Nr U 5686
Augusti 2016
Biologisk karakterisering av
renat processvatten
Tester med alg, kräftdjur och fisk
På uppdrag av Preem AB
Ann-Sofie Allard, Eva-Lena Härnwall, Tomas Viktor
Författare: Ann-Sofie Allard, Eva-Lena Härnwall, Tomas Viktor
På uppdrag av: Preem AB
Rapportnummer U 5686
© IVL Svenska Miljöinstitutet 2016
IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box 210 60, 100 31 Stockholm
Tel 010-788 65 00 // Fax 010-788 65 90 // www.ivl.se
Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem
Innehållsförteckning
Sammanfattning..................................................................................................................... 4
Inledning ................................................................................................................................ 4
Provvatten.............................................................................................................................. 5
Metoder ................................................................................................................................. 5
Alger ........................................................................................................................................................... 5
Kräftdjur ......................................................................................................................................................... 5
Fisk
........................................................................................................................................................... 5
Resultat .................................................................................................................................. 5
Alg
........................................................................................................................................................... 5
Kräftdjur ......................................................................................................................................................... 6
Fisk
........................................................................................................................................................... 6
Referenser .............................................................................................................................. 7
Bilaga 1 ................................................................................................................................... 9
Metoder algtest ............................................................................................................................................. 9
Bilaga 2 ................................................................................................................................. 10
Metoder kräftdjurstest ................................................................................................................................ 10
Validitetsparametrar ............................................................................................................................. 11
Bilaga 3 ................................................................................................................................. 12
Metoder fisktest .......................................................................................................................................... 12
Allmänt 12
Lekprocedurer ....................................................................................................................................... 12
Embryo/yngel tester ............................................................................................................................. 12
Bilaga 4 ................................................................................................................................. 14
Försöksprotokoll alger ................................................................................................................................. 14
Bilaga 5 ................................................................................................................................. 15
Försöksprotokoll kräftdjur ........................................................................................................................... 15
Bilaga 6 ................................................................................................................................. 16
Försöksprotokoll fisk .................................................................................................................................... 16
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Sammanfattning
En biologisk karakterisering av renat processvatten från Preemraffs anläggning i Lysekil har gjorts.
Tester med alg (Phaeodactylum tricornutum), kräftdjur (Nitocra spinipes) och fisk (Danio rerio)
utfördes.
Ingen negativ effekt på tillväxten av algen Phaeodactylum tricornutum kunde påvisas ens vid 100 %
(v/v) inblandning av processvattnet.
Testen för larvutvecklingshastighet med Nitocra spinipes visade en signifikant påverkan på
dödligheten (mr) vid 16 % (v/v) inblandning (LOEC, Lowest observed effect concentration). Den
högsta koncentrationen där ingen effekt kunde påvisas var 6,4 % (v/v) inblandning (NOEC, No
observed effect concentration). Eftersom en ökad dödlighet kunde konstateras från 16 % (v/v)
inblandning och endast ett fåtal djur överlevt till försöksslut i de högre koncentrationerna kan
medellarvutvecklingshastigheten (LDR) inte beräknas med säkerhet. Vattnets akuta toxicitet mot
de tidiga stadierna av djuren var större än dess subletala effekt.
Embryo/yngeltest med sebrafisk (Danio rerio) visade ingen signifikant påverkan på kläckningstiden
eller antalet kläckta yngel i outspätt processvatten (100 % (v/v) inblandning).
Medianöverlevnadstiden för embryo/yngelstadiet påverkades signifikant i två av tre replikat i
koncentrationer från 63 % (v/v) och högre. Den högsta koncentrationen där ingen effekt kunde
påvisas (NOEC) registrerades vid 50 % inblandning. Ingen signifikant förhöjd frekvens av
hyperaktivitet hos utkläckta yngel registrerades i någon av de testade koncentrationerna. En
signifikant förhöjd deformationsfrekvens registrerades ned till 50 % (LOEC). Vid 40 % inblandning
kan ingen säkerställd signifikant deformationsfrekvens registreras i någon serie (NOEC).
