2016­07­15
"Arvsmassan kan vi inte ändra – dock vår tarmflora" | SvD
Idagsidan
"Arvsmassan kan vi inte ändra – dock
vår tarmflora"
Om magen mår bra så mår hjärnan bra. Att många med magproblem som IBS, irritable
bowel syndrome, också mår dåligt psykiskt är inte heller särskilt överraskande. I
Örebro testas en ny metod för att lindra symtomen.
Julia König (till höger) och hennes doktorand Savanne Holster vid Örebro
universitet ansvarar för världens första studie som ska ta reda på om ett byte av
tarmflora kan hjälpa patienter med IBS och lindra både fysiska och psykiska
besvär. Foto: Tatiana Milena Marques
I Örebro pågår en forsknings-studie som ska ta reda på om en
förändring av tarmfloran både påverkar den fysiska och den psykiska
hälsan till det bättre. Julia König och hennes doktorand Savanne
Holster har låtit 16 patienter genomgå en så kallad
fekaltransplantation. Det är en dubbelblind studie så forskarna vet
inte själva vilka som fått vad. Hälften har fått en utvald blandning som
tros vara särskilt gynnsam, den andra hälften har fått tillbaka sin egen
bakterieflora.
Detta är en del av SvD:s digitala urval för dig som är
prenumerant.
PREMIUM
Hur väljer ni vilken mikrobiota som ska transplanteras?
http://www.svd.se/arvsmassan­kan­vi­inte­andra­­daremot­var­tarmflora/av/maria­carling
1/4
2016­07­15
"Arvsmassan kan vi inte ändra – dock vår tarmflora" | SvD
– Vi har en hypotes om att vissa bakterier gör mer nytta än andra. Att
ha många bakterier som producerar smörsyra är bra, det finns det
evidens för, säger Julia König.
Parallellt har patienterna fått fylla i frågeformulär om sin psykiska
hälsa.
– Vi vill fortsätta med en studie med hjärnavbildning för att se om
transplantationen av tarmbakterier påverkar hjärnan, säger Julia
König, forskarassistent vid Örebro universitet.
Örebroforskarna lär vara först i världen med att testa detta.
Resultaten från studien kommer i höst. För att få veta ännu mer om
tankarna bakom tarmbakterieforskningen ringer jag upp professor
Robert Brummer som leder forskningen i Örebro.
Hur mycket kan man förändra sin tarmflora?
– Det är svårt att säga, men man kan i alla fall ändra funktionen hos
tarmbakterierna ganska mycket, säger Robert Brummer.
Helheten är en sak, den är lite som ett fotbollslag, förklarar han.
– Men det är inte de individuella spelarna som är viktigast utan hur de
fungerar ihop. En Zlatan-bakterie gör inget genialt tarmflora-lag.
Robert Brummer, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet. Foto: UllaCarin Ekblom
I ett sammanhang kan en enda spelare ha en jättestor effekt på
helheten, men om du byter hen till ett annat lag så har det ingen effekt
alls.
Våra kroppar har runt 100 biljoner bakterier och än så länge är
funktionen hos de flesta av dem okända. Robert Brummer varnar för
att tänka alltför enkelt. Att tarmfloran har stor inverkan på psykisk
hälsa har bevisats i djurstudier, men vad gäller människor är det
http://www.svd.se/arvsmassan­kan­vi­inte­andra­­daremot­var­tarmflora/av/maria­carling
2/4
2016­07­15
"Arvsmassan kan vi inte ändra – dock vår tarmflora" | SvD
fortfarande huvudsak-ligen beskrivande studier.
Men han tycker ändå att vi ska tänka förhoppningsfullt kring det
faktum att tarmfloran är möjlig att ändra till skillnad från generna.
– Tänk att man har en viss risk för cancer. Arvsmassan kan vi inte
göra något åt, men tarmbakterierna kan vi däremot ändra på och vi
har tio gånger mer tarmbakterier än celler.
Mycket talar för att vi genom tarmfloran skulle kunna modifiera
hantering av stress, menar Robert Brummer och ger ett exempel.
Alla moderna antidepressiva mediciner har en verkan på serotonin.
95 procent av allt serotonin i kroppen finns i tarmen.
För ett antal år sedan gjorde Robert Brummer ett experiment där han
sänkte serotoninnivån hos försökspersoner under några timmar.
– Då såg man delvis att de får en annan känslighet för tarmen. Om
man blåser upp en ballong i tarmen så känner de av den mycket mer
när de har låg serotoninnivå.
Vissa patienter med IBS får antidepressiv medicin, delvis för att
ändra känsligheten för tarmen och tarmens rörelser.
– Om vissa centra i hjärnan är väldigt aktiva så hinner de inte trycka
ned signalerna från tarmen. Ger man dem mer lugn och ro så dämpas
signalerna från tarmen.
Men generellt tycks inte antidepressiva mediciner fungera mer än hos
ungefär hälften av alla som får dem.
– Inom IBS-området vet vi inte från början hos vilka patienter det
kommer att fungera. Många är inte så pigga på att ta SSRI-preparat,
men jag har också de som säger ”Varför lät du mig vänta så länge? Jag
har ett liv före och efter.”
I ett stort projekt letar man efter att hitta karakteristiken på IBSpatienterna för att se vilka som passar för vilken behandling, om det
är probiotika, antidepressiv eller antiinflammatorisk medicin eller
kbt, kognitiv beteendeterapi.
– I dag har vi bara symtom som styr, men de säger inte så mycket om
vad som är fel. För den ena beror det på inflammation, för den andra
på fel tarmflora. Eller ångest-påverkan.
Robert Brummer uttrycker sig gärna i metaforer för att förklara hur
kroppen fungerar.
– Säg att hjärnan är pianot, patienten är pianisten och tarmfloran
musiken. Om pianisten är distraherad och inte lyssnar av sitt
instrument så blir det kanske inte vacker musik. Det måste inte vara
fel på den ena eller den andra när det blir fel. Men fungerar inte
samspelet blir det inte någon riktigt bra funktion i magen. Kanske inte
http://www.svd.se/arvsmassan­kan­vi­inte­andra­­daremot­var­tarmflora/av/maria­carling
3/4
2016­07­15
"Arvsmassan kan vi inte ändra – dock vår tarmflora" | SvD
i hjärnan heller. Det är ett delikat samspel.
Maria Carling
Följ skribent
http://www.svd.se/arvsmassan­kan­vi­inte­andra­­daremot­var­tarmflora/av/maria­carling
4/4
