Linköping Universitet
HT 2009
Sport Management
Henrik Ulvan, Emily Landin
Anders Tibbling, Emanuel Araskog
Jesper Norberg, Henrik Johansson
”Kom upp hit till kallbadhusen och bada med
pingvinerna”
- Ett projektarbete om svenska herrfotbollsklubbars
utlandsvärvningar
Handledare: John Boman
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund ....................................................................................................................... 3
1.1 Syfte och frågeställning ................................................................................................................. 4
1.1.1 Syfte............................................................................................................................................ 4
1.1.2 Frågeställning ............................................................................................................................. 4
1.2 Metod ................................................................................................................................................ 4
1.2.1 Metod.......................................................................................................................................... 4
1.2.2 Urval ........................................................................................................................................... 4
1.2.3 Datainsamling............................................................................................................................. 4
1.2.4 Bearbetning och analys .............................................................................................................. 5
1.3 Tidigare forskning och teorier ........................................................................................................... 5
2. Resultat ................................................................................................................................................ 7
2.1 Allmänna idrottsklubben- AIK ...................................................................................................... 7
2.1.1 Bakgrund till scoutingorganisation............................................................................................. 7
2.1.2 Scoutingområden och organisationens struktur .......................................................................... 7
2.1.3 Hur en värvningsprocess går till ................................................................................................. 7
2.1.4 Det sociala omhändertagandet av utlandsvärvningar ................................................................. 8
2.2 Örgryte Idrottssällskap- ÖIS ............................................................................................................. 9
2.2.1 Bakgrund till scoutingorganisation............................................................................................. 9
2.2.2 Scoutingområden och organisationens struktur.......................................................................... 9
2.2.3 Hur en värvningsprocess går till ................................................................................................. 9
2.2.4 Det sociala omhändertagandet av utlandsvärvningar ............................................................... 10
3. Slutsats och diskussion ...................................................................................................................... 11
Bilaga "Ny i AIK”..................................................................................................................................... 15
2
1. Inledning och bakgrund
Vi har valt att arbeta med utlandsvärvningar som sker i svenska fotbollsklubbar.
Utlandsvärvningar inom fotbollen är något som intresserar oss på många olika sätt. En
värvning kan vara mycket intressant i sig med spännande och utländska spelare, men det som
främst intresserar oss är det faktum att det är så många olika faktorer förutom fotbollen som
avgör om det blir en lyckad eller misslyckad värvning.
För en fotbollsförening är det viktigt att så många värvningar som möjligt blir lyckade. Dels
för att få ett gott rykte så att bra spelare söker sig till klubben men också ur en ekonomisk
synvinkel är det mycket viktigt att värvningarna blir lyckade.
Kulturskillnader, klimatombyte och nya sociala regler är vad som möter spelare som kommer
till Sverige, utöver det tillkommer språksvårigheter och kommunikationsproblem. Detta kan
leda till att vi ställer oss frågor som: Vilka egenskaper söker klubbarna för att försäkra sig om
att spelarna de värvar klarar av att prestera trots det extrema miljöombytet? Hur hittar de
spelarna? Och hur tar de hand om spelarna när de väl kommer till Sverige?
En annan fråga är hur får de spelarna att vilja komma till Sverige? Vad finns det här som
lockar? För att citera Björn Wesström, sportchef AIK fotboll, just gällande vad Sverige har
som lockar: ”Kom upp hit till kallbadhuset och bada med pingvinerna”.
Främst har vi valt att fokusera på det som händer runt om en värvning och inte värvningen i
sig, även om det också berörs i projektarbetet.
Som en bakgrundsbeskrivning till problemområdet bör klargöras att svensk fotboll genomgick
en globaliseringsrevolution i slutet av 1990- talet (Eliasson 2004). Innan dess hade
utlandsvärvningar inom svensk fotboll skett i blygsam utsträckning. Anledningarna kan
tillskrivas att de flesta spelare i svensk fotboll var deltidsanställda innan, vilket medförde en
icke lockande situation för utländska spelare rent ekonomiskt. I mitten av 1990- talet
inträffare flera faktorer vilket påverkar svensk fotboll. Svenska landslaget vinner brons i VM
1994, och året efter går Sverige med i EU vilket förändrar villkoren för svensk fotboll. 1995
inträder även Bosman- domen vilket medför att spelare kan gå gratis till klubbar, när dennes
kontrakt har gått ut. Samtidigt börjar de svenska fotbollsklubbarna heltidsanställa sina spelare
i större grad, och samtidigt börjar värva utländska spelare systematiskt (Eliasson).
3
1.1 Syfte och frågeställning
1.1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska elitfotbollsklubbar arbetar med sina
scoutingorganisationer med inriktning på utlandsvärvningar, och med fokus på hur de tar hand
om nyanlända utländska spelare i social bemärkelse.
1.1.2 Frågeställning
Hur arbetar fotbollsklubbarna med rekryteringen av spelare från utlandet?