Inledning
På uppdrag av Preem AB, har IVL Svenska Miljöinstitutet utfört en biologisk karakterisering av
renat processvatten från Preemraff i Lysekil. Organismer från tre olika trofinivåer (alg, kräftdjur
och fisk) användes enligt handboken ”Kemisk och biologisk karakterisering av punktutsläpp till
vatten” (Naturvårdsverket, 2011).
Tillväxtförsök med alger utfördes med Phaeodactylum tricornutum. Den marina kiselalgen har länge
använts i olika laboratorieförsök och i toxicitetstester för att utvärdera effekterna av
industriutsläpp.
Test på störningar på tidiga utvecklingsstadier hos kräftdjur utfördes med Nitocra spinipes. Den
subkroniska endpointen medellarvutvecklingshastighet (LDR, Larval Development Rate) och
dödligheten (mr, mortality rate) bestämdes.
Reproduktionsstörningar hos fisk mättes som påverkan på tidiga utvecklingsstadier hos sebrafisk
(Danio rerio). Kläckningsförmågan hos befruktade embryon, överlevnad för embryo/yngelstadier
samt eventuella beteendeförändringar och deformationer på utkläckta yngel studerades.
4
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Provvatten
Provet bestod av renat processvatten från mätpunkt V8B från Preemraffs anläggning i Lysekil.
Stickprover tagna 20, 21, 22, 25, 26 och 27 april 2016 skickades direkt efter provtagningen till IVLs
laboratorium i Stockholm där de omedelbart frystes. De frusna delproverna tinades och blandades
till ett veckoprov. Veckoprovet delades sedan upp i portioner för de olika testerna och förvarades
frysta fram till teststart.
Metoder
Alger
72 timmar tillväxtinhiberingstest utfördes med kiselalgen Phaeodactylum tricornutum. Testet har
utförts med Marine Algaltoxkit (MicroBioTests Inc) enligt tillverkarens manual. Testet följer SS EN
ISO 10253:2006. För närmare detaljer se bilaga 1.
Kräftdjur
Kräftdjuret Nitocra spinipes användes som testorganism.
Preliminär test för akut toxicitet mot vuxna djur utfördes enligt SS 02 81 06. Resultatet från denna
test utnyttjades för val av testkoncentrationer i LDR-testet.
LDR testet utfördes efter ISO/TS 28220:2016 samt Breitholtz och Bengtsson 2001. För närmare
detaljer se bilaga 2.
Fisk
Embryo/yngeltest med sebrafisk (Danio rerio) utfördes enligt SS 28193. För närmare detaljer se
bilaga 3.
Resultat
Alg
Ingen negativ effekt på tillväxten av kiselalgen Phaeodactylum tricornutum kunde påvisas ens vid
100 % (v/v) provinblandning.
Fullständigt försöksprotokoll visas i bilaga 4.
5
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Kräftdjur
Resultaten visas i figur 1.
100
80
%
60
LDR
40
mr
20
0
Kontroll 2.6% 6.4%
16%
40%
80% 100%
Figur 1 Larvutvecklingshastighet LDR uttryckt som procent N. spinipes copepoditer av totala antalet djur vid
försöksslut samt dödlighet (mr) i procent. Djuren exponerades i 7 dygn. Felstaplar visar 95 % konfidensintervall.
Lägsta koncentrationen där en signifikant ökad dödlighet (mr) kunde observeras var 16 % (v/v)
inblandning (LOEC, Lowest observed effect concentration) av processvattnet och en starkt
signifikant skillnad påvisades vid 40 %. Högsta koncentrationen där ingen effekt kunde påvisas
var 6,4 % inblandning (NOEC, No observed effect concentration eller ej signifikanta skillnader).
