Funktionsperspektiv på varor och tjänster

Funktionsperspektiv
på varor och tjänster
Rapport 5230 • juli 2002
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Beställningsadress:
Naturvårdsverket
Kundtjänst
106 48 Stockholm
Tfn: 08-698 12 00
Fax: 08-698 15 15
E-post: [email protected]
Internet-hemsida: www.naturvardsverket.se
Pdf-fil kan laddas ner från
Miljöbokhandeln: www.miljobokhandeln.com
ISBN 91-620-5230-6.pdf
© Naturvårdsverket 2002
Omslagsfoto: Megapix – Sven Oredson
Omslagsproduktion: ORD&FORM
Funktionsperspektiv
på varor och tjänster
Thomas Lindhqvist
Oksana Mont
Internationella miljöinstitutet (IIIEE), Lund
Rapport 5230 • juli 2002
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Förord
Genom att tillmötesgå konsumenternas behov av varor och tjänster utifrån ett funktionsperspektiv har det under senare år vuxit fram förhoppningar om att stora miljövinster kan
åstadkommas till följd av minskad materialanvändning och effektivare resursanvändning.
Naturvårdsverket initierade vintern 2001 med anledning av det ett forskningsprogram för
att undersöka möjligheterna att utveckla ett funktionsorienterat synsätt i företag och i
samhället inom ramen för den integrerade produktpolicyn (IPP). Syftet var att få bättre
kunskap om samband och förutsättningar för att utveckla funktionsförsäljning i företag
och produktservicesystem i samhället och få bättre kunskap om potential för minskad
miljöbelastning och ekonomisk utveckling.
Denna rapport utgör en samlad analys av flera studier på området. Förslagen på
åtgärder baseras i första hand på två studier om hur funktionsperspektivet kan utvecklas
inom ramen för IPP. Dessa studier är:
•
Funktionsförsäljning och produkters miljöaspekter - en studie i tre svenska
tillverkningsföretag (Naturvårdsverkets rapport 5234. Endast tillgänglig elektroniskt
som pdf-fil på www.naturvardsverket.se)
•
Functional thinking - the role of functional sales and product service systems for a
function-based society (Naturvårdsverkets rapport 5233. Endast tillgänglig elektroniskt som pdf-fil på www.naturvardsverket.se)
Utöver det ingår två studier som underlag för denna rapport, framtagna inom ramen för
Naturvårdsverket regeringsuppdrag att utveckla den miljöorienterade produktpolitiken.
Dessa studier är:
•
Tjänstesektorn och miljön (Naturvårdsverkets rapport 5227)
•
Lagstiftningens roll i den integrerade produktpolitiken (Internationella miljöinstitutet)
Denna rapport är en analys baserade på resultat från de fyra delstudierna och slutsatser
från den avslutande workshopen ”Funktionsförsäljning – en strategi för renare produkter
och goda affärer?” arrangerad av KTH med cirka 80 deltagare.
I rapporten presenterar förslag för hur konsumenters behov av specifika funktioner kan
tillmötesgås genom en mer hållbar kombination av varor och tjänster och åtgärder som
myndigheter kan vidta för att stimulera funktionstänkande på samhällsnivå. I bilagan
återges sammanfattningar på svenska och engelska från de fyra delstudierna.
Denna rapport är framtagen av Oksana Mont och Thomas Lindhqvist vid Internationella miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet. Författarna är ensamma ansvariga för
rapportens innehåll, varför detta inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt.
Rapporten är en underlagsrapport till "På väg mot miljöanpassade produkter", Naturvårdsverkets rapport 5225.
Stockholm i juli 2002
Naturvårdsverket
3
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Innehållsförteckning
Förord ............................................................................................................... 34
Executive summary ............................................................................................. 5
1 Inledning ........................................................................................................ 11
2 IPP ................................................................................................................. 13
3 Funktionsprogrammet .................................................................................... 14
3.1 Funktionsförsäljning och produkters miljöaspekter – en studie i tre svenska
tillverkningsföretag ........................................................................................................... 14
3.2 Functional thinking – analys av produktservicesystem i samhället ............................ 16
3.3 Tjänstesektorn och miljön ........................................................................................... 17
3.4 Lagstiftningens roll i IPP ............................................................................................ 18
3.5 Workshop .................................................................................................................... 19
4 Diskussion...................................................................................................... 21
4.1 B2B – den professionella marknaden ......................................................................... 21
4.2 B2C – konsumentmarknaden ...................................................................................... 22
4.3 Olika intressenters roller ............................................................................................. 23
4.4 Verktyg inom IPP och deras relation till funktionstänkande ...................................... 25
5 Slutsatser och rekommendationer .................................................................. 27
5.1 Övergripande slutsatser............................................................................................... 27
5.2 De centrala aktörerna och IPP:s roll............................................................................ 27
5.3 Rekommendationer ..................................................................................................... 28
Referenser ........................................................................................................ 30
Bilagor: sammanfattningar från följande underlagsrapporter ............................... 1
1. Functional thinking – the role of functional sales and product service systems for a
function-based society ........................................................................................................ 1
1a. Svensk sammanfattning ............................................................................................ 1
1b. English summary ...................................................................................................... 2
2. Funktionsförsäljning och produkters miljöaspekter – en studie i tre svenska
tillverkningsföretag ............................................................................................................ 4
2a. Svensk sammanfattning: ........................................................................................... 4
2b. English summary ...................................................................................................... 5
3. Tjänstesektorn och miljön .............................................................................................. 7
3a. Svensk sammanfattning ............................................................................................ 7
3b. English summary ...................................................................................................... 8
4. Lagstiftningens roll i den integrerade produktpolitiken ............................................... 11
4a. Svensk sammanfattning .......................................................................................... 11
4b. English summary .................................................................................................... 14
4
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Executive summary
Introduction
In order to develop products and services with lower environmental impact along entire
life cycle, an integrated system approach is needed. Integrated Product Policy (IPP) is
based on such integrated system thinking. The Council conclusions on IPP mention that
functional thinking should also be considered an important strategy to reach environmental improvements through IPP. The Council requests the EU Commission in its White
book to consider what incentives the consumer needs in order to have specific functions
met through a more sustainable combination of goods and services.
At the national level, a number of IPP dialogues with different stakeholders were
arranged and the Swedish EPA got an assignment from the Government to analyse how
existing product-related instruments can be developed, co-ordinated, and optimised.
Being part of the EPA work, this programme has been conducted through a number of
smaller projects, the results of which have been brought together into a proposal for how
consumer needs for specific functions can be met through a more sustainable combination
of goods and services. The International Institute for Industrial Environmental Economics
at Lund University (IIIEE) was responsible for coordinating this programme.
This report is based on the analysis of the projects comprising the programme and on
the discussions and the results of a workshop “Functional thinking - a strategy for
dematerialisation or ‘just’ for good business?” organised at the Swedish EPA on the 25 of
March 2002. The purpose of the report is to present the answer to the principal question
about the relationship between environmental protection, functional sales and productservice system (PSS) and IPP.
Presentation of the four projects
The results of the four projects that contributed to the report are presented below.
A study of functional sales in three manufacturing enterprises
The goal of the project was to study whether functional sales are employed in companies
as a strategy to reduce environmental performance of the company and of its products.
The study showed that functional sales are driven primarily by economic reasons and
environmental benefits are considered as a bonus. Closer and longer relationships with
customers are an important driving force for companies as well. For customers, functional
sales mean increased flexibility and reduced risks. Functional sales in companies can be
divided into three categories: services added to products, such as maintenance and repair;
optimised system solutions, where company products are involved; and outsourcing.
The study identified economic, internal, and customer-related barriers to functional
sales. It also showed that product design usually is not changed after functional sales are
employed. Reuse and recycling is also rarely stimulated because the producer seldom
continues to own products that go through a leasing or renting cycle. Besides, it is usually
the case that the products after being used in leasing are sold to customers in a traditional
way. Functional sales usually represent only a small part of the total activity of a
company. The design process of products and services is often separated. The study
5
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
suggested that environmental and economic benefits of functional sales could be used
more effectively through better connection between business strategy, and design of
products and service development. The project showed that companies have methods for
designing more environmentally apt products and for evaluating their environmental
profiles. It is suggested that such methods be adjusted or developed for services.
Functional thinking - analysis of international product-service system in society
The main goal of this study was to investigate the contribution of functional sales and
PSS to functional thinking and to the development of a function-based society, and to
foresee the role of IPP in stimulating the incorporation of functional thinking in future
policy developments. This study provided the Swedish EPA with a vision of a society,
based on functional arrangements, and advised on policies and actions to support the shift
towards a more sustainable society. The study sat out the rationale for considering
functional thinking and presented arguments for incorporation of such an orientation into
Swedish policies and actions.
This study argued that a function-oriented society would have to be built on a more
integrated approach to sustainable production and consumption. The existing range of
policies, instruments, and tools might be considered sufficient for development of a more
function-oriented society. However, the study suggested that the scope of the strategies
and instruments should be formulated in order to stimulate the most effective and
efficient solutions in each specific case, and closed loop function-oriented solutions
should be envisioned as possible outcomes. In this respect, the study concluded that IPP
has a potential to become a policy that could stimulate optimisation of life cycle
environmental impacts. However, its current formulation has a too narrow focus on
products, does not systematically address consumption levels, and the range of included
tools does not stimulate development of alternatives. The study recommended that both
functional thinking and consumption patterns would be strategically discussed within
IPP.
Services and the environment
The goal of the study was to clarify the concept of service, provide an overview of service
industries and environmental impacts related to these, and to identify approaches of
environmental management that are used by service companies to improve their
environmental performance. The study identified the most important environmental
impacts of service industries, which originate from use of infrastructure and buildings,
personal and goods transport, land use and from use of material products and product
flows. It was shown that the most problematic sectors in environmental sense were
transportation, postal services, authorities, educational institutions, tourism, and the
financial sector.
The study also identified 52 different tools and instruments used by service companies
to tackle environmental impacts, ranging from environmental management systems to
ethical investments. The most often used tools are: environmental education, waste
minimisation, EMS, green purchasing, and environmental reporting. Identified driving
forces included political debate and administrative measures from authorities, exposure to
society, and competitive advantages stemming from active environmental work. The
6
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
study concluded that a lot of service companies did not associate their environmental
impacts with the use of infrastructure and recommended that education and awareness
raising, pilot projects and case studies should be stimulated and developed within service
industries.
Products in environmental legislation
The goal of this study was to evaluate how legislation can be used to improve environmental performance of products from a life cycle perspective and how it can work
together with other approaches and instruments of environmental management.
The study suggests that the role of legislation should be evaluated within the IPP
framework and that legislation should become a natural part of IPP. It also identified a
number of studies that show the need for more stringent legislation as it has a stimulating
role on continuous improvement of environmental performance of products, can
compensate for lack of environmental demands from consumers and may balance
difficulties with introducing a wider use of economic instruments. However, the study
also showed some limitations of legislative approach.
The report suggested a wider use of life cycle thinking in the development of legislation because many producers still have difficulties in associating their activities and
taking responsibility for environmental impacts that originated outside the manufacturing
phases. It was also recommended that legislation may facilitate improvements of some
life cycle stages through specific requirements on product-related information and even to
service-related performance. The study highlighted that product-related environmental
information might improve environmental awareness of many actors in society.
Discussion
B2B cases
Most of the cases of functional arrangements are found in the business-to-business (B2B)
market. The functional arrangements were developed because producers of the original
equipment or products saw business opportunities in establishing long term relations with
customers and in generating profits from selling functions, not products. They were
seldom considered as part of an environmental strategy and, consequently, were never
evaluated from an environmental point of view.
Recent projects show some environmental potential of such arrangements, but it is too
early to make conclusions on their wide applicability. A relevant question is thus: under
what circumstances do functional arrangements lead to a reduced environmental impact?
To answer this question more research and good case studies is needed that would
evaluate the environmental potential of existing functional arrangements in companies
and disseminate information about them. Lack of cases, where systems of functional
arrangements were designed with environmental considerations in mind, lead to the clear
need for demonstration projects where systems would be developed based on existing
experiences of companies and environmental features would be built in from the design
stage.
7
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
B2C cases
Very few, if any real life cases exist that suggest functional models for private consumers
(B2C) and even less those, which have influence on product designs. In general, it can be
said that B2B cases are not easily transferable to the private market, because the business
logic of companies is blended into emotional status and other sentiments of private
consumers. It is also clear that possibilities for developing customised solutions are quite
limited on the B2C-market.
There are examples of systems of shared use, which were set up independently from
producers. Existing systems of car sharing or leasing to private consumers do not usually
have any link to product manufacturers, which prevents the producers from making
products adapted to new ways of use and to specific customer needs. It is sometimes
expressed that these systems of shared use are not very attractive to customers. One
possible explanation and point of improvement could be the lacking link with producers
who could redesign their products for such systems; another important consideration is
the way and process these systems are set up and actors who are involved, and who are
not, in setting them up.
Since there are not many real life examples set up by producers for B2C markets, there
is a need to develop hypothetical systems or scenarios, which could be evaluated from an
environmental and economic point of view.
Stakeholders
The conducted projects identified three major players in functional sales: producers,
consumers, and the financial sector. These are the target groups that can potentially affect
and stimulate introduction of functional thinking. Therefore, authorities may find ways of
addressing these stakeholders through IPP. Why should authorities intervene? Authorities
may be involved in areas where market mechanisms do not reflect environmental
considerations and in areas where too high risks or uncertainties are involved in
introducing different innovations. Authorities can help creating schemes for sharing those
risks among several stakeholders and in this way stimulating implementation of new and
not yet tried systems.
