverkan på boendemiljön i
form av visuell påverkan från ett fåtal hus. Markkabelalternativet bedöms ha en positiv
påverkan på boendemiljön då det innebär att befintlig ledning som kan ses från bostadshus rivs.
Strömlasten är låg för aktuell ledningssträckning, vilket innebär att magnetfältet blir lågt och
avklingar snabbt. Utifrån genomförda magnetfältsberäkningar kan konstateras att inga kraftigt
förhöjda magnetfält uppstår vid bostadshus, varken för befintlig eller alternativa
ledningssträckningar. Därmed bedöms ledningen inte ha påverkan på människors hälsa.
5.7
Infrastruktur
Föreslagna ledningssträckningar korsar på två ställen den statliga vägen Rv 70 som är klassad
som riksintresse för väg, se bilaga 4. På vardera sidan om riksvägen gäller byggnadsförbud 30
meter. Även ett antal kommunala och enskilda vägar korsas. För dessa anges i kommunens
översiktsplan att byggnation inom 12 meter från vägen ska ske med särskild hänsyn till
trafiksäkerheten. Vid eventuell detaljprojektering av alternativa sträckningar beaktas detta.
Parallellt med Rv 70 på dess östra sida sträcker sig en järnväg från Mora fram till Märbäck. I
kommunens översiktsplan föreslås ett stickspår till industriområdet i Märbäck. Från Märbäck
fram till Älvdalen fanns järnväg fram till 1995, då den revs. Banvallen kvarstår och används
som väg, i banvallen finns även enligt Ledningskollen en fiberanslutning.
Alternativa sträckningarna har i möjligaste mån samlokaliserats med övrig infrastruktur såsom
vägar eller befintliga kraftledningsgator för att minimera fragmentering av landskapet. Påverkan
på infrastrukturen bedöms som begränsad till obefintlig för samtliga alternativ, med undantag
för den påverkan som blir under byggtiden för alternativa sträckningar.
5.8
Planförhållanden
Älvdalens kommuns har en gällande översiktsplan från 1994. Arbete pågår med att ta fram en
ny översiktsplan. Det aktuella området behandlas dels i en generell del av planen och dels i en
del som behandlar Älvdalens socken. I översiktsplanen nämns att vid exploatering av områden
med rekreationsvärden för friluftslivet bör det vara en målsättning att friluftslivets intressen
diskuteras med enskilda markägare eller exploatörer. Det tillgodoses i detta fall genom
föreliggande samråd.
Skogsbruket behandlas i ett avsnitt där det poängteras att skogsbruket är av stor betydelse för
kommunens ekonomi, näringsliv, naturvård och friluftsliv. Enligt miljöbalken 3 kap 4 § är
skogsbruk av nationell betydelse och skall i möjligaste mån skyddas från sådant som kan
påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Gällande jordbruksmark är det en rekommendation i
26 (30)
Samrådsunderlag
översiktsplanen att exploatering ska ske restriktivt om det riskerar att försvåra möjligheten att
bedriva ett rationellt jordbruk. Alternativ bör utredas för att studera skillnad i konsekvenser.
Det område som är av riksintresse för naturvård (se bilaga 4) är utpekat pga. dess värden som ett
odlingslandskap med lång kontinuitet. Vid förändrad markanvändning ska hänsyn tas till
riksintresset. Gåsvarvs by är i översiktsplanen utpekat som ett område av kulturhistoriskt
intresse. Rekommendationen för exploatering av sådana områden är att det ska ske med hänsyn
till markägare och anpassas till landskapet.
Älvdalens kommun har också tagit fram en LIS-policy (Landsbygdsutveckling i strandnära
läge). Formellt gäller den bara för kommunens norra delar som har en uppdaterad översiktsplan
men i policydokumentet anges att det avser hela kommunen. Enligt denna policy underlättas
möjligheten till dispens från strandskyddet för att gynna kommunens utveckling. Elförsörjning
är en viktig del i den utvecklingen.
I översiktsplanen för Älvdalens socken, avsnittet om kraftledningar, omnämns aktuell
ledningssträckning och att den vid en eventuell breddning av ledningsgatan hamnar i konflikt
med intressen rörande landskapsbild, bebyggelse samt framtida planläggning för Gåsvarvs by.