En signifikant skillnad i LDR (Larval Development Rate) kunde påvisas vid en högre inblandning
av processvattnet (80 %). Eftersom en starkt ökad dödlighet kunde konstateras från 40 %
inblandning och endast ett fåtal djur överlevt till försöksslut i de högre koncentrationerna kan LDR
inte beräknas med säkerhet. Vattnets akuta toxicitet mot de tidiga stadierna av djuren var större än
dess subletala effekt. Fullständigt försöksprotokoll visas i bilaga 5.
Fisk
Resultaten från testet med embryo/yngel redovisas i tabell 1 där gränsvärden för effekt på de olika
responsvariablerna rörande toxiska effekter anges. Resultaten baseras på de tre olika replikaten
från huvudförsöket samt resultatet från det inledande förförsöket. I tabell 2 anges gränsvärdena för
effekter på de subletala variablerna deformationer och beteendeförändringar hos nyligen kläckta
yngel. Resultaten anges som LOEC-NOEC värden för processvattnet från Preemraff.
6
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Tabell 1. Effekter av processvattnet från Preemraff på reproduktionen hos sebrafisk mätt som påverkan på
kläckning och överlevnad. Resultaten från huvudförsöket redovisas som LOEC-NOEC värden uttryckta i
% (v/v) processvattenkoncentration för replikat a, b och c. En förtestserie redovisas som kompletterande
resultat.
Prov
Kläckningstid
Medianöverlevnadstid
LOEC
NOEC
Replikat a
>100
n.a.
Replikat b
>100
n.a.
Replikat c
n.a
Förtest
>100
n.a.
n.a. – kan inte beräknas då LOEC >100% (v/v).
LOEC
63
63
100
82
NOEC
50
50
80
75
Kläckningstiden för yngel påverkades inte signifikant i outspätt processvatten (>100 % v/v).
Medianöverlevnadstiden för embryo/yngelstadiet påverkades signifikant i koncentrationer ned till
63 % (v/v) inblandning. Ej signifikanta skillnader (NOEC) registrerades för variabeln
medianöverlevnadstid vid 50 % inblandning av processvattnet i de olika replikaten.
Tabell 2. Effekter av processvattnet från Preemraff på de subletala variablerna deformation och
beteendeförändringar hos yngel av sebrafisk. Resultaten redovisas som LOEC-NOEC värden uttryckta i %
(v/v) processvattenkoncentration för replikat a, b och c samt en förtestserie.
Prov
Beteendeförändringar
hyperaktivitet
Deformationer
LOEC
NOEC
Replikat a
>100
n.a.
Replikat b
>100
n.a.
Replikat c
>100
n.a.
Förtest
>100
n.a.
n.a. – kan inte beräknas då LOEC >100% (v/v)
LOEC
50
80
80
82
NOEC
40
63
63
75
Ingen signifikant förhöjd frekvens av hyperaktivitet hos utkläckta yngel registrerades i någon
undersökt koncentration.
En signifikant förhöjd deformationsfrekvens registrerades ned till 50 % (v/v) inblandning av
processvatten i replikat a. I de övriga två replikaten och förtesten registrerades en signifikant
förhöjd deformationsfrekvens ned till 80 % (v/v) processvattenkoncentration. Den lägsta
koncentration där någon signifikant effekt (LOEC) kan säkerställas för denna testomgång med
processvatten är 50 % (v/v) inblandning. NOEC för variabeln deformation bestämdes till 40 % (v/v)
inblandning av processvatten för serie a och 63 % (v/v) för övriga replikat. Detta innebär att 40 %
(v/v) inblandning är den koncentration som anges som NOEC-värdet för denna testomgång med
processvatten.
Fullständigt försöksprotokoll visas i bilaga 6.