Other stakeholders should also actively participate in the introduction and implementation of functional thinking. For producers this means that they need to work much more
closely with customers, raising awareness about positive economical and environmental
sides of such arrangements, creating markets for themselves. In order to gain customer
trust, the full life cycle cost of products they buy should be provided, so that customers
would be able to make decisions and choose between buying or leasing/renting based on
the total life cycle cost.
The role of financial institutions in disseminating and implementing functional arrangements is extremely important due to lagging financial flows from leasing/renting in
comparison to the normal purchase. Producers express their hope for assistance from
financial institutions in starting up such function-based business units.
For consumers functional arrangements might be problematic because ownership stays
with producers or service providers, and due to high long-term costs of leasing/renting
services. This might have to do with low availability of such services and low competi-
8
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
tion in this area. Lack of incentives from current economic frameworks also contributes
to that very few leasing/renting services are provided. Economic measures favouring
environmentally benign solutions may help promoting functional arrangements.
Beside authorities, there is clearly a need for other strategic stakeholders such as
Vinnova, NUTEK, Swedish EPA, to be actively involved. Such stakeholders could
develop schemes for absorbing the risks associated with setting up and starting functional
arrangements, or who would initiate and support pilot projects in this area.
Tools
There is a great number of tools suggested within the IPP context to be used to address
different stages of the product life cycle. However, three types of problems can be
distinguished with the current outline of the tools and instruments. First of all, the very
idea of the integrated approaches is not yet addressed as was expected within the IPP
framework. The tools, which are currently presented in the IPP, still address different life
cycle stages and a small number of methods and instruments are developed to address
environmental impacts across several life cycle stages of a product. Secondly, good and
simple methods for measuring effectiveness of different instruments suggested in IPP are
missing. The number of tools and instruments that are used simultaneously can lead to
sub-optimisation. The third problem is the lack of functional thinking in the suggested
approaches. There might be sufficient number of tools in the IPP, but the idea of
functional thinking should be introduced into the existing tools as a starting point for any
life cycle or as an alternative to be considered in any solution. The last problem is lack of
recognition that each product is a small part of a product system and that the entire
system needs to be rethought from environmental point of view. To address that issue,
involvement of different actors and especially those highlighted in the report is vital.
Conclusions
Authorities are responsible for development of frameworks that promote more sustainable
development. These studies show a great variety of soft and legislative measures that are
used to stimulate environmental action. It is important to study and promote combinations
of these measures, as well as to identify and better use possibilities for interplay between
them.
Functional thinking is an important strategy, but functional thinking is a specific
solution, which should not be seen by companies as a target in itself. Instead frameworks
and incentives have to be developed that could stimulate companies to develop economically feasible and environmentally adapted function-based solutions. Product-service
system should be seen as a more comprehensive concept, comprising both ideas about
closed loop systems and functional thinking, but first of all – reduction of total life cycle
environmental impacts.
In order to effectively formulate IPP with functional thinking included, new knowledge
and research developed in collaboration with different actors is needed. IPP has to include
a wide range of effective and coordinated tools, which may have functional thinking as
their origin. The initiated dialogues among various stakeholders about wider responsibilities have to continue, and design and application of functional thinking for each tool has
to be discussed.
9
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Recommendations
IPP can become an important policy to promote the development of product-service
systems. Within the IPP framework, Swedish EPA and the Government should apply
economic instruments so that they would better support environmentally apt solutions by
reflecting costs of environmental impacts stemming from products and services.
Furthermore, it is important that actors that can influence the environmental profiles of
products, services, and systems would assume responsibility for a larger part of product
life cycle. Further development of extended producer responsibility as an integrated part
of IPP will be acting in this direction.
Authorities also play an important role in development of environmental information
system to raise consumers’ awareness about benefits of environmentally apt functionbased systems. Eco-labelling and other information-based instruments should therefore
strive to a larger extent incorporate functional thinking.
In order to help companies to effectively develop new systems and to openly provide
information to interested actors, further analysis and research around product-service
systems is needed. Primarily, analysis of environmental features of such systems is
needed, as well as studies and demonstration projects for the consumer market.
Authorities can also contribute to the development of a system, which would lead to
both risk sharing and to risk capital and credits for companies that are starting to develop
business models, which are based on product-service systems. Vinnova, NUTEK, and
Swedish EPA can play a decisive role by facilitating demonstration projects in the area.
10
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
1 Inledning
För att utveckla bra varor och tjänster som utövar minsta möjliga belastning på människors hälsa och omgivande miljö krävs ett angreppssätt som bygger på ett helhetstänkande och ett livscykelperspektiv där samtliga livscykelfaser för den aktuella varan och
tjänsten beaktas. En integrerad produktpolitik (IPP) bygger bland annat på detta tankesätt.
I de i juni 2001 antagna rådsslutsatserna om en IPP nämns funktionstänkande som ett
viktigt angreppssätt att nå målen med IPP. I slutsatserna uppmanas EU-kommissionen att
i sin kommande vitbok överväga stimulansåtgärder så att konsumenternas behov av
specifika funktioner kan tillmötesgås genom en mer hållbar kombination av varor och
tjänster. Dematerialisering, effektiv resursanvändning och nya möjligheter till affärsverksamhet ska därigenom kunna stimuleras.
Naturvårdsverket har initierat två studier för att utreda hur funktionsperspektivet kan
utvecklas inom ramen för IPP. De två studierna är "Funktionsförsäljning och produkters
miljöaspekter - en studie i tre svenska tillverkningsföretag" och "Functional thinking - the
role of functional sales and product service systems for a function-based society".
Dessutom har Naturvårdsverket inom ramen för sitt regeringsuppdrag om att utveckla den
miljöorienterade produktpolitiken låtit ta fram följande studier som också har bäring på
dessa frågeställningar. Dessa studier är "Tjänstesektorn och miljön" och "Lagstiftningens
roll inom ramen för en integrerad produktpolitik".
Denna rapport är baserad på en analys av de fyra delprojekten med syfte att besvara
den övergripande frågeställningen för projektet: att få bättre kunskap om sambanden
mellan miljöskydd, funktionsförsäljning, produktservicesystem (PSS) och IPP. Rapporten
är resultat av en samverkan mellan alla delprojekten, vilka bidragit till slutsatserna med
fakta, information och slutledningar. Diskussioner om hur delprojektens resultat och
slutsatser kan bidra till IPP-utvecklingen har hållits mellan forskarna från de olika
delprojekten.
Rapporten bygger också på diskussioner och slutsatser från workshopen "Funktionsförsäljning - en strategi för goda produkter och goda affärer?" på Naturvårdsverket den 25
mars 2002 organiserad av KTH i med IIIEE och Naturvårdsverket.
Analysen är också baserad på existerande kunskap och expertis inom området produktservicesystem som finns inom IIIEE.
Rapporten syftar att bidra till förståelsen av den övergripande frågeställningen om hur
behovet av specifika funktioner i samhället kan tillmötesgås genom en mer hållbar
kombination av varor och tjänster. För att uppnå detta mål har följande frågor behandlats:
•
Hur kan funktionstänkande och produkt-servicesystem, såväl som andra verktyg
undersökta i delprojekten bidra till IPP?
•
Vad kan Naturvårdsverket/regeringen göra för att stimulera funktionstänkande på
samhällsnivå på ett sätt som leder till miljöförbättringar?
•
Hur kan Naturvårdsverket/regeringen förbättra övergången till ett funktionssamhälle
inom ramen för IPP?
11
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Rapporten fokuserar på den mer övergripande samhälls- och politiknivån och visar hur
styrmedel inom ramen för IPP kan utformas för att utnyttja den miljömässigt intressanta
potentialen i funktionstänkandet.
12
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
2 IPP
Det överbryggande målet med de svenska och europeiska IPP-initiativen är att utveckla
mer hållbara mönster för produktion och konsumtion genom att få fram varor som har
minsta möjliga påverkan på människors hälsa och miljön genom hela livscykeln. Produktpolitiken kommer därför att främja en utveckling av varor som är högeffektiva i fråga om
material och energi och som varken innehåller eller kräver användning av ämnen som
under varornas livscykel kan leda till negativa effekter på människors hälsa och miljön.
IPP utgör också ett väsentligt bidrag till EU:s strategi för hållbar utveckling genom att
bl.a. främja ett allmänt miljötänkande på marknaden, genom att använda enhetliga
styrmedel, främja innovationer av varor och tjänster och stimulera marknaden för
miljödriven affärsutveckling.
Under det svenska ordförandeskapet våren 2001 var IPP en av de prioriterade frågorna.
I februari 2001 presenterade EU-kommissionen en grönbok om IPP. På ministermötet den
7 juni 2001 i Luxemburg presenterades rådsslutsatser om konkreta riktlinjer för det
fortsatta IPP-arbetet. EU-parlamentet gav sin syn på Kommissionens grönbok i december
2001. En vitbok om IPP från Kommissionen har planerats för år 2002.
På nationell nivå har en rad IPP-dialoger med olika aktörsgrupper arrangerats av miljödepartementet och näringsdepartementet samt olika myndigheter och organisationer.
Naturvårdsverket har vidare fått i uppdrag av regeringen att analysera hur befintliga
produktrelaterade styrmedel och verktyg kan utvecklas, samordnas och optimeras.
Naturvårdsverket skall redovisa detta uppdrag i juli 2002.
13
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
3 Funktionsprogrammet
Naturvårdsverket har avsatt forskningsmedel för att möjliggöra en utveckling av ett
funktionsorienterat synsätt för varor och tjänster inom ramen för en integrerad
produktpolitik (IPP). Övergripande frågeställning för detta program är hur behovet av
specifika funktioner kan tillmötesgås genom en mer hållbar kombination av varor och
tjänster. Syftet är att ta ett större grepp kring funktionstänkande och utveckla det i
förhållande till politikens mål. Syftet skall uppnås genom bättre kunskap om samband och
förutsättningar för att utveckla funktionsförsäljning och produkt-servicesystem i företag
och i samhället och genom bättre förståelse för dessa systems betydelse och potential för
minskad miljöbelastning och ekonomisk utveckling.
Som nämndes ovan har detta funktionsprogram genomförts genom ett antal enskilda
projekt initierade och finansierade av Naturvårdsverket. Följande projekt ingår i
programmet; projektansvarig inom parantes:
•
Funktionsförsäljning och produkters miljöaspekter i tre tillverkningsföretag (KTH)
•
Functional thinking - analys av produktservicesystem i samhället (IIIEE)
•
Tjänstesektorn och miljön (IIIEE)
•
Lagstiftningens roll inom ramen för en integrerad produktpolitik (IIIEE)
•
Workshop (KTH)
•
Slutrapport med sammanställning av erfarenheter, analys och slutsatser (IIIEE)
Respektive projekt har bäring på tjänster och funktion men med olika utgångspunkt.
Genom att de olika projekten har olika utgångspunkter och infallsvinklar har förhoppningsvis en större samlad bild uppnåtts av hur funktionstänkande kan anammas av
samhälle och företag än om de utförts var för sig. Efter att de fyra delprojekten var
slutförda arrangerades en workshop i syfte att sprida hittills uppnådda resultat och ge
möjlighet till ytterligare kommentarer. De samlade resultaten återfinns i denna rapport.
En översiktlig beskrivning av de olika delprojekten ges nedan där också några av
delprojektens mest relevanta resultat presenteras.
3.1 Funktionsförsäljning och produkters miljöaspekter –
en studie i tre svenska tillverkningsföretag
På avdelningen Integrerad produktutveckling, Institutionen för maskinkonstruktion, KTH,
har en empirisk undersökning genomförts i tre verkstadsföretag. Syftet med studien var
att studera om funktionsförsäljning används medvetet som en strategi för att minska
företagens och deras varors miljöpåverkan. Undersökningen har genomförts genom
halvstrukturerade intervjuer med produktutvecklare, affärsutvecklare samt personer som
arbetar övergripande med miljöfrågor.
14
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Medvetenheten hos intervjupersonerna om miljöförbättringar till följd av funktionsförsäljning varierar och funktionsförsäljning drivs främst av ekonomiska skäl. Miljöförbättringar ses av flera som en bonus. Funktionsförsäljningen i företagen kan samlas i
tre grupperingar.
•
Tjänster och service kopplade till varor där en vara används under viss tid och
leverantören ansvarar för underhåll och reparationer.
•
Optimera systemlösningen där varan är del av ett större system och företaget är
delaktigt i att utforma det system som varan ingår i.
•
Utökad verksamhet där leverantören tar över delar av kundens verksamhet.
En drivkraft för funktionsförsäljning är att skapa närmare och mer varaktiga relationer
med kunden. Intervjupersoner upplever att kundens drivkrafter kan vara att öka sin
flexibilitet och minska sin risktagning.
Studien identifierade hinder för leverantören som kan samlas i tre grupper; ekonomiska
hinder som att ta över ekonomisk risk och internalisera kostnader relaterade till underhåll
och service; interna hinder som att bygga upp ny kompetens och förändra företagskulturen; och kundrelaterade hinder, såsom att få kunden att förstå företagens nya roll som
tjänsteleverantörer och ta till sig livscykelkostnadsperspektivet.
Vid funktionsförsäljning internaliseras kostnader för varans användning.
