Bilaga 3D Naturvardesinventering Pelagia 140408

NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ........................................................................................................................... 3
Sammanfattning ................................................................................................................................... 5
1 Inledning............................................................................................................................................ 6
2 Metod, kriterier och naturvärdesklassning ................................................................................... 8
2.1 Myrar .......................................................................................................................................... 8
2.2 Skyddsvärd skog ....................................................................................................................... 8
2.3 Rödlistade arter ......................................................................................................................... 8
2.4 Regionala aspekter .................................................................................................................... 9
2.4 Naturvärdesklassificering ........................................................................................................ 9
3 Översiktlig beskrivning av förekommande naturtyper ............................................................. 10
3.1 Skog .......................................................................................................................................... 10
3.2 Myrmark................................................................................................................................... 11
3.4 Sjöar och vattendrag............................................................................................................... 12
3.5 Jordbruksmark ........................................................................................................................ 13
4 Fågelfaunan ..................................................................................................................................... 14
5 Kända naturvärden sedan tidigare ............................................................................................... 15
5.1 Riksintressen för naturvård, Naturreservat och Natura 2000-områden ......................... 15
5.2 VMI (Våtmarksinventeringen).............................................................................................. 17
5.3 Nyckelbiotoper ....................................................................................................................... 20
5.4 Rödlistade arter ....................................................................................................................... 21
5.4.1 Starkt hotade arter .......................................................................................................... 21
5.4.2 Sårbara arter ..................................................................................................................... 21
5.4.3 Nära hotade arter ............................................................................................................ 22
6 Naturvärdesbedömning ................................................................................................................. 25
6.1 Områden med mycket höga naturvärden (värdeklass 1) .................................................. 27
1 Stor-Krångmyran .................................................................................................................. 27
2 Sveaskogs nyckelbiotop........................................................................................................ 27
6.2 Områden med höga naturvärden (värdeklass 2) ................................................................ 28
3. Gransumpskog norr om Stor-Krångmyran...................................................................... 28
4 Bureälven ................................................................................................................................ 28
5 Bergknalle öster om Jonkmyran.......................................................................................... 29
6 Sikån ........................................................................................................................................ 29
7 Tallån ...................................................................................................................................... 30
8 Jönsmyran och Furumyran .................................................................................................. 30
9 Gävlemyran ............................................................................................................................ 30
10 Kroktjärnmyran ................................................................................................................... 31
3/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
11 Nyckelbiotop, Holmen Skog AB ..................................................................................... 31
12 Lill-Kälsjön .......................................................................................................................... 32
13 Myrar vid Nördträsket och Sörträsket............................................................................. 32
14 Dödmanmyran .................................................................................................................... 33
15 Myrkomplex 3 km ostnordost Botsmark ........................................................................ 33
6.3 Områden med vissa naturvärden (värdeklass 3)................................................................ 34
16 Ravin vid Högnäsaggan ..................................................................................................... 34
17 och 18 Stormyran, Nymyran, Mellanmyran och granskogsrest vid Krångfors ......... 34
19 Granskog vid Ol-Jansflarken ............................................................................................ 35
20 Sumpskog utmed Orrmyrbäcken ..................................................................................... 35
21 Hästtjärn- och Stormyran.................................................................................................. 35
22 Sumpgranskog vid Innersjön ............................................................................................ 36
23 Granskog vid Granliden .................................................................................................... 36
24 Lidsjö-Stormyran och myr kring Myrträsket .................................................................. 37
25 Myrar vid Inner-Åträsket .................................................................................................. 38
26 Myrar vid Lill-Vorrstjärn ................................................................................................... 38
7 Referenser ....................................................................................................................................... 40
Bilaga 1. Artlista fågelfauna ............................................................................................................. 42
4/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Sammanfattning
Skellefteå kraft Elnät AB står i begrepp att ansöka om koncession för uppförande av
kraftledning mellan Skellefteälven (Norrström) och Botsmark.
Merparten av kraftledningen planeras att byggas i anslutning till befintlig 400 kVkraftledning. Det vill säga att från Norrström vid Skellefteälven är det tänkt att den nya
kraftledningen löper i direkt anslutning väster om befintlig kraftledning på en sträcka av
cirka 44 kilometer till en punkt vid Innersjön. Från denna punkt vid Innersjön planeras
två alternativa ledningsdragningar mot området kring Loberget – Höggravuliden nordost
om Botsmark. Vid Skellefteälven ansluter kraftledningen till den nya stamnätstationen i
Krångfors (Högnäs).
Med anledning av planerna på dragning av nya kraftledningar mellan Skellefteälven och
Botsmark har WSP Samhällsbyggnad fått i uppdrag av Skellefteå Kraft Elnät AB att ta
fram en miljökonsekvensbeskrivning. Som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen
har Pelagia Miljökonsult AB på uppdrag av WSP genomfört en naturvärdes- och
fågelinventering av områdena längs de planerade kraftledningsdragningarna.
Inventeringen utfördes i början av september 2013 med en mindre komplettering i
februari 2014.
Det viktigaste resultatet från fågelinventeringen var att det fanns ett kungsörnsrevir i
anslutning till en del av den planerade kraftledningsdragningen.
Naturvärdesinventeringen utmynnade i bedömning att fyra områden (inklusive Sävarån
och Finnforsån som utpekats som områden av riksintresse för naturvården) hade mycket
höga naturvärden (värdeklass 1). Tretton områden bedömdes ha höga naturvärden
(värdeklass 2) och elva områden bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3).
Merparten av inventeringsområdet som skulle kunna beröras av ny kraftledningsdragning
har inga observerade eller förväntade naturvärden (värdeklass 4).
5/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
1 Inledning
Skellefteå kraft Elnät AB står i begrepp att ansöka om koncession för uppförande av
kraftledning mellan Skellefteälven och Botsmark (Figur 1). Den planerade kraftledningen
bedöms ta i anspråk en gata om cirka 40 meters bredd, som kontinuerligt behöver hållas
öppen, vilket innebär en relativt stor påverkan på den befintliga naturen.
Figur 1. Streckade linjer i kartan visar i grova drag det område inom vilket Skellefteå Kraft Elnät
AB ämnar ansöka om koncession för dragning av ny kraftledning. Grön streckad linje visar den
planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. Röd respektive svart
streckad linje anger olika alternativ för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden vid
Botsmark. © Lantmäteriet.
Merparten av kraftledningen planeras att byggas i anslutning till befintlig 400 kVkraftledning. Det vill säga att från den nya stamnätstationen vid Krångfors är det tänkt
att den nya kraftledningen löper i direkt anslutning väster om befintlig kraftledning på en
sträcka av cirka 44 kilometer till en punkt vid Innersjön (Figur 2). Från denna punkt vid
Innersjön planeras två alternativa ledningsdragningar mot området kring Loberget –
Höggravuliden nordost om Botsmark (Figur 2). Det nordliga alternativet (svart streckad
linje i Figur 2) har en sträckning av cirka 17 kilometer medan det sydliga alternativet (röd
strecka linje i Figur 2) har en sträckning av cirka 19 kilometer, varav cirka 8 km löper
efter befintlig kraftledning .
6/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 2. Planerad dragning av kraftledningar kring Botsmarksområdet. Grön streckad linje visar den
planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. Röd respektive svart
streckad linje anger olika alternativ för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. ©
Lantmäteriet.
Med anledning av planerna på dragning av nya kraftledningar mellan Skellefteälven och
Botsmark har WSP Samhällsbyggnad fått i uppdrag av Skellefteå Kraft Elnät AB att ta
fram en miljökonsekvensbeskrivning. Som underlag till miljökonsekvensbeskrivningen
har Pelagia Miljökonsult AB på uppdrag av WSP genomfört en naturvärdes- och
fågelinventering av områdena längs de planerade kraftledningsdragningarna.
Den absoluta merparten av området där de nya kraftledningarna är tänkta att dras i
består av brukad skog med varierande ålder och dominerande trädslag (tall eller gran). I
vissa fall tangerar den tänkta ledningsdragningen nyckelbiotoper med äldre relativt
opåverkad skog. En mindre del av området där kraftledningen är tänkt att dras består av
myrmark, sjöar och vattendrag. Jordbruksmark berörs endast i liten utsträckning.