Referenser
Breitholtz M, Bengtsson B-E. 2001. Oestrogens have no hormonal effect on the development and
reproduction of the harpacticoid copepod Nitocra spinipes. Marine Pollution Bulletin 42: 879-886
7
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
ISO/TS 18220:2016. Water quality -- Larval development test with the harpacticoid copepod
Nitocra spinipes
ISO 10253:2006 Vattenundersökningar - Bestämning av tillväxthämning på marina alger,
Skeletonema costatum och Phaeodactylum tricornutum
Naturvårdsverket (2011): Kemisk och biologisk karakterisering av punktutsläpp till vatten. En
handbok med vägledning om bestämning av egenskaperna hos utsläpp av avloppsvatten.
Handbok 2010:3SS 02 81 06. 1991. Vattenundersökningar- Bestämning av toxicitet hos kemiska
produkter och avloppsvatten med kräftdjuret Nitocra spinipes Boek – Statisk metod, akut toxicitet.
SS 028193. 1988. Determination of embryo-larval toxicity to freshwater fish - Semistatic procedure
8
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Bilaga 1
Metoder algtest
En 72 timmars tillväxthämningstest utfördes med den marina kiselalgen Phaeodactylum tricornutum.
Testen utfördes med Marine Algaltoxkit (MicroBioTests Inc) och följer SS-ENISO 10253:2006 Water
Quality - Marine Algal Growth Inhibition Tests with Skeletonema costatum and Phaeodactylum
tricornutum.
Då provvattnet innehöll partiklar som kan störa testet filtrerades det genom 0,45µm membranfilter
innan teststart. Akvariesalt (Instant Ocean Sea Salt Mix, Aquarium Systems, Frankrike) tillsattes för
att uppnå samma salthalt som mediet och provvattnet pH-justerades till pH 8.
Medium för odling, spädning samt koncentrerad algsuspension bereddes enligt tillverkarens
anvisningar.
Följande koncentrationer (inblandningar) bereddes: kontroll (endast medium), 6,25 %, 12,5 %, 25
%, 50 % och 100 % inblandning av testvattnet (v/v).
Koncentrerad algsuspension tillsattes till samtliga koncentrationer så att algdensiteten blev
1x104/ml.
25 mL av de olika koncentrationerna tillsattes till 10 cm långa testkyvetter (3 replikat per
koncentration).
Den optiska densiteten lästes sedan av med spektrofotometer (Jenway 6300, Bibby Scientific Ltd)
vid 670 nm (tid 0).
Testkyvetterna placerades sedan i plasttråg i inkubator och inkuberades enligt anvisningar vid 20
±2oC och ca 10000 lux.
Densiteten lästes av enligt ovan efter 24, 48 och 72 timmar.
Resultaten beräknades enligt standard och tillverkarens anvisningar.
9
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Bilaga 2
Metoder kräftdjurstest
Nitocra spinipes har flera utvecklingsstadier uppdelade på flera nauplie- och copepoditstadier. Det
sista nauplie- och första copepoditstadiet utgör två morfologiskt tydligt urskiljbara stadier. Efter 68 dagars exponering har ca 50 % av djuren i kontrollvattnet övergått till det första copepoditstadiet.
Kvoten mellan antalet copepoditer och det totala antalet djur i varje replikat beräknas. Denna
subkroniska endpoint kallas medellarvutvecklingshastighet (LDR Larval Development Rate). LDR
presenteras alltid tillsammans med dödligheten (mr mortality rate) vid tidpunkten för avläsning.
Detta görs för att se om effekterna är subletala eller inte.
Preliminär test för akut toxicitet mot vuxna djur utfördes enligt SS 02 81 06. Ingen negativ effekt
kunde påvisas vid 100 % inblandning av testvattnet. Resultatet från denna test utnyttjades för val
av testkoncentrationer i LDR-testerna.
LDR testet utfördes efter ISO/TS 28220:2016 samt Breitholtz och Bengtsson 2001.
Innan teststart plockades ca 300 honor med välutvecklade äggsäckar till odlingsskålar för att få
tillräckligt många nykläckta nauplier till försöket. Som mat användes algen Rhodomonas salina med
en celltäthet i odlingsskålarna på 2,5 x 105/mL.
Som kontrollvatten och spädvatten användes ett naturligt brackvatten från en oförorenad lokal
med saliniteten 6 ‰.