Flera intervjupersoner menar att utformningen av varorna inte kommer att påverkas i hög
grad till följd av det. Anledningen är att det länge varit en strävan i företagen att minska
kundens totalekonomi. Internalisering av kostnader kommer visserligen ytterligare att
stärka den drivkraften eftersom företagen själva nu kan se sig som kunden men det tros
inte tillföra ett nytt synsätt. Företagen internaliserar kostnader för användning i olika hög
grad genom kontrakt med kunder. I de mest långtgående kontrakten så inkluderas
kostnader för kundens energiförbrukning. Att hantera underhåll och service internt inom
företaget ses också av några intervjupersoner som en fördel ur miljösynpunkt, dels för att
varorna bibehålls i bra skick, dels för att företagen har miljökrav på sina verkstäder. Dock
stimuleras inte återvinning och återanvändning av hela eller delar av varorna eftersom de
inte ägs av de tillverkande företagen vid sluthantering. Varor som ingår i funktionsförsäljningskontrakt säljs ofta vidare på traditionellt sätt.
Endast en liten andel av företagens försäljning är funktionsförsäljning och utveckling
av tjänster och varor är separerade i företagen. Ekonomiska och miljömässiga vinster med
funktionsförsäljning skulle kunna utnyttjas bättre genom att stärka kopplingen mellan
affärsstrategi, tjänsteutveckling och utveckling av varorna. Studien visar också att
företagen har miljömetoder för utveckling av den fysiska varan och för att utvärdera dess
miljöpåverkan. Det borde finnas potential att också utvärdera affärsstrategier och tjänster
ur miljöperspektiv.
15
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
3.2 Functional thinking – analys av produktservicesystem i samhället
Huvudsyftet med den här studien var att undersöka hur funktionsförsäljning och PSS
bidrar till funktionstänkande och utvecklingen av ett funktionsbaserat samhälle, samt att
studera den roll IPP kan ha för att funktionellt tänkande skall bli en del av den framtida
politikutvecklingen.
I studien ges en översikt över området funktionellt tänkande. Baserat på samlade
erfarenheter har en vision för ett funktionsorienterat samhälle skapats. Visionen tar sin
utgångspunkt i att det funktionsorienterade samhället bygger på möjligheten att bruka
varor och att det är denna möjlighet att använda varorna som konsumenten betalar för.
Tillverkarna behåller ägandet över varorna och behandlar dem därför som sina tillgångar.
Härigenom blir de mer angelägna om varornas hållbarhet och de därmed förknippade
underhållskostnaderna. Detta leder till att varorna i det funktionsorienterade samhället är
tillverkade från en blandning av nya och återanvändna moduler och material. De är också
utformade för att kräva en minimal mängd av energi och insatsvaror under sin användarfas, samt för att passa i ett system som reparerar, uppgraderar och återanvänder dem. På
detta sätt bör användningen av råvaror och uppkomsten av avfall kunna reduceras på ett
signifikant sätt.
Studien analyserar också förutsättningarna för att samhället ska bli mer funktionsorienterat. Strategin i sig är förknippad med några betydande svårigheter, inte minst när
det gäller att uppnå en acceptans hos konsumenterna för ett system som inte bygger på
ägande av varorna. Dessutom saknas erfarenheter om förutsättningarna för att överföra
erfarenheter från den yrkesmässiga marknaden (business-to-business – B2B) till
konsumentmarknaden (business-to-consumer – B2C). För att kunna utnyttja fördelarna
med ett funktionsorienterat samhälle pekar studien på att företagen behöver skapa sådana
nya funktioner som ger ett mervärde för kunderna genom att erbjuda dematerialiserade
lösningar, skapa långvariga kundrelationer och ta ett livscykelansvar för dessa lösningar.
I studien dras slutsatsen att en övergång till ett funktionsorienterat samhälle kräver att
klara prioriteter och målsättningar för ett hållbart samhälle skapas och att dessa omsätts i
en hierarki av strategier, styrmedel och verktyg. Det konstateras att dessa strategier, styrmedel och verktyg finns tillgängliga på organisationsnivå såväl som på myndighetsnivå.
De behöver dock tillämpas på ett sätt så att de verkligen stimulerar de mest effektiva
lösningarna i varje specifikt fall och så att det miljömässiga och ekonomiska utfallet blir
optimalt. IPP-arbetet skulle kunna innebära att den miljömässiga potentialen kunde ses i
ett livscykelperspektiv och att den nyskapande kraften i företag kunde tas tillvara för att
utveckla dessa nya lösningar. Denna utveckling verkar dock med dagens formulering av
IPP som mindre trolig, då IPP har en relativt snäv inriktning mot varor samt saknar en
systematisk syn på konsumtionsfrågorna och en samordnad strategi för hur olika styrmedel ska samverka för att stimulera utvecklingen av alternativ till dagens varor.
Sammanfattningsvis rekommenderas att IPP behöver en klar och konsistent inriktning
som uppmuntrar företag och individer att investera i alternativa lösningar och som härigenom gör det möjligt att produkt-servicesystem med slutna materialflöden och baserade
på funktionstänkande tas i beaktande.
16
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
3.3 Tjänstesektorn och miljön
Syftet med detta projekt har varit att förklara tjänstebegreppet samt att ge en översikt över
tjänstesektorn och de miljöproblem som är förknippade med olika verksamheter som
utför tjänster. Dessutom skulle drivkrafterna för miljöarbete inom tjänstesektorn
identifieras, liksom de verktyg, metoder och angreppssätt som man använder för att
arbeta med miljöproblemen. Detta skulle leda till rekommendationer för hur miljöproblemen inom tjänstesektorn skall kunna reduceras ytterligare.
Rapporten presenterar problematiken rörande definitionen av tjänster och hur man bör
förhålla sig till begreppet tjänst på ett ur miljöperspektiv rationellt sätt (Kisch 2002).
Framför allt belystes problematiken kring skillnaden och likheten mellan tjänster och
varor, samt mellan tjänstesektorn och den tillverkande industrin.
Studien identifierade de mest allmänna och viktiga miljöproblemen som återfinns i
tjänsteproducerande organisationer och företag. Det visar sig att den största miljöbelastningen kommer från användning av fastigheter och byggnader (och tillhörande
infrastruktur), person- och godstransporter, markanvändning samt användning av varor
och varuflöden.
Det framkom vidare att de mest relevanta branscherna inom tjänstesektorn ur miljöperspektiv är transporter, post, myndigheter, utbildning, turism och den finansiella sektorn.
Studien identifierade totalt 52 olika miljöverktyg som används inom tjänstesektorn idag.
Dessa omfattar ett brett spektrum: från miljöledningssystem till etiska investeringar och
fonder. De som används oftast är: utbildning, avfallsseparering, kemikaliesubstitution,
miljöledningssystem, offentlig upphandling och miljörapportering.
Rapporten belyste drivkrafterna som stimulerar miljöarbete i tjänsteföretag idag och på
vilket sätt dessa påverkar tjänstesektorns miljöprestanda. Bland dessa drivkrafter märks
främst:
•
Politisk debatt och olika myndighetsåtgärder som direkt riktar in sig på berörd sektors
miljöprestanda (t.ex. lagstiftning inom transportsektorn).
•
Exponering mot allmänheten (t.ex. myndigheter, skolor, detaljhandel, finanssektorn).
•
Företagens storlek och tillhörande ansvar (t.ex. transporter, post, finanssektorn).
•
Konkurrensfördelar genom aktivt miljöarbete.
Det är viktigt att ta hänsyn till det faktum att en stor del av tjänsternas miljöpåverkan
härrör från användandet av infrastruktur och transporter samt att många tjänsteföretag inte
ser kopplingen mellan dessa aktiviteter och deras miljöpåverkan. Att öka kunskapen och
medvetenheten inom tjänsteindustrin om tjänstesystemens gränser och miljöpåverkan är
därför mycket viktigt.
Studien föreslår att den indirekta miljöpåverkan skall fokuseras i miljöarbetet och att
utbildning och medvetande om miljöproblemen höjs inom hela tjänstesektorn. Demonstrationsprojekt och fallstudier kan hjälpa till att sprida förståelse för miljöproblemen
inom tjänstesektorn. En rad ekonomiska och managementinitiativ kan utvecklas för att
ytterligare stimulera miljöarbetet.
17
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Studien visar vidare att den nuvarande nationella statistiken inte lämpar sig för att
övervaka tjänstesektorns miljöpåverkan i den moderna ekonomin. Insamlingen av data
måste struktureras om så att den bättre återspeglar den resursanvändning och avfallsgenerering som tjänstesektorn kan ge upphov till. Bättre statistisk kommer att underlätta
för myndigheterna att ta sig an miljöproblemen inom detta område.
3.4 Lagstiftningens roll i IPP
Syftet med detta projekt har varit att göra en första utvärdering av hur lagstiftningen kan
användas för att förbättra varors miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv, samt hur
lagstiftningen kan samverka med andra styrmedel och verktyg för miljöanpassad
produktutveckling. Mer specifikt utreds följande punkter i rapporten (Dalhammar 2002):
•
Vilken roll lagstiftningen kan spela inom ramen för en integrerad produktpolitik.
•
Möjligheter och begränsningar för en svensk integrerad produktpolitik.
•
Möjliga lagstiftningsåtgärder som kan stärka målen med IPP.
•
Lagstiftningens samverkan med andra styrmedel inom den miljöorienterade produktpolitiken.
•
Lagstiftningens användning inom tjänstesektorn.
Studien föreslår att lagstiftningens roll rent generellt bör uppvärderas inom ramen för
IPP-arbetet och den bör framöver ingå som en naturlig del i IPP. Det finns enligt olika
utredningar ett antal faktorer som pekar på behovet av en förstärkt lagstiftning, bl.a.
svårigheten att introducera starka ekonomiska styrmedel och avsaknad av kundkrav inom
vissa sektorer. Även när kundkrav har varit den största drivkraften för framtagandet av
mer miljövänliga produkter, så är det ofta lagstiftning och myndighetskrav som har drivit
fram dessa kundkrav.
Studien pekar på att lagstiftningen också har ett antal begränsningar:
•
Det är svårt för lagstiftningen att reglera hur företag tar fram och marknadsför
produkter, samt vilka produkter som ska tas fram. En sådan lagstiftning skulle i
alltför hög grad påverka själva marknadsmekanismerna, och initiera en diskussion om
frågor rörande demokrati, valfrihet och marknadsekonomi. Vidare finns risken att
denna typ av lagstiftning skulle verka hindrande för uppkomsten av mer miljövänliga
produkter.
•
Det är svårt att (direkt) angripa frågor om miljövänlig konsumtion, samt den totala
nivån på konsumtionen, med lagstiftning.
•
Sveriges internationella åtaganden kan förhindra nationella initiativ på produktområdet (främst regelverken inom WTO och EG).
•
Ekonomiska och konkurrensmässiga aspekter måste vägas in när lagstiftning
övervägs. Nyttan och kostnaderna måste balanseras på ett bra sätt.
18
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Studien visar att miljöbalken (MB) redan idag ger större utrymme att adressera varor
än tidigare miljölagstiftning. För att främja ett livscykeltänkande bland olika aktörer bör
lagstiftningen i högre grad än idag baseras på ett livscykeltänkande. Att som idag främst
adressera tillverkningsstadiet har i sig gjort att många aktörer främst ser denna del av
varans livscykel som ett problem. Idag finns en bristande förståelse inom industrin för de
miljöproblem som inte förknippas med tillverkningsledet. Lagstiftningen bör därför bidra
till att miljöpåverkan från samtliga faser i en varas livscykel uppmärksammas, exempelvis genom specifika krav på prestanda och redovisning av livscykelrelaterad produktinformation. Det bör även utredas närmare om definitionerna av miljöfarlig verksamhet bör
ändras så att även tjänster med miljöpåverkan omfattas.
Ett större fokus på varor och ett livscykelperspektiv i lagstiftningen kan även påverka
frivilliga instrument som miljöledning i positiv riktning. Det bör finnas en stor potential
att förbättra samspelet mellan lagstiftning och andra typer av styrmedel. Vidare kan en
mer produktorienterad lagstiftning bidra till att produktfrågorna uppmärksammas mer
inom t ex miljöledningssystem.
En produktrelaterad miljölagstiftning gör samhällets aktörer mer medvetna om varornas miljöbelastning ur ett livscykelperspektiv. En analogi kan göras med tjänstesektorn.
Många aktörer inom tjänstesektorn anser inte att de har några betydande miljöproblem.
Detta torde delvis bero på bristen på signaler från lagstiftningshåll.
3.5 Workshop
Inom ramen för programmet har en workshop genomförts, vilket möjliggjort externa
kommentarer innan programmet avslutades. KTH var ansvarigt för arrangemang och
genomförande i samarbete med Naturvårdsverket. Mer än 70 personer deltog i workshopen som hölls i Stockholm den 25 mars 2002. Deltagarna var representanter för olika
företag och myndigheter samt universitet och forskningsinstitut. Under workshopen
presenterades de fyra delprojekten och gruppdiskussioner hölls med syfte att svara på
övergripande frågor om funktionstänkande i samhället samt samspelet mellan varor och
tjänster.
Under gruppdiskussionerna konstaterade man att incitament måste finnas för både
privata kunder, affärskunder och för inköpare att anamma ett funktionstänkande.
Incitamenten kan vara finansiella, så väl som informationsbaserade. Tillverkare måste
också ha finansiella incitament för att förbättra varorna miljömässigt. T.ex. om en TV är
lättare att ta isär och återvinna, måste den avgift som betalas vid köpet av TV:n reflektera
detta och det måste kommuniceras till konsumenterna. Momsnedsättningar kan vara en
väg för att sänka priset för miljöanpassade varor och tjänster. På detta sätt får tillverkarna
en konkurrensfördel och genom miljöförbättringar tillvaratar de sin konkurrensförmåga.