På grund av detta förordades då översiktsplanen gjordes 1993-94 att kraftledningen förlades
öster om järnvägen. Förutsättningarna för den befintliga kraftledningen har ändrats sedan
översiktsplanen antogs och i och med att 130/50 kV-transformeringen i Blyberg etableras krävs
ingen breddning av ledningsgatan och befintlig kraftledning kan kvarstå i befintligt utförande,
därmed uppstår inga konflikter på grund av breddning av ledningsgatan.
Befintlig och alternativa ledningssträckningar passerar ett antal detaljplanelagda områden.
Berörda detaljplaner är Detaljplan för Dalgatan Syd (Älvdalens Kyrkby 20:8 m.fl. och
Östermyckeläng 1:19 m.fl.), Byggnadsplan för del av Östermyckeläng samt Detaljplan för del
av Mjågen 1:7 m.fl. Industriområdet i Märbäck. Befintlig ledningssträckning är förenlig med
dessa planer. Alternativ luftledningssträckning bedöms vara förenlig med Byggnadsplan för del
av Östermyckeläng, gällande detaljplanen för Industriområdet i Märbäck kommer förenligheten
eller eventuell konflikt med detaljplanen för den östra respektive västra alternativa sträckningen
utredas med Älvdalens kommun. Alternativ markkabelsträckning berör detaljplanen för
Dalgatan Syd, utredning behöver ske om denna bedöms förenlig eller i konflikt med planen,
enligt initiala kontakter med kommunen kan markkabelsträckningen vara förenlig med planen.
Sammantaget bedöms befintlig ledningssträckning vara förenlig med gällande planer. För
alternativa sträckningar behöver utredning ske för att säkerställa om sträckningarna är förenliga
eller i konflikt med gällande planer.
27 (30)
Samrådsunderlag
6
Sammanfattning och jämförelse av alternativen
I Tabell 4 sammanfattas och jämförs förutsättningarna för de alternativ som presenteras i
samrådsunderlaget.
Tabell 4. Sammanställning och jämförelse mellan sträckningsalternativ
Alternativ
Befintlig sträckning
Alternativ sträckning
luftledning
Alternativ delsträckning
markkabel vid Älvdalen
Längd
7,2 km
8 km varav 6,2 i nysträckning
1,5 km. Kombineras med
antingen befintlig eller
alternativ sträckning för
luftledning på resterande
sträckning.
Landskapsbild
Synlig längs älven. Fem plus
två stolpplatser på holmar i
älven. Begränsad visuell
påverkan då ledningen är
förhållandevis liten.
Nytt inslag i landskapsbilden.
Begränsad visuell påverkan i
skogsmark.
Positiv påverkan då befintlig
sträckning på holmar i älven
tas bort.
Naturmiljö
Inom RI naturvård och övriga
intressen för naturvård.
Marginell påverkan på
områdets bevarandevärden,
holmar i vattendrag eventuellt
positiva för fågellivet.
Delvis inom RI naturvård.
Påverkan vid byggnation samt
lokalt vid ledningssträckning
då skogsmark ersätts av
ledningsgata.
Inom RI naturvård och
övriga intressen för
naturvård. Påverkan vid
byggnation då schaktning
och passage av vattendrag
krävs. Ingen påverkan under
drifttiden.
Kulturmiljö
Korsar en fossil åker, ingen
stolpplats i åkermarken. Inom
område med värdefullt
odlingslandskap. Begränsad
till ingen påverkan.
En fossil åker inom
ledningsgatan. Nytt intrång i
område för värdefullt
odlingslandskap. Viss
påverkan kan uppstå under
byggnation.
Viss påverkan genom nytt
intrång och schaktning i
område med värdefullt
odlingslandskap.
Friluftsliv och
turism
Inom område för friluftslivets
övriga intressen. I öppna
landskapsavsnitt marginell
visuell påverkan på
upplevelsevärdet.
Begränsad påverkan på
rekreation i skogsmark på
grund av fragmentering av
skogsmark och visuell
påverkan.
Ingen påverkan utöver
begränsad framkomlighet i
område för friluftslivets
övriga intressen under
byggskedet.
Mark- och
vattenanvändning
Inget nytt markintrång.
Stolpplatser i jordbruksmark.
Kan lokalt medföra marginell
påverkan på möjligheterna till
effektivt jordbruk.
Nytt markintrång, ca 22-24 ha,
mestadels i produktiv
skogsmark. Positiv påverkan
för jordbruksmark där
befintlig ledning försvinner.
