Naturvärdesinventering

NATURCENTRUM AB
NATURVÄRDESINVENTERING
ÖCKERÖ KRETSLOPPSPARK,
ÖCKERÖ KOMMUN 2015
2015-11-23
Naturvärdesinventering
Naturcentrum AB har, på uppdrag av Ramböll, genomfört inventeringar av naturvärden och skyddsvärda arter i planområde Öckerö kretsloppspark, Öckerö kommun.
Inventeringen genomfördes 151016 och inkluderade såväl landmiljöer som marina
grundområden. I rapporten redovisas 1 delområde med naturvärde som identifierades
vid fältbesöket.
NVI – centrala Öckerö, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 Uppdrag: Naturvärdesinventering av planområde Öckerö Kretsloppspark, Öckerö kommun
På uppdrag av: Job van Eldijk, Ramböll
Inventering och rapport: Therese Johannesson/Naturcentrum AB
Foton i rapporten: Therese Johannesson © Naturcentrum AB
2
NVI – Öckerö Kretsloppspark, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag .................................................................................................................. 4 2 Beskrivning av inventeringsområdet ....................................................................... 4 3 Metod och resultat ................................................................................................. 4 4 Naturvärdesinventering .......................................................................................... 6 6 Artskyddsförordningen och dess arter .................................................................... 8 7 Referenser ............................................................................................................ 10 Bilaga 1. Naturvärdesinventering ............................................................................. 11 3
NVI – centrala Öckerö, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 1 Uppdrag
På uppdrag av Ramböll/ Job van Eldijk har Naturcentrum AB genomfört en inventering av naturvärden med anledning av upprättande av detaljplan för Öckerö Kretsloppspark, Öckerö kommun.
Planområdet framgår av bild 1 och är beläget nordväst om färjeläget på Hönö Pinan.
2 Beskrivning av inventeringsområdet
Det inventerade området omfattar till största delen exploaterade mark på Hönö Pinan.
Områdets norra landdelar utgörs av hällmarker, små träddungar samt exploaterad mark. Hällmarkens berghällar är klädda av olika lavar och i skrevor växer bland annat stagg, fårsvingel, stensöta,
kaprifol, rotfibbla och gullris. Till busk- och trädskiktet hör skogsalm Ulmus glabra CR, björk, rönn,
vide, brakved, en, nypon och slån. Vid stängslet öster om vindkraftverket noterades ett krypbjörnbär, sannolikt skageracksbjörnbär Rubus nordicus NT1. I de exploaterade delarna förekommer flora
typisk för kultur- och ruderatmarker, så som kålmolke, revormstörel, åkersenap, vit sötväppling,
blåeld, såpnejlika och nattljus. I väster noterades backvial, en ärtväxt som förekommer sparsamt i
södra och mellersta Sverige, inte sällan på kulturpåverkad mark.
Planområdets södra landdelar utgörs av exploaterad mark i form av hårdgjorda ytor.
Planområdets nordvästra del utgörs av vattenmiljöer i form av marina grundbottnar med sjögräs, i
detta fall skruvnating, samt spridda förekomster av stenar med algpåväxt av framför allt blåstång.
Bild 1. Karta över det inventerade planområdet.
3 Metod och resultat
1 Olika arter av krypbjörnbär är svåra att skilja åt vissa tider på året, då de karaktärer som skiljer dem inte är noterbara. 4
NVI – Öckerö Kretsloppspark, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 3.1 Kända uppgifter om biologisk mångfald i området Relevant information om nationella skyddsformer, Natura 2000-områden, skyddade områden enligt
internationella konventioner, naturvårdsavtal, riksintresse för naturvård och friluftsliv har insamlats
från kartverktyget ”Skyddad natur” (Naturvårdsverket). Förekomst av naturvårdsarter (rödlistade
arter, signalarter) har eftersökts på Artportalen samt i utdrag från ArtDatabankens databaser om
rödlistade och skyddade arter. Övrigt underlagsmaterial som använts är ”Öckerö naturvårdsplan
2014” samt ”Strandskydd i Öckerö kommun 2002”.