7/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
2 Metod, kriterier och naturvärdesklassning
Naturvärdes- och fågelinventeringen utfördes under andra veckan i september 2013. En
kompletterande naturvärdesinventering genomfördes den 13 februari 2014.
Naturvärdesinventeringen utfördes utifrån de kriterier som redovisas nedan i kapitel 2.1
– 2.4. Eftersom tidpunkten för fågelinventeringen låg på hösten, långt efter att fåglarnas
häckningsperiod avslutats, så speglar inte den gjorda fågelinventering till fullo de
förhållanden som råder under häckningstid. Eftersom många fåglar är på väg till sina
övervintringsplatser eller rör sig utanför sitt häckningsrevir, så är det svårt att bedöma
om fåglarna är bofasta eller ej inom det inventerade området. Observationer av vissa
arter (framför allt stannfåglar, men även andra arter) kan ändock ge en viss fingervisning
om hur fågelfaunan är beskaffad inom det inventerade området. Alla observerade eller
hörda fåglar noterades under inventeringen.
Inventeringen har primärt utförts i en cirka 100 – 150 meter bred gata längs respektive
planerad sträckning, men områden som bedömts ha vissa till höga naturvärden utanför
det primära inventeringsområdet redovisas också i denna rapport.
2.1 Myrar
Naturvärden i myrmarker utgår bland annat från orördhet, mångformighet och
förekomst av rikkärrsarter.
2.2 Skyddsvärd skog
Skyddsvärda skogar är skogbevuxna områden som bland annat uppfyller kraven för att
vara nyckelbiotoper (Skogsstyrelsen 2012). Exempel på skyddsvärda skogar är skogar
som endast utnyttjats extensivt av människan (orördhet), eller skogar som i sig innehar
en struktur som visar på ett sent successionsstadium eller innehåller ovanliga strukturella
element, som rik tillgång på lövträd, lågor och torrakor (Karström 1992,
Naturvårdsverket 1993, Nitare 2000).
2.3 Rödlistade arter
För vissa arter befinner sig populationen eller populationerna i en negativ tillväxttakt,
som beroende på populationsstorlek och minskningstakt hotar arten till utdöende. Hur
stor risken för utdöende är hos en art, bedöms internationellt av IUCN (the
International Union for Conservation of Nature, 2013 ) respektive nationellt i Sverige av
ArtDatabanken (2013). Bedömningen av hur starkt hotet för utdöendet är för en art
spänner från livskraftig till nationellt utdöd, där arter som tillhör någon kategori utom
kategorin livskraftig benämns rödlistade (Figur 3). De arter som tillhör någon av
kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad benämns som hotade (Figur 3).
8/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 3. De olika kategorier för en arts risk att dö ut, som används av både IUCN och
ArtDatabanken. Källa: ArtDatabanken (2013).
2.4 Regionala aspekter
I vissa fall kan en vegetationstyp eller artförekomst vara sällsynt i ett regionalt perspektiv,
vilket i sig kan ha ett naturvärde.
2.4 Naturvärdesklassificering
Utifrån ovanstående kriterier och resultatet av inventeringen gjordes en bedömning av
naturvärden i en fyrgradig skala:
Värdeklass 1. Området har mycket höga naturvärden i form av orördhet, sällsynta arter
eller biologisk struktur så att delobjektet motiverar ett reservatsskydd.
Värdeklass 2. Området har höga naturvärden. Området hyser rödlistade arter, samt att
det finns biologisk struktur eller strukturelement, som utgör en förutsättning för att de
rödlistade arterna skall kunna finnas kvar i ett långsiktigt perspektiv.
Värdeklass 3. Området har vissa naturvärden, vilket kan vara rödlistade arter, signalarter
eller biologisk struktur och strukturelement, som på sikt är positiva för organismers
överlevnad och habitatets karaktär.
Värdeklass 4. Inga särskilda naturvärden är observerade eller förväntade.
9/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
3 Översiktlig beskrivning av förekommande naturtyper
Nedan ges en högst översiktlig beskrivning av förekommande naturtyper längs den
planerade kraftledningsdragningen.
När en art nämns för första gången i texten anges både svenskt och vetenskapligt namn.
Därefter används endast svenskt namn när arten på nytt förekommer i texten.
Svenska och vetenskapliga namn på arter följer Dyntaxa (2013).
3.1 Skog
Merparten av all skog av den inventerade sträckningen är brukad och av varierande ålder
där gammal skog utgör en liten del. Till största del utgörs naturtypen av ”Granskog av
blåbärsris-typ” (Påhlsson 1998) med en dominans i trädskiktet av antingen gran (Picea abies)
eller tall (Pinus sylvestris) (Figur 4) eller en blandning av de båda, medan markskiktet mer
eller mindre domineras av blåbär (Vaccinium myrtillus). På lite mer näringsrik mark, som
areellt är ganska liten inom inventeringsområdet, förekommer även vissa lågörter som
ekorrbär (Mainthemum bifolium), skogsnäva (Geranium sylvaticum), hultbräken (Phegopteris
connectilis) och harsyra (Oxalis acetosella).
Figur 4. Den vanligaste naturtypen inom inventeringsområdet består av blåbärsris i fältskiktet och
dominans av gran (vänstra bilden) eller tall (högra bilden) eller en blandning av de två i trädskiktet.
På blöt mark uppträder naturtypen ”Sumpgranskog av ris-typ” (Påhlsson 1998). Oftast
utgörs markskiktet av blåbär, skogsfräken (Equisetum sylvaticum), klotstarr (Carex globularis)
och vitmossa (Sphagnum spp.) (Figur 5), men kring bäckdråg växer också älggräs
(Filipendula ulmaria), flädervänderot (Valeriana sambucifolia), gråal (Alnus incana),
nordbräken (Dryopteris expansa) och hultbräken. På torr mark (sandhedar och hällmarker)
dominerar naturtypen ”Tallskog av lingonris-typ” (Påhlsson 1998) med lingon (Vaccinium
vitis-idaea) och andra ris som kråkbär (Empetrum nigrum) i fältskiktet (Figur 5).
Figur 5. I svackor i terrängen eller i kanten av bäckdråg växer sumpgranskogar (vänstra bilden)
medan det på torra ståndorter (hedar eller hällmarker) istället växer ren tallskog.
10/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
3.2 Myrmark
Längs den planerade sträckningen (inklusive alternativa dragningar) av ny kraftledning
passerar linjedragningarna ett fåtal större myrmarker som till exempel Stor-Krångmyran,
(Figur 6) Hästtjärnmyran, Gävlemyran och Kroktjärnmyran. I övrigt finns ett antal
mindre myrmarker spridda längs den planerade kraftledningsdragningen.
Figur 6. Öppet kärrparti på en del av Stor-Krångmyran.
Merparten av alla myrmarker är mer eller mindre fattiga och domineras av tuvull
(Eriophorum vaginatum), tuvsäv (Trichophorum caespitosum), trådstarr (Carex lasiocarpa), blåtåtel
(Molinia caerulia) och vitmossor. På tuvor och i kanten av myrarna dominerar ris som till
exempel skvattram (Rhododendron tomentosum), dvärgbjörk (Betula nana), ljung (Calluna
vulgaris), odon (Vaccinium uliginosum) och kråkbär (Figur 7).
11/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 7. I kanten av myrarna dominerar ris som dvärgbjörk, ljung, kråkbär och odon. I bakgrunden
skiftar tuvull, tuvsäv och blåtåtel i orange på det öppna partiet av myren.
Rikare inslag i floran, i form av mossor, finns bland annat på Stor-Krångmyran och
Gävlemyran.