Livscykelkostnader för varorna måste beräknas, vara noggranna och transparenta och
presenteras för kunderna, så att de inköpsbeslut dessa gör kan baseras på hela produktsystemets påverkan. Det är viktigt att kunden inte känner sig lurad av nya funktionsbaserade
lösningar för vilka priserna inte är så transparenta och lättförståeliga.
Att ensamma utveckla ett system är för många företag en överväldigande uppgift.
Partnerskap är därför livsviktiga för utvecklingen av helhetslösningar. Dessutom måste
19
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
ofta nya aktörer bli inblandade. Det påpekades också, att det kan vara möjligt att dela på
vinsten som kommer från miljöanpassade varor, så att både konsumenter och tillverkare,
såväl som grossister och återförsäljare, kan bli intresserade av att stimulera förbättringar
och hitta på nya lösningar på systemnivå.
Deltagarna betonade att intelligenta kontrakt behövs för att beskriva alla priser och
villkor samt identifiera rimliga kvalitetsnivåer för tjänster och funktioner av varor.
Det framhölls att ett utbud av funktionsbaserade lösningar och system måste finnas tillgängligt och information om dem måste spridas, annars kommer konsumenterna inte att
känna till att sådana möjligheter finns.
Man underströk att olika förutsättningar finns för B2B och B2C och följaktligen att
olika system måste utvecklas för olika kunder så att deras värderingar och behov
tillfredsställs på bästa sätt.
Funktionsbaserade lösningar kan utvecklas för en del varor, men inte för alla. Det går
inte att leasa eller dela på de varor som man känner är privata eller om de är knutna till
hygieniska faktorer (t.ex. tandborstar).
Det finns intressanta tecken på att det för den nya generationen kan vara lättare om
man slipper att äga varorna och istället kan köpa funktionerna.
20
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
4 Diskussion
4.1 B2B – den professionella marknaden
Flest fall av funktionsförsäljning återfinns på B2B-marknaden. Det är för det mesta fråga
om en traditionell form av leasing, där industrier eller organisationer hyr eller leasar
varorna eller utrustningen och betalar en avgift som antingen är beräknad per månad eller
för varje tillverkad enhet där funktionen ingår. Ofta är leasingen kopplad till avtal om
underhåll, uppgradering, utbildning av personal o.s.v. Denna typ av affärsförbindelser har
utvecklats eftersom tillverkarna såg en affärsmöjlighet i att etablera varaktiga relationer
med kunderna och att härigenom göra vinster från de utökade tjänster de erbjuder.
Dessa exempel har sällan varit en del av en miljöstrategi och har oftast därför inte
heller utvärderats ur miljösynvinkel. Under senare år har dock forskarvärldens intresse för
funktionstänkande lett till ett antal projekt som studerat dessa systems miljöprestanda.
Dessa studier, liksom uppgifter från ett mindre antal företag som sett funktionsstrategierna som en del i deras miljöarbete, visar att produkt-servicesystemen i vissa fall
har lett till klara miljöförbättringar. Däremot är det inte klart att dessa resultat kan
generaliseras och antas vara en självklar följd av en funktionsförsäljningslösning.
Potentialen för att minska den totala miljöpåverkan från en vara genom att utveckla en
funktionslösning kan dock sägas finnas.
Därför förefaller det som om den första frågan om funktionssystem kan leda till miljöförbättringar måste besvaras positivt. Den efterföljande frågan om under vilka villkor som
funktionslösningar leder till denna minskade miljöpåverkan är uppenbarligen en relevant
fråga då ett antal exempel visar att det motsatta resultatet med en ökande miljöpåverkan
också kan bli följden. Det är uppenbart att utformningen av produkt-servicesystemet i hög
grad påverkar och bestämmer den samhörande miljöprofilen.
Det framstår som klart att det behövs mer forskning och väl genomarbetade fallstudier
för att visa vilka förhållanden och vilka parametrar som behöver uppmärksammas när
produkt-servicesystem utvecklas. Sådana studier kan bygga på existerande system för
funktionsförsäljning och kommer därför att involvera såväl forskare som företag.
Erfarenheterna av att arbeta tillsammans med företag med frågor som berör produktservicesystem visar att det finns bestämda svårigheter att få företagen fullt involverade.
Främst verkar detta bero på följande två faktorer.
Den första faktorn berör företag som redan har etablerat leasingsystem och som inte ser
någon egentlig anledning att utvärdera sina redan existerande lösningar ur miljösynvinkel.1
1
Det finns enbart ett fåtal företag som har utvärderat den miljöpåverkan som sammanhänger med dessa nya
modeller. De företag som har tagit detta steg har ofta också ytterligare utvecklat sina lösningar genom att
behålla ägandet över varorna och införa slutna materialflöden. Härigenom kan man reducera miljöpåverkan och göra ekonomiska vinster genom ett bättre utnyttjande av material och komponenter. Några
av dessa företag har också lärt sig att utnyttja de positiva miljöresultaten i marknadsföring och som
konkurrensfördelar.
21
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
För de företag som ännu inte har etablerat funktionsförsäljning som en del av sin affärsidé, innebär en sådan förändring, där de bygger sina vinster inte på den sålda volymen
varor utan på den levererade funktionen, en betydande förändring av mentala modeller,
såväl som omfattande organisatoriska anpassningar. Det är därför inte enkelt för
företagen att ta dessa steg och börja utveckla och införa produkt-servicesystem.
Avsaknaden av kunskap om och erfarenhet av denna typ av system är ett hinder som bara
kan överbryggas genom att tillämpliga exempel beskrivs och erfarenheterna från dem
sprids till de berörda företagen. Sådan information bör åtföljas av förslag på hur
motsvarande system kan utvecklas, vilka problem som kan uppstå under en sådan
utveckling och hur dessa kan övervinnas.
Då det saknas exempel på funktionsorienterade system som systematiskt har utformats
för att ta hänsyn till miljöaspekter, finns det ett klart behov av demonstrationsprojekt där
system utvecklas som har sin utgångspunkt i existerande erfarenheter från marknaden och
där miljöfrågorna inkorporeras från första början. Den i dagsläget uppenbara bristen på
avgörande kunskap för hur och under vilka villkor funktionsförsäljning kan ge ett positivt
miljöbidrag och samtidigt leda till marknadsmässigt hållbara lösningar, skulle genom
sådana demonstrationsprojekt kunna komma att i betydande grad åtgärdas. Det är också
viktigt att enkla verktyg för miljöbedömningar av funktionsförsäljning inom B2Bmarknaden identifieras. Enbart härigenom kommer det att vara möjligt att analysera nya
system på ett effektivt sätt och optimera miljöpåverkan utan att riskera lönsamhet och
framtida kundrelationer för de berörda företagen.
4.2 B2C – konsumentmarknaden
Det finns enbart få, om egentligen några, exempel som visar hur funktionsförsäljningssystem, som också lett till produktutvecklingsförändringar, skulle kunna gestaltas på
konsumentmarknaden (B2C). Exempel från B2B är rent generellt inte omedelbart överförbara till konsumentmarknaden, bland annat därför att den strikt affärsmässiga logiken
kommer att möta en mer komplex värld av till exempel känslomässigt och statusinriktat
beteende. Det är också uppenbart att möjligheterna att utveckla individuellt utformade
system för varje kund är starkt begränsade på B2C-marknaden.
Det finns dock exempel på system som utvecklats oberoende av tillverkarna. De
existerande systemen med bilpooler eller för uthyrning av olika varor har normalt sett inte
någon direkt koppling till de företag som tillverkat de aktuella varorna. Härigenom saknas
det skäl för, eller åtminstone system för, återkoppling som skulle motivera tillverkarna att
förändra sina varor så att de är bättre anpassade till dessa speciella system och de behov
som berörda aktörer har.
Det sägs ofta att dessa system inte är särskilt attraktiva för den enskilde konsumenten.
En möjlig förklaring till detta, och följaktligen en förståelse för hur dessa system skulle
kunna förbättras, kanske återfinns i det faktum att den ovan beskrivna återkopplingen till
tillverkarna saknas och att de i systemen ingående varorna inte anpassas och optimeras
för dessa nya system. Det finns förmodligen också skäl att närmare studera vilka aktörer
som tar del i utvecklingen av systemen och om det finns behov av att involvera nya
aktörer.
22
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Sammanfattningsvis kan konstateras att erfarenheterna från B2B-marknaden visar att
funktionsorienterade lösningar har en potential att minska miljöbelastningen från de
konsumerade varorna, bland annat den miljöbelastning som är förknippad med användandet av varan. Hur väl denna potential verkligen utnyttjas beror dock i hög grad på hur de
aktuella systemen utformas. På B2C-marknaden finns det inte många exempel på
tillverkare som är engagerade i utvecklingen av funktionsförsäljning. Det behövs därför
mer arbete inom detta område, byggt på hypotetiska eller reella system, som kan förklara
och visa på hur olika aktörer kommer att agera, för att den miljömässiga och ekonomiska
potentialen skall kunna bedömas.
4.3 Olika intressenters roller
Under diskussionerna och analysen av resultaten från de olika projekten och med utgångspunkt från de erfarenheter som fanns från tidigare projekt, identifierades de aktörer
som har avgörande roll för utvecklingen av produkt-servicesystem. Den gemensamma
uppfattningen var att dessa utgörs av konsumenterna, tillverkarna och den finansiella
sektorn, som också illustreras i figur 1 nedan.
Konsumenter
Tillverkare
(marknad)
(idé)
Finansiella
sektorn
(kapital)
Figur 1: Huvudintressenterna i funktionsförsäljningssystem
Det är framför allt dessa grupper som har inflytande över hur funktionsorienterade system
kommer att utvecklas och mottagas. Det är därför dessa intressentgrupper som myndigheterna behöver adressera genom IPP och de olika åtgärder som ingår i en sådan politik.
Men finns det då skäl för myndigheterna att engagera sig och påverka utvecklingen?
Generella svar kan sökas i att det alltid finns skäl för staten att överväga åtgärder när
marknadsmekanismerna inte på ett rimligt vis avspeglar miljöfrågorna. Dessutom kan det
finnas skäl att stimulera innovationer och införandet av sådana genom att dela och minska
de affärsmässiga riskerna som ofta är förknippade med införandet av nya och oprövade
system.
Följaktligen finns det skäl att anta att myndigheterna behöver spela en roll i att sprida
funktionstänkandet eftersom:
•
Betydande osäkerhet är kopplad till införandet av funktionsorienterade system som en
affärsidé. Detta beror på att de traditionella affärsmodellerna förändras: sättet företa-
23
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
gen positionerar sig på marknaden, hur vinster genereras (för funktionsförsäljning är
det inte produktionsvolymen som är avgörande utan den mängd funktionsenheter som
kunden erhåller) och hur kundkommunikationen utformas.
•
Det finns inte någon enskild metod för hur de nödvändiga förändringarna ska
introduceras så att positiva miljöeffekter garanteras. Det finns därför anledning för
samhället att utveckla sådana metoder och anvisningar som kan säkerställa att de nya
affärsmodellerna verkligen leder till en totalt sett minskad miljöpåverkan.
•
Historiskt sett har marknadskrafterna fått industrin att undersöka möjligheterna att
optimera tillverkningen, minska de tillverkningsrelaterade kostnaderna och öka
försäljningsvolymen, men inte att ifrågasätta den grundläggande affärsidén att sälja
materiella varor. De miljöproblem, som den traditionella marknadsekonomin har
resulterat i, har nu börjat få företagen att finna vägar för att skapa vinster genom att
tillverka mer med mindre insats av råvaror och energi och med minskade mängder
föroreningar. Det måste dock konstateras att traditionellt tänkande dominerar och de
flesta företagen ser en direkt koppling mellan försäljningen av varor och storleken på
vinsten. Myndigheterna kan bidra till att ett funktionsorienterat synsätt sprids genom
att ge funktionsförsäljning en roll inom IPP och utveckla de styrmedel och verktyg
som kan klargöra fördelarna med en mer funktionsinriktad produktion. Det finns dock
inte underlag för att generellt framhålla funktionsförsäljning som den i alla lägen
mest miljöanpassade vägen utan det är snarare frågan om att skapa förutsättningarna
för fler företag att undersöka sina specifika förutsättningar för denna typ av lösningar.
Andra intressenter, förutom myndigheterna, bör också kunna spela en viktig och aktiv roll
i införandet av ett funktionsorienterat synsätt och i dess praktiska tillämpning.
För tillverkarna betyder det att de behöver arbeta närmare med kunderna och hos dessa
få en förståelse och ett medvetande om de positiva miljömässiga och ekonomiska sidorna
i de nya systemen, och att härigenom skapa nya marknader för sig själva. För att uppnå
acceptans och tillit från kunderna måste det finnas tillgängligt information som visar på
livscykelkostnaderna för varorna och tjänsterna, så att kunderna har förutsättningar att
fatta rationella beslut och på ett initierat sätt välja mellan att köpa eller hyra/leasa den
aktuella varan.
De finansiella institutionernas roll i att sprida och genomföra funktionsorienterade
system kan anses vara extremt viktig eftersom det i leasing- och uthyrningssystem
kommer att finnas en fördröjning i penningflödet jämfört med traditionella former av
försäljning. Hittills har liten uppmärksamhet ägnats åt förutsättningarna för den
finansiella sektorn att assistera vid införandet av funktionsförsäljning. Det kan dock
konstateras att de tillverkande företagen ser en klar roll för finansiella institutioner i
denna process. Det är svårt att bedöma om det är en avvägning av riskerna som är
förklaringen till det låga intresset från dessa institutioner eller om det är en bristande
medvetenhet om dessa affärsidéer och deras förväntade roll i den framtida utvecklingen.