Då provvattnet innehöll partiklar som stör testet filtrerades det genom GF/A glasfiberfilter innan
det blandades med akvariesalt (Instant Ocean Sea Salt Mix, Aquarium Systems, Frankrike) till
samma salthalt som spädvattnet. Både provvattnen och spädvattnet pH-justerades till 8,0 (+ 0,2).
Följande koncentrationer (inblandningar) användes: kontroll (endast spädvatten), 2,6 %, 6,4 %, 16
%, 40 %, 80 %, och 100 % inblandning av testvattnet (v/v).
Vid teststart plockades nyfödda djur (kläckta inom 36 timmar) och fördelades slumpmässigt i de
olika testkoncentrationerna.
Som testkärl användes Multiwellplattor (Nunc) med 12 brunnar per platta. Ca 10 djur per replikat
och 8 replikat per koncentration användes (ca 80 djur sammanlagt per testkoncentration).
Testvolymen var 4 mL/brunn. Antalet nauplier per brunn kontrollräknades med hjälp av
stereolupp. Djuren matades med algen Rhodomonas salina (celltäthet i brunnarna 2,5 x105/mL).
Varannan dag byttes 70 % av provvattnet och ny mat tillsattes. All exponering skedde i mörker i
klimatskåp i 21 + 1 °C.
Från dag 6 kontrollerades förhållandet mellan antalet nauplier och copepoditer varje dag. Då cirka
50 % av djuren i kontrollbrunnarna blivit copepoditer avbröts försöket. Alla de olika
koncentrationerna räknades med hjälp av stereolupp, med avseende på antal nauplier och
copepoditer. LDR beräknas genom att jämföra antalet copepoditer i förhållande till det totala
antalet djur i varje testkoncentration och denna kvot jämförs med kontrollen. Antalet
döda/saknade djur noterades för bestämning av mr (mortality rate).
10
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Resultaten behandlades statistiskt med one-way ANOVA följt av Dunnett’s post-test (GraphPad
Prism for Windows, GraphPad Software, La Jolla California USA, www.graphpad.com)
Validitetsparametrar
● pH-värdena för de olika koncentrationerna låg inom för testen godkänt intervall under hela
försöksperioden.
● Vattnens syremättnad var minst 90 % av kontrollens syremättnad under hela försöksperioden.
● Temperaturen låg mellan 20 och 21o C under hela försöksperioden.
● Medeltalet av copepoditfraktionerna i konrollbrunnarna låg inom godkänt intervall.
● Medeltalet döda djur i kontrollbrunnarna översteg inte 20 % vid tidpunkten för avläsning av
LDR.
11
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Bilaga 3
Metoder fisktest
Allmänt
Blivande föräldrafiskar för försöken togs ur fisk uppfödd i egen regi. Alla fiskar var
acklimatiserades till de förhållanden som råder på laboratoriet. Förhållandena görs så optimala för
arten som möjligt avseende vatten, föda och ljus. Allt spädvatten som används vid försöken
tillverkas på laboratoriet enligt standardföreskrifter redovisade i SS 28193. Spädvattnet bereds
genom att kranvatten behandlas med omvänd osmos. Det behandlade vattnet innehåller endast
spår av metaller, organiska ämnen och en konduktivitet < 5 mS cm-1. Salter tillsätts och spädvattnet
luftas över natten för att pH skall stabiliseras och vattnet erhålla en O2-halt överstigande 95 %.
Försöken utfördes i tempererade konstantrum med en ljusperiod på 12 timmar.
Lekprocedurer
Före den planerade leken separerades föräldradjuren könsvis under 4 dygn. 40 hannar och 20
honor separerades i fyra olika akvarier. På kvällen den 4:e dagen överflyttades 20 hannar och 10
honor till var sin lektratt. Lektrattarna är konstruerade av polyeten med ett nät i botten för att
förhindra att de fiskar som inte leker skall äta upp rommen som läggs. Rommen som läggs faller
ned genom nätet och samlas upp i E-kolvar för vidare examinering. Leken initieras genom att
temperaturen höjs från 25°C till 27°C samt att en gryningssimulering utförs under de dygn som
fiskarna befinner sig i lektrattarna.