3.4 Sjöar och vattendrag
Fem mindre sjöar eller tjärnar kommer att beröras av den planerade
kraftledningsdragningen. Alla sjöar och tjärnar är näringsfattiga vatten (oligotrofa) med
en typisk vegetation längs stränderna bestående av bland annat sjöfräken (Equisetum
fluviatile), flaskstarr (Carex rostrata), vasstarr (Carex acuta), trådstarr, topplösa (Lysimachia
thyrsiflora), vattenklöver (Menyanthes trifoliata) och till viss del av brunrör (Calamagrostis
phragmitoides) och vass (Phragmites australis) (Figur 8). Gul näckros/dvärgnäckros (Nuphar
lutea/Nuphar pumila) är den dominerande vattenväxten i sjöarna och tjärnarna. Även
igelknoppar (Sparganium spp.) och gäddnate (Potamogeton natans) är vanligt förekommande.
12/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 8. Typisk sjö inom inventeringsområdet med olika starrarter, topplösa och brunrör längs
stränderna med gul näckros/dvärgnäckros och igelknopp i vattnet.
Ett stort antal vattendrag kommer att passeras av den planerade kraftledningsdragningen,
varav det största vattendraget är Skellefteälven. Två av de vattendrag som är tänkta att
passeras av den nya linjedragningen är angivna som riksintressen för naturvård. Det är
dels Finnforsån som hyser bestånd av den rödlistade arten flodpärlmussla, dels biflöden
till Sävarån.
3.5 Jordbruksmark
En mycket liten areal jordbruksmark, där all mark utgörs av vallodling, kan komma att
beröras av den planerade kraftledningsdragningen.
13/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
4 Fågelfaunan
Till största del bestod de noterade fågelarterna av vanliga och allmänt utbredda arter. I
Bilaga 1 redovisas alla funna fågelarter vid inventeringen. Elva av de arter som noterats i
området är rödlistade (ArtDatabanken 2013) och/eller är av Europaunionen upptagna i
det så kallade Fågeldirektivet (Europaunionen 2010), vilket innebär att medlemsländerna
förbundit sig att bevara arterna och deras livsmiljö.
Nedan följer några kommentarer angående status i området för dessa arter:
 Havsörn (Haliaeetus albicilla). Ett exemplar sågs förbiflygande vid Holktjärnen.
Havsörn häckar som närmast vid Västerbottenskusten varför denna havsörn
troligen endast var på genomresa.
 Järpe (Tetrastes bonasia) noterades endast på ett ställe, men är vanlig i
Västerbottens landskap. Järpe får jagas i Sverige.
 Kungsörn (Aquila chrysaetos). Ett par observerades i anslutning till sitt revir. På
grund av sekretesslagen om utrotningshotad djurart eller växtart så presenteras
inga närmare uppgifter i denna rapport om lokalens geografiska läge. Endast
uppdragsgivare, kungsörnsgruppen Västerbotten och länsstyrelsen Västerbotten
erhåller fullständiga uppgifter.
 Lavskrika (Perisoreus infaustus). En stationär art som häckar i slutna barrskogar
några mil från kusten och vidare inåt landet. Sågs i närheten av Inner-Åträsket
där den mycket väl kan häcka i omgivningarna.
 Orre (Lyrurus tetrix) noterades endast på ett ställe, men är vanlig i Västerbottens
landskap. Orre får jagas i Sverige. Vid den kompletterande naturvärdesinventeringen i
februari 2014, noterades orre i området vid Kroktjärnmyran, Dalaberget respektive Lövknösen
norr om Botsmark.
 Rödstrupig piplärka (Anthus cervinus). En överflygande individ noterades strax
norr om Sikån. En art som närmast häckar i fjällen eller dess gränstrakter. I
Västerbottens landskap uppträder den endast under flyttning. En art som av
ArtDatabanken (2013) klassats i kategorin sårbar (VU).
 Spillkråka (Dryocopus martius). I ett område vid Sikån och ett område väster om
Krångfors noterades uthackade hål i några granar där spillkråkan sökt efter
larver. Vid den kompletterande naturvärdesinventeringen i februari 2014, noterades
spillkråka i området mellan Kroktjärnmyran och Myrträsket norr om Botsmark.
 Storlom (Gavia arctica). Vid Dödmanmyran, nära Sävarån, observerades tre
överflygande storlommar. Storlom häckar framför allt i lite större sjöar med
tillgång till fisk, vilket innebär att storlom förmodligen inte häckar i närheten av
den planerade kraftledningen då den typen av sjöar saknas i dess närhet.
 Sångsvan (Cygnus cygnus). Två exemplar observerades i Sävarån söder om
Kallkällberget. Sångsvan kan mycket väl häcka i de små sjöar och tjärnar som
finns utmed den planerade sträckningen av ny kraftledning. Sångsvan har
generellt ökat kraftigt i Sverige under de senaste 30-40 åren (Ottosson m. fl.
2012).
 Tretåig hackspett (Picoides tridactylus). Spår från födosökande tretåig hackspett
noterades från en granskog vid Sikån.
 Videsparv (Emberiza rustica). Videsparv häckar i sumpskog med stort inslag av
lövträd. Det finns flera områden längs planerad kraftledningsdragning som skulle
kunna utgöra potentiella häckningsområden. Videsparv har minskat kraftig i antal
under de senaste 30 åren (Ottosson m. fl. 2012).
14/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
5 Kända naturvärden sedan tidigare
5.1 Riksintressen för naturvård, Naturreservat och Natura 2000områden
Tre riksintressen för naturvård (Finnforsån, Sävarån och Bjursjöområdet) berörs av den
planerade kraftledningsdragningen, varav två rör biologiskt värde, medan ett rör
geologiskt värde (Figur 9). Finnforsån hyser bland annat ett rikt bestånd av den hotade
arten flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera). Sävarån har botaniska och zoologiska
värden med bland annat förekomst av flodpärlmussla, om än i ett svagt bestånd.
Bjursjöområdet utgörs i stort av en förkastningslinje mellan Botsmark och Bygdeträsket
och har geologiskt värde.
Figur 9. Tre riksintressen för naturvård (rosa-röda polygoner) som kan beröras av den planerade
kraftledningsdragningen. Finnforsån och Sävarån är riksintresse av biologisk karaktär, medan
Bjursjöområdet är riksintresse av geologisk karaktär. Observera att kartan är bruten och visar
Finforsån som ligger i den norra delen av inventeringsområdet, medan Sävarån och Bjursjöområdet ligger
i den södra delen. Grön streckad linje visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till
befintlig kraftledning. Röd respektive svart streckad linje anger olika alternativ för anslutning till
området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
Inga naturreservat berörs direkt av den planerade kraftledningsdragningen. Det närmaste
naturreservatet, Degerliden cirka 15 km väst om Burträsk, ligger cirka 500 meter från
planerad linjedragning (Figur 10). Degerliden är ett skogreservat bestående av gammal
15/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
granskog med inslag av bland annat grova aspar. Ett flertal rödlistade arter finns inom
reservatet (Länsstyrelsen Västerbotten 2013a). Degerliden är dessutom utpekat som
Natura2000-område.
Figur 10. Brun polygon visar läget av naturreservatet Degerliden, cirka 15 km väst om Burträsk.
Grön streckad linje visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig
kraftledning. © Lantmäteriet.
Tre naturreservat finns inom 2,5 - 5 km avstånd från planerad kraftledningsdragning.
Isklinten och Västermark väster om Botsmark respektive Bjursjöaltaret nordost om
Botsmark. Alla tre reservaten består till stor del av äldre skog. Isklinten och Västermark
är även utpekade som Natura2000-områden.
Det finns ytterligare ett Natura2000-områden utöver de naturreservat som också är
utpekade som Natura2000-områden, Sävarån inklusive dess biflöden (Figur 11).
Natura2000-området skiljer sig från Sävarån som riksintresse för naturvård genom att
bland annat biflöden finns med i Natura2000-området.
Figur 11. Sävarån tillsammans med dess biflöden (blå markering) ingår i Natura2000-området
Sävarån. Röd respektive svart streckad linje anger olika alternativ för anslutning till området kring
Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
16/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
5.2 VMI (Våtmarksinventeringen)
Den inventering av våtmarker (VMI, Våtmarksinventeringen) som är gjord i
Västerbottens län (Forslund m. fl. 1993) har klassificerat ett myrområde, StorKrångmyran, inom inventeringsområdet som varande ett objekt med mycket höga
naturvärden (Klass 1) (Figur 12).
