Kommunikation
och interaktion
Utgångspunkter
Arkeologiskt material:
• Föremål funna i andra geografiska sammanhang än där
dessa föremål vanligen förekommer.
• Föremål inspirerade av material från andra regioner
• Föremål direkt kopplade till resande: skepp, vagnar,
vägar
• Ikonografi
Skriftliga källor:
• Reseskildringar
• Historiska berättelser (i text och bild)
• Administrativa dokument: handel, utbyten, transaktioner
Vetenskapliga hjälpmedel:
• Analys av keramik, ben och andra föremål
Resandets/rörelsens ikonografi
Vägar
Mykene som centralort för vägsystem i Argolis med omnejd.
Blandekonomi
Handel kan vara mycket mångskiftande:
• Handel i närområdet, exempel:
– Specialister byter tjänster, varor
– Marknadsdag i stan med varor från landet
• Långdistanshandel kan passera flera led, innan det
konsumeras och därför ha ingått både i bytes- och
marknadsekonomi
• Prestigegods rör sig ofta som gåvor
• Under bronsåldern troligen fokus på byteshandel
Olika former
Down-the-line
Olika handelsmän och kan ta olika former i varje led
Direkt handel
Marknadscentrum
Kontaktnätverk under neolitisk tid
Det första jordbruket 9000-7000 f.Kr.
Sjöfart: Ulu Burun
sen bronsålder, 1300-tal f.Kr.
•
•
•
•
Koppar: 475 oxhudstackor
Råmaterial: tenn, glas, ben, elfenben
Föremål från Egypten, Levanten, Cypern, Grekland….
Vikter och mycket annat
pärlor
guldkärl
bronsvikt
stenankare
Keramik från Cypern
Sjöfart: Ulu Burun
sen bronsålder, 1300-tal f.Kr.
Bland de identifierade föremålen från skeppet på Ulu Burun finns:
475 koppartackor som tillsammans väger tio ton; ett ton tenntackor; 149
kaananitiska transportamforor (många fyllda med ett slags terpentin från
pistaschträd, några med oliver och en med glaspärlor); 175 kobolt- och lavendelblå
glastackor; egyptiska och kaananisitiska smycken; afrikanskt grenadilleträ; hela och
delar av elefantbetar och ett dussintal tänder från flodhästar; sköldpadds- och
snäckskal, samt strutsägg; cypriotisk keramik och oljelampor;
brons- och kopparkärl; två ankformade skrin i elfenben och en trumpet; bärnsten
från Baltikum och ädelstenar i agat och karneol; kvarts, guld, silver och fajans; en
guldskarabé med drottning Nefertitis kartouch; pil- och spjutspetsar, samt
stridsklubbor, dolkar och en holkyxa; del av en rustning och fyra svärd av olika
typer; skäror, prylar och borrar; en såg, en tång, mejslar, en plogbill, slipstenar; pärlor
129 vikter för vågar; mandlar, pinjenötter, fikon, oliver, vindruvor; safflor (en tistel
för färgsättning av mat), kummin, sumak (ett slags bär), koriander och
granatäpplen
guldkärl
Båten representerade med sina fynd en flytande basar!
stenankare
Keramik från Cypern
Egypten – Punt
Punt var en viktig handelstation
någonstans kring södra Röda havet.
Egyptiska expeditioner till landet Punt
är kända från 2000-talet f. Kr.
Eftersökta handelsvaror var:
Guld, rökelse, African blackwood,
elfenben, ebenholts, slavar, vilda djur.
Mest känd är expeditionen under farao
Hatschepsuts (1479-1457 f.Kr.) nionde
regeringsår och information finns
bevarad i drottningens gravmonument
i Deir el-Bahri.