Ur användarsynvinkel så innebär de funktionsorienterade lösningarna en stor mental
omställning eftersom hittillsvarande lösningar har byggt på ett ägande av de varor man
använt sig av. En snabb förändring av detta förhållande kan ses som problematisk av
många. Det kan också konstateras att många leasing- och uthyrningssystem i dagsläget
24
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
erbjuder relativt dyra lösningar jämfört med den traditionella marknaden. En möjlig
förklaring till detta är att det fortfarande finns ett litet utbud av sådana tjänster och
konkurrensen därför är begränsad. Dagens skatteregler ger bättre förutsättningar för
leasingsystem inom den yrkesmässiga marknaden och detta kan ses som en av anledningarna till att de funktionsorienterade systemen har fått en vidare spridning inom detta
marknadssegment. Motsvarande regler skulle naturligtvis skapa bättre förutsättningar för
funktionsförsäljning också på B2C-marknaden. Andra åtgärder förknippade med bättre
information till kunderna, t.ex. miljömärkning som också omfattar funktionserbjudanden,
skulle också kunna inverka på ett fördelaktigt sätt.
Det finns en viktig roll för olika myndigheter, som NUTEK och Naturvårdsverket, att
medverka till att det skapas system som kan hjälpa marknadens aktörer att absorbera de
initiala risker som alltid är knutna till införandet av nya affärsidéer och nya marknadslösningar.
4.4 Verktyg inom IPP och deras relation till
funktionstänkande
Inom IPP-området finns det ett stort antal verktyg som kan användas för att adressera
olika delar av varans livscykel. Det finns dock fyra typer av problem som är relaterade till
dagens verktyg och styrmedel.
Först så saknas det inom IPP en diskussion kring hur styrmedel och verktyg skall
användas på ett sätt som integrerar hela livscykeln. Dagens verktyg adresserar i alltför
hög grad isolerade delar av livscykeln och på motsvarande sätt utformas många av
samhällets styrmekanismer utan att en fullständig bild har skapats av hur de påverkar den
totala livscykeln.
Det saknas vidare bra och enkla metoder för att mäta effektiviteten av olika verktyg
som föreslås inom IPP. Den stora mängden verktyg och åtgärder riskerar därför att
tillsammans leda till suboptimeringar.
Ett tredje problem kan förknippas med bristen på funktionellt tänkande i de olika
åtgärderna inom IPP. Mont, 2002, påpekar i rapporten ”Functional Thinking” att det
egentligen inte behövs fler verktyg för att stimulera ett funktionstänkande men att den
bärande idén bakom ett sådant angreppssätt behöver introduceras i alla verktyg som
utnyttjas så att sådana lösningar uppmärksammas. Motsvarande återspeglas också i
Ministerrådets slutsatser som uppmanar Kommissionen att:
Embrace both products and services within the IPP and, in particular, consider
incentives so that the consumer's need for a specific function can be met by a more
sustainable combination of products and services, in order to promote dematerialization,
the efficient use of resources and to stimulate new business opportunities (Council of
European Commission 2001).
25
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Det behöver dock understrykas att det är funktionen som bör vara utgångspunkten när det
gäller att utveckla nya lösningar och att detta tankesätt på ett tydligare sätt måste införas
inom produktutvecklingsarbetet.
Den fjärde punkten berör det faktum att många varor bara utgör en mindre del av ett
system. Det är därför viktigt att hela systemet tas i beaktande och att miljöanpassningen
inte bara berör en mindre betydelsefull detalj i ett totalt sett dåligt miljöanpassat system.
För att adressera denna fråga kommer det att vara viktigt att de olika aktörerna får klara
roller på det sätt som diskuterats tidigare i den här rapporten.
26
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
5 Slutsatser och
rekommendationer
5.1 Övergripande slutsatser
Tillverkarna har stora möjligheter att begränsa varornas och tjänsternas miljöpåverkan
och gör redan nu betydande ansträngningar i denna riktning. Genom valen av råvaror,
kemikalier, energikällor, tillverkningsprocesser, transporter etc. påverkas miljön inte bara
i råvaru- och tillverkningsledet utan också under användningen och i avfallsledet.
Samhällsorganen är ansvariga för att skapa ett gynnsamt ramverk för näringslivets
omställning till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessa och tidigare studier visar att det
finns tillräckligt många olika mjuka verktyg och styrmedel som syftar till att stimulera
miljöarbete på olika nivåer. För att effektivisera användandet av dessa är det viktigt att
möjligheterna för samspel dem emellan undersöks och stimuleras. Det är också av yttersta
vikt att sambanden mellan bindande lagstiftning (hårda styrmedel) och mjuka styrmedel i
form av information och frivilliga åtaganden identifieras och utnyttjas mer systematiskt.
Funktionstänkande är en viktig strategi, men funktionsförsäljning är en specifik
lösning, som inte bör ses som ett mål i sig av företagen. Istället måste ramverk och
spelregler utformas på ett sätt som motiverar företagen till att utveckla nya funktionsbaserade lösningar där de är miljömässigt och ekonomiskt lönsamma. Dessa lösningar består
av varor och tjänster i kombination.
Produkt-servicesystem bör ses som ett mer omfattande helhetsbegrepp som innehåller
både idéer om slutna materialflöden (i de fall de är en effektiv lösning) och funktionstänkande, men först och främst – minimering av livscykelns totala miljöpåverkan.
För att på ett effektivt sätt formulera IPP med funktionstänkande inkluderat krävs ny
kunskap och forskning. Det behövs för detta ett samarbete och diskussioner med samtliga
berörda aktörer. IPP måste omfatta ett brett spektrum av effektiva och samordnade
verktyg, som kan ha funktionstänkande som sitt ursprung. Den dialog med näringslivet
och övriga aktörer som påbörjats för att det breda ansvarstagande som behövs skall
komma till stånd måste fortsätta och utformning och tillämpning av funktionstänkande för
varje verktyg måste diskuteras.
5.2 De centrala aktörerna och IPP:s roll
Alla aktörer har ett ansvar och det behövs såväl administrativa, ekonomiska och
informativa styrmedel, som näringslivets och andra aktörers egna initiativ. Arbetet med
funktionsprogrammet och den gemensamma analysen av erfarenheterna pekar dock på att
det finns tre centrala aktörer som spelar en avgörande roll för utvecklingen av framgångsrika funktionsbaserade system. Dessa är konsumenterna, tillverkarna och den finansiella
27
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
sektorn. Dessa aktörers roll och hur IPP kan utformas för att ta tillvara den potential som
de funktionsbaserade systemen har sammanfattas kortfattat nedan.
Konsumenterna måste uppleva att funktionsförsäljning är ett attraktivt val för dem.
Detta uppnås främst genom att de funktionsbaserade system som är förknippade med
miljövinster också blir attraktiva. För detta krävs att de blir attraktiva ekonomiskt och att
konsumenterna får relevant information om möjligheterna att välja dessa alternativa
lösningar och om deras miljöegenskaper.
Tillverkarna saknar i dagsläget ofta kunskap om de fördelar och nackdelar som är förknippade med funktionsförsäljning och det finns inte heller klara riktlinjer och råd för
företag som är intresserade av att utveckla sådana system. Forskning och utveckling
behövs fortfarande för att sådana råd ska kunna ges på ett rimligt sätt, inte minst gäller
detta för konsumentmarknaden (B2C) där mycket liten erfarenhet finns samlad idag.
För tillverkarna är det precis som för konsumenterna också avgörande att det finns
generella styrmedel som gör att de mer miljöanpassade lösningarna belönas på marknaden genom ekonomiska såväl som informativa åtgärder.
För många företag innebär det en betydande osäkerhet att ändra affärsidé från att sälja
varor till att sälja funktioner. De ekonomiska risker som alla sådana åtgärder innebär
kommer i många fall att verka avskräckande på företagen. Det finns därför ett behov av
lösningar som innebär att andra aktörer – kreditgivare, investerare, riskkapitalägare och
även staten – är beredda att dela dessa risker.
För att den finansiella marknaden skall vara intresserad av att bidra med lån och
riskkapital behövs kunskap och information om de möjligheter och risker som funktionsförsäljning innebär. Detta kräver såväl forskning och demonstrationsprojekt, som riktade
informationsinsatser till dessa aktörer. Staten kan ha en betydande roll i att genom
demonstrationsprojekt stödja pionjärprojekt och -företag som genom sin verksamhet kan
bidra med den nya nödvändiga kunskapen och erfarenheterna.
5.3 Rekommendationer
IPP kan komma att spela en viktig roll för utvecklingen av produkt-servicesystem. Detta
bör ske genom åtgärder på såväl generell som specifik nivå.
Inom ramen för IPP bör Naturvårdsverket och regeringen verka för att ekonomiska
styrmedel tillämpas på ett sätt som tydligare gynnar de miljöanpassade lösningarna
genom att externa miljöeffekter återspeglas i varornas och tjänsternas priser.
Det är vidare viktigt att de aktörer som genom produkt- och systemutveckling kan
påverka varornas och tjänsternas miljöegenskaper får ett ansvar för en större del av varans
livscykel. En fortsatt utveckling av systemen för producentansvar som en integrerad del
av IPP kommer att verka i den riktningen.
Staten har också en viktig roll i att utveckla miljöinformationssystemen så att konsumenterna blir medvetna om fördelarna med miljöanpassade funktionssystem. Miljömärkningen och andra informativa styrmedel bör därför sträva efter att i ökad grad inkorporera
funktionsförsäljning.
För att hjälpa företagen att effektivt utveckla nya system och för att göra information
tillgänglig för övriga aktörer behövs en fortsatt analys och forskning kring produkt-
28
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
servicesystemen. Det behövs i första rummet analys av systemens miljömässiga
egenskaper samt fallstudier och demonstrationsprojekt för konsumentmarknaden (B2C).
Staten kan också medverka till system som leder till en riskdelning samt tillgång till
riskkapital och goda krediter för de företag som förbereder sig för att utveckla nya
affärsidéer som bygger på produkt-servicesystem. Vinnova, NUTEK och Naturvårdsverket kan spela en avgörande roll genom att främja demonstrationsprojekt inom området.
29
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Referenser
Council of European Commission (2001). Integrated Product Policy - Council Conclusions. Council Meeting 2355 Environment, Luxembourg.
Dalhammar, C. (2002). Lagstiftningens roll inom ramen för en integrerad produktpolitik.
Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet (IIIEE), Lund.
Kisch, P., Mont, O. och A. Plepys, (2002). Tjänstesektorn och miljön. Naturvårdsverket,
Stockholm. Naturvårdsverket Rapport 5227.
Mont, O. (2002). Functional Thinking. The role of functional sales and product service
systems for a function-based society. Swedish EPA, Stockholm. Naturvårdsverket
Rapport 5233 (endast tillgänglig som pdf-fil).
Öhlund, G. och Ritzén, S (2002). Funktionsförsäljning och produkters miljöaspekter - en
studie i tre svenska tillverkningsföretag. Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket Rapport 5234 (endast tillgänglig som pdf-fil).
Samt: Dokumentation från workshopen ”Funktionsförsäljning – en strategi för rena
produkter och goda affärer?” den 25 mars 2002. Naturvårdsverket.
30
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
Bilagor: sammanfattningar från
följande underlagsrapporter
1. Functional thinking – the role of functional sales and
product service systems for a function-based society
(Naturvårdsverkets rapport 5233, finns endast som pdf-fil.)
1a. Svensk sammanfattning
Att uppnå långsiktigt hållbara produktions- och konsumtionsmönster kommer att kräva
mer än enbart en effektivisering av produktionsprocesserna och produkterna. Det som
behövs är en optimering av produktens hela livscykel. Den här rapporten beskriver det
funktionsorienterade samhället, som ofta har ansetts vara ett sådant steg mot en total
minimering av miljöpåverkan från hela livscykeln. Centralt för de funktionsbaserade
lösningarna är att de utgår från att det krävs en minskning av materialflödet i ekonomin
och denna uppnås genom att marknaden erbjuder funktioner istället för att sälja materiella
produkter.
Huvudsyftet med den här studien är att undersöka det bidrag som funktionsförsäljning
och produktservicesystem kan ge till utvecklingen av ett funktionsbaserat samhälle samt
den roll den integrerade produktpolitiken (IPP) kan ha för att integrera funktionstänkande
i den framtida miljöpolitiken. Rapporten diskuterar hur ett funktionsbaserat samhälle är
uppbyggt och vilken miljöpolitik och konkreta åtgärder Naturvårdsverket kan använda sig
av för att styra samhället mot en sådan vision av ett hållbart samhälle. Detta görs genom
en analys av motiven för en inriktning av miljöarbetet baserad på funktionstänkande samt
en genomgång av de argument som talar för att detta skall bli en aktiv del av den svenska
miljöpolitiken.
Det funktionsorienterade samhället, som det framställs i rapporten, fokuserar den nytta
som uppkommer från användandet av varor, vilket leder till att konsumenten bör betala
för brukandet av varan, i motsats till för varan i sig. I ett sådant scenario behåller
producenten ägandet av varorna och de blir en del av producentens egna tillgångar. Som
producent har man då mer anledning att ta hänsyn till varans hållbarhet och underhållskostnader, vilket betyder att nya varors utformning kommer att anpassas också till dessa
parametrar.