Figur 12. Stor-Krångmyran (vit polygon) har klassificerats som ett objekt med mycket höga
naturvärden (Klass 1) enligt VMI (Våtmarksinventeringen). Grön streckad linje visar den planerade
dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
Vidare har sju myrar klassificerats som objekt med höga naturvärden (Klass 2) av
Våtmarksinventeringen (Forslund m. fl. 1993). En av de sju myrarna, Jönsmyran, ligger
längs med huvudalternativet av befintlig kraftledning, cirka 21 km norr om Botsmark
(Figur 13).
Figur 13. Jönsmyran (röd polygon) har klassificerats som ett objekt med högt naturvärde (klass 2) enligt
VMI (Våtmarksinventeringen). Grön streckad linje visar den planerade dragningen av kraftledning i
anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
17/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
De övriga sex myrar som klassats som objekt med höga naturvärden (Klass 2) ligger nära
Botsmark efter båda alternativen för ledningsdragning till området kring Loberget Höggravuliden (Figur 14).
Figur 14. Sex myrar (röda polygoner) norr om Botsmark som har klassificerats som objekt med högt
naturvärde (klass 2) enligt VMI (Våtmarksinventeringen). Röd respektive svart streckad linje anger
olika alternativ för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
Nio myrar med vissa naturvärden (Klass 3) enligt Våtmarksinventeringen (Forslund m.
fl. 1993) finns inom inventeringsområdet, varav en myr i norra delen (Figur 15), två
myrar centralt (Figur 16) och sex myrar i södra delen (Figur 17).
18/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 15. En myr (blå polygon) med vissa naturvärden (Klass 3) enligt Våtmarksinventeringen strax
söder om Skellefteälven. Grön streckad linje visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning
till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
Figur 16. Två myrar (blå polygoner) med vissa naturvärden (Klass 3) enligt Våtmarksinventeringen i
centrala delen av inventeringsområdet. Grön streckad linje visar den planerade dragningen av
kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
19/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 17. Sex myrar (blå polygoner) med vissa naturvärden (Klass 3) enligt Våtmarksinventeringen i
södra delen av inventeringsområdet. Grön streckad linje visar den planerade dragningen av kraftledning i
anslutning till befintlig kraftledning. Röd respektive svart streckad linje anger olika alternativ för
anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
Den fjärde och sista klassen (Klass 4) i Våtmarksklassificeringen av myrar med
naturvärden innebär att objekten har låga kända naturvärden, vilket normalt innebär att
naturvården inte har något att erinra mot aktiviteter som kan påverka våtmarken
(Forslund m. fl. 1993). Det finns tre myrar tillhörande Klass 4 inom
inventeringsområdet, men redovisas inte specifikt i föreliggande rapport.
5.3 Nyckelbiotoper
Inga nyckelbiotoper definierade av Skogsstyrelsen (2013) berörs av den planerade
kraftledningsdragningen. Däremot finns två nyckelbiotoper (en definierad av Holmen
Skog AB och en av Sveaskog) som kan beröras av den planerade
20/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
kraftledningsdragningen. Båda dessa nyckelbiotoper ligger nära Botsmark (2 km nordost
respektive 9 km norr om Botsmark) och består av framför allt äldre granskog
(Skogsstyrelsen 2013) (Figur 18).
Figur 18. De enda två nyckelbiotoper, vilka pilarna pekar på, som kan komma att beröras av den
planerade kraftledningsdragningen. Brun polygon är nyckelbiotop definierad av Holmen Skog AB och
blå polygon är nyckelbiotop definierad av Sveaskog. Röd respektive svart streckad linje anger olika
alternativ för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
5.4 Rödlistade arter
5.4.1 Starkt hotade arter
Det finns en art som är starkt hotad (EN) inom inventeringsområdet och det är
flodpärlmussla. Tre vattendrag innehåller bestånd av flodpärlmussla där Finnforsån hyser
en stor population, medan populationerna i Tallån och Sävarån inte är lika stora.
5.4.2 Sårbara arter
Det finns fem arter i kategorin sårbara arter (VU) som är noterade inom
inventeringsområdet (Artportalen 2013, Svalan 2013a och Svalan 2013b)och som skulle
kunna beröras av att habitatet modifieras med anledning av den planerade
kraftledningsdragningen. Nedan redovisas respektive art och kommentarer till dess
förekomst.
 Bivråk (Pernis apivorus) är under 2013 observerad under häckningstid vid
Sittuträsk i norra delen av inventeringsområdet, cirka 1 km öst om nuvarande
kraftledning. Av de uppgifter som finns går det inte att avgöra om bivråk häckar
eller födosöker specifikt i närheten av den planerade kraftledningsdragningen.
21/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013




Ortolansparv (Emberiza hortulana) finns noterad från Högaliden och
Rengårdsträsken nordost om Botsmark utefter det föreslagna alternativ 1 för ny
linjedragning. Ortolansparv är en art som gynnas av öppna ytor och skulle
därmed snarast dra fördel av att en kraftledningsgata anläggs i området.
Utter (Lutra lutra) finns noterad från fyra vattendrag. Från söder mot norr är den
anträffad i Sävarån, Norsån (Inneråsträsk), Bureälven och Finnforsån.
Gräddticka (Perenniapora subacida), en gammelskogsart, är noterad från ett
skogsområde strax norr om Stor-Krångmyran. Högst tveksamt om arten finns
kvar då området numer består av föryngringsyta.
Doftticka (Haploporus odorus) är noterad från Asplidens norra sluttning (nordost
om Botsmark). Förmodligen är den funnen i den del som av Sveaskog
kategoriserats som nyckelbiotop, då arten föredrar naturskogsartade blandskogar
med sälg och asp (Nitare 2000).
5.4.3 Nära hotade arter
I stort sett alla arter som noterats som nära hotade (NT) i den norra delen av
inventeringsområdet och som kan tänkas beröras av en kraftledningsdragning har
anknytning till äldre skog.
En koncentration av nära hotade arter, framför allt olika svampar och lavar, finns efter
en cirka två kilometer lång sträcka vid Stor-Krångmyran, väster om Krångfors (Figur 19).
Videsparv finns också noterad i en gransumpskog vid Lill-Krångmyrans nordvästra del.
Ungefär 15 kilometer söder om Stor-Krångmyran, sydost om Stora Blåbergsliden, finns
fynd av nära hotade arter i form av garnlav (Alectoria sarmentosa) i en äldre men gallrad
granskog vid Ol-Jansaflarken respektive tallticka (Phellinus pini) och garnlav i en äldre
tall/barrblandskog vid ett myrdråg öster om Jonkmyran (Figur 19).
Ytterligare cirka 10 kilometer söderut, intill Sikån på den södra sidan finns ett bestånd av
äldre granar (Figur 19). Färska karaktäristiska hackmärkning från födosök av tretåig
hackspett noterades på ett par äldre grova granar. Dessutom finns gammelgransskål
(Pseudographis pinicola) noterad från området.
22/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 19. Nära hotade arter (blå cirklar) av svampar, lavar och fåglar i den norra delen av
inventeringsområdet. Grön streckad linje visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till
befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
23/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
I den södra delen av inventeringsområdet (Figur 20) finns ett flertal noteringar om nära
hotade arter av svampar, lavar och fåglar knutna till framför allt äldre skog. Andra fynd
som av videsparv associeras till sumpskog/myrmarker medan fynd av tornseglare
kopplas till öppna ytor.
Figur 20. Nära hotade arter (blå cirklar) av svampar, lavar och fåglar i den södra delen av
inventeringsområdet. Grön streckad linje visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till
befintlig kraftledning. Röd respektive svart streckad linje anger olika alternativ för anslutning till
området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
24/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
6 Naturvärdesbedömning
Angående riksintressen för naturvård och Natura 2000-områden är dessa utpekade på
nationell nivå och bedöms därför i denna rapport att ha ett mycket högt naturvärde.