Embryo/yngel tester
Undersökningarna av effekten på utvecklingen hos embryo/yngel stadier hos sebrafisk av
processvattnet genomfördes enligt standardmetoden OECD TG 212 likalydande med SS 028193. En
förtestserie utfördes för att gaffla in rätt koncentrationsintervall för huvudförsöket. Slumpmässigt
valdes befruktade ägg ut från den totala äggproduktionen som lagts på morgonen. Exponeringen
av ägg/yngel skedde sedan i petriskålar av glas. 30 st befruktade ägg överfördes till skålarna
innehållande 100 ml spädvatten alternativt olika spädningar av testsvatten. Detta gjordes i två
replikat. Efter 24 h räknades de levande embryona och 20 st överfördes för vidare examinering av
kläckningsfrekvens/tid samt överlevnad. När alla yngel kläckts i respektive koncentration
skapades ett tredje replikat (c). Replikat c består av de kläckta yngel från replikat a och b som
överstiger de 20 stycken. Användning av tre replikat ger ökad säkerhet vid beräkning av
deformationer och medianöverlevnad hos yngelstadiet. Testlösningarna vid embryo/yngel testerna
förnyades dagligen i samband med att avläsning av antalet döda embryo/yngel skedde. Alla
levande embryon och yngel flyttades över med flampolerad Pasteurpipett till nyberedda lösningar.
Testlösningarna bereds genom att tempererat, pH-justerat med 1M HCl till 7,0 ± 0,1 och svagt
genomluftad testvatten blandades med spädvatten.
Responsparametrarna som ligger till grund för bedömningen av det undersökta testvattnets effekt
är: kläckningsfrekvens hos embryon, mediankläckningstid, medianöverlevnad för
embryo/yngelstadier och deformationsfrekvens hos utkläckta yngel. Vidare noterades i denna test
12
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
även avvikande beteende som hyperaktivitet eller orörlighet hos utkläckta yngel. De statistiska
utvärderingarna görs med probitanalys enligt Finney (1992). Kläckningsfrekvensen skall
understiga 90 % för att det skall anses som en signifikant påverkan. För parametrarna
mediankläckningstid och överlevnad skall de 95 % konfidensintervallen skilja sig jämfört med rent
vatten för att anges som en signifikant skillnad.
Deformationsfrekvensen skall minst registreras hos två individer/replikat samtidigt under försöket
för att en säkerställd signifikant skillnad skall anses föreligga.
13
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Bilaga 4
Försöksprotokoll alger
Algtest (marin alg Phaeodactylum tricornutum )
Preem
Utgående vatten (Preems anläggning i Lysekil) filtrerat 0.45µm
72h Er C50
Optical Density (OD)
Replicate
Mean
Concentration
Time
%
h
1
2
3
t0
0.009
0.008
0.010
0.009