3.1.1 Lagligt skydd och inventeringar Ingen del av planområdet ligger inom skogligt biotopskydd, naturreservat eller Natura 2000område. Det utgör inte heller riksintresse för naturvård eller friluftsliv. Inga värdefulla våtmarker
har av Länsstyrelsen avgränsats inom inventeringsområdet. Jordbruksverket har inte angett någon
ängs- och betesmark, ej heller har Skogsstyrelsen pekat ut någon nyckelbiotop, naturvärdesobjekt
eller sumpskog inom eller i direkt angränsning till området. Inga skyddsvärda träd har rapporterats
från inventeringsområdet till Trädportalen.
Den del av planområdet som utgörs av vatten ligger inom strandskyddat område.
Bild 2. Den del av planområdet som utgörs av vatten ligger inom strandskyddat område.
3.1.2 Naturvårdsarter Inga naturvårdsarter finns rapporterade till Artportalen under perioden 1980–2015.
3.2 Naturvärdesinventering Planområdet inventerades den 16 oktober 2015. Naturvärdesbedömning enligt bilaga 1 genomfördes och totalt avgränsades ett delområde med naturvärde i form av grunda, marina bottnar.
Vid fältbesöket noterads två rödlistade arter; skageracksbjörnbär Rubus nordicus NT och skogsalm
Ulmus glabra CR. Det bör i detta sammanhang nämnas att det finns viss osäkerhet när det gäller
bestämningen av skageracksbjörnbäret och det beror på att krypbjörnbär generellt är svårbestämda.
En anledning är att vissa av de karaktärer man behöver studera, så som blommor och bär, endast
5
NVI – centrala Öckerö, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 finns under en begränsad del av säsongen. Skogsalm är rödlistad som CR (se bilaga 1 för förklaring
av rödlistekategorierna). Anledningen till klassningen är att arten drabbats av sjukdomen almsjuka
som dödar träden. Äldre träd som inte är angripna kan vara resistenta mot sjukdom och bör ej avverkas då de kan vara viktiga vid en framtida återetablering av arten. Yngre träd utan naturvärdesstrukturer (ihåligheter, naken ved, svampangrepp) har inte samma värde, men bör om möjligt
också sparas. Den skogsalm som noterades inom planområdet är ett ungt träd.
4 Naturvärdesinventering
Bild 3. Delområden med naturvärden inom planområdet samt punkt för rödlistade arter. Fyndet av skageracksbjörnbär är osäkert, då krypbjörnbär generellt är svårbestämda på grund av att vissa av de karaktärer man behöver studera, så som blommor och bär, endast finns under en begränsad del av säsongen.
4.1 Delområde 1 Naturtyp: Grund marin mjukbotten
Naturvårdsarter och strukturer: Typiska arter*, marin mjukbotten med sjögräs i skyddat läge**,
inslag av sten med makroalger***
Naturvärdesbedömning: Naturvärdesklass 3 – naturvärden
* Med typiska arter avses arter som är listade i beskrivning av Natura 2000-habitatet ”Sandbankar 1110”. För alla typer av
mjuka grundbottnar är dessa typiska arter användbara som naturvårdsarter, eftersom kunskapen om rödlistade arter är
bristfällig i dagsläget samt att signalarter inte är ett etablerat begrepp på samma sätt som för landbaserade miljöer.
**Grunda marina mjukbottnar har en ekologiskt viktig funktion som födosöks-, rast-, reproduktions- eller uppväxtområde för smådjur, fisk och fågel.