Begränsad möjlighet till
virkesupplag längs
Nytt markintrång, ca 2,3 ha i
anläggningsskedet och 0,9 ha
i driftskedet. Restriktioner
om exploatering ovanför
anlagd kabel.
28 (30)
Samrådsunderlag
skogsbilvägar.
Bebyggelse och
boendemiljö
Delvis närhet till bebyggelse.
Viss visuell påverkan. Ingen
påtaglig påverkan av
magnetfält.
Liten till obefintlig påverkan
på grund av långt avstånd till
bebyggelse. Positiv påverkan
där befintlig ledning
försvinner i närhet till hus.
Ingen påverkan. Positiv
påverkan visuellt där
sträckning på holmar i älven
försvinner.
Infrastruktur
Liten till ingen påverkan.
Liten till ingen påverkan
förutom under byggskedet.
Liten till ingen påverkan
förutom under byggskedet.
Planförhållanden
Bedöms vara förenlig med
detaljplaner. Vissa konflikter
lyfts i översiktsplanen.
Troligen förenlig med aktuella
planer, eventuella konflikter
med gällande detaljplaner
behöver utredas.
Troligen förenlig med
aktuella planer, eventuella
konflikter med gällande
detaljplaner behöver utredas.
Påverkan under
byggtiden
Befintlig ledning – ingen
påverkan.
Störningar i form av buller
och avgaser.
Störningar i form av buller
och avgaser och grävningar.
Begränsad framkomlighet
under byggtiden.
Kostnad
Befintlig ledning – ingen
kostnad
Portalstolpe: 8,9 milj.
Enkelstolpe: 5,8 milj.
Tillkommande kostnad: 6,5
milj.
En genomgång av redovisade alternativ visar att den sammanlagda påverkan bedöms vara lägst
vid fortsatt nyttjande av befintlig kraftledning. Då ny 130/50 kV transformering kommer
etableras i Blyberg kan befintlig ledning kvarstå i befintligt, ej trädsäkert, utförande. Att
befintlig ledning kan kvarstå innebär bland annat att inget nytt intrång i miljön krävs, med
hänseende till markintrång, påverkan på natur- och kulturmiljö mm. Dessutom behövs ingen
avverkning eller schaktning och heller ingen påverkan av rivningsarbete. Då den befintliga
ledningen är relativt liten är påverkan på landskapsbilden begränsad trots ledningens sträckning
genom mestadels öppet landskap och vid älven. Ledningen sträcker sig nära några bostadshus
men magnetfälten är låga och den visuella påverkan bedöms som liten, som ovan nämnt på
grund av dess storlek. Vidare innebär fortsatt nyttjande av befintlig luftledning inga
byggkostnader eller raseringskostnader.
En alternativ luftledningssträckning medför en längre ledningssträckning och ett nytt
markintrång i skogsmarken. Detta skulle försvåra genomförande av effektivt skogsbruk vilket.
Trots att denna sträckning är placerad för minsta möjliga påverkan på skogsbruket i förhållande
till sträckningsförslaget i ansökan 2002 kvarstår denna påverkan. Alternativ
luftledningssträckning skulle vidare innebära rasering av befintlig ledning som ger både positiva
och negativa konsekvenser i för bland annat landskapsbild och naturmiljö. Genomförda
kostnadsberäkningar visar att ett nytt luftledningsstråk är betydligt mer kostnadseffektivt än en
ny markförlagd ledning längs hela sträckan. Men att bygga en ny luftledning i annan sträckning
skulle även detta medföra betydande kostnader jämfört med att befintlig ledning kvarstår.
Markkabelalternativet i Älvdalen medför att befintlig luftledning raseras på den sträcka som går
ut i älven vilket har positiv påverkan för bland annat landskapsbild och friluftsliv. Dock medför
29 (30)
Samrådsunderlag
det stora kostnader både för markförläggning och rasering. Det innebär också schaktning i ett
område med potentiellt förorenad mark och omhändertagande av det. En markförlagd kabel
medför högre material- och anläggningskostnader jämfört med en luftledning med motsvarande
överföringskapacitet.
Vid en jämförelse av presenterade alternativ förordar Ellevio att ledningen kvarstår i befintlig
sträckning då detta bedöms vara den mest gynnsamma lösningen ur ett samhällsekonomiskt och
hållbarhetsmässigt perspektiv.
30 (30)
