KULTURMILJÖUTREDNING OSTBRICKAN 2, LINKÖPING UTKAST TILL SAMRÅD, 2016-10-31 DENNA KULTURHISTORISKA UTREDNING ÄR FRAMTAGEN AV TYRÉNS AB Medverkande: Jennifer Magnusson Jonas Sundvall Martin Lagergren INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND4 METOD4 AVGRÄNSNING5 FÖRUTSÄTTNINGAR 6 HISTORIK 7 STADEN8 NÄROMRÅDET10 KVARTERET14 NULÄGE 17 STADEN18 NÄROMRÅDET20 KVARTERET24 KULTURVÄRDEN VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG KÄNSLIGHET- OCH TÅLIGHETSANALYS 37 39 40 REKOMMENDATIONER 43 KÄLLOR 44 INLEDNING BAKGRUND METOD Inför detaljplanering som prövar förtätning inom kvarteret Ostbrickan i stadsdelen Ryd har Linköpings kommun efterfrågat en kulturmiljöutredning. Tyréns AB har fått i uppdrag av fastighetsägaren Victoria Park att ta fram denna utredning. Utredningen tar stöd i Riksantikvarieämbetets plattform Kulturhistorisk värdering och urval (2015). Plattformen stöder ett arbetssätt med olika delmoment som syftar till att ge tydlighet, transparens och motivering till de beslut som fattas i värderings- och urvalsprocessen. A)BESKRIVANDE SYFTE I det beskrivande delmomentet sker inventering och beskrivning av de kulturhistoriska värden som återspeglas. Utredningen ska bidra med kunskap om stadsdelen Ryd i allmänhet och kvarteret Ostbrickan i synnerhet. Genom att undersöka vilka faktorer som påverkade stadsdelens planering kan Ostbrickan och Ryd sättas in i ett kulturhistoriskt sammanhang. Utifrån det identifieras och definieras bebyggelsens kulturvärden och kulturmiljökvalitéer. Svarar på frågorna: VAD HAR HÄNT? VAD FINNS? VAD ÅTERSPEGLAS? En viktig del i den kulturhistoriska utredningen är att ta fram rekommendationer för en framtida förvaltning och utveckling. Rekommendationer återfinns på sida. 43. B)ANALYSERANDE I det analyserande delmomentet görs den egentliga värderingen, vilka värden finns och i vilken hög grad återspeglas de ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Svarar på frågorna: VILKA ÄR VÄRDENA? VILKA ÄR DE HÖGA VÄRDENA? Meningen är att utredningens resultat ska integreras i fastighetsägarens utvecklingsplaner för området. C)PLANERANDE I det planerande delmomentet förs en prioritering och planering, med avseende på eventuella hot och förutsättningar för bevarandet och utvecklingen av de kulturhistoriska värdena. Svarar på frågorna: VAD KRÄVS? VAD ÄR MÖJLIGT? D)BESLUTANDE I det sista delmomentet beslutande sker val av styrmedel. 4 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING • regelverk & bestämmelser • finansieringsformer • åtgärder för vård- och utveckling • kommunikationsinsatser samt • metoder för uppföljning och utvärdering Svarar på frågorna: VAD SKA GÖRAS? HUR SKA DET GÖRAS? Vid den kulturhistoriska värderingen av Ostbrickan 2 har plattformens två första delmoment, det beskrivande och det analyserande, tillämpats. Historik och nulägesbeskrivning utgör det beskrivande momentet. Det analyserande momentet kommer in i kapitlet där områdets kulturvärden och värdebärande karaktärsdrag presenteras. Det planerande momentet aktualiseras till viss del i rapporten då rekommendationer för en framtida utveckling av området presenteras. Plattformen öppnar även för ett socialt och ekonomiskt perspektiv men i denna utredning har endast det kulturhistoriska perspektivet utretts. EN G EVÄ ING T LYT G AVGRÄNSNING Vårt huvudsakliga undersökningsområde utgörs av kv. Ostbrickan 2 som är markerat med heldragen linje. Den gråmarkerade zonen närmast Rydsvägen ingår inte i det nu aktuella detaljplanearbetet. Denna del av fastigheten kommer att planläggas med ny detaljplan i samband med området kring Malmslättsvägen. D RY N GE SVÄ Vi har i utredningen även gjort utblickar tilll övriga Ryd för att placera Ostbrickan i sitt sammanhang. Detta område avgränsas av Rydsvägen, söder och väster om Ryds bostadsbebyggelse. Vidare ramas området in genom Glyttingevägen, norr om småhusområdet och i öster av Rydskogen. Detta område markeras med streckad linje på illustrationen. I utredningen har begränsade jämförelsestudier även gjorts med andra samtida områden i Linköping. N GE OR T RD LLÉ SA RYD MÅ Ä PSV ÄGEN RYDSV GEN TTSVÄ SLÄ MALM OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 5 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖVERSIKTSPLAN FÖR LINKÖPING Översiktsplan för Linköping antogs i juni 2010. I planen anges att bebyggelsekompletteringar ska göras inom eller i direkt anslutning till den befintliga staden. Kulturhistoriska miljöer ses som en stor tillgång och särskild hänsyn ska tas i samband med bedömningar av förtätningsprojekt. Moderna tillägg ska hålla hög kvalitet. I samband med planering för förtätning ska utredningar om lämpligheten sett till kulturvärden göras. Inom stadsdelen Ryd är Ryds centrum och allé (område 33) utpekad som kulturhistoriskt värdefull miljö liksom de s.k. KB-villorna vid Hedbornsgatan (område 34). Den värdefulla miljön Ryds centrum och allé ingår delvis i utredningsområdet för denna kulturmiljöutredning. Allén är belägen inom fastigheten Ostbrickan 2. Gällande detaljplan. Bostadsbebyggelsens utbredning är reglerad genom zoner med s.k. prickmark, mark som inte får bebyggas. En obebyggd barriärzon längs Malmslättsvägen och Rydsvägen var nödvändig för att klara samtidens krav från hälsovårdande myndigheter. Stadsdelscentra likt i Ryd ska enligt översiktsplanen finnas kvar och utvecklas. Parker ska enligt översiktsplanen utvecklas och vara trygga. Rydsskogen är kategoriserad som strövområde och utpekad som mycket värdefullt park- och naturområde. Kopplingen till Vallaskogen är ett utpekat värdefullt stråk. Mellan Ryd och universitetet, på båda sidor av Malmslättsvägen, ska enligt översiktsplanen ny bostads- och verksamhetsbebyggelse lokaliseras. Med anledning av detta projekt ingår inte de södra delarna av Ostbrickan 2 i utredningsområdet, se kapitlet Avgränsningar. GÄLLANDE PLAN Gällande stadsplan SPL 461 (laga kraft 1967) togs fram inför utbyggnad av område C i Ryd. Planen meddelar inget skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 6 ÖVRIGT Planeringsunderlaget Stadskaraktärer - en studie av bostadsmiljöer i Linköping (framtaget år 2006 av K E Nyberg Arkitektkontor tillsammans med Linköpings kommun) har ett urval av stadsdelar med särskilt höga kvaliteter gjorts. Urval och avgränsningar är gjorda med avseende på planmönster och i huvudsak väl bibehållna arkitektoniska kvaliteter. En av de utpekade miljöerna är Stadsdelen Ryds första utbyggnadsetapp i södra delen (område 41), kompletterad med centrumområdet med butiker,skolor, förskola, servicehus, kyrka mm. Det utpekade området utgörs följaktligen av kvarteret Ostbrickan och de intilliggande offentliga miljöerna. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING I dokumentet Omfattning Kulturmiljöutredning Ostbrickan 2 Ryd (2016-06-26) beskrivs Ryd av Linköpings kommun, stadsantikvarien, som Linköpings mest kompletta och komplexa miljonprogramsstadsdel. HISTORIK OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 7 STADEN AB STÅNGÅSTADEN Allmännyttiga bostadsbolaget AB Stångåstaden är ett av landets största bostadsbolag. Beståndet uppgår till ca 18500 lägenheter men har varit över 19000 innan delar, däribland Ostbrickan, avyttrats. Bolaget räknar sin historik tillbaka till 1942, då under namnet Råbergahus. 1948 bytte bolaget namn till AB Stångåstaden. Stångåstaden var mycket aktivt i efterkrigstidens utbyggnad av Linköping. Den obrutna befolkningstillväxten och etablerandet av universitetet innebar att det fanns stora behov att fylla. Studentbostäderna och byggnaderna i Gamla Linköping förvaltas idag av dotterbolag. LINKÖPING PÅ 1960-TALET OBALANSERAD EXPANSION Vid 1960-talets mitt, när planeringen av den nya stadsdelen Ryd pågick, författades Generalplan för Linköping (utgiven 1967). Här formulerades stadens strategier för utvecklingen fram till år 1990. I planen konstaterades att Linköping upplevt en kraftig expansion under 1930-, 40- och 50-talen, Tillväxten var betydligt större än Norrköpings men även gentemot snittet för landets städer. Inflyttningen var betydande. Liksom många andra städer såg Linköping med tillförsikt på framtiden och prognosticerade en framtid med kraftig stadstillväxt. E4 höll på att realiseras. Universitetet skulle etableras. Man förutsåg även en fortsatt industriell expansion. FUNKTIONSUPPDELNING I STADSLANDSKAPET Utbyggnaden hade koncentrerats längs Stångån med följd att staden fick en allt större utsträckning nordväst-sydost. Flygflottiljen F3 och SAAB:s flygfält med kraftiga bullermattor var huvudorsaken till denna ”obalans” men även försvarsmaktens kasern- och övningsområden påverkade bebyggelseutvecklingens utbredning. Stadsutvecklingen förutsattes ske i etapper genom att medelstora bostadsområdesgrupper med tillhörande skola och kommersiell service mm skulle tillföras stadskroppen efter behov. Man ville dock helst se en samordning mellan lokalisering av nya arbetsplatser och bostadsområden för att undvika onödig trafik. Ringleder skulle avgränsa stadsdelsgrupperna. Saab var vid tiden mycket expansivt och helt dominerande inom industrin. Andra stora arbetsgivare var regionsjukhuset och de militära verksamheterna. Detaljhandeln hade en påbörjad strukturförändring från småbutiker till större enheter. Industriområden kunde dock gärna byggas avskilt så att störningarna för resten av staden minimerades. Platta markavsnitt var lämpliga för denna i huvudsak låga bebyggelse med stora behov av upplagsområden och parkering. SANERING OCH TILLVÄXT Genom sanering av äldre bebyggelse glesades befolkningen i centrala staden ut. Den utvecklingen förutsatte man skulle fortsätta i oförminskad skala. 