Förutsättningarna för att skapa denna förändring mot ett mer funktionsorienterat
samhälle behöver analyseras mer. En del argument som talar mot det funktionsorienterade samhället identifierades, såsom möjligheterna för att få privata konsumenter att
acceptera dessa nya alternativ. Dessutom saknas erfarenheter av att överföra de existerande exemplena på framgångsrika affärsidéer, som bygger på funktionsbaserade arrangemang mellan företag, till samhället i stort.
Rapporten argumenterar att enbart funktionstänkande inte kommer att vara tillräckligt
för att samhället ska nå långsiktig hållbarhet. Det kan dock bidra genom att producenterna
1
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
får motiv att sluta materialflödena på ett sätt som minskar miljöpåverkan från hela
livscykeln och genom att det skapas ett förbättrat konsumentmedvetande avseende
sambanden mellan konsumtion och miljöpåverkan.
Övergången till det funktionsbaserade samhället kommer att kräva en förändring av
samhällskulturen från ett konsumtionssamhälle baserat på ökande materialflöden till ett
kretsloppsbaserat samhälle. För att utnyttja affärsmöjligheterna i det funktionsorienterade
samhället kommer tillverkarna att alltmer betrakta sig som förmedlare av funktioner. De
kommer att basera sina inkomster på den nytta användning av varorna ger och ha
möjligheten att erbjuda dematerialiserade lösningar och aktivt ansvar för varans livscykel,
vilket leder till långsiktiga relationer mellan kund och tillverkare.
Rapporten visar att det funktionsorienterade samhället måste bygga på ett mer integrerat synsätt avseende hållbar produktion och konsumtion. Den existerande miljöpolitiken,
och dess styrmedel och verktyg, förefaller innehålla de element som behövs för att
utveckla det mer funktionsorienterade samhället. Däremot behöver de enskilda strategierna och styrmedlena utformas så att de stimulerar de mest effektiva lösningarna i de
enskilda fallen, där kretsloppsbaserade funktionsorienterade lösningar ses som ett möjligt
resultat. Härigenom får IPP en potential att bli en miljöpolitik som leder till en optimering
av miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. I dagsläget är åtgärderna ofta produktorienterade utan att ta hänsyn till konsumtionsnivåerna och de använda styrmedlena stimulerar
inte nya former av alternativ. Lösningen ligger i en strategisk diskussion av funktionstänkandet och konsumtionsmönstrena inom IPP-arbetet.
1b. English summary
Reaching more sustainable production and consumption patterns goes beyond more
efficient production processes and products, and requires solutions that could optimise
life cycle environmental impacts. This study describes the concept of function-oriented
society that has been envisioned as a step toward reduced environmental impacts
throughout the entire life cycle. The idea of functional thinking rests on the premise that
to reduce material throughput in the economy, functions should be provided, not material
products sold.
The main goal of this study is to investigate the contribution of functional sales and
PSS to functional thinking and to the development of a function-based society, and the
role of IPP in stimulating the incorporation of functional thinking in future policy
developments. This study provides the Swedish EPA with a vision of a society, based on
functional arrangements, and advises on policies and actions to support the shift towards
a more sustainable society. The report sets out the rationale for considering functional
thinking and presents arguments for incorporation of such an orientation into Swedish
policies and actions.
A vision of a function-oriented society is outlined in this study. The function-oriented
society recognises the value of utilisation, with the consumer paying for utilisation of the
product. Producers retain ownership of products and treat them as capital assets. They
become more concerned about the durability and maintenance costs of products, and thus,
product design is affected to reflect these concerns. The feasibility of shifting toward a
more function-oriented society needs to be further investigated. Some shortcomings of
2
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
the function-oriented society were identified, such as acceptance of functional arrangements by private consumers and lack of data about possibilities to translate successful
business-to-business examples to a societal level. The study shows that functional
thinking will not allow us to reach sustainability on its own. It may, however, help
producers to close the loops, in order to reduce life cycle environmental impacts, or it
may help to make consumers aware about impacts associated with consumption. The
transition towards a society envisioned in this study will require migration from a culture
based on material throughput to a closed loop function-oriented society. In order to fully
utilise benefits of a function-oriented society, producers will become function providers.
They will find new profit centres based on value added to customers, provide dematerialised solutions, establish long-term relations with customers and take responsibility for life
cycle impacts of their offers.
This study argues that a function-oriented society will have to be built on a more
integrated approach to sustainable production and consumption. Existing range of
policies, instruments, and tools may be considered sufficient in order to develop a more
function-oriented society. However, the scope of the strategies and instruments should be
formulated so that to stimulate the most effective and efficient solutions in each specific
case, and closed loop function-oriented solutions should be envisioned as possible
outcomes. In this respect, IPP has a potential to become a policy that could stimulate
optimisation of life cycle environmental impacts. However, its current formulation has a
too narrow focus on products, does not systematically address consumption levels, and
the range of included tools do not stimulate development of alternatives. Both functional
thinking and consumption patterns should be strategically discussed within IPP.
3
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
2. Funktionsförsäljning och produkters miljöaspekter –
en studie i tre svenska tillverkningsföretag
(Naturvårdsverkets rapport 5234, finns endast som pdf-fil.)
2a. Svensk sammanfattning
En studie om funktionsförsäljning har genomförts vid avdelningen för Integrerad
produktutveckling, institutionen för Maskinkonstruktion, KTH. Syftet var att studera hur
miljöhänsyn involveras vid utveckling av funktionsförsäljning och om miljöaspekter
anses betydelsefulla vid funktionsförsäljning. Studien har genomförts i tre verkstadsföretag genom halvstrukturerade intervjuer med produktutvecklare, affärsutvecklare samt
personer som arbetar övergripande med miljöfrågor.
Företagen arbetar systematiskt med miljöfrågor och har miljöledningssystem och
miljömål för sina verksamheter. Den tekniska utvecklingen i företagen inkluderar även
lösningar som förbättrar produkternas miljöprestanda. Medvetenheten hos intervjupersonerna om miljöförbättringar till följd av funktionsförsäljning varierar. Funktionsförsäljning är främst drivet av ekonomiska skäl och miljöförbättringar ses av flera som en
bonus. En drivkraft för funktionsförsäljning är att skapa närmare och mer varaktiga
relationer med kund. Intervjupersonerna upplever att kundens drivkrafter kan vara att öka
sin flexibilitet och minska sin risktagning.
Studien identifierade hinder till funktionsförsäljning, vilka kan kategorieras enligt
följande: ekonomiska hinder, t. ex att ta över ekonomisk risk och internalisera kostnader
relaterade till underhåll och service; interna hinder, t. ex. att bygga upp ny kompetens och
förändra företagskulturen; och kundrelaterade hinder, t ex. att få kund att förstå
företagens nya roll som tjänsteleverantörer och ta till sig livscykelkostnadsperspektivet.Vid funktionsförsäljning internaliseras kostnader för produktens användning. Flera
intervjupersoner menar att utformningen av produkterna inte kommer att påverkas i hög
grad till följd av det. Anledningen är att det länge varit en strävan i företagen att minska
kundens totalekonomi. Internalisering av kostnader kommer visserligen ytterligare att
stärka den drivkraften eftersom företagen själva nu kan se sig som kunden men det tros
inte tillföra ett nytt synsätt. Genom olika typer av kontrakt med kund internaliserar
företagen sina kostnader för användning i olika hög grad. I de mest långtgående
kontrakten så inkluderas kostnader för kundens energiförbrukning. Att hantera underhåll
och service internt inom företaget ses också av några intervjupersoner som en fördel ur
miljösynpunkt dels för att produkterna bibehålls i bra skick dels för att företagen har
miljökrav på sina verkstäder. Dock stimuleras inte återvinning och återanvändning av
hela eller delar av produkterna eftersom de inte ägs av de tillverkande företagen vid
sluthantering. Produkter som ingår i funktionsförsäljningskontrakt säljs ofta vidare på
traditionellt sätt.
Endast en liten andel av företagens försäljning är funktionsförsäljning och utveckling
av tjänster och produkter är separerade i företagen. Ekonomiska och miljömässiga vinster
med funktionsförsäljning borde kunna utnyttjas bättre genom att stärka kopplingen
4
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
mellan affärsstrategi, tjänsteutveckling och utveckling av produkterna. Studien visar att
företagen har miljömetoder för utveckling av den fysiska produkten och för att utvärdera
dess miljöpåverkan men inte för utvärdering av tjänster eller för strategier. Vi tror att det
är viktigt att också utvärdera affärsstrategier och tjänster ur miljöperspektiv för att nå
genomgripande förändringar.
2b. English summary
This study has been conducted at the Royal Institute of Technology, Stockholm. The
study is part of a greater program formed and sponsored by the Environmental Protection
Agency in Sweden.
The purpose of the greater program is to develop functional thinking in line with the
work on Integrated Product Policy (IPP), which is being developed at European Union
level.
The purpose of this study was to study how environmental concern is involved when
developing functional sales and if environmental aspects are considered important when
selling functions. Questions that were raised were; What does functional sales mean in
the companies? What are the driving forces and obstacles for selling functions? How is
the product development process affected? How are environmental issues handled when
developing services and products? Have environmental improvements been reached due
to selling functions?
Examples from three companies in Swedish industry are shown. The companies are in
the manufacturing industry and has developed and sold products for up to 100 years. A
shift is ongoing and the companies are more and more moving towards selling services
and providing functions. Still, only a minor part of the companies’ total sale is services
and functions.
The companies have a systematic way of working with environmental issues and
environmental management systems are used and environmental goals are set up.
Technical solutions for lowering environmental impacts are also developed within the
technical development of the company. The awareness of environmental improvements
due to functional sales varies among the respondents. Functional sales are mostly driven
by economical reasons and for several of the respondents environmental benefits are
considered as a bonus.
Functional sales in the companies can be categorized in three categories; services
related to the product where a product is used during a certain time and the company
provides maintenance and service. Optimize system solutions where the product is part of
a larger system and the company is involved in designing the total system in which the
product is one component of. Extended activity where the company is performing work
that previously was performed by the customer.
A driving force for selling functions is to create closer and more long lasting relationships with customers. Respondents perceive that customers driving forces can be to
increase their flexibility and lower their economical risk.
The study identified obstacles to functional sales categorized as follows; economical
obstacles as taking over the economical risk and internalizing costs related to service and
5
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
maintenance, internal obstacles as competence building and change of corporate culture,
customer related obstacles as getting customers to understand the companies’ new role as
service provider and understanding the lifecycle cost perspective.
When providing functions the cost during use is internalized. Several respondents
don’t believe that the product design, to a high degree, will be changed according to that.
The reason is that the companies have designed their products in order to lower the total
cost for customer for a long period of time. Internalizing costs will strengthen that
strategy but not provide a new way of thinking in product development. Costs during use
of products are internalized in a variety of degrees. The most far stretching contracts
include energy consumption costs.
To handle service and maintenance in house are by some respondents viewed as
positive from an environmental perspective. The products are kept in a good condition
and the companies’ controls the engineering workshops. Incentives for remanufacturing
and recycling are missing since the products often are sold in a traditional way when
contracts run out.
Only a small part of the total sales are due to selling functions. Development of
services and products are separated in the companies. We believe that economical and
environmental potentials from selling functions could be better explored if strengthening
the coupling between business development, service development and product development. The study shows that the companies have eco-design methods for the products but
not for services or business strategies. We believe that there is potential to also evaluate
environmental effects of the companies’ services and also to use tools to develop services
considering environmental aspects.
6
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
3. Tjänstesektorn och miljön
(Naturvårdsverkets rapport 5227)
3a. Svensk sammanfattning
Denna rapport förklarar begreppet tjänst och tjänsteindustri, undersöker tjänstesektorns
roll i ekonomin, dess bidrag till ekonomisk tillväxt och till skapandet av miljörelaterade
problem samt utvärderar drivkrafterna för miljöarbete inom tjänsteföretag.
Rapporten visar att begreppet “tjänst” är svårt att definiera på grund av den heterogena
naturen hos aktiviteter och produkter involverade i utförandet av tjänsten till kunden och
på grund av den förändrade strukturen hos många industrier. Företag som tidigare
klassades som rena tillverkningsindustrier förskjuts mot att vara tjänsteleverantörer eller
expanderar sina affärsområden så att de även innehåller rena tjänstefunktioner. Vidare är
tjänsteindustrin svår att definiera statistiskt då det saknas skarpa gränser mellan olika
sektorer samt att det finns olikheter i klassificeringar. Generellt är statistisk information
om tjänsteindustrin otillräcklig och mycket mindre omsorgsfullt utarbetad än motsvarande för tillverkningsindustrin, vad gäller miljörelaterade aspekter. Miljöinformation om
tjänsteindustrin är väldigt knapp och otillräcklig.
Rapporten visar vidare att konsumentens ansvar skiljer vad gäller konsumtion av
tjänster och produkter – i tjänstens livscykel träder kunden in mycket tidigare och
påverkar därmed i större utsträckning miljöprofilen hos tjänsten. Undersökning av
produktionsstrukturen hos tjänster avslöjar samma grundläggande struktur som hos
tillverkningsindustrin: båda har inputs i form av råmaterial, energi, vatten etc. och båda
har outputs i form av avfall, utsläpp etc. Rapporten visade även att varje tjänst förutsätter
en teknisk infrastruktur (t.ex. elektricitet, avlopp, vägar och byggnader). Den huvudsakliga slutsatsen är att tjänsteindustrin är förenad med betydande miljöpåverkan, väsentligen
förbunden med användandet av denna infrastruktur, CO2-utsläpp från varu- och
persontransporter, användandet av orörda och känsliga naturområden (t.ex. från turism)
samt användandet av produkter (t.ex. kemiska produkter i sjukvården).