***Inslag av sten är positiva biotopkvaliteter som bidrar till att skapa mångfald.
Beskrivning: Området utgörs av grunda, marina mjukbottnar. Merparten av strandlinjen är stenskodd, endast i väster förekommer naturlig strandlinje och här dominerar havssäv vegetationen. Vid
fältbesöket var djupet ca 0,5 m. Områdets lerbottnar är delvis vegetationsklädda. Vegetationen domineras av skruvnating som förekommer fläckvis. Norr om delområdet tätnar beståndet av skruv-
6
NVI – Öckerö Kretsloppspark, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 nating och bildar heltäckande mattor. I princip all skruvnating var vid fältbesöket beväxt med fintrådiga alger. Dock förekom varken mattor med lösliggande fintrådiga alger eller ytor med syrefri
botten. På de stenar som förekommer inom område växer blåstång, havssallat, Ceramium sp. och
rödsvansing. Den sistnämnda är introducerad rödalg som förekommer naturligt i bland annat i
Medelhavet. Vid inventeringen noterades för naturtypen typiska arter som pungräka, sandräka,
sandmussla, sandmask, nätsnäcka och stubb (Pomatoschistus sp.).
4.1.1 Sjögräs – biologisk betydelse Sjögräs är marina fröväxter med rotstängel (rhizom, jordstam) som återfinns kustnära. I Sverige
finns fyra arter av sjögräs: ålgräs (Zostera marina), dvärgålgräs (Z. noltii) hårnating (Ruppia maritima)
och skruvnating (R. cirrhosa). Hårnating och skruvnating är fleråriga sjögräs med trådsmala, grenade
blad. De hittas i bräckt vatten på skyddade mjukbottnar både på västkusten och i Östersjön, ofta i
blandade bestånd med ålgräs, eller i Östersjön med andra arter av blomväxter och kransalger.
Sjögräs utgör den strukturella grunden för mycket artrika och produktiva ekosystem. De förändrar
också den fysiska miljön där de växer och har därför stor ekologisk betydelse i kustzonen i flera
olika avseenden:
•
Primärproduktion av sjögräs: betas av t ex fågel
•
Substrat för påväxtalger och fastsittande djur: underlag för påväxtalger samt fastsittande
djur och växter
•
Skyddande struktur och födokälla: tredimensionell struktur som skyddar mindre fiskar och
kräftdjur/tillgång på föda för vuxna fiskar
•
Dämpning av ström och vågenergi: minskar resuspension och erosion av bottensediment
och ökar sedimentation av partiklar ur vattnet
•
Stabilisering av sediment: binder sediment och minskar erosionen
•
Syreproduktion: frisätter syre som förbättrar vattenkvaliteten för djur
•
Hög artrikedom: antalet växter och djur är ofta flera gånger högre än i närliggande icke vegetationsklädda bottnar
Bild 4. Delområdet 1 utgörs av lerbotten med glest förekommande skruvnating. I direkt anslutning till delområdet norrut tätnar beståndet av skruvnating, som här bildar täta undervattensängar. All skruvnating
inom delområdet var mer eller mindre beväxt med fintrådiga alger.
7
NVI – centrala Öckerö, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 Bild 5. Exempel på arter som noterades vid inventeringen; pungräka, sandmussla (nedgrävd) och nätsnäcka. 6 Artskydd
EU:s art-­‐ och habitatdirektiv EU:s art- och habitatdirektiv (rådets direktiv 92/43/EEG) är till för att säkra den biologiska mångfalden genom bevarandet av livsmiljöer och arter inom EU. Målet är att alla livsmiljöer och arter
ska ha en positiv bevarandestatus. Art- och habitatdirektivet består av två huvuddelar: det ekologiska nätverket Natura 2000 och artskydd. Natura 2000 behandlar speciellt utsatta arter och deras
livsmiljöer och dessa livsmiljöer och arter finns upptagna i bilagorna I respektive II i direktivet. De
är sedan implementerade i svensk lagstiftning via förordningen om områdesskydd (bilaga 3) i miljöbalken och upptagna i artskyddsförordningen (bilaga 1, angivna med B).