Hur tas nyförvärv om hand, i social bemärkelse, under sin tid i klubben?
1.2 Metod
1.2.1 Metod
Detta projektarbete baseras på en kvalitativ ansats, vilket är en metod som används för att
skapa större förståelse för det område som undersöks, och kan därför egentligen inte sägas ha
någon allmän gångbarhet. En förutsättning för den kvalitativa metoden är att den
kännetecknas av ett nära samarbete med källan till informationen (Holme & Solvang 1991). I
det här fallet de två intervjupersonerna. Uppsatsen baseras således på kvalitativa intervjuer.
Kvalitativt inriktad forskning avser att lägga fokus på mjukare data (Patel & Davidsson 2003).
Vi har använt oss av öppna frågor för att nå en större förståelse av det problemområde vi har
avsett att utforska. Stor tyngd har lagts på intervjupersonernas egna tankar och reflektioner.
1.2.2 Urval
Vårt projektarbete baseras på något som Hartman (2002) benämner som ett
bekvämlighetsurval. Man väljer helt enkelt ut personer som finns tillgängliga inom ett
bekvämt räckhåll. Vi kom i kontakt med Mikael Petersson, som var klubbdirektör i Örgryte IS
Fotboll mellan åren 2003- 2006, under kursen i Sport Management och han väckte vårt
intresse för att genomföra en studie av detta slag. Petersson är även idag aktiv inom Örgryte
IS genom sin plats som förtroendevald styrelseledamot i föreningen. En medlem i vår grupp
kände också Björn Wesström som är sportchef i AIK Fotboll, vilket underlättade vårt arbete
med att välja ut lämpliga personer att intervjua. Vi har också försökt att få med en
damfotbollsklubb i undersökningen, men då intresset vid att medverka har varit svalt föll valet
på Örgryte IS och AIK. Anledningen till att valet föll på dessa två klubbar är, förutom att det
är bekvämlighetsbaserat, att båda klubbarna har jobbat mycket med att ta in spelare från
utlandet under de senaste åren. Att AIK dessutom är nyblivna svenska mästare är också
intressant. Någonstans måste de då ha lyckats med att förena flera olika nationaliteter till en
helhet, och det är arbetet bakom detta som varit mycket intressant att följa.
1.2.3 Datainsamling
Empirisk insamling har skett genom två intervjuer. Den ena genomfördes med AIK:s
sportchef, Björn Wesström och den andra genomfördes med den före detta sportchefen i
4
Örgryte IS Mikael Petersson.
Vid intervjuer kan man använda sig av en viss grad av struktur, det vill säga vilken typ av
frågor som ska ställas och också hur de ska formuleras. I intervjuer finns också möjligheten
att ställa mer icke-strukturerade frågor (Ejvegård 2009). Även om vi har använt oss av en del
på förhand givna frågor, har vi ibland frångått mallen. Detta eftersom intervjupersonerna
ibland glidit in på andra intressanta områden som gett upphov till närmare nyfikenhet från vår
sida. Vid vissa tillfällen blev intervjun mer som ett samtal, där personerna gav svar på frågor
som vi ville ställa endast genom att fortsätta prata om sina verksamheter. Vi strävade efter att
uppnå en viss grad av struktur i våra frågeställningar, men vi är också medvetna om att
strukturen frångåtts när intervjupersonerna kommit in på andra intressanta områden.
1.2.4 Bearbetning och analys
Utifrån det empiriska material som vi har hämtat in genom två kvalitativa intervjuer, har vi
bringat ordning i det genom att lyssna igenom inspelat material för att sedan kategorisera det i
en viss ordning. Detta för att göra projektarbetet mer förståeligt för läsaren men också för att
göra det lätthanterligt och begripligt för oss själva.
1.3 Tidigare forskning och teorier
När det gäller tidigare forskning som berör just våra frågeställningar och vårt syfte är det
väldigt tunnsått i och med att vi riktat in oss på just fotbollsspelares sociala process vid
ankomst till en svensk fotbollsklubb. Vi kan faktiskt inte hitta något arbete med liknande
frågeställningar och inriktning som vårat. Det som det dock finns gott om forskning och
information inom är sociala program vid nyanställningar i allmänhet och sociala program och
introduktionsprogram för nyanlända till Sverige. Självklart finns det också forskning inom
integration i största allmänhet och andra teorier som vi anser berör vårt arbete i allra högsta
grad. Några viktiga punkter och teorier vi valt att lyfta fram är följande:
1.3.1 Trygghet
Trygghet är ett brett begrepp som kan tolkas på olika sätt, mycket beroende på vad vi har för
erfarenheter och hur vana vi är att hantera vardagens problem och händelser
(www.tryggaremanskligare.goteborg.se). Vad trygghet är ofta individuellt men för många
handlar det ofta om att det finns stöd från samhället när det av olika anledningar kan behövas,
bra kvalitet och tillgång på skola och omsorg. Vidare handlar trygghet för många om att
kunna röra sig fritt i samhället under olika delar av dygnet utan att känna sig rädd. Även att ha
ett jobb och ekonomiska resurser är trygghet för många. (www.sundsvall.se)
1.3.2 Integration och introduktionsprogram:
I Sveriges kommuner finns det många introduktionsprogram för nya i Sverige. Målet med
introduktionsprogrammen är ofta att kunna försörja sig och bli delaktig i det svenska
samhället (www.partille.se).