1965 fanns ännu ett stort lägenhetsbestånd som inte kunde karaktäriseras som modernt utan hade låg standard. Nya lägenheter producerades i allt högre utsträckning i stora flerfamiljshus. Tidigare hade små hus med 2-9 lägenheter haft en betydande roll men i stort sett ingen nyproduktion skedde längre i denna kategori. Stora lägenheter, framförallt 3 ROK var på stark frammarsch. Trångboddheten minskade undan för undan men sågs icke desto mindre som ett stort problem. 8 Saab 35 Draken vid Stångebro i centrala Linköping. Bildkälla: Wikipedia Bostadsområden skulle vara tydligt åtskilda från industrierna genom tex parkstråk. Boende i småhus skulle ha högst 1200 m till högstadieskola och service, boende i flerfamiljshus 800 m. Ett tätt nät av idrottsanläggningar och lekplatser skulle etableras. Trafikdifferentierng var en självklarhet, gångvägar fick inte korsa viktiga trafikleder i plan. STUDENTBOSTÄDER - ETT NYTT BEHOV Staten intresserade sig alltmer för studentbostadsfrågan på 1960-talet och produktionen blev intensiv i universitetsstäderna. För Linköping såg planerarna ett behov av ca 7000 studentlägenheter som helst skulle ligga nära universitetets olika delar. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Bild från 1967 över SAAB:s anläggning i linköping. Bildkälla: Saabhistory.com Flygfoto över Rydområdet 1961 innan exploateringen. Notera det kala, vegetationslösa landskapet som präglades av åkermarker. De idag kvarvarande byggnaderna, mangårdsbyggnaden och spannmålasmagasinet som tillhörde Ryds herrgård, är inringade på kartan. Övriga ekonomibyggnader tillhörande gården revs i samband med utbyggnaden av Ryd i slutet av 1960-talet. Idrottsanläggningen i väster och koloniområdet söder om Ryd fanns på platsen innan exploateringen. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 9 NÄROMRÅDET RYD Stadsdelen Ryd är belägen väster om centrala Linköping. Ryds bebyggelsehistoria startade i början av medeltiden med Ryds Gård, som då tillhörde den katolska kyrkan. På 1500-talet drog Gustav Vasa in gården till kronan som ägde den fram till år 1629. På 1700-talet tillkom mangårdsbyggnaden, som finns på platsen än idag och som idag används som studentlokal. Omkring 1760 byggdes det timrade spannmålsmagasin som på 1970-talet byggdes om till Mikaelskyrkan och idag utgör Ryds församlingskyrka. Även klockstapeln tillkom på 1970-talet. Bostadsbristen i Linköping var kritisk under efterkrigstiden, liksom i många andra städer runt om i landet. Det var inte ovanligt att flera personer fick trängas i en enrumslägenhet, som saknade faciliteter så som varmvatten och toalett i lägenheten. Behovet av nya bostäder var därför brådskande, något som det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden, bildat 1942, skulle råda bot på. Under 1950-talet byggde Stångåstaden, ett stort antal bostäder i centrala Linköping. På 1960-talet började staden köpa upp gårdar i ytterområdena med avsikt att expandera staden och lindra bostadsbristen. Till dessa områden hörde bland annat Skäggetorp, Ryd, Berga och Ekholmen, som alla skulle byggas ut under miljonprogrammets era. Exploateringen av Ryd började således planeras först på 1960-talet, innan dess bestod området enbart av åkermarker. Anläggandet av Rydsområdet stod emellertid i beroende till den planerade omläggningen av det militära flygfältet Malmens start- och landningsbanor. När Malmens flygbanor lades om från västöstlig till nordsydlig riktning, blev det möjligt att bebygga området österut, väster om centrala Linköping. Omläggningen innebar att Rydsområdet nu kunde bebyggas med bostäder och vid Valla gård, söder om Ryd, blev det möjligt att anlägga ett universitetsområde. 10 Mangårdsbyggnaden tillhörande Ryds herrgård uppfördes på 1700-talet. Bildkälla: Okänd. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Mikaelskyrkan på 1970-talet. I vänstra hörnet syns delområde B som började byggas ut 1970. Bakom kyrkan skymtas Nya Rydskolan och det stora parkområdet och Rydskogen i bakgrunden. Bildkälla: Svenska Kyrkan. RYD OCH GENERALPLANEN Generalplanen för Linköping från 1967 började utarbetas redan på 1950-talet då en generalplanskommitté tillsattes 1954. Ordförande för kommittén var byggnadsnämndens ordförande, som mellan 1954-61 var Lennart Sjöberg och från 1951, Gustav Åkerberg. Generalkommitténs huvudsakliga konsult var arkitekten Fred Forbat från Eglers Stadsplanebyrå, Stockholm. Utformningen av generalplanen skedde således inom staden i samarbete med Forbat och hans kollegor på Eglers. Utbyggnaden av stadsdelen Ryd var en del av Generalplanen och i planen går att läsa att ” … enligt utbyggnadsplanen fram till år 1975 fullbordas i stadens nordvästra delar hela Ryd … ” Fred Forbat, hade dessutom förordat ett studentbostadsområde i Ryd där cirka 2000 studenter skulle beredas bostäder. ”De föreslagna studentbostadsområdena grupperas här utefter gamla Kalmarvägen i söder som efter att ha fått karaktären av ett internt trafikstråk, fortsätter norr om Malmslättsvägen jämsides med Ryds Allé förbi en mindre studentbostadsgrupp fram till Ryds Centrum och till en stor studentbostadsgrupp norr därom.” Den populära Rydsskogen skulle bli ett allt viktigare strövområde enligt generalplanen. FRED FORBAT Alfred “Fred” Forbat (1897-1972) var en ungerskfödd arkitekt och en av de främsta stadsplanerarna under sin tid både nationellt och internationell. Direkt efter Forbats arkitektexamen i München fick han anställning på Walter Gropius välkända arkitektkontor i Weimar. Han hade där stort utbyte med Bauhausskolan, bland annat fick han i uppdrag att rita ett helt bostadsområde i östra delen av Weimar, som på grund av det ekonomiska läget aldrig genomfördes. Det skulle istället bli Forbats första bidrag till Bauhausutställningen 1923. Forbat öppnade senare ett eget arkitektkontor i Berlin och ägnade sig framförallt åt bostadsbyggande i större skala. Forbat återvände till sin hemstad i Ungern efter att ha arbetat både i Ryssland och i Grekland under en period. Han beslutade sig för att lämna landet under andra världskriget och emigrerade istället till Sverige med hjälp av sin vän funktionalisten Uno Åhren. Under sin yrkesverksamma tid i Sverige arbetade Forbat bland annat på HSB och Eglers Stadsplanebyrå och förutom för Linköping utformade han generalplaner för Skövde, Landskrona och Sölvesborg. Stadsdelen Ryd markerat på generalplanen för Linköping 1967. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 11 1961 1978 2015 EXPLOATERINGEN AV RYD Ryd började byggas 1966 och 1974 färdigställdes stadsdelen i sin helhet. I jämförelse med flertalet av de liknande, samtida områden som byggdes ut i Linköping var Ryd ett av de tidsmässigt mest koncentrerade områdena. Ryd planerades som ett område för cirka 10 000 invånare och skulle bli en självförsörjande enhet i den mån att det skulle finnas både vanliga bostäder och studentbostäder, grundskola och en centrumanläggning. Ambitionen för Rydsområdet var hög och 1962 utlystes en allmän stadsplanetävling för utformningen av området. Målet var att dispositionsplanen skulle vara fastställd senast 1 juli 1964. På grund av flygsäkerhetsskäl krävde flygvapnet att särskilda byggnadsrestriktioner tillämpades för Ryd. Det var därför inte möjligt att bygga för högt på grund av den gamla flygbanan, som fortfarande fungerade som reservbana. Även markförhållandena påverkade vilken byggnadstyp som var möjlig att uppföra. Den mjuka, leriga jordbruksmarken innebar att man tvingades anlägga husen på betongplattor för att undslippa pålning. Våningshöjden begränsades även till två våningsplan, utan källare. 