Delen om artskydd behandlar generellt artskydd och gäller arter som listats i art- och habitatdirektiv
bilaga IV och även dessa finns i artskyddsförordningen första bilaga (angivna med N). Detta skydd
gäller överallt för de upptagna arterna och innebär att det är förbjudet att:
- Avsiktligt fånga eller döda arterna (4 § 1 punkten)
- Förbjudet att avsiktligt störa arterna (4 § 2 punkten)
- Förbjudet att avsiktligt förstöra eller samla in ägg (4 § 3 punkten)
- Förbjudet att avsiktligt eller oavsiktligt skada eller förstöra fortplantningsområden och viloplatser
(4 § 4 punkten)
För arter som är fridlysta enligt 6 § innebär det att det är förbjudet att:
- avsiktligt eller oavsiktligt döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar
- avsiktligt eller oavsiktligt ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon.
Den praktiska skillnaden mellan 4 § och 6 § är att arternas livsmiljö inte är skyddad enligt 6 §, vilket
de däremot är enligt 4 §. Länsstyrelsen kan bevilja dispens för åtgärder som innebär att man riskerar
att döda djur eller växter som omfattas av 6 §. Djur och växter som skyddas av 4 § har ett mycket
starkare skydd.
Området bedöms ha mycket lågt värde som biotop för arter som berörs av artskyddsförordningen 4§.
8
NVI – Öckerö Kretsloppspark, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 Området bedöms också ha mycket lågt värde som biotop för arter som är fridlysta enligt 6 § i artskyddsförordningen.
EU:s fågeldirektiv Enligt Artikel 5 i EU:s fågeldirektiv (79/409/EEG) ska medlemsländerna vidta nödvändiga
åtgärder för att införa ett generellt system för skydd av samtliga de fågelarter som avses i
Artikel 1. Motsvarande bestämmelse finns införd i bland annat artskyddsförordningen
(2007:845). Enligt den svenska översättningen av fågeldirektivet är det bland annat förbjudet att
avsiktligt störa fåglarna, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, i den mån
dessa störningar inte saknar betydelse för att uppnå syftet med detta direktiv.
När det gäller fåglar finns en förteckning framtagen av Naturvårdsverket avseende fågelarter som
ingår i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv, är rödlistade i Sverige eller har minskat med minst 50% under
perioden 1975-2005 enligt svensk häckfågeltaxering (Tabell 1 i bilaga 3 i ”Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser”). Arter som finns med i förteckningen bör ges
speciell uppmärksamhet vid tillämpningen av förbudet mot att störa fåglarna.
Inga arter i förteckningen finns rapporterade för planområdet eller noterades vid fältbesöket.
9
NVI – centrala Öckerö, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 7 Referenser
ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala
ArtPortalen (www.artportalen.se)
Den virtuella floran. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/pilos/piloaur.html
Ekologigruppen AB 2013. Metoder för bedömning av naturvärden i marina områden – eN förstudie på uppdrag
av Havs- och vattnemyndigheten.
Främmande arter i svenska hav.
http://www.frammandearter.se/5arter/pdf/Dasya_baillouviana.pdf
Kartverktyget ”Skyddad natur”: http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/
Kilnäs, M. Länsstyrelsen Västra Götaland 2002: Strandskydd i Öckerö kommun
MARBIPP "Marine biodiversity, patterns and processes" (www.marbipp.se)
Naturcentrum AB 2014: Naturvårdsplan Öckerö kommun
Naturvårdsverket 2009: Handbok i artskyddsförordningen. Del 1 – Fridlysning och dispenser. Naturresursavdelningen.
Naturvårdsverket 2011: Sandbankar EU-kod 1110. Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets
bilaga 1.