Integrationsprogrammen är individuella (www.partille.se) och formas på bästa möjliga sätt
utefter var persons behov. Integrationsaktiviteter som kan ingå i ett integrationsprogram kan
vara information från skatteverket med allt vad det innebär om exempelvis skatter
folkbokföring, deklaration, pension, svararbete med mera, information om det svenska
utbildningssystemet, föräldraseminarier (dialog om föräldrarollen med utgångspunkt i
5
Barnkonventionen) boendeseminarier, seminarier om politik/demokrati/delaktighet och
information om arbetsmarknaden (www.huddinge.se).
1.3.3 Språkbarriärer
Som nyanländ till Sverige erbjuds, i de introduktionsprogram som finns, svenskutbildning,
enligt skollagen, i form av SFI (Svenska för invandrare) eller SFA (Svenska för akademiker).
Språkutbildningen för nyanlända till Sverige har oftast tre delmål, fungerande vardag,
förberedelse för arbetslivet och vidareutbildning (www.ludvika.se).
6
2. Resultat
2.1 Allmänna idrottsklubben- AIK
2.1.1 Bakgrund till scoutingorganisation
Hur AIK:s scoutingorganisation växte fram, menar klubbens sportchef Björn Wesström beror
på att klubbarna i Sverige började heltidsanställa sina spelare i slutet av 1990- talet.
Dessförinnan var det inte ovanligt att spelarna var deltidsanställda, vilket omöjliggjorde
satsningar på utlandsvärvningar.
Vid 2000-talets början såg man inträdet av spelare från Balkan men också Sydamerika. Inte
minst i AIK, som värvat aktivt från utlandet under närmare 10 år. En brytpunkt ägde alltså
rum i slutet av 90- talet, menar Wesström, vilket medförde att svenska klubbar mer aktivt
började skapa scoutingorganisationer.
2.1.2 Scoutingområden och organisationens struktur
I AIK jobbar i huvudsak två personer med övergångar; en av dem är heltidsanställd på
kontrakt med ansvar för Finland och en som är procentanställd som jobbar på arvode med
ansvar för Brasilien. Wesström påpekar att klubben medvetet valt ut de här två
transfermarknaderna.
Finland valdes för att de spelarna är lättare att integrera i det svenska samhället samt för att
attraktionsvärdet är högre för svensk fotboll sett ur ett finländskt perspektiv. Brasilien valdes
ut för att finna spetskvalitén i spelarna. Tidigare hade AIK Argentina som transfermarknad,
men valde bort Argentina för att de argentinska spelarna, enligt Wesström, var för
opassionerade i sitt sätt att betrakta fotboll. De såg fotbollen mer som ett arbete än en passion.
Den brasilianska attityden mötte AIK:s krav på ett bättre sätt.
Dessutom har inte AIK de resurser som krävs för att vidga vyerna mot mer än två marknader.
Om AIK exempelvis värvar en spelare från Kamerun måste hela den sociala
mottagningsprocessen i det svenska samhället göras om av klubben, vilket är enormt
resurskrävande.
2.1.3 Hur en värvningsprocess går till
I sin värvningsprocess när det gäller den brasilianska marknaden tar AIK kontakt med en
agent i Brasilien med sina önskemål om de kvaliteter som spelaren bör besitta, samt hur
mycket de kan tänka sig att betala. Agenten tar i sin tur ut fem intressanta spelare och erbjuder
dessa till AIK. Representanter för AIK åker sedan ner till Brasilien och värderar dessa spelare
med ett system som värderar spelarna i graden 1-5. De mest intressanta spelarna kontaktas
sedan av AIK.
Om klubben hittar någon de är intresserade av så försöker de, innan de bestämmer sig för en
eventuell värvning, lära känna spelaren bättre. Gärna träffar de spelarna tillsammans med
deras familjer för att på bästa sätt få ett grepp om vilken typ av person han är.
Rekryteringen från Finland sker i stort sett på samma sätt. AIK:s heltidsanställda har goda
kontakter med agenter i Finland och får in tips, på vilket uppföljning sker. Med tanke på den
lilla sociala omställningen det är från den finska till svenska ligan, läggs här inte lika stor vikt
vid den sociala undersökningen i värvningsprocessen.
7
För att få flöde i rekryteringen och gå med ekonomisk vinst måste klubben köpa och sälja
spelare regelbundet. Wesström menar att det finns risk att skapa känslor för sina spelare, och
att klubbar därför undviker att sälja dem vid vissa tillfällen. Detta är helt fel enligt Wesström.