12 Den låga bebyggelsen i Ryd var sålunda inte i första hand en arkitektonisk idé. 1963 avbröts arkitekttävlingen på inrådan av stadens planarkitekt Bernt Nordberg. Nordberg menade att tidsbristen var ytterst besvärande och förordade att planen skulle utformas av en enskild konsultfirma. För utformningen av Ryds stadsplan anlitades därför Vattenbyggnadsbyrån (VBB) i Stockholm, under ledning av Gunnar Lindman. Område A, beläget i norra delen av Ryd, var det enda området som utgjordes av småhus. Området bebyggdes delvis med så kallade KB-villor, en form av kedjehus med flexibel planlösning uppförda som totalentreprenad av det lokala byggbolaget Kvissberg & Bäckström AB (KB-bygg). KB-villorna som stod klara 1971 är enligt Linköpings Översiktsplan “Linköpingspecifika och äger ett stort lokalhistoriskt intresse”. Resterande villor inom delområdet uppfördes i egen regi. RYDS DELOMRÅDEN Område B, C och D bebyggdes med majoriteten av flerbostadshus i två våningsplan utan källare. Ryd delades in i flera mindre delområden: A-F , som alla utom småhusområdet i delområde A, uppfördes av det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden AB. Stångåstaden stod således bakom samtliga flerbostadshus som uppfördes i Rydsområdet. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING För både område C och B anlitades arkitektbyrån Arton arkitekter från Helsingborg. Områdena fick därmed också en liknande utformning med tvåvåningshus i tegel med takband och midjeband av träpanel. Område B påbörjades 1970, fyra år efter att område C började byggas ut. För utformningen av Område D som började byggas ut 1967 anlitades SAR Audun Stockland från Göteborg. Husen grupperades på samma vis som område C med 17 meter mellan husen och indragna parkeringsplatser. Längs med infarten mot Ryds centum placerades även nio punkthus i tre våningsplan, vilka placerades i grupper om tre. Denna avvikande hustyp användes för att den lämpade sig bättre för smålägenheter som koncenterades hit, men även för att skapa en bättre inramning mot Ryds centrum. Studentbostäderna förlades till område E (1966) och F (1967) och utformades av arkitekterna Höjer och Ljungqvist i Stockholm (nuvarande Origo arkitekter). Studentbostäderna gavs något varierad utformning områdena sinsemellan i fråga om struktur, våningsantal och gestaltning. Utöver bostadsbebyggelsen i Ryd anlades även ett stadsdelscentrum i sydväst mitt bestående av butiker, vårdcentral, tandläkare, äldreomsorg m.m. Uppraget att utföra centrumanläggningen tilldelades, liksom studentbostäderna, Stockholmsarkitkeerna Höjer och Ljungqvist. Anläggningen stod klar 1972. Öster om Ryds centrum intill kyrkan förlades skola och fritids. Här anlades även ett större grönområde med parkstråk och idrottsområde med angränsning till Rydskogen i öst. Ryds olika delområden utmarkerade på en situationsplan från planeringsstadiet. GUNNAR LINDMAN OCH VATTENBYGGNADSBYRÅN VBB Gunnar Lindman (1912-2000) var en av de mest inflytelserika stadsplanerarna i Sverige under efterkrigstiden. Han var arkitekt, utbildad vid KTH och Konsthögskolan, och kom tidigt in på planerarbanan. Som stadsplanechef i Malmö 1946-56 var han med om en omfattande utbyggnad av folkhemmets Malmö. Han drev där en linje att bygga staden tätt med cykelavstånd mellan de olika delarna av staden – en linje som var en tydlig kontrast till det byggande av solitära, glesa grannskapsstadsdelar som genomfördes i Göteborg och Stockholm. Lindman arbetade vid Vattenbyggnadsbyrån VBB 1944-46 och 195777. Byrån var oerhört inflytelserik i svensk arkitektur och planering under 1950- och 60-talen, främst tack vare Sune Lindström och Gunnar Lindman. Planuppdragen omfattade såväl regionplaner som konkreta projekt och Lindman har utarbetat planer i städer som Södertälje, Västerås, Linköping, Norrköping, Karlstad, Lund, Eskilstuna och Solna. VBB hade en omfattande internationell verksamhet och Lindman har utfört uppdrag i Finland, Norge, Spanien, Liberia och Jordanien. VBB förvärvades av FFNS under 1990-talet och kan sägas ingå i dagens Sweco. Småhusområdet Ryd A på 1970-talet. På bilden syns de så kallade KB-villorna ritade av det lokala byggbolaget Kvissberg & Bäckström AB. Bildkälla: Linköpingshistoria.se OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Flygbild från sydväst med utsikt över centrumanläggning längst upp i bild och studentbostäderna i omrråde F till höger i bild. I förgrunden syns det f.d. motorhotellet som uppfördes samtida med bostäderna i Ryd. Idag ligger Scandic Linköping Väst på platsen. 13 KVARTERET ARTON ARKITEKTER OSTBRICKAN 2 I stadsdelen Ryds södra del ligger kvarteret Ostbrickan (område C), som planerades på det plana, vegetationslösa jordbruksområdet norr om Malmslättsvägen, söder om Mårdtorpsgatan och mellan Ryds Allé i väst och Rydskogen i öst. Område C började anläggas 1966 och var den första etappen för den planerade utbyggnaden av stadsdelen. Från början var studentbostäder planerade till område C, men eftersom det utpekade området låg närmast staden till skulle det också exploateras först. Efter överläggningar mellan generalkommittén och konsult Forbat beslutades därmed att marken istället borde reserveras för vanliga familjebostäder. När områdets funktion var fastställd anlitades Arkitektfirman Arton från Helsingborg för detaljplaneutformningen som lade fram ett förslag 1966. Utformningen har emellertid skett genom kontinuerligt samråd mellan arkitekten, byggherren Stångåstaden och Linköpings stadsplanekontor. Arton arkitekter var ett arkitektkontor verksamt i Helsingborg. Byrån inledde sin verksamhet i början av 1950-talet och köptes upp 1979 av FFNS. Grundare var bröderna Erik och Henry Andersson. Jörn Utzon som kom att bli världsberömd för operahuset i Sydney var delägare i firman på 1950-talet. Utzon lockade 1957 över norrmannen Jörgen Michelsen som kom att bli tongivande på kontoret. Arton var det länge ledande arkitektkontoret i Helsingborg och verkar ha haft en blomstringsperiod runt 1960-talets mitt. År 1965 uppmärksammades flera av kontorets projekt i tidskriften Arkitektur. Främst av dessa var stadsbiblioteket i Helsingborg. Tydligt är att samtliga projekt som presenterades i tidskriften hade en tydligt rätvinklig gestaltning, fasader av tegel med inslag av trä och även fönsterband var ett genomgående tema. Samtliga dessa inslag är igenkännliga i Ostbrickan och i Ryd område B. Arton arkitekter utformade dessutom centrumanläggningen i Skäggetorp 1971, ett miljonprogramsområde i Linköping samtida med Ryd. Placeringen av husen togs fram genom anpassning efter det valda parkeringssystemet och möjligheten att bedriva en rationell produktion. Den för tiden vanliga parkeringslösningen att samla upp parkering i större anläggningar ville man helst gå ifrån. Istället blev det flera markparkeringar, vilka placerades längs med angöringsgatorna. Stadsbiblioteket i Helsingborg Stadsplanekontoret hade även föreslagit en justering av dispositionsplanen så att området förskjöts något väster för att bespara Rydskogen. En breddning av tre gångvägar från 6 meter till 7,5 meter gjordes också. Området gavs en rationell struktur med parvis grupperade lamellhus i två våningsplan utan källare, ett system som bl.a. prövats tidigare i Norra Kvarngärdet i Uppsala. De grupperade husen placerades med ett avtånd på cirka 17 meter med entrésidorna ställda mot varandra. Fasaderna utformades med stående och liggande träpanel med takband av plåt som gavs antingen en brun eller röd kulör. Gavlar, trapphusfronter och murar utformades med gult tegel. Entrérna placerades indragna i de utkjutande trapphuspartierna och utformades med glasade portar av målat stål. Område C stod helt färdigt 1971 och utgjordes av 888 lägenheter fördelade på 72 flerbostadshus på en yta av 93 000 m2. De minsta lägenheterna var tvårumslägenheterna med kokvrå och de största utgjordes av lägenheter på 5 rum och kök. Ursprungsritning från 1966 över fasad mot entréstråk. Ritning hämtad ur Victoria Parks arkiv. 