naturen och Öckerö kommuns tio öar. Av namnen att

Vykort – Öckerö kyrka, foto Göran Johansson
naturen och Öckerö kommuns
tio öar. Av namnen att döma
har Göran varit flitig med att
visa våra öar, men det har även
varit bilder från andra platser i
Sverige samt från utlandet.
Innan Göran gick i pension
arbetade han på bilfärjorna med
intervallen arbeta 6 dagar, vara
ledig 4 dagar. När han kom till
åren fick han erbjudandet att
endast arbeta varannan cykel,
vilket han tog.
– Det var jättebra för då fick jag
tid att visa mina bildspel under
mina lediga dagar, förklarar han.
Sina turnéer med bildspel
gjorde Göran i hela 20 år, ända
fram till förra året, men nu har
han ”gått i pension”. Däremot
finns det fantastiskt fina vykort
med motiv från öarna som Göran tagit.
av yrken som Göran fotograferat. I samma veva fick han
idén att sammanställa gamla
klassfoton. Han gick därför
runt i hemmen på Hönö för att
samla in fotografier och namn,
lånade allting och fotograferade av – och en utställning
ordnades på Hönö bibliotek:
– Det var folkvandring dit: Alla
ville se sina förfäder, grannar
med mera, berättar han.
Folk började fråga om han inte
skulle göra en bok av det hela…
Göran besökte därför Risbergs tryckeri i Uddevalla där
han blev avrådd att göra en
bok med gamla klassfoton:
– ”Sånt går inte att sälja” sa de
till mig, så jag åkte hem med
alla mina foton igen.
Men efter-
Foto Göran Johansson
även boken slut. Göran ringde
då upp tryckeriet och fick
bemötandet ”Hej på dig din
stackare” när han presenterat
sig. Göran kontrade då med
att boken var slutsåld och att
han ville trycka upp en ny
upplaga.
Där emellan hade han även
gjort en bok med klassfoton
från Öckerö där han åter gått
runt i hemmen för att samla in
bilder och namn. Han lade då
till 10 år så att bilderna gick
upp till elever födda 1960.
– Jag gjorde den alltså 10
år längre och då var ju
Öckeröborna fracka! skrockar
han, När jag sedan gjorde en
ny upplaga på Hönöboken
lade jag till tio år igen så att
den gick ända till 1970, haha!
1990, samma år som Öckeröboken utkom, tilldelades
Göran Öckerö kommuns kulturstipendium för sina böcker,
och nu var det fler öar som
efterfrågade en bok med klassfoton. Göran bad då öborna
att samla in vad de hade och
åkte sedan runt och hämtade
frågan upp materialet. 1992 trycktes
på en bok var stor. Göran åkte den fjärde boken med klassBöckerna
tillbaka till tryckeriet, stod för foton, då från Hälsö, Knippla
Den första boken som Göran
kostnaden själv och fick sin
och Björkö. Allt som allt har
var med att sammanställa var
bok upptryckt. ”Hönö – klass- han gjort 6 olika böcker. Den
”Röd – en by på Hönö” som
foton på elever födda 1892sista; ”Vadfiskare i Öckerö
utkom 1986. Det var ett hem1950” var född.
kommun” utkom år 1996.
bygdprojekt om Öckeröarnas
– De såldes runt om i affärerna
historia där Göran var ledare
och gick åt som smör i solske- Bilder för alltid bevarade
samt tog fram alla bilder. Två år net! berättar han.
Göran har satsat allt helt själv.
senare kom ”Öckeröarna” ut,
Detta var i maj 1989, och
På frågan om det har varit
en bok fylld med vardagsbilder när sommaren var slut så var
svårt svarar han att det inte
Lok albl adet fe bruari – MARS 2013 nr 2
har varit någon brist på folk
som har ställt upp, däremot
har det tagit tid – men Göran
har varit envis:
– Under insamlingen bjöds det
på kaffe och folk ville prata.
Det var ett väldigt socialt arbete och det tog många år att
samla in allting, men det var
samtidigt roligt!
Han har fått höra och se
mycket tack vare projektet.
Framför allt om öarnas historia och om hur det var här ute
förr.
– Det var mycket fattigt, och
det var inte ovanligt att familjens barn bara hade ett par
skor att samsas om – den som
hade skorna fick gå i skolan
den dagen, berättar han.
Göran anser att, även om processen och arbetet var väldigt
roligt, så är det ännu roligare
nu i efterhand:
– Folk är så tacksamma, man
möter folk på bygden som
kommer fram och tackar en.
Det värmer och känns jättegött. Det var många som omkom under kriget och därför
tycker många det är så roligt
att ha dessa böcker – vissa
hade tidigare aldrig sett kort
på sin mamma etc. En del säger
att de tittar i den varje dag och
har den som en uppslagsbok.
Göran har verkligen all anledning att vara stolt: Bilder
som under årens gång säkerligen hade gått förlorade är nu
för alltid bevarade.
27