Klubben bör inte bli sentimental och känslomässigt fästa sig lite extra vid vissa spelare, utan
de måste hela tiden ha i åtanke att det faktiskt är affärer de jobbar med. En fotbollsklubb
måste inse att de är en del av en näringskedja.
AIK har som vision att endast köpa spelare som är 22 år eller yngre. Detta på grund av att en
yngre spelare har större säljpotential och högre attraktionsvärde på transfermarknaden när en
försäljning, efter en tid i klubben, blir aktuell. Enligt Wesström så framhäver AIK i sin
värvningsstruktur att Allsvenskan är en trampolinverksamhet till övriga Europa. Detta är de
noga med att påpeka för potentiella nyförvärv. Med trampolinverksamhet menas att ligan
fungerar som ett mellansteg där spelaren om han presterar bra, kan bli ett intressant namn för
andra, större europeiska klubbar.
2.1.4 Det sociala omhändertagandet av utlandsvärvningar
För varje nyanländ spelare har AIK en checklista där syftet ”… är att klargöra AIK´s ansvar
gentemot en ny spelare och hans familj när han kommer till AIK´s A-trupp, under avtalstiden
samt när han lämnar AIK” (Bilaga, Ny i AIK).
För de nyanlända spelarna som kommer till Sverige, möter Björn Wesström upp dem på
flygplatsen. Redan där börjar omhändertagandet och introduktionen till det svenska samhället.
Sedan utformar AIK ett program som underlättar det sociala och det kulturella livet för
spelaren. För att spelaren ska känna sig välkommen går AIK tillsammans med spelaren
igenom allt från att tillhandahålla lägenhet och bil, till att gå i kyrkan och shoppa. Wesström
menar att en trygghet i det sociala livet skapar bättre förutsättningar för spelaren att kunna
prestera på planen för AIK. En grundlig kartläggning görs också om spelarens tidigare vardag
för att omställningen inte ska bli för stor.
För att de ska kunna prestera på fotbollsplanen är det viktigt att den sociala strukturen
fungerar för spelaren, inkluderat exempelvis så pass grundläggande saker som sömn och
frukost.
Wesström menar att det är viktigt att klubben visar för nyförvärven, att de jobbar hårt för
deras välbefinnande. Spelarna bor själva, men det finns värdfamiljer som talar spelarens
modermål i närheten som underlättar det sociala livet för dem.
All kommunikation i och kring fotbollslaget är på svenska, men klubben har en tolk som är
anställd som hjälper till med eventuella kommunikationssvårigheter. Dessutom har klubben
nyligen anställt en naprapat från Chile, för att få ökad detaljkännedom av skador när det gäller
de sydamerikanska spelarna.
Språklektioner är något som klubben erbjuder till spelaren. Men det görs ett avvägande när de
ska träda i kraft, med hänsyn till deras redan uppbokade schema. Språklektioner börjar när
spelaren har lärt sig de sociala regler som finns i svenska samhället, så att spelaren själv vet
vad i det svenska språket som är viktigt att kunna.
Spelare från den finska marknaden kan ofta svenska, och är väldigt likartade när det gäller det
kulturella, så de finska spelarna är ofta väldigt lättintegrerade i samhället.
8
2.2 Örgryte Idrottssällskap- ÖIS
2.2.1 Bakgrund till scoutingorganisation
Rent historiskt sett har värvningar av utländska spelare pågått sedan
ungefär 15 år tillbaka, säger Mikael Petersson, före detta
klubbdirektör ÖIS. Innan dess var det mer slumpen som gjorde att utländska spelare hamnade
i Sverige. Det kunde till exempel handla om att flickvännen/frun var svensk eller att spelaren
arbetade i Sverige. I slutet av 90- talet började svenska klubbar se över sin
scoutingorganisation, och så även ÖIS.
2.2.2 Scoutingområden och organisationens struktur
Rent organisatoriskt är det sportchefen som har ansvaret för klubbens värvningar. Men i
själva verket bestäms nyförvärven i många fall i samråd med tränaren.
Även om tränaren i många fall mer eller mindre på egen hand kan få igenom sin vilja när det
gäller värvningar påpekar Petersson att det optimala är att sportchefen har detta ansvar. Detta
förklarar han genom att tränaren ofta har ett mer kortsiktigt perspektiv medan sportchefen ser
klubbens värvningar ur ett mer långsiktigt perspektiv. Att se det ur ett långsiktigt perspektiv är
det bästa för klubben, menar Petersson.
ÖIS har tre olika värvningsmetoder: Scouting, tips och agentverksamhet. Vidare har de även
ett rekryteringsområde, i form av en samarbetsklubb i Brasilien. Det vanligaste
värvningsscenariot är att klubben får in ett tips via en agent, eller annan nära kontakt.
När det gäller den nordiska spelarmarknaden så är värvningar därifrån, historiskt sett, inte alls
lyckade. Petersson menar att han till exempel överskattade den isländska ligan. En spelare kan
dominera i den isländska ligan men det är lätt att glömma bort vilket värde den ligan
egentligen har.