Riksintressen för naturvård är utpekade enligt 3 kap. 6 § Miljöbalken (Svensk
Författningssamling 1998) och erhåller ett visst skydd mot åtgärder som påtagligt kan
skada naturmiljön (Naturvårdsverket 2013). Natura 2000-områden är enligt
habitatdirektivet (Europaunionen 2006) livsmiljöer av gemenskapsintresse vilkas
bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses. De områden som är utpekade
som riksintresse för naturvård och/eller Natura 2000-områden är Finnforsån, Sävarån
med dess biflöden och Bjursjöområdet. Bjursjöområdet är riksintresse med geologiskt
värde, varför detta område inte tas upp i naturvärdesbedömningen nedan där enbart
områden med biologiskt värde behandlas.
I nedanstående naturvärdesbedömning beaktas kända uppgifter om naturvärden,
förekomst av rödlistade arter, samt resultat utifrån inventeringskriterier i föreliggande
undersökning.
Totalt bedömdes 26 områden inneha naturvärde i värdeklass 1- 3 (mycket höga
naturvärden till vissa naturvärden) inom eller i närheten av den planerade
kraftledningsdragningen (Figur 21). Av dessa 26 bedömdes två områden ha mycket höga
naturvärden (värdeklass 1) utöver Finnforsån och Sävarån som är klassade som
riksintresse för naturvård. Tretton områden bedömdes ha höga naturvärden (värdeklass
2) och elva områden bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3).
De berörda områden med naturvärden är redovisade med löpnummer i Figur 21. Under
kapitel 6.1 till 6.3 redovisas respektive område med naturvärde efter löpnummer.
I de fall där våtmarksinventeringens (Forslund m.fl. 1993) bedömning av naturvärden
anges, så är klassificeringen i naturvärde motsvarande i dignitet som den som använts i
föreliggande undersökning (det vill säga en fyrgradig skala), med den skillnaden att
våtmarksinventeringen benämner sina bedömningar i klasser och i denna undersökning i
värdeklasser.
Den bedömning av klassificering av naturvärden som våtmarksinventeringen gjort följs i
föreliggande undersökning, såvida inte det skett en förändring eller att nya fynd gjorts
efter 1993 som kan förändra bedömningen.
25/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 21. Områden med naturvärden, totalt 26 områden, är angivna med ett unikt nummer för
respektive område där beskrivning till respektive område ges i löpande text under kapitel 6.1 – 6.3.
Två områden bedömdes ha mycket höga naturvärden (figuren längst till vänster), tretton områden
bedömdes ha höga naturvärden (figuren i mitten) och elva områden bedömdes ha vissa naturvärden
(figuren längs till höger). Grön streckad linje visar den planerade dragningen av kraftledning i
anslutning till befintlig kraftledning. Röd respektive svart streckad linje anger olika alternativ för
anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
26/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
6.1 Områden med mycket höga naturvärden (värdeklass 1)
Utöver Finnforsån (utpekat som riksintresse för naturvård) och Sävarån med dess
biflöden (utpekat som riksintresse för naturvård respektive Natura 2000-område) är två
områden bedömda att ha mycket höga naturvärden.
1 Stor-Krångmyran
Enligt våtmarksinventeringen (Forslund m. fl. 1993) är Stor-Krångmyran ett väl samlat
myrkomplex där intermediära till rika kärrtyper dominerar (Figur 22). Stor-Krångmyran
är av våtmarksinventeringen klassad som en myr med mycket höga naturvärden (klass 1).
Figur 22. Stor-Krångmyran (grön polygon) ett par kilometer väst om Krångfors. Grön streckad linje i
kartan visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning.
© Lantmäteriet.
Stor-Krångmyran är endast marginellt påverkat av dikning vilket är ovanligt för myrar så
nära kusten. Vegetationen hyser för landskapet Västerbotten relativt ovanliga arter som
till exempel ängsnycklar (Dactylorhiza incarnata), myggblomster (Hammarbya paludosa), röd
skorpionmossa (Scorpidium revolvens) och korvskorpionmossa (Scorpidium scorpioides).
Befintlig kraftledning löper över myren i dess östra del.
2 Sveaskogs nyckelbiotop
I den södra delen av undersökningsområdet vid norra delen av Aspliden finns en
granskog äldre än 120 år, som av Sveaskog utpekats som nyckelbiotop (Figur 23).
Figur 23. Vid Asplidens norra sluttning finns en nyckelbiotop (grön polygon) med äldre träd, mestadels
äldre granar. Ett flertal rödlistade arter är funna i området. Röd respektive svart streckad linje i kartan
till vänster visar två alternativ av ledningsdragning till Loberget - Höggravuliden. © Lantmäteriet.
27/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Förutom förekomst av äldre granar finns inom nyckelbiotopen inslag av andra trädslag
som tall, björk, sälg och gråal av i vissa fall uppenbart hög ålder. På den norra sidan av
vägen är tall mer dominerande än gran, vilket gör att området i sin helhet blir
mosaikartat. I området finns ett flertal lågor (liggande döda träd) och torrakor (stående
döda träd). Ålder, trädslag och död ved har varit en stor del av förutsättningarna för
förekomsten av ett flertal rödlistade arter i kategorin nära hotad, som till exempel
gammelgransskål, nordtagging (Odonticium romellii), rynkskinn (Phlebia centrifuga), gränsticka
(Phellinus nigrolimitatus) och kötticka (Leptoporus mollis). Dessutom finns fynd av doftticka
(Haploporus odorus), rödlistad i kategorin sårbar.
I närheten av nyckelbiotopen finns observationer av två rödlistade fåglar i kategorin nära
hotad, som mycket väl skulle kunna häcka inom nyckelbiotopens gränser. Det är dels
tretåig hackspett, dels lavskrika, som båda är gynnade av förekomst av äldre barrskog.
Som kraftledningen på planeringsstadiet är tänkt att dras kommer ledningen att gå rakt
genom nyckelbiotopen.
6.2 Områden med höga naturvärden (värdeklass 2)
3. Gransumpskog norr om Stor-Krångmyran
Mellan Stor-Krångmyran och landsvägen vid Mellanmyran finns en gransumpskog med
partier av tallbevuxen myr och inslag av lövträd i form av björk (Figur 24). Ålder och
höjd på träden är varierande, vilket ger en flerskiktad struktur.
I området finns noteringar av ett flertal rödlistade arter i kategorin nära hotad, som
gammelgransskål (Figur 24), garnlav (Alectoria sarmentosa), ullticka (Phellinus ferrugineofuscus),
violettgrå tagellav (Bryoria nadvornikiana) och videsparv.
Figur 24. En gransumpskog norr om Stor-Krångmyran (orange polygon) där ett flertal rödlistade arter
noterats, bland annat gammelgransskål (vid pilen i bilden till höger). Grön streckad linje i kartan visar
den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
Planerad linjedragning kommer att beröra områdets östra del.
4 Bureälven
Där befintlig kraftledning korsar Bureälven finns inga specifika naturvärden.
Anledningen till att Bureälven ändock klassas som ett område med höga naturvärden
beror på förekomst av utter, som noterats en dryg km uppströms där befintlig ledning
korsar Bureälven och skulle möjligen kunna beröras av en ledningsdragning. Utter har
28/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
under senare tid ökat i antal i Sverige, men klassificeras av ArtDatabanken (2013) ändock
som en hotad art i kategorin sårbar (VU).
5 Bergknalle öster om Jonkmyran
En mindre bergknalle öster om Jonkmyran består av äldre tall- och granskog (Figur 25).
Vissa tallar har börjat bli vidkroniga i toppen och några är relativt grova (cirka 30 cm i
diameter i brösthöjd). Lågor och torrträd förekommer, om än sparsamt.
Figur 25. En mindre bergknalle (orange polygon) öster om Jonkmyran bedöms ha höga naturvärden. I
den äldre tall- och granskog finns lågor, torrakor och rödlistade arter. Grön streckad linje i kartan visar
den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
Två rödlistade arter finns noterade i området, tallticka (Phellinus pini) och garnlav.