Egeiska maktförhållanden
• En generell förskjutning över tid mellan olika
områden under den egeiska bronsåldern:
– Tidig bronsålder (FN-TB II): de cykladiska öarna
– Mellersta bronsåldern (TB III-SBI: minoiska Kreta
– Sen bronsålder (SB II-III): mykenska fastlandet
• Olika områden styrande i handeln och
upprätthållande av överregionala kontaktnätverk
Tidig bronsålder - Öarna
• Tidigt utvecklad skeppsfart och lokala
skeppsbyggen (stort symbolvärde tyder på dess
centrala roll i de cykladiska samhällena)
•
Synliga exporter:
- Naturresurser: obsidian (Melos), koppar
(Kythnos), silver, bly (Siphnos), marmor (Naxos,
Paros)
- Marmorföremål: figuriner, pyxis, andra kärl
- Viss keramik
• Geografiska/kulturella gråzoner: Attika, norra Kreta
Tidig bronsålder - Öarna
Skiftande
intresseområden under
tidig bronsålder utifrån
ett cykladiskt perspektiv
Flaska Kampos-typ TCI/II
Haghia Photia
Haghia Photia
• 90% av keramiken av cykladisk typ
• Tydliga likheter i gravtyp och fynd med Agrilia på Ano
Kouphonisi (centrala Cykladerna)
• Datering: sent EH I (Kamposgruppen)
1.
2.
3.
4.
Lokalbor som importerar cykladiskt tillverkade föremål och imiterar
sedvänjor.
Lokalbor som imiterar cykladisk keramik och sedvänjor.
Cykladiska kolonisatörer importerar cykladiska föremål och fortsätter sina
sedvänjor.
Cykladiska kolonisatörer tillverkar cykladiska objekt lokalt och fortsätter
sina sedvänjor.
• En tillhörande bosättning har inte hittats!
Sent TB II – ”Antolian Trade Network”
Ny keramik (drejad), befästningar, tennhandel?
Mellersta bronsåldern - Kreta
•Begynnande aktiv handel från TM III, expansion från MM I,
blomstringstid under MM III-SM I
•Sökande efter:
- Råvaror: silver och koppar från Laurion; tenn; elfenben etc.
- Nya landområden (överbefolkning?)
- Handelsstationer för att lättare kontrollera handel
• Exportvaror: oliver, oljor, vin, kryddor, örter, keramik (Kamares),
ulltextiler, purpur-pigment (Murexsnäckan)
•Den minoiska thalassokratin – minoernas herrvälde över det egeiska
havet
•Omfattande kontakter även österut, men troligen som mer passiv
partner.
Mellersta bronsåldern - Kreta
Cypern
Den minoiska thalassokratin
Omtalas i historiska källor från 700-talet f.Kr. och framåt, relateras till den
mytiska kung Minos och hans erövringar.
Stark minoisering av öarna tydlig under MM III-LM IB, t.o.m 1450 f.Kr.: fresker,
Linear A, sigill, kultföremål, arkitektur, men även kokkärl och förvaringskärl
Akrotiri (Thera)
Keftiu – Kreta?
Den första externa referensen till Kreta (eller södra egeiska havet
generellt), känt från tidiga mellersta riket i Egypten. De flesta egyptiska
objekt på Kreta från SM IB, dvs 18 dyn (Tutmosis III, Amenhotep II).
Kopior av väggmålningar från Rekhmires grav, Thebe, Egypten, 1400-tal f.Kr.
Inte bara
fredlig handel
Fångna Keftiu
(kretensare?) under
Ramses II, 1200-tal f.Kr.
Imitation eller emulering
Sistrum, från Archanes, den sk Skördevasen, och i egyptisk kontext
Distribution av eginetisk keramik
Minoiska influenser på fastlandet
Sen bronsålder – mykenska fastlandet
- Ingen större aktivitet i den egeiska sfären under tidig
mykensk tid (men istället intressen in Italien)
- Tar aktivt intresse i egeiska världen efter de minoiska
palatsens nedgång, fr.o.m. SH II, och full expansion
under SH III
- Exportvaror: textiler, parfymerade oljor
- Omfattande mykenskt inflytande i hela den egeiska
världen och längre österut.
Sen bronsålder - Fastlandet
Ahhiyawa
Omnämnt i hettitiska källor från ca 1400 f.Kr. som en region väster om
hettiterna, troligen Anatoliens västkust och kustnära öar. Koppling till
staden Millawanda (Miletos). Handelspartner och motståndare. Möjligt att
koppla till förstörelsen av Troja VIIa (dvs. det troligaste homeriska Troja)?
ku-pi-ri-jo – Cypern
•
Omnämnt i Linear B
• Specialproduktion av keramik för export – finns
framförallt representerat i gravar:
• Alabastron, bygelkannor, flaskor – kärl för
parfymerade oljor
• Även större kärl (”piriform jar”, krater) och koppar
Egypten/Amarna - Mykene
Kartouche med Amenhotep
IIIs (1391-1353 f.Kr.) namn,
från Kultcentret i Mykene.