14 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Vid husens gavlar mot gångstigarna till förlades förrådsbyggnader i trä. Runt omkring husgrupperna anlades större, halvoffentliga gårdar på cirka 70 x 70 meter bestående av lekplatser, bänkar, träd och angjorda gräskullar. Parkeringsplatserna fördelades ut efter matargatorna och varje parkeringsyta skulle förse fyra hus, dvs två husgrupperingar, detta för att undvika stora, trista parkeringsplatser eller parkeringshus i flera våningsplan. På så vis skulle samtliga boenden ha förhållandevis nära till sin parkering med ett gångavstånd på max 50 meter. Utöver bostadshusen byggdes även 18 st servicehus som skulle inrymma garage, tvättstuga, undercentral och skyddsrum. En mindre matbutik var även planerad i området, men slopades då behovet inte var tillräckligt. PLANLÖSNING Husen i område C betecknades med A, B, C eller D vars planlösning och lägenhetsstorlek varierade. Hus A bestod av sex st (tre i övre och tre i nedre plan) mindre lägenheter på 2 rum med kokvrå och 12 st större tvårumslägenheter med vanligt kök. Hustyp B utformades genomgående av trerumslägenheter i både övre och nedre plan, sex st lägenheter per våningsplan. I hustyp C förlades lägenheterna på 4 rum och kör och de största lägenheterna på 5 rum och kök i hustyp D. Hus C och D placerades i hop så att ena halvan av huslängan utgjordes av C och andra halvan av D. Denna hustyp skilde sig även exteriört mot det övriga då huskroppen är något kortare och har två trapphus istället för tre. D-sidan (?) av huset gavs mindre balkongyta och avslutas med ett tegelparti med fönster mot entrésidan. Samtliga lägenheter utrustades med balkong mot entrésidan i antingen övre eller nedre plan, förutom de minsta tvårumslägenheterna med kokvrå som var utan balkong. Majoriteten av husen hade egna uteplatser mot gårdssidan, vilka hus som utformades med uteplatser berodde sannolikt på vilket vädersträck huset var placerat utefter och dess möjlighet till soljus. Varje trappuppgång skulle förse 4-6 lägenheter, 6 st i hustyp A där de minsta lägenheterna var och 4 st i de övriga hustyperna. Innanför varje entré, till höger om entréporten förlades soprum och i trapphuset på andra våningsplanet placerades två förrådsutrymmen. NVÅNARE I OSTBRICKAN Ryd C har ibland skämtsamt kallats för Barnvagns-Ryd med anledning av att det tidvis höga antalet barnfamiljer i området. Enligt de allra första hyresgästförteckningarna för Ostbrickan 2 var det en befolkning med en stor variation av yrkeskategorier som bosatte sig i kvarteret och följaktligen även en variation av inkomstagare. Yrken som figurer är bland annat vaktmästare, metallarbetare, ingenjörer, förskolelärare, konditor och chaufför. Utsnitt från planritning över bottenplan på hustyp B som består av trerumslägenheter. Ritning hämtad ur Stångåstadens arkiv. Lägenhetsfördelning i Ryd C • 72 st 2 rum och kokvrå • 144 st 2 rum och kök • 432 st 3 rum och kök • 216 st 4 rum och kök • 24 st 5 rum och kök I generalplanen från 1967 förutsåg man att Ryds befolkning skulle vara 8700 år 1975 för att 1990 sjunka till 7100 invånare. Utsnitt från planritning över bottenplan på hustyp A med Ostbrickans minsta lägenheter på 2 rum med kokvrå och 2 rum och kök. Vid entrén finns trapphus och soprum. Ritning hämtad ur Stångåstadens arkiv. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 15 FÖRÄNDRINGAR På några av husen finns den liggande träpanelen fortfarande kvar. Till höger har fasadbandet målats om, där av den tydliga nyansskillnaden. Cykelbodarna tillkom på 1990-talet, troligen samtida med skärmtaken vid trapphusentréerna. Kv. Ostbrickan är välbevarat i sin helhet men en del förändringar har skett genom åren. Förvaltningen av Ostbrickan övergick till Agasti Holding (f.d. Acta) 2006, som köpte beståndet av Stångåstaden. 2013 förvärvades Ostbrickan av Victoria Park som är den nuvarande förvaltaren. Under Stångåstadens regi byttes de yttre fönsterbågarna ut på 1990-talet, sopsugar och återvinningsrum anlades i början av 2000-talet, tvättstugorna minskade i antal från att ha funnits en vid vardera parkeringsplats, till 9 st som byggdes om. Skärmtaken vid entréer och cykelbodar tillkom sannolikt under Stångåsstadens regi på 1990-talet. Efter det att Victoria Park tog över förvaltningen 2013 har plåtpanel monterats på flertalet av husens horisontella fasadband som ursprungligen utgjordes av träpanel. Träytor så som fasadpaneler, cykelbodar och vissa garagelängor har målats om. Den ursprungliga, liggande träpanelen har på många av husen bytts ut till plåtpanel. Skärmtaken som finns i delar av kvarteret uppfördes sannolikt under stångåsstadens regi på 1990-talet. 16 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Flera av de ursprungliga raka dörrhantagen har bytts ut till snedställda handtag. Spår efter de ursprungliga handtagens placering syns tydligt. NULÄGE OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 17 STADEN LINKÖPING VÄXER Linköping har länge varit en expansiv stad men är inne i en särskilt kraftig tillväxtfas. Linköping tillsammans med Norrköping omtalas som den fjärde storstadsregionen. Höghastighetsjärnvägen Ostlänken som nu planeras kan innebära att stadens och regionens tillväxt stärks ytterligare. Tiotusentals nya bostäder behövs inom en snar framtid. I stadsbyggandet arbetar Linköping fortfarande med att komma tillrätta med den obalans i utsträckning som stadsbebyggelsen haft sedan andra världskriget. I översiktsplan 2010 visas hur man vill bygga staden ”rundare”, dvs med en jämnare utbredning runt stadskärnan än vad som nu är fallet. Samtidigt strävar man efter att inte bebygga högproduktiv åkermark. TÄTARE STAD Den huvudsakliga stadsbyggnadsstrategin är dock att bygga staden inåt. Linköping siktar på att bli tätare och mer sammanhållen stad. Genom att bygga tätare blir stadslivet rikare, underlaget för kollektivtrafik förbättras och barriärer kan byggas bort. Förtätningsprojekt kommer därför aktualiseras inom och mellan befintliga bebyggelsegrupper. Områdena från miljonprogrammet och rekordåren ligger inom de västra, södra och halvcentrala stadsdelsområdena. I några fall, särskilt Ryd och Skäggetorp, utgör miljonprogramsstadsdelarna tydligt avgränsade enklaver, avgränsade från omgivningen av trafikleder och grönområden. I detta avseende följer de helt 1967 års generalplan och den tidens ideal om avgränsade stadsdelar som var självförsörjande på social service. Denna planeringsideologi står ofta i stark motsats till dagens ambitioner om en mer integrerad stadsbyggnad med goda, gärna bebyggda, kopplingar mot omgivningen. 18 Karta baserad på Stadskaraktärer i Linköping (2006). Ytor markerade med orange motsvarar de områden från perioden 1965-75 som i planeringsunderlaget från 2006 pekats ut som områden med särskilt höga stadsbyggnadskvalitéer. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING UTBLICKAR SKÄGGETORP GOTTFRIDSBERG MILJONPROGRAM I LINKÖPING Bland miljonprogramsområdena i Linköping är två områden i Ryd, Ryds centrum och allé (område 33) samt KB-villorna (34), utpekade som värdefulla miljöer i ÖP 2010. Även Västra Berga (område 23) och centrala Skäggetorp (område 36) är utpekade värdefulla miljöer. Här har valts att göra utblickar till de områden som i planeringsunderlaget Stadskaraktärer - en studie av bostadsmiljöer i Linköping (2006) pekats ut som områden med särskilt höga stadsbyggnadskvalitéer. Syftet är att skapa referensramar runt Ostbrickan och Ryd. Studien visar att Ryd inte har någon direkt motsvarighet vad gäller planmönster eller gruppering av bebyggelse bland dessa områden. Inget område är det andra likt. Tvåvåningshus förekommer i de andra områdena men inte i lika hög utsträckning och lika konsekvent som i Ryd. RYD • 1964-87 (hela Skäggetorp) • 1965 • Kringbyggda gårdar, planmönstret ej strikt. • Flerbostadshus i 2-3 våningsplan med källare. • Flerbostadshus i 2-4 våningsplan • Lamellhuslängor placerade kring en långsträckt innergård. • Varierad parkeringslösning • Perfier markparkering mot matargata. • Större centralt beläget parkområde • Grundskola (åk 0-9) i närheten. • Centrum och gymnasium finns i stadsdelen. • Egen centrumbebyggelse, skola, kyrka KVINNEBY BERGA • 1966-74 • Lamellhus rätvinkligt placerade i grupperingrar om två • 2-3 våningsplan • Majoriteten flerbostadshus med en mindre andel småhus • Större centralt beläget parkområde • Parkeringsytor placerade längs med angöringsgator • Egen Centrumbebyggelse, två grundskolor, kyrka • 1960-tal • 1969-71 • Domineras av småhus, mindre flerbostadsområde i norr. • Tvåvånings lamellhus med källare • Flerbostadshus i 3-4 våningsplan • Smalt gångstråk mellan entrésidor. • Mindre centrum, högstadieskola • Stora grön- och parkområden som skiljer småhus från flerbostadshus. • Bebyggelsen öppnar upp mot grönytor • Förskola och grundskola (åk 0-6) • Inre markparkeringar. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 19 NÄROMRÅDET A B E D SERVICE F DELOMRÅDEN I RYD Stadsdelen Ryd är belägen väster om centrala Linköping och avgränsas av Malmslättsvägen i syd och väst, Rydskogen i öst och Glyttingevägen och järnvägen i norr. Stadsdelens gränser och indelning är detsamma som när området byggdes ut. Ryd har en tydlig uppdelning mellan hyresbostäder, studentbostäder och småhus. Dessa tre områden kallas av invånarna ibland för människo-Ryd, student-Ryd och villa-Ryd. Större delen av Ryd utgörs av flerbostadshus som är koncentrerade till sydvästra delen av stadsdelen placerad runt omkring ett större parkområde i centrum. C RY DS KO GE N SMÅHUSOMRÅDE “VILLARYD” FLERBOSTADSOMRÅDEN STUDENTBOSTÄDER SERVICE Centrumanläggning, skolor, äldreboende m.m. I Ryds centrala del ligger Nya Rydskolan som uppfördes samtida med bostadsbebyggelsen i Ryd men har nyligen renoverats. Här finns även stadsdelsbibliotek och fritidsgård. I centrum av stadsdelen, väster om parkområdet, ligger Mikaelskyrkan, i det före detta spannmålsmagasinet som tillhörde Ryds herrgård. Kyrkan har idag byggts till med församlingshem. Här ligger även Nya Rydsskolan (åk 0-9) med fritidsgård, kafeteria och stadsdelsbibliotek. I sydväst finns ett stadsdelscentrum med centrumanläggning med olika typer av service, äldreboende, demensboenden och servicelägenheter för pensionärer. I centrumanläggningen inryms bland annat apotek, tandläkare, matbutik, frisörsalong och blomsterbutik. Här finns även två restauranger och ett konditori. Ryds herrgård är belägen norr om Ryds centrum vid de nordligaste studentbostadsområdet (E). Mangårdsbyggnaden utgör idag kårhus för Linköping universitet. Nordvästra delen av Ryd består av småhus i form av villor och kedjehus. Här ligger även Björnkärrskolan (åk 0-6). Östra delen av Ryd utgörs av Rydsskogen som är ett populärt motions- och strövområde. Det totala invånarantalet i hela stadsdelen är idag cirka 9000. Centrumanläggningen i Ryds sydvästra del. Anläggningen består av en högre, långsträck byggnadsvolym i fem våningsplan med loftgångar på fasaden mot sydväst och en lägre volym i ett våningsplan dit entrén till Ryds centrum är placerad. 