2.2.3 Hur en värvningsprocess går till
Vid utlandsvärvningar är det vanligt att ÖIS har fått in ett tips via deras agent i Brasilien eller
genom en nära kontakt. De har en stark och förtroendefull relation med deras samarbetsklubb
i Brasilien. För att komma närmare de brasilianska kontakterna så lärde sig en anställd i ÖIS
portugisiska. ÖIS filosofi är att lita på samma personer när det gäller värvningar och bygga
upp en stark relation med samarbetsklubben, vilket de enligt Mikael Petersson har lyckats
med.
I och med att de har en så pass starkt relation med samarbetsklubben anser Petersson inte att
det är nödvändigt att själv åka till Brasilien för att titta på spelaren i fråga. ÖIS kontaktar
istället deras representant i Brasilien vid behov av en ny spelare från samarbetsklubben med
önskemål om spelaregenskaper och övriga egenskaper. Sedan litar ÖIS fullt ut på att deras
kontakt i Brasilien tar fram rätt spelare. Att själv, som exempelvis sportchef, åka över till
Brasilien för att titta på potentiella nyförvärv är mest ett spel för galleriet, anser Petersson.
När det gäller egenskaper hos potentiella utlandsvärvningar är det mycket väsentligt att titta
på spelarens sociala situation, spelarens mognad och hur pass starka socialt spelaren är. De
måste klara av det sociala spelet i Sverige. Misstaget de många gånger tidigare har gjort är att
titta alldeles för mycket på spelaregenskaperna och missat den sociala delen av det hela.
9
Klubbens värvningsfilosofi grundar sig på att köpa en spelare som är mellan 23- 26 år
gammal. Yngre än så vore bra, då klubben vid försäljning generellt sätt får in mer pengar på
en yngre spelare, men risken är då att spelaren saknar mognad att klara sig socialt i Sverige,
menar Petersson. Ett kontrakt brukar skrivas på 3-4 år, och en försäljning blir aktuell efter
cirka 1 ½ år.
2.2.4 Det sociala omhändertagandet av utlandsvärvningar
Rent praktiskt hade ÖIS egentligen inget uttalat program eller strategi för hur de skulle göra
när ett utlands- nyförvärv var på plats i Sverige
De lärde sig under loppets gång, menar Petersson. När de märkte att mycket hjälp behövdes
utöver det fotbollsrelaterade fick en person i klubben helt enkelt hjälpa till med saker så som
räkningar, bankkort, mat, hantering av pengar och så vidare. Även ideella personer hjälpte till
vid behov.
För att få nyförvärven på rätt spår när det gäller kost så införde en före detta tränare i ÖIS,
Erik Hamrén, gemensam frukost för att de helt enkelt skulle äta bra. Oavsett bakgrund och
ursprung kan kostvanorna vara ett problem vid en ung ålder och vid en främmande plats.
Då många av de brasilianska nyförvärven inte kunde engelska ordnade ÖIS så att en tolk
fanns tillgänglig. Det som snarare var ett problem var många tränares nivå på engelskan.
Vissa av nyförvärven kunde ta sig fram hjälpligt på engelska och då även tränaren bara kunde
ta sig fram hjälpligt uppstod problem.
Ett misstag de tidigare gjort var att inte titta tillräckligt mycket på den sociala styrkan hos ett
nyförvärv. Det är viktigt att verkligen ta reda på om de är tillräckligt mogna för att klara av att
exempelvis flytta hemifrån och om de klarar sig själva.
De utländska spelarna bosattes i trerums- lägenheter, där de bodde två- och - två. Detta var det
bästa ekonomiska alternativet, men medförde vissa problem om spelarna som bodde ihop inte
kom överens socialt. Andra spelare bodde hos värdfamiljer. Vilket typ av boende de fick
berodde på ålder och vilka förhållanden de kom hit från.
ÖIS erbjuder även språkutbildning till spelarna. Dock så utnyttjas detta slarvigt av spelarna,
enligt Petersson. Anledningen till det är att spelarna själva ser Sverige som ett mellansteg i
karriären och ser ett mindre behov i att kunna språket vilket medför till bristande motivation.
10
3. Slutsats och diskussion
När det kommer till arbetet med utlandsvärvningar ser vi en helt annan tydlighet, struktur och
strategi hos AIK jämfört med i ÖIS när det gäller val av marknader men även i
spelarscouting.. AIK jobbar efter en strategi, ”Ny i AIK”, där tydliga riktlinjer finns för hur en
utlandsvärvning tas om hand.
Ser vi till antalet marknader som klubbarna riktar in sig på, så skiljer det sig mellan
klubbarna. AIK:s marknader är till antalet två stycken medan ÖIS riktar in sig på en marknad.