Amarna var Akenathons
huvudstad (Amenhotep den
IIIs son), känt bl.a. för
Amarnabreven.
Egypten
Statybas från Amenhotep IIIs begravningstempel i Kom elHetan, Thebe. Listar en rad av platser i den egeiska världen:
Knossos, Phaistos, Amnissos, Kydonia (Chania), Kythera,
Messenien, Nauplion, Mykene, Troja
SH IIIC – migrationer?
Många av de mykenska palatsen förstörs omkring
1200 f.Kr. och palatsekonomierna avvecklas.
Samhällsstrukturen tycks förändras och
befolkningen/antalet bosättningar minskar, möjligen
delvis på grund av utvandring från det mykenska
centralområdet. Möjliga nya bosättningar:
• Perati (Attika), Ialysos (Rhodos), Emporion (Chios),
Cypern
Prestigeekonomier
• Föremål eller handlingar som genererar prestige finns
nog att finna i de allra flesta samhällen.
• Förutsättning: en basekonomi som ger ett överskott att
nyttjas inom andra områden
• Vad kännetecknar då en prestigeekonomi?
Politisk och ekonomisk centralisering
Hög grad av specialisering
Prestige(föremål) som ett maktmedel
Prestige(föremål) har en central funktion i
samhällsstrukturen
Prestigeideologier
Hur definieras och används prestige/status i olika kulturer?
Vad säger det om samhällsorganisationen?
Prestigeföremål från schaktgravarna i Mykene, Grekland
Socialt och politiskt kapital
Kapital för att underhålla politisk makt:
•Mänskliga resurser (arbetskraft, anhängare)
•Materiella resurser (jordbruksöverskott, råvaror,
prestigeföremål)
•Ideologi (tankesystem där makt förklaras)
•Symboler (riktar uppmärksamhet mot det väsentliga)
•Information (”kunskap är makt”)
De tre sista punkterna är främst idémässiga konstruktioner som
erbjuder legitimitet åt politiskt handlande
Socialt och politiskt kapital
Några infallsvinklar i en arkeologisk undersökning av politisk
centralisering:
•Ekonomi – grad av centralisering
•Bosättningsmönster och hierarkier
•Form och spridning av arkitektur
•Grad av specialisering
•Tillgängliga materiella resurser
•Kanalisering och användning av materiella resurser (individ, släkt,
område)
•Innehåll, riktning och omfattning av utbyte (handel)
•Ikonografiska temata
Hur upprätthålls och legitimeras normer och förordningar?
Redistribution
enligt mykensk
modell.
=
Ackumulering av
prestige och
allianser
American Journal of Archaeology 115:2.
Hur ser förhållandet ut mellan (jämnbördiga) ledare?
”Peer polity interaction”
- ett begrepp som omfattar totaliteten av interaktion
mellan självständiga socio-politiska enheter, och
därmed inbegriper varierande aspekter på denna
interaktion: imitation, emulering, tävlan, krigföring och
utbyte av materiell kultur och information.
- betydelsefull för utvecklingen av samhällsstrukturer
- skulle kunna kopplas till heterarkier snarare än
institutionaliserade hierarkier
Imitation – emulering
Hur ser förhållandet ut mellan (jämnbördiga) ledare?
Gåvoekonomi - tributsystem
Kungen av Israel ger tribut till den assyriska kungen Shalmaneser III (cirka 827 f.Kr.)
Organisation
•
•
•
•
•
Statskontrollerad handel eller självständiga handelsmän?
Både kungliga laster och privata initiativ?
Emulation eller imitation?
Kulturell eller demisk diffusion?
Olika typer av migration? Enstaka människor, hela grupper?
Många frågor och det tillgängliga materialet ger bara bitvis
information vilket leder till många diskussioner och ibland
heta debatter.
Hög kopplingsgrad
Sårbarhet
Politisk och socio-ekonomisk centralisering innebär
ett beroendeförhållande – personlig och samhällelig.
Förändrade omständigheter någonstans i nätverket
kan skapa instabilitet generellt.
Prestige fungerar bara så länge samhället uppfattar
den och en ideologi finns som upprätthåller den.
Möjlighet till förändring finns inbyggt i systemet.
