FACIT FINALEN GRUNDBOK
1.
1 – F DNA är den molekyl som innehåller vår arvsmassa.
2 – G En gen, ett arvsanlag, är ett avsnitt av DNA som ger upphov till ett visst
protein.
3 – H Kromosomer består av långa trådar av DNA som är hårt packade i
cellkärnan.
4 – E En dominant gen är en gen i ett genpar som är starkare och ”slår igenom”.
5 – C En vikande gen ”slår igenom” bara om båda generna i ett genpar är likadana.
6 – A En mutation är en bestående förändring av arvsmassan.
7 – B Modellorganismer används av forskarna för att studera bland annat gener.
8 – D Genterapi är en behandling där en frisk gen överförs för att ersätta en
skadad gen.
2. Alternativ B och D är korrekta.
Alternativ A är felaktigt. Pojkars könskromosomer består av X och Y och flickors av
X och X.
Alternativ C är också felaktigt. Tvåäggstvillingar har inte identiska arvsanlag, de är
inte mer genetiskt lika varandra än två syskon. Enäggstvillingar har däremot identiska
arvsanlag.
3. Den huvudsakliga uppgiften för generna i könscellerna är att föra vidare det
genetiska
arvet till nästa generation, vilket sker när en spermie befruktar en äggcell.
I kroppscellerna är generna recept för bildningen av olika proteiner och styr det
mesta som händer i cellen. När en kroppscell delar sig fördubblas arvsmassan så
att de två nya cellerna får exakt samma arvsmassa som ursprungscellen.
Könsceller bildas däremot genom reduktionsdelning. Det innebär att arvsmassan i
ursprungscellen halveras så att spermier och äggceller får 23 istället för 46
kromosomer.
4. Mutationer, dvs. bestående förändringar i arvsmassan, i spermier och äggceller
kan i samband med befruktningen föras över till nästa generation och till exempel
orsaka ärftliga sjukdomar.
Mutationer i kroppscellerna, som kan orsaka sjukdomar som cancer, kan däremot
inte föras vidare till nästa generation och är alltså inte ärftliga. I sällsynta fall
kan dock en cancersjukdom vara direkt ärftlig, dvs. den orsakas av mutationer i
könsceller som förs över till nästa generation.
5. 1 – D En äggcell från en kvinna har kromosomuppsättningen 22X.
2 – C En hudcell från en man har kromosomuppsättningen 44XY.
3 – A En spermie från en man har kromosomuppsättningen 22X eller 22Y.
4 – B En njurcell från en kvinna har kromosomuppsättningen 22XX.
6. a) Jämför med det undre korsningsschemat på s. 411. Johanna ärver ett vikande
sjukdomsanlag (”s”) från både sin mamma och sin pappa, och får därmed
genuppsättningen
”ss”, vilket i det här fallet betyder att hon drabbas av sjukdomen
cystisk fibros (den röda rutan nedtill till höger i korsningsschemat). Eftersom
sjukdomen bara bryter ut om det vikande sjukdomsanlaget finns i dubbel uppsättning
(”ss”) får i genomsnitt en fjärdedel av barnen sjukdomen. Sannolikheten,
det vill säga den statistiska risken, för att Johanna skulle få cystisk fibros
var alltså 25 procent.
b) Det räcker att ha ett friskt dominant anlag (”F”) för att sjukdomen inte ska bryta
ut, det är bara de som har det vikande sjukdomsanlaget i dubbel uppsättning
(”ss”) som drabbas. Därför var den statistiska chansen att Johanna skulle slippa
få sjukdomen 75 procent.
7. Enäggstvillingar har identiska arvsanlag och genom att jämföra enäggstvillingar
som levt i olika miljöer kan man få en uppfattning om hur stor betydelse arvet
respektive olika miljöfaktorer har för uppkomsten av olika sjukdomar. Forskare har till
exempel studerat enäggstvillingar som tidigt i livet har adopterats till olika familjer
och olika sociala miljöer. Sådan forskning har exempelvis visat att risken att senare
i livet drabbas av alkoholberoende till stor del beror på genetiska (ärftliga) faktorer,
även om miljöfaktorer också har betydelse.
8. a) Upptäckten av DNA-molekylens byggnad (som belönades med Nobelpriset i
medicin år 1962) har haft mycket stor betydelse för den genetiska forskningen.
När man vet hur en komplicerad molekyl är uppbyggd är det lättare att också
klarlägga hur den fungerar. Numera har man i detalj kartlagt en mängd kemiska
processer som sker längs DNA-molekylen och hur de olika generna fungerar.
