Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Höstterminen
Fonologi och uttal – SÆN107G
(5,0 hp) H [ECTS: 5]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 11 – några uttalsfenomen
Hej igen!
Nu börjar vi verkligen närma oss slutet! Idag ska vi titta litet närmare på
några uttalslättnader i svenska. När man lär sig tala ett främmande språk så
är det vanligt att man är överdrivet tydlig. Sällan uttalas ord som de är
skrivna och ett för skriftspråkligt uttal kan ge ett stelt intryck. Vi uttalar till
exempel alltid orden mig och sig som [mej] och [sej] men de stavas
fortfarande mig och sig. Den stavningen kommer dock sannolikt att, så
småningom, få ge vika för en mer uttalsnära stavning. Samma sak gäller
orden de och dem som båda uttals [dom]. Kanske påskyndas utvecklingen
av att skriften har börjat konkurrera med talspråket i direkt kommunikation
(ex. SMS och e-mejl). Ofta grundar sig denna utveckling i vad vissa
kanske skulle benämna lathet. Men att inte anstränga sig i onödan kan ju
lika gärna ses som smart. Säg ordet sig som det stavas och sedan ordet sej.
[e] är en centralare vokal än [i], [g] är hårdare än [j]. Det kräver mindre av
talaren att säga sej helt enkelt. En universell regel för kommunikation är att
man inte anstränger sig mer än vad man behöver för förmedla det man vill
förmedla. Därmed finns det en rad uttalslättnader i alla språk. Idag ska vi
titta närmre på de svenska.
Uttalslättnader och andra svenska och allmänspråkliga fenomen
Språkljud är inte avgränsade självständiga enheter, utan påverkas av sin
omgivning. Denna påverkan kallas för assimilation.
1
Assimilation
Ett exempel på assimilation är att [b] lätt uttalas som [p] då efterföljande
konsonant är tonlös. Uttala orden: snabb och snabbt. Om du lyssnar på vad
du säger hör du nog att det senare ordet uttalas mer som snappt. Samma
sak gäller med, skygg – skyggt där det senare ordet uttalas skyckt. Ett annat
exempel på assimilation är när /n/ uttalas i orden annan respektive anbud. I
anbud följs dentalen /n/ av labialen /b/, n-ljudet blir därför med labialt och
liknar mer ett /m/ än ett /n/. Samma sak händer givetvis mellan ord också:
En båt blir lätt till em båt, en väg till em väg o.s.v.
Man skiljer mellan följande typer av assimilation.
Progressiv assimilation: ett språkljud påverkas av föregående
språkljud. [k] i rik uttalas längre fram än [k] i rak. Detta beror på att /i/
är en främre vokal och /a/ en bakre.
Regressiv assimilation: ett språkljud påverkas av efterkommande
språkljud: en vas uttalas ”em vas”.
Ett annat fenomen i språket är reduktionen. Med reduktion menas att
språkljud utelämnas. Om en talare skulle tala helt utan reduktion skulle det
låta väldigt stelt. Regeln är den att man anstränger sig bara så mycket som
man behöver för att bli förstådd. Ordet roligt uttalas rolit; tjänare uttalas
tjena eller på senare tid även tja, listan kan göras nästan på oändlig. Ord
som tillkommit på grund av uttalslättnader och ”slarvigt tal” är: stackare
av stav karl, lille av litle, moster av moders syster och faster av faders
syster.
Aspiration inträffar då en tonlös klusil (p, t, k) står i början på en betonad
stavelse. När man säger att en konsonant aspirerar menar man att ett litet
”h” uttalas efter den. Testa själv uttala orden: pil, kal, tom. Detta tog vi upp
i studiebrevet om klusilerna (studiebrev 5).
Svenskan har regler för hur många konsonanter som får stå efter varandra
utan att en vokal avbryter följden. I början av ett ord tillåts det inte mer än
tre konsonanter. Om ett ord inleds med tre konsonanter är alltid första
konsonanten ett ”s”. Andra konsonanter i trekonsonantsföljden är alltid en
tonlös klusil, alltså ”p”, ”t” eller ”k”. De tvåkonsonanterna som följer efter
”s” finns alltid som fristående kombination i andra ord. Exempel: ”skrika –
2
krycka. På andra ställen i ord kan det emellertid stå många konsonanter på
rad, upp till fem stycken.
Uppgift 1
Läs mera om uttalslättnader i Maria Bolanders Funktionell svensk
grammatik s. 61-62. Läs också kapitlen Olika skriftsystem samt Svenskan
och andra språk på s. 71-78 i samma bok. Besvara sedan frågorna här
nedan och skicka in dina svar till mig på [email protected]
1) Varför uttalas /g/ som /k/ i ord som högt och byggt?
2) Vårt tal innehåller mycket reduktion. Vad menas med det och varför
reducerar vi?
3) Varför heter Sveriges huvudstad Tukholma och inte Stockholm på
finska?
4) Hur är förhållandet mellan stavning och uttal i svenskan?
Uppgift 2
Läs kapitlet Den knaggliga vägen från tal till text i boken Hur låter svenskan,
ejengklien? s. 139-185. Gör testet på sidan 176 i samma bok. Facit hittar du
längre bak i boken på s. 185. Tjuvtitta inte!
Uppgift 3
Öva på att binda ihop ord, reduktion och förändringar, samt assimilation med
hjälp av cd-rom-skivan Så ska det låta.
Det här var det nästsista egentliga studiebreven. I studiebrev 12 ska vi
bekanta oss litet med regionala uttalsvarianter och dialekter och så ska jag
presentera den muntliga uppgift som ingår som ett moment i den här
kursen och som utgör 30% av slutbetyget. I studiebrev 13 hittar du sedan
övningsfrågor från gamla tentor, som du kan öva på inför den skriftliga
tentamensdelen. Hör av dig om du har några frågor.
/Maria
© Lars-Göran Johansson/Maria Riska 2014
3