20 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING I den högre, långsträckta byggnaden finns förutom butiker och annan service, även äldreboenden och vårdboenden av olika slag. Fasaden mot sydväst, mot parkeringen, består av loftgångar. BOSTADSBEBYGGELSE OMRÅDE A, B OCH D Bostadsområdena i Ryd är, förutom område C, belägna i område A, B och D. Arkitekturen är genomgående för flerbostadshusen i område B, C och D som är utformade på liknande sätt både i gestaltning, gruppering och områdes struktur. Parkeringslösningarna är liksom i Ostbrickan, placerade inne bland bostadsbebyggelsen Område B, fasad mot entréstråk mellan två lameller. Område A “Villaryd” i norra delen av Ryd består av fristående villor och kedjehus som förändrats i olika utsträckning. Område B, norr om Område C (Ostbrickan). Husen utformades liksom Ostbrickan av Arton arkitekter och gavs en näst intill identisk exteriör, bortsett från fasadfärgen som i område B har en genomgående grön kulör till skillnad från Ostbrickans röda och bruna fasadpaneler. Husen är även grupperade enligt samma princip som i område C. En av hustyperna i Område D i västra delen av Ryd. Husen ritades av SAR Audun Stockland från Göteborg med tydlig inspiration från Område C med låga lamellhus, utkjutande trapphuspartier med indragen entréport, fasad- och takband i liggande mörkt brun träpanel och gavlar och trapphus i gult tegel. I område D saknas Ostbrickans utskjutande gavelpartier, här är istället takbanden något utkragande från fasaden. Den andra hustypen i område D är koncentrerad längs med Mårdtorpsgatan söder om Ryds centrum och utgörs av 9 st punkthus. Punkthusen vilka uppfördes i tre våningsplan grupperades tre och tre. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 21 STUDENTBOSTÄDER OMRÅDE E OCH F Studentbostäderna är uppdelade på två delområden; område E, norr om centrumoch serviceområdet och område F, i sydväst. Studentbostadsbebyggelsen är sammantaget mer varierad än de vanliga bostadsområdena, både sett till volym, våningshöjd och gestalning. Vissa av husen är i stort sett oförändrade medan andra präglas av förtätningar och påbyggnader av olika slag. Markbehandlingen är enklare i område E och F än i övriga delområden i Ryd. Här finns exempelvis inga lekgårdar eller bearbetade entréstråk, istället präglas område E och F av kringbyggda alternativt stora öppna gräsytor. Studentbostäder i Område E norr om Ryds Herrgård och serviceområdet. Dessa punkthus är 12 st i antal och placerade i grupperingar om tre hus intill område B i öster. Studentbostadsområdet F i södra delen av Ryd, söder om Ryds centrum och väster om kv. Ostbrickan. 22 En annan hustyp i område E som byggdes på med ett våningsplan på 1990-talet för att utöka antalet studentlägenheter. Påbyggnaderna samt övriga förtätningar som gjorts, har i hög grad präglat Student-Ryd. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Kringbyggd gård med studentbostäder i bakgrunden och Ryds herrgård till höger i bild. Den kvarvarande mangårdsbyggnaden utgör idag lokaler för Linköpings universitets studentkår. På bilden syns sittytor och en utomhusbar för studentkåren. OMGIVANDE MILJÖ Miljön som omger stadsdelen präglas av mycket grönska. Den gröna trädkantade zonen längs med Rydsvägen skapar en tydlig barriär mellan väg och bebyggelse. Det öppna interna parkområdet har en tydlig koppling till Rydskogen i väster. Stadsdelen präglas även av den tydliga trafiksepareringen där gång- och cykelvägar har separerats från bilvägar. I området finns ett flertal gångtunnlar för att gång - och cykeltrafikanter inte ska behöva korsa bilvägen. Det stora interna parkområdet, centralt i stadsdelen. Underfart för gång och cykel under Rydsvägen, mellan område D och A. Cykelbanan fortsätter från Ryds Allé under två parallellt placerade gångtunnlar under Rydsvägen och Malmslättsvägen. Gångväg som leder in i Rydskogen i öster. Till vänster leder gångvägen till område B genom stadsdelens centralt belägna rekreationsyta. Till höger skymtar gångvägen in i kv. Ostbrickan. Den längst österut belägna angöringsgatan som avgränsar Kv. Ostbrickan från Rydskogen till höger i bild. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 23 Gång och cykel KVARTERET Befintlig gång och cykelvägnät i området kan indelas i 4 kategorier: Stadsanalys: Rörelser - gröna gårdsstråk som kopplar ihop de halvoffentliga gårdarna mitt i kvarteret; Gång och cykel Befintlig gång och cykelvägnät i området kan - entréstråkindelas som ilöper mellan befintliga hus; 4 kategorier: - gröna gårdsstråk som kopplar - parkeringsstråk som kopplar ihopihop de halvoffentliga gårdarna mitt i kvarteret; markparkeringarna; - entréstråk som löper mellan befintliga hus; - inre tvärstråk som kopplar ihop - parkeringsstråk som kopplar ihop angöringsgatorna, markparkeringarna och markparkeringarna; VÄGAR OCH STRÅK gårdstråken. Kvarteret avgränsas av Ryds Allé i väster som ansluter till Rydsvägen söder om - inre tvärstråk som ihop kvarteret. Längs med Rydsvägen och Ryds Allé mot kvarteret tilllkopplar sträcker sig en gång- och cykelbana. angöringsgatorna, markparkeringarna och gårdstråken. Rydsvägen kantas av busshållplatser där kollektivtrafiken mellan Ryd och centrala Linköping stannar. Från Rydsvägen leds man in till kvarteret via tre angöringsgator som korsar gång och cykelbanan. Från Ryds Allé finns två kortare angöringsgator som enbart leder in till de två närmast belägna parkeringsytorna. Ett flerta nordsydliga, raka gångstråk sträcker sig genom hela kvarteret, från Rydsvägen i söder till Mårdtorpsvägen och stadsdelens gemensamma grönområde i norr. Dessa gångstråk används bland annat för att ta sig till och från busshållplatserna längs med Rydsvägen. De vertikalt placerade gångstråken kan delas in i två olika kategorier, parkeringsstråk och gårdsstråk. Parkeringsstråken kopplar samman parkeringsytorna med entré- och tvärstråk. Gårdsstråken utgörs av smala gångvägar som kopplar samman de större halvoffentliga gårdarna och har ingen direkt koppling till bilväg eller parkeringsytor. Gårdsstråken ansluter i sin tur till tvärstråken och entrestråken. De nord-sydliga gångstråken ansluter till de horisontellt placerade tvärstråken som kopplar samman angöringsgator, parkeringsytor och gårdsstråk. Entréstråken sträcker sig mellan husgrupperingarna vars entrér är vända mot dessa stråk. Längs med Rydskogen öster om kvarteret finns en gång- och cykelväg som många brukar för att ta sig till och från unviersitetet, söder om Ryd. Norr om kvarteret, mellan Ryd centrum i väst och Rydskogen i öst finns ytterligare ett horisontellt gångstråk som tar vid efter Mårdtorpsgatan och sträcker sig mellan det sörre parkområdet och Ostbrickan. Detta stråk är inte utmarkerat på illustrationen. 24 Strategisk Arkitektur Illustration som visar en analys av vägar och stråk i kvarteret Ostbrickan. Illustration av Strategisk Arkitektur, 2016. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 10 Ryds allé väster om kvarteret som ansluter via Mårdtorpsgatan från Sydväst. Rydsvägen med gång- och cykelbanan som sträcker sig söder om Ostbrickan. Gång- och cykelbanan längs med Ryds Allé som fortsätter i nordöstlig riktning genom Rydsskogen Till höger i bild syns östra delen av kv. Ostbrickan. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 25 Angöringsgatan från Rydsvägen in i kvarteret. Parkeringsytor på båda sidor om vägen. Angöringsgata sett från kvarteret ut mot Rydsvägen i söder. Gårdsstråk som sträcker sig mellan de halvoffentliga gårdarna med de förrådskantade gavlarna på var sida om den asfalterade vägen. Gårdsstråk som leder in i kvarteret från Rydsvägen. Till vänster syns en inhängnad asfalterad bollplan. Tvärstråk som kopplar samma de halvoffentliga gårdarna med parkeringsytor. Gårdsstråk som sträcker sig genom en större halvoffentlig gård. Till vänster finns utanpåliggande förrådsbyggnader placerade på en av husgavlarna. 