Kvinnor i Hinduismen
Katherine K. Young: Hinduism.
Kvinnor i Hinduismen
• Katherine Young delar in Hiduismen i tre perioder
där hon sedan följer kvinnans roll.
• 1. Den äldre perioden 1500 f.v.t. – 500 f.v.t.
• 2. Den klassiska och medeltida perioden 500 f.v.t. –
1800 e.v.t.
• 3. Den moderna perioden efter 1800 e.v.t.
Den äldre perioden
• Ungdomlig skönhet och andra egenskaper prisades i de
vediska texterna där det var viktigt också med kapaciteten att
bli mor.
• Bröllopsceremonierna beskrevs i Rigveda där vikten av att
vara jungfru vid bröllopet framhölls.
• Efter bröllopet framhölls kvinnans roll som hustru och mor.
Att inte ha utbildning var ett tecken på hög status för en hustru
till en brahman.
• Kvinnan tränades i vissa grundläggande ritualer i hemmet.
• Det finns gudinnor i vedaböckerna men de är relaterade till
männen som moder, dotter eller hustru.
• Kvinnans ställning i vedisk tid var ändå relativt stark.
Forts.
• Kvinnan är oren särskilt under menstruation och barnafödande.
Å andra sidan är hon dyrkad som en ren varelse som reflekterar
mannens ära och status.
• Det hierarkiska indiska kastsystemet kontrollerade kvinnans
sexualitet genom barnäktenskap, förbud för skilsmässa från
kvinnans sida, förbud mot att änkor får gifta om sig, änkan blir
stigmatiserad om hon inte går med på sati, änkebränning.
• Hindukvinnor fick i stort sett ingen utbildning, men verkade
vara nöjda med sin roll. De fick sin prestige från att vara gifta
kvinnor.
• I Aranyaka och Upanishad-texterna började tendenserna till
asketism, meditation och upplysning. Innebar att kvinnornas
ställning försämrades. Mer beroende av männen.
• Sannyasi började bli ett ideal, som bara männen fick ägna sig
åt.
• Kvinnans liv i tre faser: 1.jungfru (ung kvinna).
2. äktenskap, 3. sati eller änka.
• Kvinnan representerade för den asketiske mannen allt som var
förbjudet
Slutsatser i äldre tid – vedisk etc
• Indo-europeerna förde in en starkt patriarkalisk
struktur. Kvinnorna fick inte utbildning och kunde
inte bli asketer.
• I Brahmana- Uanishad-texterna så lade man till att
kvinnan blev en symbol för reinkarnationen och
bundenheten till den.
• Kvinnan hade knappast möjlighet att nå moksha befrielsen
Kvinnan i den klassiska och medeltida perioden
500-1800.
• Här kom att formas synen på kvinnan som gällde fram till den
moderna tiden och i viss mån fram till idag.
• Kvinnans fokus ska vara på mannen som ska vara hennes
”gud”. Detta kan ha byggt på att dottern betraktade fadern som
”gud” och överförde det till mannen.
• Kvinnan var också betraktad som en gudinna, Lakshmi, som
skulle stå för välgång i hemmet. Mannen var dock alltid
viktigare.
• ”självoffer” var utmärkande för kvinnans roll i hinduismen
under denna tid. Kvinnan offrade sina tjänster, sin mat, sitt
utseende och sin kapacitet att få barn till mannen (pati) i utbyte
mot beskydd ekonomiskt och i äktenskapet allmänt.
Forts. kvinnan i klassisk tid.
• En kvinnas religiösa verksamhet kan karakteriseras som ”patiyoga” då hon
genomförde religiösa riter som var till fördel för hennes man och barn, men
inte henne själv.
• Kvinnan dyrkade mannen som herre (pati) i hemmet och gudarna i templet
också som pati. Hon kunde delta i utövandet av Bhakti yoga genom kärlek
och hängivenhet
• Guden Ramas gemål Sita utgör ett ideal för den kvinnliga rollen. Hon är i
alla lägen lojal mot Rama.
• Giftasåldern för kvinnan blev lägre och när hon gifte sig blev hon en del av
mannens hushåll och befriade hannes egen familj från försörjnings plikten
av den unga dottern.
• En flicka kunde inte heller komma till ”himlen” (Guds närhet) utan att ha
varit gift, vilket påskyndade giftermålen.
Forts. Klassisk tid
• När mannen dör har kvinnan möjlighet att begå sati och stiga
upp på mannens begravningsbål och brännas till döds. Att begå
sati ansågs som det mest hedersamma för en änka. Hon visade
sin lojalitet in i döden.
• Änkan som inte väljer sati har en socialt mycket låg ställning.
Hon får inte gifta om sig, men hon kan ägna sig åt asketiska
övningar och erhålla en viss respekt. Generellt har hon dock en
mycket svår situation då hon blir en börda och ett hot för
familjen.
• En man kunde också bli en sannyasin och lämna kvinnan för
ett liv som asket. Kvinnan blir då en ”rituell änka” och får en
svår roll. En del kvinnor kan leva med mannen i askes, men
bara om mannen tillåter henne att tjäna honom.
Oberoende kvinnor
• I de högre kasterna kunde inte kvinnan ha mycket oberoende.
Hon var hänvisad till hemmet.
• I Shudra-kasten kunde hon vara mer oberoende eftersom hon
också behövdes i arbetet.
• I den tantriska religionen var kvinnan mera oberoende och
accepterad och kunde t o m vara religiös lärare, även om hon
ofta bara utnyttjades i sexuella ritualer. Kvinnan skulle dock
behandlas med respekt.
• Kurtisanerna vid hoven kunde också ha en mera självständig
position.
Den moderna tiden 1800• Kvinnan har fått en bättre ställning under den moderna tiden, men det går
långsamt. Under brittiskt styre genomfördes en del reformer för kvinnan.
Sati förbjöds på 1800-talet, men förekommer ibland fortfarande. Änkor fick
också tillåtelse att gifta om sig på 1800-talet.
• Gandhi gav i sin rörelse kvinnorna en mera likställd roll. De hade i hans
ashram en bättre ställning och de uppmuntrades att bilda grupper för att
genomföra reformer för att förbättra kvinnans ställning ute på landsbygden.
• Det har gjorts reformer för kvinnans mer likställighet i den nya indiska
staten 1947. Det ska inte förekomma någon diskriminering p g a kön.
• Det finns en del exempel på kvinnliga gurus idag och att kvinnan har större
möjlighet att nå moksha, bl a för att hon har också möjlighet att studera
sanskrit.
• I arbetslivet har efter Sharmas boks tillkomst skett en vidare utjämning i det
moderna it-samhället där kvinnan har större möjligheter och en ny
medelklass håller på att uppstå med förvärvsarbetande kvinnor.