AIK har valt den finländska marknaden för spelare som tar ett steg upp i karriären vid en
värning till AIK, medan värvningar från Brasilien är för att finna spetskvalitet i spelarna. ÖIS
värvar spetskvalitet från Brasilien genom sin samarbetsklubb. Anledningen till att Örgryte
endast har en specifik spelarmarknad, gentemot AIK:s två, kan vi spekulera i att det rör sig
om ekonomiska orsaker. Som Wesström påpekade i intervjun, så kostar det ofantligt mycket
pengar att specialisera sig kring en spelarmarknad i ett socialt perspektiv, för att kunna skapa
en hållbar social situation till de utländska spelarna i Sverige. Skulle de byta eller lägga till en
ny marknad betyder det att de vore tvungna att göra en kraftansträngning gällande kännedom
om kultur och levnadssätt i den nya spelarmarknaden.
När det gäller samarbetsklubb menar Wesström att det vore farligt att låsa sig vid en klubb i
ett land såsom Örgryte har gjort, då de kan gå miste om flera talanger i andra klubbar. Därför
använder de sig av en agent. Vid de brasilianska kontakterna åker även representanter från
AIK ner till Brasilien och träffar de aktuella spelarna, medan Örgryte litar till fullo på
bedömningen av spelaren på sin samarbetsklubb. Om detta beror på ekonomiska resurser eller
något annat kan det endast spekuleras i. Petersson menade dock att åka ner till Brasilien
endast vore ett spel för galleriet.
Vi kan även koppla ihop ett socialt strukturerat program för utlandsvärvningar till en möjlig
ekonomisk tillväxt för en fotbollsklubb. I och med AIK har ett så pass utvecklat socialt
omhändertagningsprogram bäddar det för nyrekrytering av unga spelare i åldern 22 år och
nedåt. Örgryte har här en skillnad när de väljer att inte rekrytera så pass unga spelare på grund
av att de anser att unga spelare överlag inte har samma mentala mognad. Rekryteringar av
unga spelare medför en större chans att sälja vidare spelaren med större vinst vid
vidareförsäljning, då unga spelare är mer attraktiva på spelarmarknaden, än äldre spelare.
AIK:s sociala omhändertagningsprogram möjliggör alltså en större ekonomisk tillväxt än
Örgrytes program.
Vi anser att de båda klubbarna har förstått hur viktigt det verkligen är att, utöver spelarens
spelkvaliteter, titta på spelarens mognad och sociala situation. Dock anser vi att AIK har
lyckats bättre. Ser vi till värvningsprocessarbetet i de båda klubbarna anser vi att AIK:s
process helt klart är bättre än Örgrytes. De har en klar och tydlig struktur i deras arbete. De
åker ner själva till Brasilien för att träffa den aktuella spelaren personligen, vilket även vi
anser är att föredra, för att se om spelaren är tillräckligt mentalt stark för att klara livet i
Sverige socialt. Detta tyder på en professionalism från AIK:s sida vilket kommer att löna sig i
längden. ÖIS litar blint på samarbetsklubbens omdöme vilket kan skapa problem. De har
visserligen byggt upp ett starkt förtroende till deras kontaktperson i samarbetsklubben, men vi
anser inte att det är värt lika mycket som ett personligt möte i spelarens hemmiljö.
Vid en jämförelse kan vi se klara skillnader i det sociala omhändertagandet av spelare från
utlandet. AIK har en mycket strukturerad och välutvecklad plan, ”Ny i AIK” (se bilaga),
medan ÖIS tycks ha en mer obalanserad och ett så kallat ad hoc baserat angreppssätt där de
tar tag i problemen allt eftersom de uppkommer. Dock är det viktigt att ha i åtanke att Mikael
11
Petersson var klubbdirektör i ÖIS fram till år 2006 och mycket kan ha skett sedan dess. Trots
att Mikael Petersson var verksam som sportchef fram till 2006 anser vi att Mikael Petersson
ändå kan ge en bra bild av hur arbetet i ÖIS ser ut i dagsläget då han fortfarande har viss
kontakt med klubben. Detta eftersom han fortfarande är verksam som styrelseledamot i ÖIS.
AIK:s sociala omhändertagningsprogram är klart strukturerat och förutser alla situationer en
nyanländ spelare kan ställas inför, vilket Örgryte saknar. Stor vikt läggs åt det sociala av AIK,
då deras filosofi är att en spelare som mår bra utanför planen, kan prestera maximalt på
planen.
Båda klubbarna erbjuder dock språklektioner och lägger stor vikt åt språkutbildningar för att
minska de kommunikativa klyftorna mellan parterna i klubben. Dock så väntar AIK några
månader med att sätta in dessa språkutbildningar då spelarnas scheman ofta redan är
fullspäckade. Klubben väntar med det kanske ända upp till ett halvår för att det annars lätt blir
för mycket med prestationer både på planen och i skolbänken. Deras filosofi grundar sig
också på att spelaren bör lära sig sociala regler i samhället innan de undervisas i språk för att
veta vad som är viktigast att lära sig. Vissa spelare anser att språkundervisning inte är
nödvändig då de endast ser svenska ligan som ett mellansteg i karriären och snart ska flytta
igen.