Infokarta Västra Götaland. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Infokartan/
SIS. 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000
10
NVI – Öckerö Kretsloppspark, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 Bilaga 1. Naturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Syfte Naturvärdesinventering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda
naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats kartera områden med naturvärden inom ett
aktuellt område. Resultatet kan t ex användas som underlag för kommunal och regional planering,
tillståndsärenden m.m. Naturvärdesinventering kan göras översiktlig över större områden, t ex en
hel kommun eller mer fördjupat och noggrant inom mindre och begränsade områden. Metoden är
utarbetad efter samma principer och riktlinjer som gäller för Naturvårdsverkets, länsstyrelsens och
Skogsstyrelsens inventeringar t ex ängs- och hagmarksinventering och nyckelbiotopsinventering
och är anpassad så att resultat från dessa inventeringar kan vägas in.
Förarbete Tillgängligt underlagsmaterial från länsstyrelse, skogsstyrelse och kommun sammanställs och analyseras. Uppgifter om hotade eller i övrigt skyddsvärda arter inhämtas från Artdatabanken och Artportalen.
Inventering Biotoper som under förarbetet misstänks kunna hysa naturvärden besöks i fält. Inventeringen innebär i huvudsak identifiering, avgränsning och beskrivning av skyddsvärda biotoper. Dessa biotoper
värderas enligt en 3-gradig skala (se Naturvärdesbedömning). Avgränsning av varje område görs
med utgångspunkt från ekologiskt funktionella gränser.
Vid inventeringen eftersöks särskilt naturvärdesintressanta arter som signalarter och rödlistade arter
samt allmänna biotopstrukturer som kan ligga till grund för bedömning och värdering av varje biotop. Biotopinventeringen innefattar inte någon fullständig inventering av arter. Enskilda rödlistade
arter eller signalarter kan förbises. För bästa resultat rekommenderas att inventering utförs under
vegetationssäsong april–oktober. Inventering kan i de flesta fall även utföras andra tider men bedömningarna blir mer osäkra.
I de fall sjöar och vattendrag omfattas görs bedömningar endast med utgångspunkt från vad som
kan uppfattas från land. Undersökningar under vattenytan ingår ej såvida inte särskild överenskommelse träffats kring detta.
Signalarter och rödlistade arter Med signalarter (S) menas arter som indikerar högre naturvärden. Där signalarter påträffas är sannolikheten stor att andra skyddsvärda eller rödlistade arter också förekommer. Med rödlistade arter
avses sådana som enligt specifika kriterier bedöms löpa riska att försvinna från Sverige. Sveriges
officiella lista över rödlistade arter har fastställts av Naturvårdsverket. De rödlistade arterna indelas i
olika kategorier utifrån utdöenderisk.
Hotkategorier:
RE – Försvunnen (Regionally Extinct)
CR – Akut hotad (Critically Endangered)
EN – Starkt hotad (Endangered)
VU – Sårbar (Vulnerable)
NT – Missgynnad (Near Threatened)
11
NVI – centrala Öckerö, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 DD – Kunskapsbrist (Data Deficient)
Kategorin DD innehåller arter som misstänks vara hotade eller missgynnade men där utdöenderisken inte gått att bedöma. Dessutom finns, utanför listan, kategorierna LC – Livskraftig (Least Concern) för arter som inte kan placeras i någon av ovanstående kategorier samt NE – Ej bedömd (Not
Evaluated).
Resultat Biotopkarteringen presenteras med kartor där områden med naturvärden redovisas. I text ges kort
beskrivning till varje område. Beskrivning innehåller en textsammanfattning av varje områdes värde,
känd förekomst av rödlistade eller andra särskilt intressanta arter samt områdets naturvärde enligt
en 3-gradig skala.