Garnlav förekommer ganska ymnigt i granskogen som gränsar mot myren i norr och
öster. Stora delar av området skulle påverkas av kraftledningsdragning.
6 Sikån
Ett mindre granskogsområde med delvis grova och äldre träd, lågor och torrakor vid
Sikåns södra strand bedöms ha höga naturvärden med avseende på skogliga värden
(Figur 26)., förekomst av gammelgransskål som är rödlistad i kategorin nära hotad, samt
förekomst av spillkråka och tretåig hackspett som födosökt i området. Spillkråka är
upptagen i Fågeldirektivet (Europaunionen 2010), vilket även tretåig hackspett är, samt
att tretåig hackspett också är rödlistad i kategorin nära hotad. I stort sett hela området
skulle beröras av en kraftledningsdragning.
Figur 26. Granskog med äldre delvis grova granar, lågor och torrakor (orange polygon) vid Sikåns
södra strand bedömdes ha höga naturvärden. Grön streckad linje i kartan visar den planerade
dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
29/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
7 Tallån
Inga specifika naturvärden är funna vid Tallån. Däremot finns uppgifter om att Tallån
hyser ett visst bestånd av den starkt hotade arten flodpärlmussla (Länsstyrelsen
Västerbotten 2013b). Därav bedömningen att Tallån har högt naturvärde. Såvida inte det
rinnande vattnet berörs så är påverkan ringa av en kraftledningsdragning.
8 Jönsmyran och Furumyran
Jönsmyran och Furumyran, ett par hundra meter sydsydväst om där befintlig
kraftledning korsar Tallån är ett myrkomplex på svagt sluttande mark (Figur 27).
Våtmarksinventeringen (Forslund m.fl. 1993) har klassat dessa två myrar i klass 2, det vill
säga myrar med höga naturvärden. Befintlig kraftledning berör ej myrkomplexet, vilket
däremot den planerade kraftledningsdragningen skulle kunna göra.
Figur 27. Jönsmyran och Furumyran (orange polygon) är ett myrkomplex med höga naturvärden. Grön
streckad linje i kartan visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig
kraftledning. © Lantmäteriet.
9 Gävlemyran
Ett par kilometer norr om Inner- och Lidsjön (Figur 28) finns ett större myrkomplex
som av våtmarksinventeringen (Forslund m.fl. 1993) klassat som en myr med vissa
naturvärden (klass 3). Med hänsyn till att några rikkärrsmossor som späd
skorpionmossa/röd skorpionmossa (Scorpidium cossonii/Scorpidium revolvens) och
gyllenmossa (Tomentypnum nitens) (Figur 28) noterats vid föreliggande undersökning
bedöms Gävlemyran istället ha höga naturvärden (värdeklass 2). Befintlig kraftledning
korsar Gävlemyran.
Figur 28. Vid den planerade kraftledningsdragningen vid Gävlemyran (orange polygon) noterades två
arter rikkärrsmossor, varav den ena var gyllenmossa (bilden till höger) vilket bidragit till bedömningen
att Gävlemyran har höga naturvärden. Grön streckad linje i kartan visar den planerade dragningen av
kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
30/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
10 Kroktjärnmyran
Ungefär 13 km nordnordväst om Botsmark har våtmarksinventeringen identifierat ett
större relativt opåverkat myrkomplex som bedömts ha höga naturvärden (klass 2) (Figur
29).
Figur 29. Kroktjärnmyran är ett myrkomplex (orange polygon) som av våtmarksinventeringen bedömts
ha höga naturvärden. Myren är en stor, öppen relativt opåverkad myr. Svart streckad linje anger ett av
två alternativ för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
I Kroktjärnmyrans västra del finns en grustäkt.
Den planerade kraftledningsdragningen kan komma att beröra en del av myren i nordöst.
11 Nyckelbiotop, Holmen Skog AB
Ett cirka 27 ha stort barrskogsområde, cirka 9 km norr om Botsmark, är av Holmen
Skog AB utpekat som nyckelbiotop. Nyckelbiotopen består egentligen av tre delar med
det gemensamma innehållet av äldre träd, lågor och stort lövinslag av bland annat asp
och sälg. I anslutning till nyckelbiotopen i nordväst finns ett parti med gamla granar där
garnlav växte i tämligen riklig mängd. I Figur 30 är både nyckelbiotopen och den äldre
granskogen hopslagna till ett enda område. Området kan möjligen påverkas av en
kraftledningsdragning i dess västra del.
Figur 30. En nyckelbiotop och en äldre granskog (orange polygon) vid Myrträsk bedömdes ha höga
naturvärden. I granskogen i nordvästra delen växte rikligt med garnlav (bilden till höger). Svart
streckad linje anger ett av två alternativ för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. ©
Lantmäteriet.
31/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
12 Lill-Kälsjön
Drygt 8 km nordväst om Botsmark mellan Lill-Kälsjön och en skogsbilväg finns en cirka
3,1 ha stor granskog med stort lövinslag, där Skogsstyrelsen tillsammans med
markägaren är på väg att skapa en biotopskyddsyta (Figur 31).
Figur 31. Ett pågående ärende hos Skogsstyrelsen där en biotopskyddsyta (orange polygon) kring en
barrblandskog är på väg att skapas vid Lill-Kälsjöns södra strand. För tillfället är området snitslat
med naturvårdsavtal (högra bilden). Röd streckad linje anger ett av två alternativ för anslutning till
området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
I området finns notering av tre nära hotade arter, violettgrå tagellav, gammelgransskål
och lavskrika. Områdets östra del kan beröras av den planerade kraftledningsdragningen.
13 Myrar vid Nördträsket och Sörträsket
Tre myrar på gränsen mellan Robertsfors och Umeå kommun, cirka 7 km nordost om
Botsmark, är av våtmarksinventeringen klassad som myrar med höga naturvärden (klass
2) (Figur 32).
Figur 32. Tre mer eller mindre opåverkade myrar nordost om Botsmark (oranga polygoner) som av
våtmarksinventeringen klassats som myrar med höga naturvärden (bilden till höger visar myren vid
Nördträsket). Röd respektive svart streckad linje i kartan till vänster visar två alternativ av
ledningsdragning till Loberget - Höggravuliden. © Lantmäteriet.
Myrarna utgör en mosaik av kärr, strängblandmyr och mosse och är mer eller mindre
helt opåverkade. Påverkan av kraftledningsdragning kan komma att ske på alla tre myrar
om det röda alternativet till ledningsdragning väljs (Figur 32) medan i princip endast
myren vid Sörträsket berörs om det svarta alternativet till ledningsdragning väljs (Figur
32).
32/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
14 Dödmanmyran
Ett 18 ha stort myrkomplex av kärr och mosse drygt 7 km nordväst om Botsmark har av
våtmarksinventeringen klassats som myr med höga naturvärden (klass 2) (Figur 33).
Myren, i dess västra del, ligger i direkt anslutning till Sävarån som är utpekat som
riksintresse för naturvård. Den planerade kraftledningsdragningen kan komma att beröra
de centrala delarna av Dödmanmyran.
Figur 33. Dödmanmyran (orange polygon), som ligger i anslutning till Sävarån, har av
våtmarksinventeringen klassats som en myr med höga naturvärden (klass 2). Röd streckad linje anger
ett av två alternativ för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
15 Myrkomplex 3 km ostnordost Botsmark
Cirka 3 km ostnordost om Botsmark finns ett myrkomplex bestående av mosse, kärr,
sumpskog och tjärn som av våtmarksinventeringen klassats som ett myrkomplex med
höga naturvärden (klass 2).
Som kraftledningen på planeringsstadiet är tänkt att dras kommer ledningen att beröra
myrkomplexet i dess nordvästra del.
Figur 34. Ett myrkomplex (orange polygon) ostnordost om Botsmark har av våtmarksinventeringen
klassats som en myr med höga naturvärden (klass 2). Röd respektive svart streckad linje i kartan visar
två alternativ av ledningsdragning till Loberget - Höggravuliden. © Lantmäteriet.