t24
0.0450
0.0300
0.0270
0.0340
t48
0.2160
0.1950
0.2080
0.2063
t72
0.5970
0.5330
0.7230
0.6177
t0
0.012
0.020
0.010
0.014
t24
0.0310
0.0310
0.0270
0.0297
t48
0.2180
0.2230
0.2180
0.2197
t72
0.6900
0.7230
0.7580
0.7237
t0
0.016
0.015
0.011
0.014
t24
0.0380
0.0390
0.0440
0.0403
t48
0.2540
0.2330
0.2430
0.2433
t72
0.8330
0.7910
0.8000
0.8080
t0
0.017
0.013
0.014
0.015
t24
0.0430
0.0470
0.0450
0.0450
t48
0.2390
0.2460
0.2460
0.2437
t72
0.8340
0.8630
0.8050
0.8340
t0
0.012
0.011
0.011
0.011
t24
0.0500
0.0630
0.0660
0.0597
t48
0.2780
0.2590
0.2730
0.2700
t72
0.8300
0.8930
0.8110
0.8447
t0
0.011
0.010
0.012
0.011
t24
0.0730
0.0610
0.0780
0.0707
t48
0.2580
0.2690
0.2470
0.2580
t72
0.6810
0.6980
0.7540
0.7110
Control
6.25
12.5
25.0
50.0
100
14
pH
9.9
10.1
10.2
10.2
10.2
10.1
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Bilaga 5
Försöksprotokoll kräftdjur
B491 Utgående vatten Preem
Nitocra spinipes LDR Start 2016-06-09 slut 2016-06-16
A1
A2
A3
A4
C1
C2
C3
C4
Summa
Medel
Stdev
A1
A2
A3
A4
C1
C2
C3
C4
Summa
Kontroll
Dag 0
CopepoditeNauplier Totalt
4
4
8
6
3
9
3
5
8
6
3
9
3
6
9
5
5
10
6
3
9
4
6
10
37
35
72
6.4%
Dag 0
CopepoditeNauplier Totalt
6
1
7
6
2
8
3
6
9
7
2
9
5
3
8
2
6
8
6
2
8
2
6
8
37
28
65
10
10
10
10
10
10
10
10
80
10
10
10
10
10
10
10
10
80
mr
mr
Medel
Stdev
A1
A2
A3
A4
C1
C2
C3
C4
Summa
Medel
Stdev
A1
A2
A3
A4
C1
C2
C3
C4
Summa
Medel
Stdev
20
10
20
10
10
0
10
0
80
10.0
7.6
30
20
10
10
20
20
20
20
150
LDR
10
10
10
10
10
10
10
10
80
100%
CopepoditeNauplier Totalt
Dag 0
0
0
0
0
5
5
0
4
4
0
3
3
0
2
2
0
2
2
1
0
1
1
3
4
2
19
21
10
10
10
10
10
10
10
10
80
mr
mr
40
30
30
40
70
70
70
20
370.0
46
21
100
50
60
70
80
80
90
60
590
74
17
50
67
38
67
33
50
67
40
51
13.9
LDR
19
6.4
40%
CopepoditeNauplier Totalt
Dag 0
3
3
6
4
3
7
3
4
7
0
6
6
0
3
3
0
3
3
2
1
3
5
3
8
17
5
43
Testvattnet uppsaltat till ca 5 promille
Spädvatten: Östersjövatten ca 6 promille
LDR
86
75
33
78
63
25
75
25
A1
A2
A3
A4
C1
C2
C3
C4
Summa
57
25
Medel
Stdev
50
57
43
0
0
0
67
62.5
35
30
LDR
A1
A2
A3
A4
C1
C2
C3
C4*
Summa
Medel
Stdev
A1
A2
A3
A4
C1
C2
C3
C4
Summa
Medel
Stdev
0
0
0
0
0
0
100
25
2.6%
CopepoditeNauplier Totalt
Dag 0
4
5
9
4
3
7
3
6
9
4
5
9
6
2
8
4
2
6
5
3
8
4
1
5
30
26
56
15
mr
10
30
10
10
20
40
20
50
140
20
12
LDR
44
57
33
44
75
67
63
80
55
15
*Fel volym i brunnen bortagen från beräkningarna
16%
CopepoditeNauplier Totalt
Dag 0
mr
LDR
3
3
6
10
40
50
5
4
9
10
10
56
3
6
9
10
10
33
2
6
8
10
20
25
4
2
6
10
40
67
2
5
7
10
30
29
7
0
7
10
30
100
2
3
5
10
50
40
28
29
57
80
230
29
15
80%
CopepoditeNauplier Totalt
Dag 0
0
5
5
0
4
4
1
3
4
1
3
4
0
2
2
1
4
5
0
3
3
0
3
3
3
27
30
LDR
0 vs.
0 vs.