Naturvärdesbedömning Här presenteras Naturcentrums metod för att klassificera miljöer med utgångspunkt från deras
biologiska och ekologiska värden – ”naturvärdesbedömning”. Det är naturligtvis ingen exakt vetenskap utan baserar sig på värdering av artinnehåll, strukturer och objektets ålder m m. I varje enskilt
fall måste en lång rad aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra, men med den nationella
skalan som utgångspunkt. Vid naturvärdesbedömningen värderas biotoper i olika klasser. Höga
klassningar betyder att naturvärdet kan vara av nationell dignitet. En viss naturvärdesklass innebär
inte automatiskt ett visst skydd. För att ett område skall vara skyddat krävs särskilda beslut eller
förordnanden. Vissa områden med naturvärden är skyddade enligt lag, t ex naturreservat eller biotopskydd, men huvuddelen saknar formellt skydd. Däremot är det brukligt att man så långt som
möjligt tar hänsyn till områden med naturvärden vid såväl samhällsplanering som vid skogs- och
jordbruk.
Naturvärdesbedömningar gäller alltid för de förhållanden och med den kunskap som var känd vid
inventeringstillfället. Ny kunskap eller ändrade förhållande kan hypotetiskt innebära att ett områdes
värde eller avgränsning kan ändras. Ett område som bara konstaterats ha ”naturvärden” (skall läsas
att objektet har minst ”naturvärden”) kan ha höga naturvärden eller unika naturvärden. Det kan
bero på hur väl undersökt det är, om inventering genomförts vid lämplig tidpunkt osv.
Vid värderingen är områdenas biologiska värden mest betydelsefulla. Det biologiska värdet bedöms
i första hand med utgångspunkt från vilka arter eller artgrupper som noterats eller sedan tidigare är
kända, men även med utgångspunkt från förekomst av viktiga ekologiska strukturer (vilket kan vara
viktiga förutsättningar för krävande arter). I de fall geologiska värden ingår i bedömningen anges
detta särskilt.
Betydelse för friluftsliv ingår inte i ”naturvärdesbedömningen”. Om ett område har betydelse för
friluftsliv anges det däremot separat som en tilläggsinformation.
12
NVI – Öckerö Kretsloppspark, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 Objekt med naturvärden
Det enskilda området har betydelse på lokal (kommun) nivå och för spridning av arter
och för variation i landskapet. En förutsättning för att de nationella miljömålen skall
kunna uppfyllas är att arealen av områden med naturvärden inte minskar, utan snarare
ökar.
Objekt med höga naturvärden
Dokumenterad förekomst av viktiga strukturer och/eller arter. God förekomst av signalarter eller viktig ekologisk funktion. Ovanliga naturtyper. Förutsättningar för rödlistade
arter. Viktiga spridningscentra och värdekärnor. Oftast svåra att återskapa. Det enskilda
området har stor betydelse, åtminstone på regional (län) nivå.
Objekt med unika naturvärden
Mycket god förekomst (många olika arter eller stora populationer) av signalarter samt förekomst av rödlistade arter, eller mycket viktig ekologisk funktion. Mycket viktiga spridningscentra och värdekärnor. Sällsynta naturtyper. Dessa områden är oftast mycket svåra
att återskapa. Det enskilda området har mycket stor betydelse på regional och nationell
nivå (Sverige). Det finns få motsvarigheter i regionen och landet.
Naturvärden En grundläggande fråga vid naturvärdesbedömning är att avgöra om ett område har naturvärden
eller ej. Områden med ”naturvärde” avser en miljöer som har större betydelse för djur och växter
än vårt vanliga produktionslandskap (åkrar, brukade skogar och tätorter). Det kan t ex handla om
ett vattendrag, en våtmark, ett öppet dike, en åkerholme, ett äldre eller ovanligt skogsbestånd, en
stenmur eller ett gammalt träd. Dessa områden har betydelse för variationen i landskapet och det är
viktigt för biologisk mångfald att denna typ av områden ej blir färre utan snarare tvärtom.
Objekt som åtnjuter ett generellt biotopskydd enligt miljöbalken 7 kap 11 § och förordning
(1998:1252) om områdesskydd 5 § bör betraktas som naturvärden. Av praktiska skäl kan dock inte
alla sådana mindre områden redovisas.