26 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Entréstråk mellan två bostadshus. Markbeläggning av både asfalt och marksten. Entréerna skärmas av med hjälp av buskplanteringar. Cykelbodar i trä, målade i grönt eller rött, finns vid majoriteten av entréstråken. Flera typer av markbeklädnad finns inne vid entréstråken. De genomgående gångarna är delvis asfalterade, framför entréer och vid anornade sittplatser finns markbeläggning av betongplattor eller marksten. Entréstråk som ramas in av de från gavlarna utskjutande murarna. Längs med parkering och gavlar sträcker sig ett parkeringsstråk. Utanför några av entréerna finns bänkar av trä. Här finns både öppna cykelställ och cykelbodar. Vid entréstråken finns många buskplanteringar i olika formationer. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 27 PARKERINGSYTOR I kvarteret finns totalt 601 parkeringsplatser fördelade på 12 st lika stora parkeringsytor vilka nås via angöringsgatorna från Ryds Allé i väst och från Rydsvägen parkeringsytorna i öster. Parkeringsytorna ska tjäna två husgrupper, dvs. fyra huskroppar vardera. Intill parkeringsplatserna finns garagelängor med tvättstuga och skyddsrum på baksidan. Totalt finns det 250 garageplatser. Garagen har likande arkitektur som resten av områden. Den ena garagetypen har fasad i rödmålad liggande träpanel, takband och portar i brunmålad plåt och gavlar av gult tegel. På flera parkeringsytor finns, mittemot garagebyggnaderna, en garagelänga/förrådsbyggnad av enklare karaktär med rödmålad stående panel och pulpettak. sanalys: Rörelser En av parkeringsytorna längs med Ryds Allé i väster. En garagelänga finns intill samtliga parkeringsytor i kvarteret. ruktur, hierarki rkparkering Ryd kan delas in i tre typer: n – farligt-godsled med hög ydsvägen söder om Ostbrickan orna som samlar trafik från na. Utöver det har Ryds allé m ett område med kulturhistorisk na – låghastighets rterstrukturen som leder till rna och uppfyller angörings äder. Mårdtorpsgatan norr om a fungera som angöringsgata för ola i kvarter Ostkniven 8. Strategisk Arkitektur 8 De slutna fönsterlösa tegelgavlarna utgör en front mot parkeringytan och allén. Illustration som visar en analys av parkeringslösningen i kvarteret Ostbrickan. Illustration av Strategisk Arkitektur, 2016. 28 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Garagelänga med liknande utformning som bostadshusen i kvarteret. En av angöringsgatorna med parkeringsyta och garagelänga till höger. Längs med de två innersta angöringsgatorna finns parkeringsytor med tillhörande garage på båda sidor om vägen. Parkeringsyta innanför Ryds Allé. I bakgrunden syns en av förrådslängorna. En av parkeringsytorna längst österut, i bakgrunden syns Rydsskogen. Tvättstuga är placerad på baksidan av varje garagelänga. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 29 GRÖNYTOR Kvarteret har många gröna inslag både runt omkring och inne i kvarteret. Lindträden vid Ryds Allé omgärdar kvarteret i väster. Mot Rydsvägen finns en bredare gräsyta med varierade lövträd. Bebyggelsen är således indragen från gatan och omges av ett grönt band mot Rydsvägen i söder. Angöringsgatorna från Rydsvägen kantas liksom Ryds Allé av Lindträd. Inne i kvarteret finns en stor variation av träd- och busksorter. Rönn, pil och kastanj är några träd som förekommer ofta. I kvarteret finns 9 st större halvoffentliga gårdar med anlagda gräskullar , träd- och buskplanteringar. På majoriteten av husens gårdssidor finns privata uteplatser som är individuellt hanterade. Uteplatserna avgränsas och ramas in av buskage och/eller staket. Vid entréstråken finns mindre gräsplättar mellan varje entré, här finns även buskplanteringar och fruktträd. sanalys: Rörelser En välvt formad trädplantering utgör en front mot Rydsvägen i söder. , uteplatser ation till gata Den trädkantade Ryds Allé väster om kvarteret. På bilden syns även husens uteplatser som delas av med hjälp av buskplanteringar. n befintliga strukturen är vända som finns mellan befintliga trestråk upplevs som trygga rum g karaktär. Dock är inga bostads mot de halvoffentliga gårdarna gatorna. Strategisk Arkitektur 12 Buskplanteringar och frukträd präglar entréstråken. Illustration som visar en analys av vägar, stråk och grönytor i kvarteret Ostbrickan. Illustration av Strategisk Arkitektur, 2016. 30 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING På de större gårdarna finns anlagda gräskullar, träd och buskage. I förgrunden syns kanten av en sandlåda. Flera stora pilträd finns i kvarteret. Inramade platsbildningar med sittbänkar finns på alla de större halvoffentliga gårdarna. Dessa var ursprungligen avsedda för de äldre. Olika typer av lekplatser har anlagts på de stora gårdarna. Storvuxna träd finns även vid flera av entréstråken. På bilden syns ett kastanjträd utanför en av entréerna. Rönnar är ett vanligt inslag i kvarteret. På bilden syns två rönnar vid en av husgavlarna längs ett parkeringsstråk. På några av gårdarna finns asfalterade bollplaner av olika slag. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 31 BYGGNADER BOSTADSHUSEN Ostbrickan 2 består av 60 st flerbostadshus av typen lamellhus uppförda i två våningsplan utan källare. Husen har har ordnats i grupper om två, rätvinkligt placerade som bildar ett geometriskt mönster. Fasaderna har en vitmålad panel, både stående och liggande. Husen präglas av de röd- eller brunmålade horisontella fasadbandet och takbandet av liggande panel. På flertalet av husen har det verikala fasadbandet bytts ut till plåt istället för träpanel. De tegelbeklädda gavlarna och trapphusfasaderna är fönsterlösa och skjuter ut från resten av fasaden. På entrésidan finns indragna balkonger på både övre och nedre planet, som liksom gårdssidan har liggande trä- eller plåtpanel i rött eller brunt. Fönstren är vita enluftsfönster placerade både i fönsterband och i mindre grupperingar. På husens gårdssida finns glasade dörrar till de privata uteplatserna. På husens gavlar finns förrådsbyggnader med pulpettak och stående träpanel målade i en starkt blå, grön eller röd kulör med vitmålade knutar och dörromfattningar. Antalet lägenheter är liksom när området anlades 888 st i hela Ostbrickan. Fördelningen av lägenhetstyper är detsamma, bortsett från antalet tvårumslägenheter med kokvrå som har minskat från 72 st till 57 st och ersatts med vanliga kök. dsanalys: befintlig bebyggelse ostadsbestånd: kokvrå kök kök kök kök Antal 57 159 432 216 24 888 ads BTA - 94 516 m2 tioner: kal 1 392 enheter 250 platser 1 4 601 platser 1 Illustration som visar byggnader i Ostbrickan. Illustration av Strategisk Arkitektur, 2016. Strategisk Arkitektur 32 7 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Den indragna entréporten i det utkjutande tegelpartiet. Till vänster syns ett badrumsfönster med strukturglas. Indragna balkonger. Inne i nischerna är det vitmålat. Vissa hyresgäster har själva präglat balkongnicherna. Indragen balkong mot entrésidan med räcke av aluminium. Det horisontella fasadbandet/balkongfronten har här inte bytts ut mot plåtpanel. Förrådslängor placerade på gavlarna, målade i starka kulörer. Strukturen med tegel och träpanel framgår väl. Vy från korsningen Mårdtorpsgatan - Ryds Allé väster om Ostbrickan. I ryggen finns Ryds centrumanläggning. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 33 Entréutrymmet är klätt i stående brunmålad träpanel. Entréporten är av stål målat i svart med mittparti av ådermålad träskiva i en mörkbrun kulör. Vissa av handtagen är original och andra är utbytta mot sneda handtag. Brevid entréporten till höger i det indragna entrépartiet finns en dörr till soprummet inklädd i brunmålad panel liksom väggen. 34 I östra delen av kvarteret har många av entréerna försetts med skärmtak och den vertikala fasadpanelen har bytts ut mot plåt i högre utsträckning än i västra delen. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING BYGGNADER ÖVRIG BEBYGGELSE I norra delen av kvarteret mot det större grönområdet ligger förvaltningskontoret som är samtida med bostadsbebyggelsen. I omrrådet finns även ett antal senare tillkomna återvinningsstationer. Mitt i kvarteret ligger en pizzeria i en låg byggnad med gråmålad tegelfasad. I kvarteret finns även en samlingslokal i en byggnad vars utformning skiljer sig mot resten av området med stående träpanel målad i en ljusblå kulör. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 35 KULTURVÄRDEN 36 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING KULTURVÄRDEN RYD - EN KOMPLETT, KONSEKVENT MILJONPROGRAMSSTADSDEL Stadsdelen Ryd i Linköping har mycket att berätta om 1960-talet och om tidens stads- och samhällsbyggande i Sverige. Stadsdelen är i flera avseenden mycket representativ för miljonprogrammet och rekordåren. Processen som ledde fram till en färdigutbyggd stadsdel är i sig värd att uppmärksamma eftersom den innehåller flera karaktäristiska inslag. Mer eller mindre jungfrulig mark, här precis som ofta stadsnära jordbruksmark, köptes in av staden i syfte att utvidga stadsbebyggelsen och svara mot ett växande bostadsbehov i urbaniseringens spår. Staden anlitar erfarna konsulter inom stadsbyggnad som arbetar fram en dispositionsplan för en helt ny, komplett stadsdel, baserad på grannskapstanken från 1940-talet. 1960-talets ingenjörsmässiga rationalitet avspeglar sig i namngivningen av de olika delområdena, A, B, C osv. Dispositionsplanen är helt tidsenlig, stadsbyggandet utvecklas nationellt och inte lokalt, bl a tack vare konsulterna som arbetar samtidigt över stora delar av landet. Stadsplanen är starkt tidstypisk. Det sena 1950-talet och tidiga 1960-talet innebär ständigt mer kraftfulla uttryck i planerna med storskaliga skulpturala volymer och ibland flera hundra meter långa huskroppar. Allt eftersom 1960-talet går övergår stadsplanerna mer mot ett systemtänkande där arkitekterna tänker i strukturer som ger upprepande och enhetliga mönster. I mångt och mycket var denna anpassning ett sätt att möta kraven på verkligt rationellt byggande, dvs ”produktionsanpassad projektering”. Uppdelningen av jämbördiga bostadsområden på vardera sida om ett rymligt rekreationsoch servicestråk var vid tiden det dominerande sättet att bygga stad på, i detta avseenden har Ryd många likar runt om i landet. Den kommersiella servicen i centrum är nu på 1960-talet främst kompletterad med den alltmer utbyggda sociala servicen som välfärdssamhället erbjuder. Tidigare var det i högre utsträckning lokaler för kultur som samhället satsade på. Norra Kvarngärdet i Uppsala byggdes några år innan Ryd och blev en föregångare till de källarlösa tvåvåningshusen som även användes i Ostbrickan. Det centrala bilfria stråket är inte minst ett sätt att lyfta fram barnen och barnens behov i planeringen. Trafikdifferentieringen i Ryd är konsekvent genomdriven med Rydsvägen som sträcker sig runt området och på behörigt avstånd från bostadshusen. Trafiksepareringen planerades bli än mer långtgående i tidiga planer men parkeringarna kom att leta sig längre in i bostadskvarteren. Processmässigt är det också kännetecknande för tiden att den allt mer handlingskraftiga allmännyttan (i Linköpings fall Stångåstaden) får svara för utbyggnaden och att exploatören får ett stort förtroende och ansvar att forma den slutliga stadsplanen och bebyggelseutformningen i sitt eget kvarter. TÄTT, LÅGT OCH STADSMÄSSIGT Att istället för att bygga högt och glest skapa en boendemiljö som var tät och låg började växa fram som ett alternativ i det nordiska stadsbyggandet under 1960-talet. ”Tätt och lågt” fick dock verkligt genomslag på 1970-talet. I den ledande facktidskriften Arkitektur uppmärksammade man 1965 hur stadsmässighet hade börjat uppmärksammas av arkitektkåren. Bl. a. hade planerare i Stockholm eftersträvat detta i den uppmärksammade generalplanen för Rinkeby-Tensta från 1964, en plan som det refererades till när Ryd planerades. Ordvalen i beskrivningen av de nya stadsdelarna i Stockholm kunde lika gärna ha kunde lika ha berört Ryd. ”En förtätad och intensiv bostadsbebyggelse grupperad kring ett regelbundet format system av uterum med växlande dimensioner, alltifrån smala gånggator till relativt stora men ändå bestämt avgränsade parker. Gångvägnätet och det inre parkrumssystemet har givits en skala och utformning som anpassats till de gående.” ”Trafikseparationen, som nu blivit ett självklart standardkrav, har vidareutvecklats och vägsystemet har fått en över hela området konsekvent utformning. Förslagets planmönster avses möjliggöra ett gångvägnät med korta och direkta vägar och ett avskilt bilvägnät med en klar ordning av vägtyper för olika hastighet och transportbehov” OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING Situationsplan över Norra Kvarngärdet, Uppsala. INTE FÖRST MEN STÖRST Ryd och i synnerhet kvarteret Ostbrickan är ett tidigt och det första verkligt storskaliga exemplet på utbyggnad av en stadsdel med i huvudsak tvåvåningshus. Byggnadstypen, det källarlösa tvåvåningshuset, hade introducerats något år tidigare i Uppsala av ingenjörsbyrån Bjerking och arkitektkontoret Ancker-Gate-Lindegren i bostadsområdet Norra Kvarngärdet - ett projekt som uppmärksammats i tidskriften Arkitektur/Byggmästaren både för den banbrytande byggnadstekniken och för den stadsmiljö som blev resultatet. Att bygga på lera krävde normalt dyrbar grundläggning som inte passade in i tidens kalkyler med ett snabbt och kostnadseffektivt byggande. Tvåvåningshus kom att bli mycket flitigt använda under 1970-talet när de glest placerade skivhusen från 1960-talet tidigt hamnade i onåd hos både allmänhet och olika aktörer inom samhällsbyggandet. Stadsdelen Vivalla i Örebro är sannolikt den stadsdel i landet som har störst likheter med Ryd. Vivalla kom att bebyggas på ett än mer konsekvent sätt än Ryd och under än kortare tid. Vivalla har uppmärksamts mer än Ryd i fackpressen men idag står dessa stadsdelar i fokus när de båda städerna analyserat sin rekordårsbebyggelse från kulturhistorisk synpunkt. I Vivalla är förändringsgraden högre än i Ryd men här har bevarandearbetet hunnit längre eftersom man i delar av stadsdelen återställer byggnaderna till ursprungligt skick exteriört. 37 tionellt och placera alla hus i raka rader och orienterade åt samma håll fått ett antal negativa konsekvenser. Husen och gårdarna upprepas gång på gång. Det har blivit långa siktlinjer som betonar upprepningen. Det uppfattas av de flesta som enformigt och monotont. STUDENTERNA, EN NY MÅLGRUPP Ryd skiljer sig från den gängse miljonprogramsstadsdelen i landet genom det stora inslaget av studentbostäder. Att tillgodose behovet av bostäder för de studenter som snart skulle fylla det universitet som också var på planeringsstadiet bidrog till stadsdelens komplexitet i planeringsfasen. 1960-talet är det årtionde då studentbostadsbyggandet verkligen träder fram som ett väsentligt inslag i stadsplaneringen och studentbostäderna från denna tid är ännu tongivande i många universitetsstäder. I detta avseende har Ryd både lokalhistoriska värden och samhällshistoriska värden i stort. Samtidigt har 1990-talets ovarsamma påbyggnader av studentbostadshusen inneburit den hittills mest genomgripande förändringen av Ryd sedan uppförandet. FRAMSTÅENDE AKTÖRER En skillnad mellan Vivalla och Ryd är aktörerna. Vivalla planerades och husen ritades av Bertil Hultén och Lennart Kvarnström, båda numera relativt okända. Ryd däremot planerades i ett samarbete mellan Linköpings stad och några av landets mest etablerade planerare och arkitekter. Gunnar Lindman och VBB som utarbetade dispositionsplanen var landets ledande konsultbolag på området. Den mer specialiserade Eglers stadsplanebyrå med den internationellt välkände Fred Forbat, som utan tvivel hade en aktiv roll i Ryds planeringsprocess, var också en ledande kraft. Arkitektkontoret Höjer och Ljungqvist, som planerade och ritade det största studentbostadsområdet i Ryd, hade varit med om utbyggnaden av Vällingby i Stockholm och skulle låta tala om sig i stadsplanesammanhang i många år framöver, inte minst tack vare bostadsdelen i stadsdelen Kista i Stockholm. Ett intressant inslag är Arton arkitekter, ett lokalt men åren kring 1965 mycket framstående arkitektkontor verksamt i Helsingborg. Med Jörn Utzon som tidig partner och norrmannen Jörgen Michelsen stod kontoret för en geometriskt präglad, konsekvent arkitektur i tegel och trä. Den har mer släktskap med den danska arkitekturtraditionen där hantverket och formkänslan står i fokus än 38 Bostadsområdet Vivalla i Örebro Upprepningen kan också ses som en estetisk poäng som står för en stor och viktig med merparten av den svenska, rationellt präglade men mindre formstarka AKTIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL del av övergripande karaktär. Vid tiden för bygget var detta något som arkitekturen i mitten av 1960-talet. Att Stångåstaden som nu agerade somVivallas ett KULTURMINNEN kraftfullt redskap för Linköping i sin expansion kom att anlita ett kontor från värderades i planerar- och arkitektkretsar, det moderna och rationella var viktigt, Helsingborg är intressant. och upprepningen var ettinslag uttryck för också detta.av förhållningssättet till den befintliga Ett värdefullt utgörs Klart är att arkitekturen i Ostbrickan har en konsekvens och skärpa som herrgårdsmiljön som togs i anspråk för den nya, hypermoderna stadsdelen. sticker ut. Här finns arkitektonisk finess inom den strikta ramen för rationellt Äldre bebyggelse hade generellt låg status under 1960-talet men herrgårdar byggande. De slutna gavlarna som bildar front mot parkeringsplatserna och de hörde till en kategori byggnader man inte gärna rev. I otaliga stadsdelar smalaste passagerna bjuder på raffinerade arkitektoniska upplevelser. runt om i landet har den gårdsbebyggelse som givit nya stadsdelar sina namn sparats, mer eller mindre inklämda och sällan med mer än endast de Artons utformning mer eller mindre kopierades av de andra kontoren som var mest förnäma byggnaderna kvar. I Ryd blev endast mangårdsbyggnaden verksamma i stadsdelen. Ostbrickan blev vägledande även på andra områden och det ståtliga sädesmagasinet kvar. Man hade dock ett ovanligt aktivt såsom parkering och planmönster. Det gör att Ryd är enhetligt och man känner förhållningssätt till de bevarade inslagen: Mangårdsbyggnaden avsattes för igen de gemensamma karaktärsdragen i nästan hela stadsdelen. 