Studien identifierar totalt 52 olika miljöverktyg som används inom tjänstesektorn idag,
omfattande ett brett spektrum från EMS till etiska investeringar och fonder. Rapporten
visar även inom vilka sektorer som verktygen används. Målet har inte varit att statistiskt
säkerställa användningen av miljöverktyg , utan snarare ge en indikation på vilka verktyg
som används inom vilka sektorer. De 52 verktygen har delats in i fem underkategorier:
1)inputrelaterade verktyg, 2)prestationshöjande verktyg, 3)prestationsutvärderande
verktyg, 4)finansiella verktyg och 5) outputrelaterade verktyg. De mest aktiva tjänsteorganisationerna kunde kopplas till följande sektorer: transport, logistik och postala tjänster,
myndigheter, skolor, universitet och turism.
Drivkrafterna som stimulerar miljöarbete i tjänsteföretag idag är:
•
Den dominerande politiska agenda som direkt riktar in sig på deras miljöprestation
(t.ex. transporter)Exponeringen mot allmänheten (t.ex. myndigheter, skolor, detalj-
7
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
handeln, finanssektorn).Storleken på typiska företag inom branschen (t.ex. transporter, post, finanssektorn)Ökade konkurrensfördelar av aktivt miljöarbete
Användandet av miljöledningssystem och verktyg kopplade till dessa är mer utbrett inom
den tillverkande industrin. Branscherfarenheter och goda exempel på förbättringsmöjligheter är tämligen etablerade och spridda. Inom tjänsteindustrin har motsvarande
mognadsgrad inte nåtts ännu och miljöeffektiviseringspotentialen är relativt dåligt
utforskad. Användandet och utbredningen av miljöledning hos tjänsteindustrier och
företag bör därför stimuleras och stödjas. Detta förutsätter dock en anpassning av
existerande verktyg för miljöledning och miljöpolicy så att de bättre lämpar sig för
tjänster.
Exemplen i denna rapport på verktyg och metoder som används i den tillverkande
industrin visar att många av dem lätt kan användas inom tjänsteindustrin utan större
justeringar. Myndigheter, vilka har omfattande erfarenheter av att främja dessa metoder
och strategier inom tillverkningsindustrin, skulle därav enkelt kunna verka för spridningen av sådana verktyg ( t.ex. miljörevisioner och avfallsminimering). För att stimulera
agerande i en vidare omfattning skulle myndigheter kunna assistera med att ta sig an
problem angående kunskapsöverföring och generell ökning av miljömedvetenhet.
Insamling av bra praktiska exempel från tjänsteföretag inom olika sektorer, skulle bidra
till att bredda kunskapsbasen i tjänsteföretag om deras direkta och indirekta miljöpåverkan.
Det är viktigt att ta hänsyn till det faktum att en stor del av tjänsternas miljöpåverkan
härrör från användandet av infrastruktur och transporter samt att många tjänsteföretag inte
ser kopplingen mellan dessa aktiviteter och deras miljöpåverkan. Att öka kunskapen och
medvetenheten inom tjänsteindustrin om tjänstesystemens gränser och miljöpåverkan är
därför mycket viktigt.
3b. English summary
This report explains the concept of services and the service industry and examines the
service sector’s role in the economy, its contribution to economic growth and to the
creation of environment-related problems. It also evaluates existing drivers for better
environmental performance within service enterprises.
The report shows that the concept of “service” is difficult to define due both to the
heterogeneous nature of the activities and products involved in the supply of a service to
the customer and to the changing structure of many industrial plants. The latter pertains to
enterprises previously classified as outright manufacturing plants but that have shifted
over to being service suppliers or are expanding their business areas to include pure
service functions. Moreover, the service industry is difficult to define statistically
speaking since there are no clear boundaries between different sectors and there are also
classification discrepancies. Statistical data on the service industry is generally inadequate
and much less carefully compiled than the corresponding data for the manufacturing
industry, when it comes to environment-related aspects. Environmental information on
the service industry is very sparse and inadequate.
8
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
The report also shows that the consumer’s responsibility differs as regards the consumption of services and products – the customer enters the lifecycle of a service much
earlier and hence has a greater influence on its environmental profile. An examination of
the production structure of services reveals the same basic structure as for the manufacturing industry; both have inputs in the form of raw material, energy, water, etc., and both
have outputs in the form of waste, emissions, etc. The report also shows that every
service requires a technical infrastructure (e.g. electricity, sewerage, roads and buildings).
The main conclusion is that the service industry is associated with considerable
environmental impact, essentially connected to the use of this infrastructure, CO2
emissions for goods haulage and passenger transport, the use of untouched and sensitive
natural areas (e.g. as a result of tourism) as well as the use of products (e.g. chemical
products in the medical care sector).
The study identifies a total of 52 different environmental tools that are currently used
within the service sector, covering a broad spectrum ranging from EMS to ethical
investments and funds. The report also shows in which sectors the tools are in use. The
objective has not been to prove the use of environmental tools statistically, but rather to
give an indication of which tools are used in which sectors. The 52 tools have been
divided into five sub-categories. 1) input-related tools, 2) performance-enhancing tools,
3)performance-assessment tools, 4) financial tools and 5) output-related tools. It was
possible to link the most active service organisations to the following sectors: transport,
logistics and postal services, authorities, schools, universities, and tourism.
The current drivers for better environmental performance in service enterprises are:
•
The predominant political agenda that directly focuses on its environmental
performance (e.g. transport)
•
Exposure to the general public (e.g. authorities, schools, the retail trade, financial
sector)
•
The size of typical enterprises within the industry (e.g. haulage, postal services,
financial sector)
•
Greater competitive benefits from active environmental efforts
The use of environmental management systems and tools linked to them is more
widespread within the manufacturing industry. Business experience and good examples
of improvements that can be achieved are much better established and widespread. The
corresponding level of maturity has yet to be reached within the service sector and the
potential for greater eco-efficiency remains relatively poorly explored. The use and
prevalence of environmental management in service enterprises should therefore be
stimulated and supported. This requires, however, the adaptation of existing environmental management tools and environmental policy to make them more appropriate for
services.
The examples in this report of tools and methods used in the manufacturing industry
indicate that many of them could easily be used in the service sector without too much
adjustment. Authorities that have considerable experience of promoting these methods
and strategies within the manufacturing industry should therefore easily be able to
9
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
encourage the spread of such tools (e.g. environmental accounting and waste minimization). To stimulate action to a wider degree, the authorities could help by tackling
problems relating to knowledge transfer and a lack of environmental awareness.
Collecting good practical examples from service enterprises in different sectors would
help to broaden the knowledge of service enterprises as to their direct and indirect
environmental impact.
It is important to consider the fact that a great deal of the environmental impact of
services stems from the use of infrastructure and transportation as well as the fact that
many service enterprises do not see the link between their activities and the environmental impact they cause. Increasing knowledge and awareness within the service
industry as to the limitations and environmental impact of service systems is hence
extremely important.
10
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
4. Lagstiftningens roll i den integrerade produktpolitiken
(Finns endast som pdf-fil.)
4a. Svensk sammanfattning
I denna rapport diskuteras hur lagstiftningen, framförallt den svenska, kan användas för
att förbättra varors miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv, och hur lagstiftningen kan
samverka med andra styrmedel och verktyg för miljöanpassad produktutveckling.
En viss utveckling mot en mer produktorienterad miljölagstiftning har redan påbörjats
genom bl a producentansvarsregler, redovisning av produktdata i de obligatoriska
miljörapporterna och Nya metoden-lagstiftning. Framtidens miljölagstiftning kommer
troligen att utgå mer från produktens miljöpåverkan under olika faser i livscykeln när
prioriteringar görs. Det finns starka indikationer på att producenterna i framtiden måste
skapa system för att ta fram miljöinformation om produkternas livscykel och deras
kemikalieinnehåll.
En utveckling mot en mer produktorienterad miljölagstiftning framstår som oundviklig, då fler och fler aktörer börjar se miljöfrågorna ur ett livscykelperspektiv, med
produkten, produktsystemet eller funktionen som den naturliga basen. En sådan
utveckling bör stödjas av flera skäl. Samtidigt finns det anledning att framskynda stegvis,
då industri och myndigheter kan uppleva ett ’paradigmskifte’ när de tvingas tänka i nya
banor. Detta kräver en omprioritering av resurser, och utvecklandet av ny kunskap.
I rapporten görs en distinktion mellan två olika sätt att reglera produkten i syfte att
minska miljöpåverkan:
1) Direkt reglering av produkten/varan.
2) Reglering av miljöpåverkan under olika delar av produktens livscykel.
Denna distinktion kan ha stor betydelse när möjligheten att införa produktrelaterade
föreskrifter diskuteras. I stort sett all miljölagstiftning liksom andra styrmedel på
miljöområdet adresserar produktens livscykel i något avseende, t ex utsläppsvillkor för
miljöfarlig verksamhet, reglering av kemikalieanvändning, lagstiftning om avfallshantering och transporter, miljöskatter etc. Traditionell miljölagstiftning har sitt fokus på
produktionsfasen och inbegriper lagstiftning om process- och produktionsmetoder.
Reglering av produkten/varan inbegriper mer direkt lagstiftning avseende produktens
innehåll och hantering, t ex kemikalieinnehåll i produkten, förbud av vissa kemiska
produkter, regler om förlängt producentansvar för uttjänta varor (inklusive återvinningskvoter) och pantsystem, obligatorisk information om produktens innehåll etc. Vidare har
lagstiftning om hur villkor kan ställas på produkten stor betydelse, t ex reglerna för
offentlig upphandling.
Ett stort antal styrmedel och verktyg finns inom produktområdet. Inom IPP-arbetet
hittills har den största tonvikten lagts på ”mjuka” styrmedel. Risken finns dock att en
11
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
produktpolitik som i alltför hög grad bygger på frivilliga initiativ och svaga ekonomiska
styrmedel kan innebära ett steg bakåt snarare än ett steg framåt. Det finns ett antal
faktorer som visar på behovet av lagstiftning inom produktområdet. Samtidigt är det
viktigt att även nämna begränsningarna för en produktorienterad miljölagstiftning, bl a
svårigheten att direkt reglera produktframtagning, marknadsföring och konsumtion.
Vidare kan Sveriges internationella åtaganden begränsa spelrummet för olika åtgärder,
liksom handels- och konkurrensaspekter.
Det finns ett stort antal existerande produkter på marknaden idag. Samtliga kan inte
adresseras samtidigt, med användning av generella regler. Därmed finns det också ett
stort behov av att diskutera kriterier för prioritering av olika varugrupper. Det behövs
också en strategi för att adressera olika aktörer i produktens livscykel, där särskild
uppmärksamhet bör riktas mot strategiskt viktiga aktörer med stort inflytande över
produktens utformning och över andra aktörer i produktkedjan.
Författaren har valt att diskutera hur lagstiftningen kan stärka IPPs mål på tre nivåer:
1) Lagstiftningen som ett styrmedel för miljöanpassad produktutveckling.
2) Lagstiftningen som ett strymedel för slutna materialcykler.
3) Lagstiftningen som ett styrmedel för spridning av miljöinformation om produkters
miljöprestanda.
I rapporten finns en översikt vilka möjligheter och begränsningar som kan finnas för
nationella initiativ på produktområdet utifrån tre prespektiv:
1) Regelverken inom WTO och EG.
2) Miljöbalkens tillämpningsområde.
3) Ekonomi- och konkurrensaspekter.
På senare år har frågan om den eventuella motsättningen mellan miljöhänsyn och
frihandel varit föremål för en omfattande debatt. Regelverket inom WTO och EG sätter
gränser för vad som är möjligt att göra på det nationella planet. För Sveriges del är det i
första hand EGs lagstiftning och rättspraxis som är av intresse, då EGs regelverk i de
flesta fall är striktare än WTOs. Den allmänna slutsatsen är att det nationella utrymmet
för reglering av produkter minskar, men samtidigt finns ofta en stor osäkerhet om
rättsläget, även i de fall harmoniserande lagstiftning om produkter finns på EG-nivå.
Genom miljöbalkens ikraftträdande har den svenska miljölagstiftningens tillämpningsområde vidgats. Miljöbalkens regler omfattar även produkter i de fall de kan orsaka
miljöpåverkan av betydelse. Miljöbalken ger vidgade möjligheter att integrera produktfrågor inom ramen för t ex miljökonsekvensbeskrivningar, tillståndsprocesser, tillsyn och
miljörapporter. Dels kan produktens inneboende egenskaper adresseras (t ex innehållet av
kemikalier och möjlighet att återvinna material), och dels kan fler delar av produktens
12
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
livscykel innefattas (t ex energianvändning vid produktionen och miljö-påverkan från
transporter till och från anläggning). Samtidigt finns en stor osäkerhet om var gränserna
för miljöbalken går, och en praxis behöver skapas som ger mer ledning. Det finns även
begränsningar för vilka krav som kan ställas på produkterna vid t ex tillståndsgivning.