Ett område som konstaterats ha ”naturvärden” kan också ha höga naturvärden eller till och med
unika. Det kan bero på vilken kunskap man hunnit skaffa sig, hur väl undersökt området är, om
inventering genomförts vid lämplig tidpunkt osv. Vid en översiktlig inventering kan en van fältinventerare relativt snabbt identifiera de flesta miljöer med naturvärden. Genom fördjupade inventeringar av arter och strukturer kan man konstatera vilka områden som dessutom hyser höga eller
kanske till och med unika naturvärden.
13
NVI – centrala Öckerö, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 Höga naturvärden Om man kan konstatera att området hyser livskraftiga bestånd av så kallade signalarter (arter med
särskilda miljökrav) eller innehåller viktiga ekologiska strukturer har området höga naturvärden.
Gemensamt för många områden med höga naturvärden är att de har värden som är svåra eller
omöjliga att få tillbaka - om de försvinner. Sådana här miljöer har till viss del omfattats av naturtypsvisa inventeringar som ordnas i Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens, Naturvårdsverkets och Jordbruksverkets regi, men långt ifrån alla områden är kända.
Exempel på områden med höga naturvärden är t ex naturliga ängs- och betesmarker, nyckelbiotoper i skogen, opåverkade våtmarker, naturskogar m.m. Hit hör också livsmiljöer enligt EU:s habitatdirektiv med gynnsam bevarandestatus.
Områden med höga naturvärden bör betraktas som ”Mark- och vattenområden som är särskilt
känsliga från ekologisk synpunkt enligt miljöbalken 3 kap 6§”. Stöd för en sådan tolkning finns bl a
i förarbetena till naturresurslagen. Sådana områden skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som
kan skada naturmiljön.
En förutsättning för att de nationella miljömålen skall kunna uppfyllas är att områden med höga
naturvärden bevaras och sköts på ett sätt så deras värden består.
Unika naturvärden I vissa fall kan det vara önskvärt att skilja ut de allra mest värdefulla områdena. Vi kallar dem områden med unika naturvärden. Till denna grupp hänför vi bl a livsmiljöer med livskraftiga bestånd av
hotade eller rödlistade arter. Det kan också vara miljöer med lång historisk kontinuitet eller särskilt
stor ekologisk betydelse t ex viktiga reproduktionsområden, rastplatser eller växtmiljöer. Det kan
vara viktiga kärnområden inom en större miljö med höga naturvärden. Det kan också vara en större
miljö med få motsvarigheter i regionen.
14
NVI – Öckerö Kretsloppspark, Öckerö kommun. Naturcentrum 2015 BILAGA - värdepyramid (natur)
klass I
klass II
“UNIKA
NATURVÄRDEN”
“HÖGA NATURVÄRDEN”
klass III
“NATURVÄRDEN”
Höga eller unika naturvärden
motsvarar “ekologisk särskilt
känsliga områden ” enligt MB och
PBL (motsvarar nyckelbiotoper
enligt Skogsstyrelsen eller klass
1–2 i äldre inventeringar av
länsstyrelsen). Ofta förekommer
av en eller flera rödlistade arter.
Dessa miljöer är ofta svåra eller
omöjliga att återskapa.
Områden med naturvärden som inte
kunnat konstateras som höga. Har
ändå stor betydelse på lokal nivå och
för spridning av arter och variation i
landskapet. Motsvarar klass 3–4* i
äldre inventeringar av länsstyrelsen.
* i enskilda fall klass
2 i våtmarksinventeringen eller lövskogsinventeringen
“LÄGRE NATURVÄRDEN”
Produktionslandskap (>80% av kommunens yta).
Rationellt och modernt inriktad skogs- och jordbruksmark, städer, vägar och tätorter.
Naturvärdesbedömningen som visas i värdepyramiden ovan bygger på erfarenhet och allmänna, vedertagna naturvårdsprinciper. Figuren är bredast vid basen och smalast vid toppen. Detta belyser att de miljöer som återfinns längst upp i pyramiden är sällsyntare än sådana som finns längre ner i pyramiden.
15