Upptäckten av DNA-molekylens byggnad var därför en viktig grundsten för all
modern genetisk forskning.
b) Med hjälp av hybrid-DNA-teknik kan man flytta gener från människa till bakterier,
och få dessa att tillverka viktiga mänskliga hormoner, som insulin och tillväxthormon.
c) Här finns inga givna svar. En del fruktar att ökad användning av genteknik och
gentester kan bidra till att vi får ett ”elitsamhälle”, där man strävar efter någon
sorts ”genetisk perfektion”. Kanske kommer man att med genteknikens hjälp
försöka ”sortera bort” icke önskvärda egenskaper och inte bara gener som orsakar
svåra sjukdomar. Andra ser gentekniken som en möjlighet att båda förhindra
uppkomsten av och behandla svåra sjukdomar.
Hur den nya tekniken ska få användas är inte bara en fråga för forskare och politiker
utan för alla människor, och det är därför viktigt att dessa frågor diskuteras
öppet i samhället.
Mer om gentester finns i kapitlets Perspektiv.
9. Rätt svar är D. Försiktighetsprincipen gäller som just princip i många länders
miljörätt,
men det är en princip som är svår att tillämpa i verkligheten.
10. a) Här finns förstås inte heller några givna svar, eftersom olika kvinnor reagerar
på olika sätt. En del vill inte leva med den osäkerhet som den kraftigt ökade
risken innebär, och föredrar därför att för säkerhets skull operera bort brösten.
Andra kan känna sig trygga med att gå på täta kontroller så att en eventuell
cancer kan upptäckas och behandlas i tidigt skede.
b) Även här har olika kvinnor olika inställning, beroende på hur starkt man uppfattar
det hot som den ökade risken innebär. En del föredrar att behålla brösten
åtminstone så länge att de kan amma sina barn, medan andra vill att deras
bröst ska opereras bort så snabbt som möjligt.
11. 1 – D Avel är medveten korsning av djur för särskilda syften.
2 – G Jäsning är en urgammal konserveringsmetod.
3 – F Genbank är ett arkiv med exempelvis frön från arter och raser.
4 – E Vildart är ursprunget till ett husdjur eller en gröda.
5 – A GMO betyder genetiskt modifierad organism.
6 – C Skräddarsydd gröda är en genmodifierad växt, som exempelvis tål
bekämpningsmedel.
7 – B Gyllene ris är ett genmodifierat livsmedel med extra vitamininnehåll.
12. Rätt svar är B. Med genmodifiering kan man ge organismer helt nya egenskaper.
13. a) Metoderna har gjort det möjligt att förvara mat under lång tid och därmed
förbättra
överlevnadsmöjligheterna. I vissa fall har metoderna också inneburit att
maten blivit nyttigare att äta eller lättare att smälta.
b) Matbröd kan inte bakas utan jäst, surdeg eller annan mikrobiologisk hjälp.
Filmjölk, yoghurt och andra syrade mejeriprodukter hade inte funnits. Drycker
som vin och öl hade inte gått att framställa. I andra länders matkultur hade
exempelvis inte surkål funnits.
14. Rätt svar är C. Oljan skadar reningsverket samtidigt som den läcker ut i miljön.
A: Olja orsakar skador även i kraftigt utspätt tillstånd. För att kunna spä ut oljan
till ofarliga halter måste Gustav sannolikt spola hundratusentals gånger.
B: Nej, oljan bildar inget slam utan fortsätter ut i naturen.
D: Mikroorganismerna fångar upp näringsämnen, men inte tungmetaller eller
andra gifter.
15. Rätt svar är C. Genmodifiering kan få en organism att tillverka nya kemiska
ämnen.
A är ett moraliskt argument.
B är ett ekonomiskt argument.
D är ett ekonomiskt argument.
Observera att alla sorters argument är viktiga och att frågan därför inte innehåller
någon värdering i sig.
16. Ett argument för minskad användning av bekämpningsmedel är att
genmodifiering
skulle kunna göra en gröda motståndskraftig mot bekämpningsmedel. Då
kan man spruta odlingarna med detta medel och döda alla ogräs med ett enda
bekämpningsmedel, i stället för att som idag använda flera olika men svagare
sorter.
Ett argument mot minskad användning av bekämpningsmedel är att den patenterade
sammankopplingen mellan utsäde och gift gör att odlaren blir beroende av
att köpa giftet för all framtid. Och om ogräsen skulle utveckla motståndskraft mot
bekämpningsmedlen måste man senare ta till ännu fler och starkare gifter.