En utgångspunkt för en produktorienterad miljölagstiftning bör vara att de åtgärder som
övervägs medför rimliga kostnader samtidigt som de inte bör snedvrida konkurrensen på
marknaden eller minska svensk industris konkurrenskraft. Det finns många ”sanningar”
men ytterst lite konkret forskning när det gäller kostnads- och konkurrensaspekter för
genomförandet av produktrelaterad miljölagstiftning. Rent allmänt sett är det svårt att
beräkna industrins kostnader vid implementering av ny lagstiftning. Erfarenheter visar att
dessa kostnader i stort sett alltid överskattas. Vidare är det svårt att beräkna såväl de
samhällsekonomiska vinsterna som de eventuella vinsterna för industrin som lagstiftningsåtgärderna kan medföra. Produktlagstiftningen har en potential att stärka företagens
lönsamhet på sikt då den ger incitament till resurseffektivitet och innovation, samt kan
säkra att produkterna klarar kraven på framtidens marknader. Ett problem är dock att det
normalt sett är känsligare att lagstifta om produkter än om än process- och produktionsmetoder, eftersom produkterna utgör själva kärnan i affärsverksamheten. Detta innebär att
viss försiktighet bör iakttas när produktlagstiftning övervägs, då olämplig produktlagstiftning kan få större konsekvenser än andra typer av miljölagstiftning.
Det finns ett antal möjligheter att med olika lagstiftningsåtgärder stärka målen med
IPP. På ett grundläggande plan kan produkters miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv
uppmärksammas genom ändringar i miljöbalken. Detta kan åstadkommas exempelvis
genom en klarare hänvisning till produkter i miljöbalkens portalparagraf och genom
införandet av en allmän hänsynsregel som adresserar produkter. Andra möjliga initiativ
inkluderar en utökning av producentansvaret till nya varugrupper, regler om obligatorisk
miljöinformation om produkter inom vissa varugrupper, ändringar i årsredovisningslagen,
samt en bättre integrering av den miljöorienterade produktlagstiftningen och annan
produktlagstiftning.
Det bör utredas vilka möjligheter som finns att adressera produktfrågorna starkare
inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsansökningar, tillstånd för
miljöfarlig verksamhet, tillsynen över miljöfarlig verksamhet, samt miljörapporter. Att
undersöka detta är intressant av flera skäl. Bl a kan ett sådant angreppssätt integrera
produktfrågorna inom ramen för existerande system för tillstånd och tillsyn på ett
kostnadseffektivt sätt, och stärka fokuseringen på produkters miljöpåverkan hos ett stort
antal verksamhetsutövare. Samtidigt aktualiseras ett antal frågor, t ex vilka krav som kan
ställas på verksamhetsutövaren och vilken kunskap, kompetens och metodik som kan
krävas vid tillståndsprövning och tillsyn.
Det finns inte mycket forskning om hur en produktorienterad miljölagstiftning kan
samordnas med andra miljöstyrmedel inom produktområdet. I kapitel 5 diskuteras ett
antal möjliga synergieffekter som kan uppstå i samspelet mellan olika styrmedel. Det bör
finnas en stor potential för en samordning av olika styrmedel på produktområdet.
En aktuell fråga rör om IPP även bör innefatta tjänster. Ett antal faktorer pekar på att
tiden är mogen för att se närmare på tjänstesektorns miljöpåverkan. I kapitel 6 diskuteras
vilken roll lagstiftningen kan spela för att förbättra tjänsters miljöprestanda. Det är ofta
svårt att direkt adressera tjänsters miljöpåverkan genom lagstiftning, men vissa möjliga
13
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
lagstiftningsinitiativ bör utredas. Den mest grundläggande frågan rör om definitionen av
miljöfarlig verksamhet även bör omfatta vissa typer av tjänsteverksamhet.
Det finns ett antal områden där mer forskning behövs. En fråga av stort intresse är i
vilken mån de allmänna hänsynsreglerna fått genomslag vid tillståndsprövning och tillsyn
efter miljöbalkens ikraftträdande, och hur de allmänna hänsynsreglerna relaterar till
produktfrågor i den praktiska tillämpningen. Även för- och nackdelarna med ett större
produktfokus inom ramen för tillståndsprövning och tillsyn bör utvärderas närmare.
Vidare bör frågan om obligatorisk miljöinformation för produkter utredas med avseende
på urval av produkter, vilka miljöaspekter som ska rapporteras, rapporteringsformat m m.
Ytterligare ett område av stort intresse är kombinationen av olika styrmedel på produktområdet och vilka synergieffekter som finns. Även de konkurrensmässiga implikationerna (för- och nackdelar på kort och lång sikt) av en mer produktorienterad miljölagstiftning bör undersökas.
4b. English summary
In this report we discuss how legislation, especially Swedish legislation, can be used to
improve the environmental performance of products from a lifecycle perspective, and
how legislation can, in collaboration with other instruments and mechanisms, promote
green product development.
A certain development towards more product-oriented environmental legislation has
already begun as a result of the introduction of producer responsibility regulations,
product information reporting in compulsory environmental reports and the “New
approach” legislation. Future environmental legislation will probably be based more on
the environmental effects of a product during different phases of its lifecycle when
priorities are allocated. There are strong indications that producers will have to create
systems that will generate environmental information about a product’s lifecycle and its
chemical content.
A development towards more product-oriented environmental legislation appears
unavoidable, since an increasing number of actors are beginning to see environmental
issues from a lifecycle perspective, with the product and the product system or function as
the natural base. Such a development should be supported for several reasons. At the
same time, there is reason not to hurry things along too quickly but in stages, since
industry and the authorities might experience a “paradigm shift” when they are forced to
think in new ways. This requires resources to be reprioritised, and new knowledge needs
to be developed.
In the report, the distinction is made between two different ways of regulating the
product aimed at reducing environmental impact.
1) Direct regulation of the product/commodity
2) Regulation of the environmental impact during different stages of the product’s
lifecycle.
This distinction can be of considerable significance when the potential for introducing
product-related regulations is being discussed. Basically all environmental legislation,
14
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
just like other instruments in the environmental field, addresses the product’s lifecycle in
some respect, e.g. emission provisions for environmentally hazardous operations, the
regulation of chemical use, legislation on waste management and transportation, green
taxes etc. Traditional environmental legislation focuses on the production phase and
includes legislation on process and production methods. Regulation of the product/commodity comprises more direct legislation regarding the product’s content and
handling, e.g. chemical content of a product, ban on certain chemical products, regulations on extended producer responsibility for end-of-life commodities (including recovery
quotas) and deposit systems, compulsory information on a product’s content, etc.
Furthermore, legislation on how requirements can be placed on the product is of
considerable significance, e.g. regulations governing public procurement.
A large number of instruments and mechanisms can be found in the product field. IPP
has until now focused very much on “soft” instruments. The risk is apparent, however,
that a product policy which relies too heavily on voluntary initiatives and weak economic
instruments may imply a step backwards rather than a step forwards. There are a number
of factors that indicate the need for legislation within the product field. At the same time,
it is also important to point out the limitations of product-oriented legislation, such as the
difficulty in directly regulating product development, marketing and consumption.
Furthermore, Sweden’s international commitments may limit the scope for various
measures, as might trade and competition aspects.
There are a large number of existing products already on the market. All of these
cannot be addressed simultaneously by using general regulations. There is hence a great
need for a discussion on the prioritisation criteria for different product groups. A strategy
is also needed to address different actors in a product’s lifecycle, in which particular
attention should be paid to strategically important actors who have considerable influence
over the design of a product and over other actors in the product chain.
The author has chosen to discuss how legislation can reinforce IPP goals on three
levels:
1) Legislation as an instrument to promote green product development.
2) Legislation as an instrument to promote closed material cycles.
3) Legislation as an instrument to promote the dissemination of environmental information concerning a product’s environmental performance.
An overview of the potential scope and limitations there might be for national initiatives
in the product field is presented in the report from three perspectives:
1) Regulatory frameworks within the WTO and the European Community.
2) The areas of application for the Swedish Environmental Code.
3) Economic and competition aspects.
In recent years, the question of possible conflicts between environmental concern and free
trade has been the subject of extensive debate. The regulatory framework within the
WTO and EC has restricted what is implementable on the national level. As far as
Sweden is concerned, it is firstly EC legislation and case-law that are of interest, since the
EC regulatory framework is in general stricter than that of the WTO. The general
15
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
conclusion is that the national scope for regulating products is diminishing, but at the
same time there is often considerable uncertainty concerning the legal situation, even in
those cases where legislation has been harmonised on the EU level.
As a result of the coming into force of the Swedish Environmental Code, areas of
applications for Swedish legislation have been widened. The Code’s regulations also
cover products in those cases where they can cause significant environmental impact. The
Code provides greater scope for integrating product issues within the framework of e.g.
environmental impact assessments (EIAs), permit procedures, enforcement/inspection
and environmental reporting. This allows both a product’s intrinsic properties to be
addressed (e.g. chemical content and material recovery potential) and more stages of a
product’s lifecycle can be included (e.g. energy use during production and the environmental impact of transportation both to and from the plant). At the same time, there is
considerable uncertainty as to how far the Code extends and praxis needs to be established to provide better guidance. There is also a limit as far as the requirements that can
be placed on products regarding, e.g. permit procedures.
A basic premise of product-related environmental legislation should be that the measures being considered entail reasonable costs and that they do not distort market
competition or reduce the competitiveness of Swedish industry. There are many “truths”
but precious little concrete research regarding the cost and competition aspects of
implementing product-related environmental legislation. Purely from a general standpoint, it is difficult to estimate the costs to industry of implementing new legislation.
Experience tells us, however, that these costs are almost always exaggerated. Moreover, it
is difficult to calculate both the possible socio-economic benefits and the profits that
industry may derive from such legislative measures. Product legislation has the potential
to strengthen companies’ profitability in the long term since it provides incentive for
resource-efficiency and innovation as well as ensuring that products fulfil the requirements of future markets. One problem is, however, that it is normally somewhat more
sensitive to legislate on products than on process and production methods, since products
are the actual core of business activities. This means that a certain amount of caution
should exercised when product legislation is being discussed, since inappropriate
legislation may lead to greater consequences than other types of legislation.
There is considerable potential for strengthening IPP goals using various legislative
measures. On the basic level, attention can be drawn to a product’s environmental impact
in a lifecycle perspective by making amendments to the Environmental Code. This can be
achieved, for example, by referring more clearly to products in the Code’s preambular
paragraph and by introducing a general rule of consideration that addresses products.
Other possible initiatives include an extension of producer responsibility to new product
groups, regulations on compulsory environmental information about products within
certain product groups, amendments to the Swedish Annual Reports Act, and better
integration of environment-oriented product legislation with other product legislation.
What scope there is for addressing product issues more directly within the framework
of environmental impact assessments and permit application procedures, permits for
environmentally hazardous operations, inspection of hazardous operations and environmental reporting, should be investigated. Examining this is interesting for several reasons.
Such an approach can, for example, integrate product issues with existing permit
16
FUNKTIONSPERSPEKTIV PÅ VAROR OCH TJÄNSTER
application and inspection/enforcement systems in a cost-effective way, and turn the
spotlight more firmly on the environmental impact of products for a large number of
operators. At the same time, a number of issues are brought to the fore: what requirements for example can be placed on operators and what knowledge, competence and
methodology might be required during permit application and inspection procedures?
There is not much research into how product-related environmental legislation might
be coordinated with other environmental instruments within the product field. Chapter 5
discusses a number of possible synergy effects that may arise in the interaction between
different instruments. There ought to be considerable potential for coordinating different
instruments in the product field.
A topical issue concerns whether IPP should also include services. A number of factors
indicate that the time is right for looking more closely at the environmental impact of the
services sector. Chapter 6 discusses the role legislation may play in improving the
environmental performance of services. It is often difficult to address the environmental
impact of services directly using legislation, but certain legislative options should be
investigated. The most basic issue concerns whether or not the definition of hazardous
operations should also include certain types of service activities.
There are a number of areas where more research is needed. One particularly interesting issue is to what extent general rules of consideration have had an impact on permit
and inspection/enforcement procedures since the Environmental Code came into force,
and how these general rules of consideration relate to product issues when being applied
in practice. The advantages and disadvantages of greater focus on products within the
framework of permit procedures and inspection/enforcement should be examined more
closely. Moreover, the issue of compulsory environmental information on products
should be examined with regard to ranges of products, what environmental aspects should
be reported, the format of such reports, etc. Another areas of considerable interest is the
combination of different instruments in the product field and what synergy effects there
are. How more product-oriented environmental legislation may affect competition
(benefits and drawbacks in the short and long term) should also be looked into.
17
Rapport 5230
Funktionsperspektiv
på varor och tjänster
Genom att betrakta kombinationen av varor och tjänster utifrån ett funktionsperspektiv
har det under senare år vuxit fram förhoppningar om att stora miljövinster kan åstadkommas. Ett funktionsperspektiv utgår från ett behov hos den enskilda individen och nyttan
för samhället. Dematerialisering, effektiv resursanvändning och nya affärsmöjligheter för
företag, exempelvis funktionsförsäljning, ska därigenom kunna stimuleras.
Denna rapport utgör en samlad analys och ger förslag på åtgärder i första hand baserade
på två studier och en workshop om hur funktionsperspektivet kan utvecklas inom ramen
för den integrerade produktpolitiken. De två studierna är ”Funktionsförsäljning och produkters miljöaspekter – en studie i tre svenska tillverkningsföretag” (Naturvårdsverkets
rapport 5234) och ”Functional thinking – the role of functional sales and product service
systems for a function-based society” (Naturvårdsverkets rapport 5233).
Rapporten utgör en underlagsrapport till Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om den miljöorienterade produktpolitiken, ”På väg mot miljöanpassade produkter”, Naturvårdsverkets rapport 5225.
ISBN 91-620-5230-6.pdf
NATURVÅRDSVERKETS FÖRLAG