Båda klubbarna rekryterar personal med språkkunskap riktat mot de nyanlända spelarna vilket
ökar tryggheten och kommunikationsförmåga för spelarna. Mer detaljerat så anställde AIK en
chilensk naprapat, för att förbättra kommunikationsförmågan med spansk- och portugisiskt
talande spelare.
För att återanknyta till det sociala programmet som AIK har, så har vi tidigare kopplat det till
en möjlig ekonomisk tillväxt. Vi vill understryka denna koppling då vi anser att en positiv
spiral bildas vid nyttjandet av ett socialt omhändertagningsprogram. Då det fungerar som en
ekonomisk tillväxtfaktor, bidrar den också till att få spelaren att prestera bättre snabbare. Ett
socialt omhändertagningsprogram genererar bättre ekonomi och bättre sportsliga prestationer.
Ett välutvecklat socialt omhändertagningsprogram skapar möjlighet till värvning av yngre
spelare, vilket i sin tur leder till vidareförsäljning med större ekonomisk vinst.
Avslutningsvis menar vi att följande saker är det absolut viktigaste att tänka på för att en
utlandsvärvning ska bli lyckad ekonomiskt och sportsligt, samt att spelaren på bästa sätt ska
trivas och integreras i samhället:
Ett mycket välutvecklat och strukturerat socialt omhändertagningsprogram för
utländska spelare och dess familj.
Skapa en välutvecklad scoutingverksamhet och göra en social profil för att få insikt i
det potentiella nyförvärvets sociala situation och levnadssätt.
Fördjupa sig och specialisera sig på en eller två transfermarknader för att skapa bäst
kunskap kring levnadssätt och kultur i spelarnas hemland.
Lägga stor vikt vid det potentiella nyförvärvets ålder, som böra vara mellan 19- 23 år,
för att skapa en större bredd på intressenter och på så vis få bättre ekonomisk
avkastning vid vidareförsäljning.
12
Källförteckning
Litteratur
Ejvegård, R (2009) Vetenskaplig metod. Ungern: Elanders, Hungary.
Hartman, J (2002) Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Holme, I. M & Solvang, B. K (1991). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R & Davidsson, B (2007) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
Eliasson, A (2004) Den svenska fotbollens möte med globaliseringen. Malmö Högskola
(091221)
http://www.huddinge.se/Sociala-tjanster/Ny-i-Sverige/Introduktionsprogram/ (091216)
http://www.ludvika.se/toppmeny/kommunen/forvaltningar/kulturochfritidsforvaltningen/integ
rationsenheten/introduktionsprogram.4.2db018a11815af338680001657.html#h31Svenskundervisning (091216)
http://www.partille.se/sv/Invanarservice/Stod--radgivning/Ny-i-Sverige/ (091216)
http://www.sundsvall.se/download/18.5613adfb121f0488ad78000622/Sammanst%C3%A4lln
ing+svar+till+Sundsvalls+medborgarpanel+ang%C3%A5ende+trygghet.pdf (091216)
http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/text.kultur.omtrygghet.html (091216)
Muntliga källor
Wesström, B (091204) Sportchef i AIK Fotboll herrr. 15:00-1600 Råsunda, Solna.
Petersson, M (091130) Tidigare klubbdirektör, nuvarande styrelseledamot i Örgryte IS.
16:45-17:45. Linköpings Universitet, Linköping.
Bilaga
Wesström, B & Karlsson, L (2009). AIK Fotboll: Ny i AIK.
13
Bilaga 1
AIK Fotboll
Ny i AIK
2009-01-05
14
Ny i AIK
Syfte
För AIK
Syftet med denna beskrivning är att klargöra AIK´s ansvar gentemot en ny spelare och hans familj när
han kommer till AIK´s A-trupp, under avtalstiden samt när han lämnar AIK.
För spelaren
Syftet med Ny i AIK-programmet är att introducera spelaren i sin nya miljö, att han och hans familj
får en väl fungerande social situation under sin tid i AIK och att detta följs upp fortlöpande under
avtalstiden.
” En spelare som mår bra utanför planen, kan prestera maximalt på planen”
Ansvar
Övergripande ansvarig för detta introduktionsprogram är Björn Wesström, sportchef.
Operativt ansvarig är Peter Ericsson, lagledare.
Resurser
De resurspersoner som medverkar i olika delar av programmet anges inom parentes.
När spelaren kommer till AIK
När AIK har för avsikt att skriva avtal med en spelare ska detta föregås av en kartläggning
innehållande följande dokumentation
- fotbollsmässig bedömning,
- upprättande av en social profil,
- en ekonomisk kalkyl
- noggrann läkarundersökning/hälsotest.
Dessa dokument ska föreläggas sportrådet samt utgöra styrelsens beslutsunderlag innan avtalet
undertecknas.
Ansvarig: Sportchef (Björn Wesström) och chefstränare (Rikard Norling)
AIK ska ge information och stöd gällande följande områden.