33/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
6.3 Områden med vissa naturvärden (värdeklass 3)
16 Ravin vid Högnäsaggan
På norra sidan av Skellefteälven, cirka 1,5 km öster om Granforsens kraftstation, finns
en ravin med vissa naturvärden i form av lövrik frodig granskog. Järpe noterades i
ravinen.
Figur 35. Ravin med frodig lövrik granskog vid Högnäsaggan (gul polygon) bedömdes ha vissa
naturvärden (värdeklass 3). Grön streckad linje i kartan visar den planerade dragningen av
kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
Befintlig kraftledning korsar ravinen i dess norra del.
17 och 18 Stormyran, Nymyran, Mellanmyran och granskogsrest vid Krångfors
Två områden med vissa naturvärden ligger cirka 2 km väster om Krångfors. Dels
myrkomplexet Stormyran – Nymyran – Mellanmyran, dels en mindre granskog (cirka
150 x 50 meter) med äldre granar, samt någon enstaka sälg mellan skogsbilvägen och
järnvägen (Figur 36). I granskogen noterades lunglav (Figur 36), som är klassad som en
rödlistad art i kategorin nära hotad, på en låga av sälg. Äldre noteringar finns om fler
rödlistade arter i kategorin nära hotad, men ingen av dessa kunde återfinnas vid
föreliggande undersökning.
Figur 36. Två områden (gula polygoner) som bedömts ha vissa naturvärden. Dels myrområdet
Stormyran – Nymyran –Mellanmyran, dels en mindre granskog mellan skogsbilvägen och järnvägen. I
det mindre granskogspartiet noterades förekomst av lunglav (Lobaria pulmonaria) (bilden till höger).
Grön streckad linje i kartan visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig
kraftledning. © Lantmäteriet.
Myrkomplexet har av våtmarksinventeringen klassats som en myr med vissa naturvärden
(klass 3) då den är påverkad av väg, järnväg, diken och nedlagd myrodling, men i övrigt
34/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
relativt opåverkad. Endast en liten del i sydost kan komma att påverkas av ny
kraftledningsdragning.
19 Granskog vid Ol-Jansflarken
Knappt 20 km nordväst om Burträsk finns en mindre lite äldre granskog, som förvisso
är gallrad, men ändock hyser en relativt god förekomst av garnlav (Figur 37). Garnlav är
rödlistad i kategorin nära hotad. I stort sett hela granskogen skulle påverkas av ny
kraftledningsdragning.
Figur 37. En mindre gallrad lite äldre granskog med relativt god förekomst av den nära hotade arten
garnlav vid Ol-Jansaflarken (gul polygon) bedömdes ha vissa naturvärden. Grön streckad linje i kartan
visar den planerade dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
20 Sumpskog utmed Orrmyrbäcken
Våtmarksinventeringen har bedömt ett 53 ha stort område kring Orrmyrbäcken, cirka 18
km nordväst om Burträsk, som en myr med vissa naturvärden (klass 3) (Figur 38).
Sumpskogen är kraftigt påverkad av diken medan den öppna myren är mer eller mindre
opåverkad. En kraftledningsdragning skulle endast marginellt påverka myren.
Figur 38. Ett område med sumpskog och öppen myr längs Orrmyrbäcken (gul polygon) är bedömt att
ha vissa naturvärden av våtmarksinventeringen. Grön streckad linje i kartan visar den planerade
dragningen av kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
21 Hästtjärn- och Stormyran
Ett större myrkomplex omfattande 146 ha vid Brännvattnet (Figur 39) har av
våtmarksinventeringen bedömts ha vissa naturvärden. Myrkomplexet består av öppet
kärr med diffus strängbildning, strängblandmyr, kärr med risvegetation och obestämbar
35/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
myr. Myrkomplexet är lokalt starkt påverkat av dikning. Befintlig kraftledning korsar
myren.
Figur 39. Hästtjärnmyran och Stormmyran (gul polygon) har av våtmarksinventeringen klassats som
en myr med vissa naturvärden (klass 3). Grön streckad linje i kartan visar den planerade dragningen av
kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. © Lantmäteriet.
22 Sumpgranskog vid Innersjön
Kring bäcken som rinner in i Innersjöns västra del (Figur 40) finns ett mindre parti av
gransumpskog som bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Granarna är relativt
klena men troligen tämligen gamla. Enstaka tofsar av garnlav, som är rödlistad i
kategorin nära hotad, fanns spridda i gransumpskogen, framför allt i närheten av den lilla
bäcken. Mer eller mindre hela området skulle påverkas av en kraftledningsdragning.
Figur 40. En liten gransumpskog (gul polygon) vid Innersjöns västra del bedömdes ha vissa
naturvärden (värdeklass 3). Grön streckad linje i kartan visar den planerade dragningen av
kraftledning i anslutning till befintlig kraftledning. Röd respektive svart streckad linje i kartan visar två
alternativ av ledningsdragning till Loberget - Höggravuliden. © Lantmäteriet.
23 Granskog vid Granliden
Vid Granliden, cirka 1,5 km sydsydost om Innersjön, finns en äldre granskog med
tämligen god förekomst av den nära hotade arten garnlav, som bedömdes ha vissa
naturvärden (värdeklass 3) (Figur 41). Granskogen, med visst inslag av björk, ligger i en
sydsluttning och är ganska fuktig med blåbärsris och skogsfräken som dominanter i
fältskiktet. På östra sidan av befintlig kraftledning finns en plantering av contortatall. En
stor del av skogen skulle påverkas av en kraftledningsdragning.
36/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 41. En fuktig granskog (gul polygon) med inslag av den nära hotade arten garnlav vid Granliden
bedömdes ha vissa naturvärden (värdeklass 3). Röd respektive svart streckad linje anger olika alternativ
för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
24 Lidsjö-Stormyran och myr kring Myrträsket
Två myrkomplex Lidsjö-Stormyran (192 ha) väster om väg 364 och myrkomplexet vid
Myrträsk (176 ha) öster om väg 364, cirka 12 km norr om Botsmark (Figur 42), är av
våtmarksinventeringen bedömda att ha vissa naturvärden (klass 3). Lidsjö-Stormyran
består av kärr, strängblandmyr, sumpskog och mad vid sjö medan myrkomplexet vid
Myrträsket är en mosaik av öppna kärrpartier och sumpskog (både gransumpskog och
tallsumpskog), samt en sänkt sjö (Myrträsket). Överlag är myrarna starkt påverkade av
dikning. I den sydvästra delen av Lidsjö-Stormyran finns en barrblandskog (markerad
med röd polygon i Figur 42) som är lite äldre och flerskiktad med spår av brand (Figur
43). Delar av sumpskogen i myrkomplexet vid Myrträsket är av hög ålder, även om den i
vissa fall är tämligen klen. Hänglavar av framför allt släktet Bryoria förekommer rikligt,
varav ett fåtal utgörs av den nära hotade arten violettgrå tagellav (Figur 43). Även den
nära hotade arten granticka är funnen norr om Myrträsket.
Planerad kraftledningsdragning skulle tangera Lidsjö-Stormyran, genomkorsa
barrblandskogen och myrkomplexet vid Myrträsket. Passagen genom myrkomplexet vid
Myrträsket skulle lokalt påverka området, men troligen inte påverka helheten i området.
Figur 42. Två större myrkomplex (gula polygoner) och en flerskiktad lite äldre barrblandskog (röd
polygon) 12 km norr om Botsmark bedömdes ha vissa naturvärden. Svart streckad linje anger ett av två
alternativ för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
37/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 43. Spår av brand på stubbe (bilden till vänster) i den lite äldre barrblandskogen sydväst om
Lidsjö-Stormyran samt den nära hotade arten violettgrå tagellav (bilden till höger) funnen i
myrkomplexet vid Myrträsk.