17 den kommande studentkåren. Magasinet blev kyrka, ett obligatoriskt inslag i en komplett ny stadsdel. Allén sparades och kom att ange riktning för hela vägnätet i stadsdelen. TIDSTYPISK GRÖNSTRUKTUR Grönskan i Ryd fick skapas. I denna utredning har ingen detaljerad information om hur planerna för parkmark och grönytor såg ut och vem som formade dem funnits att tillgå. Klart är att utbyggnaden på ett kalt, flactk åkeravsnitt medförde att man tvingades konstruera en parkkaraktär. Det fanns inget befintligt annat än allén och Rydskogen att bygga vidare på. Den täta varierade grönskan inne i Ostbrickan är nu uppvuxen och ger sannolikt en bra bild av hur de inblandade såg miljön framför sig. Gröna gaturum med planterade lövträd längs angöringsgatorna, skärmar av lövträd längs trafiklederna och en öppen karaktär i det centrala parkrummet är inslag som präglar motsvarande miljöer i andra städer. Även den vördnadsfulla inställningen till skogspartier, i detta fall Rydskogen är värd att uppmärksamma då man under 1960-talet tillmätte friluftslivet allt större betydelse. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING OSTBRICKAN, FÖRST OCH VÄGLEDANDE Ostbrickan delar kulturvärden med stadsdelen i stort. Området har dock ett särskilt värde som den första och vägledande etappen. I bevarandesynpunkt är Ostbrickan att jämföra med område B och D. VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG GRÖN ZON MED TRÄDRADER AVSKÄRMAR TRAFIKEN TRÄDPLANTERINGAR LÄNGS MED ANGÖRINGSGATORNA FÖRRÅDSBYGGNADER PLACERADE PÅ HUSENS GAVLAR DIREKT MÖTE MED MARKNIVÅ SOM EN FÖLJD AV DE KÄLLARLÖSA BOSTADSHUSEN FÖNSTERLÖSA GAVELPARTIER MED MURAR SOM RAMAR IN ENTRÉSTRÅKET KVARTERET • Den gröna, luftiga karaktären med det stora antalet park- och grönytor, trädslag och buskplanteringar. • Den geometriska planformen med rätvinkligt placerade husgrupperingar som växlar mellan intimitet och luftighet • Förrådslängorna placerade vid husgavlarna längs med gårdsstråken. • Trafiksystemet med parkeringsytor med nära avstånd till bostadshusen. • Ryds Allé som leder fram till Ryds Herrgård. • Den rationella, upprepande arkitekturen med tydliga funktionalistiska inslag. • De smala, intima gårdsstråken som kantas av förrådslängor placerade på de slutna tegelgavlarna och sammanlänkar de halvoffentliga gårdarna. • De delvis planterade, delvis hårdgjorda entrégårdarna mellan bostadshusen, avgränsade genom gavelmotivens tegelmurar. (Entrégårdarna har dock en varierad utformning och präglas av olika grad av förändring. Den ursprungliga gestaltningen av entrégårdarna är inte heller klarlagd.) HUSEN • Växelspelet mellan den lätta träfasaden och de tyngre tegelpartierna. • De utskjutande tegelbeklädda gavelpartierna som upplevs som frilagda gavelskivor, separerade från resten av fasaden. • De knivskarpa taksluten som saknar uppskjutande partier. • Ursprungliga fasadkulörer i rött och brunt. • Ursprungliga fönster. • Ursprungliga entréporter i stål med ursprungliga raka stålhandtag. • Entrébelysning med ursprungliga armaturer. • Enluftsfönster med fönstergrupperingar. • De indragna entréporterna i trapphusen. upprepad fönstersättning i fönsterband och DELVIS PLANTERADE, DELVIS HÅRDGJORDA ENTRÉGÅRDAR. SMALA. INTIMA GÅRDSSTRÅK PRIVATA, HÄCKOMGÄRDADE SOM KOPPLAR SAMMAN DE STORA HALVOFFENTLIGA UTEPLATSER. GÅRDARNA. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING GEMENSAMMA, HALVOFFENTLIGA RYDS ALLÉ SOM GÅRDAR SOM RAMAS IN AV FYRA LEDER FRAM TILL RYDS HERRGÅRD. HUSGRUPPERINGAR 39 KÄNSLIGHET- OCH TÅLIGHETSANALYS MARKYTOR Ryds allé är markerat med rött som i hög känslighet. Halvoffentliga, gemensamma gårdar, parkstråk, tvärstråk, ytor mot det centrala parkstråket har markerats med orange som avser känsliga ytor. Entrréstråk, impediment, privata uteplatser, trädrader längs angöringsgator samt den trädkantade barriärzonen längs med Rydsvägen har markerats som gula, ytor med viss känslighet för förändring. Lila ytor avser tåliga ytor. Parkeringsytor och delar av parkeringsstråk har bedömts som tåliga för eventuell förändring. HÖG KÄNSLIGHET KÄNSLIGT VISS KÄNSLIGHET TÅLIGT 40 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING KÄNSLIGHET- OCH TÅLIGHETSANALYS BYGGNADER Samtliga bostadshus med utanpåliggande förråd har markerats som känsliga. Servicehus med garage och tvättstugor och förvaltningshuset har markerats som gula, byggnader med en viss känslighet. Byggnader markerade med lila, pizzeria, samlingslokal och mindre garagebyggnader/förråd på parkeringsytor, har bedömts som tåliga för eventuell förändring. HÖG KÄNSLIGHET KÄNSLIGT VISS KÄNSLIGHET TÅLIGT OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 41 REKOMMENDATIONER 42 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING REKOMMENDATIONER FÖRVALTNING OCH BEVARANDE UTVECKLING OCH FÖRTÄTNING • Bostadshusen i Ostbrickan har en särpräglad, medvetet utformad arkitektur som inte tål någon högre grad av förändring ifråga om volym, fasadmaterial och färgsättning. Ursprungliga arkitektoniska karaktärsdrag bör beaktas vid underhåll. • Mötet mellan Ostbrickan och Rydsskogen präglas av angöringsgatan och parkeringsytor. Det direkta mötet mellan boende och den bevarade skogen som finns i område B saknas här. Denna zon är därför relativt tålig för nytillskott. • Det är särskilt viktigt att värna taken från uppbyggnader, skrymmande huvar och fläktar. • • Önskvärt vore att omedvetet gestaltade och onödiga tillägg, såsom skärmtak vid trapphusentréerna, kan avlägsnas. Ostbrickan är ett oerhört konsekvent planerat område med tydlig karaktär. Vid eventuell förtätning är det viktigt att denna tydlighet kan bestå. Tillägg bör placeras och utformas konsekvent och lättläst. • Förrådsbyggnaderna på gavlarna är viktiga inslag i området och bör på samma sätt som bostadshusen underhållas utifrån de ursprungliga arkitektoniska utgångspunkterna. Tillägg bör av samma anledning ha volym och utformning som tydligt skiljer sig från den särpräglade befintliga bebyggelsen. Tillkommande byggnader bör vara av få typer som kan upprepas. • Tillägg bör göras samlat och enhetligt, både tids- och utformningsmässigt för att kvarteret ska behålla sin konsekvens och inte upplevas spretigt. • Gaturum vid angöringsgator bör vara gröna, med vegetation på mark och lövträd längs gatan. • Mötet mellan nya byggnader och den flacka marken bör studeras noga med tanke på den direkta relation som befintlig källarlös bebyggelse har. • Ny bebyggelse bör inte tillåtas skugga vistelseytor som ursprungligen varit avsedda att vara solbelysta. • • Även om frihet finns för hyresgästerna att individuellt forma uteplatser och balkonger själva bör det finnas ett ramverk och riktlinjer som garanterar en grundläggande enhetlighet. Exempelvis bör enhetliga häckar avgränsa uteplatserna. • Systemet av stråk bör bevaras i sin nuvarande utsträckning och utformning. • De halvoffentliga gröna rummen, kvartersparkerna, bör ha en i huvudsak grön prägel med bevarade kullar, uppvuxen vegetation etc men kan förändras ifråga om lekutrustning, bänkar etc. • Befintlig vegetation bör kartläggas och stämmas av mot ursprungliga planteringsritningar. Ursprungliga intentioner ifråga om växtmaterial bör vara utgångspunkt för vård, föryngring och utveckling. • Skötselplan för Ryds allé bör utarbetas av expertis inom trädvård. OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 43 KÄLLOR Översiktsplan för staden Linköping antagen 2010 Generalplan för Linköping 1967 Linköpings kommun: - Handlingar från byggnadsnämndens arkiv - Stads- och dispositionsplaner Stadskaraktärer i Linköping – en studie av bostadsmiljöer i Linköping, planeringsunderlag 2006 AB Stångåstaden, Styrelseprotokoll 1965 Strategisk arkitektur, Ryd, Stadsanalys och planförslag, 2016-08-16 Östergötlands länsmuseum, topografiska handlingar Victoria Park förvaltningsarkiv Dietrichson, Johan, Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?, Linköping universitet, 1999 44 OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING 45