Ansvarig: Björn Wesström
-
Boende (Peter Ericsson)
(Detta gäller under förutsättning att lägenhet ingår i spelarens avtal. Ambitionen är att
lägenheten ska vara klar för inflyttning inom en månad efter avtalet skrivs på).
- AIK ansvarar för att spelaren erhåller lämplig bostad och att den utrustas enligt
15
-
överenskommelse
- AIK ske ge hjälp till spelare vid anskaffning och installation av möbler enligt utarbetad mall
till spelarens lägenhet samt inventering vid in- och utflyttning.
Studier (Jan Lindh)
AIK ansvarar för
- kontakter med skolan för spelare som går på gymnasiet
- att spelaren får information om möjligheter till eftergymnasiala studier för en framtida civil
karriär
- anordna och koordinera undervisning i svenska med syfte att spelaren ska förstå och kunna
kommunicera på svenska (vid behov ska denna undervisning även erbjudas spelarens
fru/sambo/flickvän).
- informera om och koordinera körkortsundervisning
Utbildning/arbete för fru/sambo/flickvän
- AIK ska erbjuda studierådgivning (Jan Lindh)
- AIK ska skapa kontakter med AIK närstående företag och samarbetspartners i
syfte att finna arbete för spelarens fru, sambo, flickvän (Peter Ericsson)
-
Skola/dagis och aktiviteter för spelarens barn
- AIK ska vid behov hjälpa spelarens familj med kontakter gällande förskola och skola (Jan
Lindh)
- AIK ska ge information om fritidsaktiviteter och annan aktuell information
utifrån familjens behov (Jan Lindh)
- AIK ska erbjuda medverkan i AIK´s ungdomsverksamhet (Jan Lindh)
Ekonomisk och annan rådgivning
- AIK ske ge information om möjlighet till privat försäkringsrådgivning (Björn Wesström)
- AIK ska ge information om och skapa kontakter med banker, myndigheter och
organisationer utifrån spelarens behov (Peter Ericsson)
- Information om AIK
AIK genomför varje år en aktuell information till hela spelartruppen med följande innehåll:
- VD:s syn på klubbens nuläge och framtid (Annela Yderberg)
- AIK´s organisation (Annela Yderberg)
- AIK Ekonomi (ekonomichef)
- AIK Fotbolls affärsverksamhet (Johan Cederbrant)
- AIK Media (Charlee Mian)
- AIK Kommunikation/information, ”vem svarar på vad” (Sophie Josefsson)
- AIK Merchandise (Johan Segui)
- AIK Stilen (Jimmy Wallingstam)
- AIK Säkerhet (Henrik Koch)
Denna information hålls på Restaurang Råsunda
- Praktisk information (Peter Ericsson)
Presentation av kanslifunktioner/anställd personal, ”vem ansvarar för vad”, övriga praktiska
frågor. Genomförs på AIK:s kansli där spelaren får träffa samtliga anställda.
- löne- och sjukskrivningsrutiner (Peter Ericsson, Lisbeth Nyström, Karol Zyto)
- information om Solna, Stockholm och övrig närmiljö så att spelaren hittar
och känner sig hemma (Peter Ericsson)
-
Gällande utländska spelare (Peter Ericsson)
Utöver ovanstående ansvarar AIK vid behov även för att förmedla kontakter med
16
- ambassad/konsulat
- migrationsmyndigheter/folkbokföringen (gällande bl.a. arbets- och uppehållstillstånd)
samt att spelaren får en noggrann genomgång av hur Sverige fungerar, bl.a. gällande
-
lagar och regler i allmänhet
allmänt uppförande samt svenska traditioner och sedvänjor
övriga praktiska frågor
Under avtalstiden
Under avtalstiden ansvarar AIK för
att genomföra individuella medarbetarsamtal som handlar om spelarens sociala situation (dvs
ej att förväxla med de samtal som tränaren har med spelaren). Dessa samtal genomförs vid ett
tillfälle/säsong samt utöver det vid behov. Genomförs med utgångspunkt från detta dokument.
Ansvarig: Sportchef, Björn Wesström
Under avtalstiden har spelaren vid behov även tillgång till en stödperson utifrån ett socialt perspektiv
och den enskilde spelarens behov och familjesituation (Jussi Sjöblom)
-
När spelaren lämnar AIK
När spelaren lämnar AIK
- ska AIK genomföra avvecklingssamtal där syftet är att utvärdera spelarens tid i AIK och
medverka till att spelaren lämnar klubben med en positiv bild av klubben.
- ska AIK tacka av spelaren på lämpligt sätt
Ansvarig: Sportchef, Björn Wesström
Introduktionsprogrammet Ny i AIK är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av Leif Karlsson, Björn
Wesström, Peter Ericsson, Jan Lindh, Jussi Sjöblom, Björn Wesström och Jens Andersson
2009-01-05
Björn Wesström/Leif Karlsson
17