0 vs.
0 vs.
0 vs.
0 vs.
16
35
10
10
10
10
10
10
10
10
70
2,6
6,4
16
40
80
100
No
No
No
No
Yes
Yes
ns
ns
ns
ns
**
*
10
10
10
10
10
10
10
10
80
mr
mr
0 vs.
0 vs.
0 vs.
0 vs.
0 vs.
0 vs.
50
60
60
60
80
50
70
70
500
63
10
2,6
6,4
16
40
80
100
50
25
LDR
0
0
25
25
0
20
0
0
8.8
12
No
No
Yes
Yes
Yes
Yes
ns
ns
*
****
****
****
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
Bilaga 6
Försöksprotokoll fisk
Datum (dag 0):
3/6 2016
Tomas Viktor
Provningsansvarig(a):
Provets beteckning:
Utgående avloppsvatten från Preem
o
Kyltransporterat vid ankomst; I kylrum vid 4 C under
testernas genomförande.
Kemisk beteckning och hantering:
Föräldrafiskar (ursprung, antal,
hantering):
Uppmätta intervall (min-max) under
provningen för:
Oxygenhalt, % av luftmättnad:
40 hannar och 20 honor från egen avel
92-102
pH:
7,1-7,5
o
Temperatur, C:
100a
Initial
(24h)
dödlighet
Antal av
totala
antalet
2/30
100b
0/30
Provad
e konc.
Vol%
25,0± 1,0
Kläcknings Antal
frekvens yngel
Mediantid
Kläckning
Deformationer
Dygn
(95%
konfidensintervall)
3,6 ( - )*
14,4 (15,1-13,7)**
10
13,6 (14,2-13,8)**
10
13,7 (14,2-13,1)**
14
%
n
96
20
90
20
18
3,8 ( - )*
100c***
Överlevnad
Dygn (95%
konfidensintervall)
%
80a
3/30
100
20
3,8 ( - )*
14,7 (16,2-13,5)
5
80b
5/30
100
20
3,7 ( - )*
13,7 (14,5-13,7)**
8
13,8 (14,4-13,3)
9
12
80c***
63a
6/30
100
20
3,5 ( - )*
13,9 (14,4-13,4)**
8
63b
4/30
100
20
3,8 ( - )*
14,2 (15,3-13,1)**
4
15,0 (15,4-14,5)
0
50a
5/30
100
20
3,4 ( - )*
15,0 (15,7-14,3)
9
50b
6/30
100
20
9
3,5 ( - )*
15,1 (15,7-14,5)
4
14,9 (15,8-14,0)
0
10
63c***
50c***
40a
3/30
100
20
3,5 ( - )*
15,2 (15,3-15,1)
4
40b
3/30
100
20
14
3,7 ( - )*
15,4 (17,8-13,7)
4
15,0 (17,7-12,4)
7
0
40c***
32a
7/30
100
20
3,5 ( - )*
15,3 (15,4-15,2)
32b
3/30
100
20
10
3,8 ( - )*
15,8 (16,2-15,3)
0
14,8 ( - )
0
32c***
0a
3/30
100
20
3,5 ( - )*
15,5 (16,1-15,1)
0
0b
0/30
100
20
17
3,7 ( - )*
15,5 (15,6-15,4)
0
15,4 (16,6-14,2)
0
0c***
16
Rapport U 5686 ­ Biologisk karakterisering av renat processvatten – Tester med alg, kräftdjur och fisk
* otillräcklig partiell kläckning för beräkning av konfidensintervall
** signifikant skild överlevnad
*** replikat c består av de kläckta yngel från replikat a och b som överstiger de 20 stycken som
studeras vidare i varje replikat
Kommentarer:
Datum: 2016-07-20.
Provningsansvarig: Tomas Viktor
17
IVL Svenska Miljöinstitutet AB // Box 210 60 // 100 31 Stockholm
Tel 010-788 65 00 // Fax 010-788 65 90 // www.ivl.se