25 Myrar vid Inner-Åträsket
Norr och söder om sjön Inner-Åträsket, cirka 11 km nordnordväst om Botsmark, har
våtmarksinventeringen bedömt ett större och ett mindre myrområde som myrar med
vissa naturvärden (klass 3) (Figur 44). Det stora myrområdet (302 ha) består av kärr,
sumpskog, mad, obestämbar myr och tjärn. Överlag är stora delar av området påverkat
av dikning. Nedlagda odlingar i myren är nu bevuxna med glasbjörk (Figur 44).
Det mindre myrområdet vid Rötjärnen är starkt påverkat av väg.
Utter har observerats i Norsån 1 km väst om byn Inneråträsk och kan möjligen finnas
även i Norsån längre uppströms där ån rinner genom det större myrkomplexet. Befintlig
kraftledning korsar de båda myrarna.
Figur 44. Två myrområden (gula polygoner) vid sjön Inner-Åträsket som bedömts ha vissa naturvärden
(klass 3) enligt våtmarksinventeringen. I mitten av bilden till höger ses ett bälte av gullövade björkar på
den nedlagda myrodlingen väster om byn Stormyrbrännan. Röd streckad linje i kartan anger ett av två
alternativ för anslutning till området kring Loberget – Höggravuliden. © Lantmäteriet.
26 Myrar vid Lill-Vorrstjärn
Väster om Lill-Vorrstjärnen (Figur 45) finns ett myrkomplex bestående av kärr och
strängblandmyr som av våtmarksinventeringen bedömts ha vissa naturvärden (klass 3).
Myrkomplexet är starkt påverkat av dikning. En nybruten väg tangerar och går in i
myrkomplexet i dess sydöstra del (Figur 45).
38/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Figur 45. Ett myrkomplex (gul polygon i vänstra figuren) 5,5 km nordnordost om Botsmark har av
våtmarksinventeringen klassats som en myr med vissa naturvärden (klass 3). I myrkomplexets sydöstra
del går en nybruten skogsbilväg in i området (högra bilden). Röd respektive svart streckad linje i kartan
visar två alternativ av ledningsdragning till Loberget - Höggravuliden. © Lantmäteriet.
39/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
7 Referenser
Muntlig referens
, kungsörnsgruppen i Västerbottens län.
Litteratur och webbsidor
ArtDatabanken. 2013. Rödlistan. http://www.artfakta.se
Artportalen.
2013.
Rapportsystem
http://www.artportalen.se.
för
växter,
djur
och
svampar.
Dyntaxa. Svensk taxonomisk databas. 2013. https://dyntaxa.se
Europaunionen. 2006. Rådets direktiv 2006/105/EG av den 20 november 2006
(Habitatdirektivet). Europeiska unionens officiella tidning 20.12.2006.
Europaunionen. 2010. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30
november 2009 om bevarande av vilda fåglar. Europeiska unionens officiella tidning L
20/7.
. 1993. Våtmarker i Västerbottens län.
Meddelande 1 1993, Länsstyrelsen Västerbotten.
IUCN, the International Union for Conservation of Nature. 2013. http://www.iucn.org
86:103-114.
1992. Steget före – en presentation. Svensk Botanisk Tidskrift
Länsstyrelsen Västerbottens län. 2013a.
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten.
Skyddad
och
värdefull
natur.
Länsstyrelsen
Västerbotten.
2013b.
Flodpärlmussla
i
Tallån.
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-ochklimat/vatten-och-vattenanvandning/kalkning/flodp%c3%a4rlmussla.pdf
Naturvårdsverket 1993. Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten – En
Metodstudie för användning av växtarter som indikatorer. Rapport 4276.
Naturvårdsverket.
2013.
Områden
av
riksintresse.
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/Skydd-av-natur/Omraden-av-riksintresse/
Nitare, J. 2000. Signalarter – indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen.
Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad.
2012.
. 1998. Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. nordisk Ministerråd,
Köpenhamn.
Skogsstyrelsen. 2013. Skogens källa. http://www.skogsstyrelsen.se.
40/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Svalan. 2013a. Rapportsystem för fåglar. http://svalan.artdata.slu.se/birds/default.asp.
Svalan. 2013b. Rapportsystem för småkryp.
http://svalan.artdata.slu.se/bugs/default.asp.
Svensk författningssamling. 1998. Miljöbalk. SFS 1998:808.
41/43
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
Bilaga 1. Artlista fågelfauna
Nedan redovisas alla funna fågelarter i området till planerad kraftledningsdragning
mellan Högnäs och Botsmark. Under Status anges huruvida arten finns utpekad i
Fågeldirektivet (Europaunionen 2010) eller är rödlistad (ArtDatabanken 2013). Den
Europeiska unionen har beslutat att bevara arten och dess livsmiljö för de fågelarter som
är upptagna i Fågeldirektivets Bilaga I. Vissa av dessa arter får dock jagas i vissa
medlemsländer. Nedan är jaktbara fåglar i Sverige markerade med kursiv stil samt med
upphöjd romersk tvåa (Fågeldirektivet II). Under Kommentar ges en bedömning huruvida
noterad fågelart tillhörande Rödlistan eller Fågeldirektivet kan anses vara häckfågel inom
inventerat område.
Art
Status
Kommentar
Bergfink
(Fringilla montifringilla)
Björktrast
(Turdus pilaris)
Bofink
(Fringilla coelebs)
Domherre
(Pyrrhula pyrrhula)
Dubbeltrast
(Turdus viscivorus)
Enkelbeckasin
(Gallinago gallinago)
Gransångare
(Phylloscopus collybita)
Gråsiska
(Carduelis flammea)
Grönfink
(Carduelis vhloris)
Havsörn
(Haliaeetus albicilla)
Fågeldirektivet
Rödlistad (NT)
Förbipasserande.
Tillhör ej
häckfågelfaunan.
Fågeldirektivet II
En observation,
men vanlig i det
omgivande
landskapet.
Fågeldirektivet
Rödlistad (NT)
Rödlistad.
Nära hotad (NT)
Fågeldirektivet II
Stationär vid revir.
Järnsparv
(Prunella modularis)
Järpe
(Tetrastes bonasia)
Knipa
(Bucephala clangula)
Korp
(Corvus corax)
Kungsfågel
(Regulus regulus)
Kungsörn
(Aquila chrysaetos)
Lavskrika
(Perisoreus infaustus)
Orre
(Lyrurus tetrix)
42/43
Möjlig häckfågel.
En observation,
men vanlig i det
omgivande
NATURVÄRDES- OCH FÅGELINVENTERING NORRSTRÖM TILL BOTSMARK 2013
landskapet.
Rödhake
(Erithacus rubecula)
Rödstrupig piplärka
(Anthus cervinus)
Rödvingetrast
(Turdus iliacus)
Sidensvans
(Bombycilla garrulus)
Sparvhök
(Accipiter nisus)
Spillkråka
(Dryocopus martius)
Storlom
(Gavia arctica)
Större hackspett
(Dendrocopos major)
Större/mindre korsnäbb
(Loxia pytyopsittacus/curvirostra)
Sångsvan
(Cygnus cygnus)
Sädesärla
(Motacilla alba)
Sävsparv
(Emberiza schoeniclus)
Talgoxe
(Parus major)
Talltita
(Poecile montanus)
Taltrast
(Turdus philomelos)
Tofsmes
(Lophophanes cristatus)
Tretåig hackspett
(Picoides tridactylis()
Trädkrypare
(Certhia familiaris)
Trädpiplärka
(Anthus trivialis)
Varfågel
(Lanius excubitor)
Videsparv
(Emberiza rustica)
Ängspiplärka
(Anthus pratensis)
Rödlistad
Sårbar (VU)
Förbipasserande.
Tillhör ej
häckfågelfaunan.
Fågeldirektivet
Spår från födosök.
Fågeldirektivet
Förbiflygande.
Tillhör troligen inte
häckfågelfaunan, då
storleken på sjöarna
är för liten.
Fågeldirektivet
Möjlig häckfågel.
Fågeldirektivet
Rödlistad (NT)
Spår från födosök
Rödlistad.
Nära hotad (NT)
Möjlig häckfågel.
43/43