Kulturmiljöutredning Ostbrickan 2

advertisement
KULTURMILJÖUTREDNING
OSTBRICKAN 2, LINKÖPING
UTKAST TILL SAMRÅD, 2016-10-31
DENNA KULTURHISTORISKA UTREDNING ÄR FRAMTAGEN AV
TYRÉNS AB
Medverkande:
Jennifer Magnusson
Jonas Sundvall
Martin Lagergren
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
4
BAKGRUND4
METOD4
AVGRÄNSNING5
FÖRUTSÄTTNINGAR
6
HISTORIK
7
STADEN8
NÄROMRÅDET10
KVARTERET14
NULÄGE
17
STADEN18
NÄROMRÅDET20
KVARTERET24
KULTURVÄRDEN
VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG
KÄNSLIGHET- OCH TÅLIGHETSANALYS
37
39
40
REKOMMENDATIONER
43
KÄLLOR
44
INLEDNING
BAKGRUND
METOD
Inför detaljplanering som prövar förtätning inom kvarteret Ostbrickan i
stadsdelen Ryd har Linköpings kommun efterfrågat en kulturmiljöutredning.
Tyréns AB har fått i uppdrag av fastighetsägaren Victoria Park att ta fram
denna utredning.
Utredningen tar stöd i Riksantikvarieämbetets plattform Kulturhistorisk
värdering och urval (2015). Plattformen stöder ett arbetssätt med
olika delmoment som syftar till att ge tydlighet, transparens och
motivering till de beslut som fattas i värderings- och urvalsprocessen.
A)BESKRIVANDE
SYFTE
I det beskrivande delmomentet sker inventering och beskrivning av de
kulturhistoriska värden som återspeglas.
Utredningen ska bidra med kunskap om stadsdelen Ryd i allmänhet och
kvarteret Ostbrickan i synnerhet. Genom att undersöka vilka faktorer
som påverkade stadsdelens planering kan Ostbrickan och Ryd sättas in i
ett kulturhistoriskt sammanhang. Utifrån det identifieras och definieras
bebyggelsens kulturvärden och kulturmiljökvalitéer.
Svarar på frågorna: VAD HAR HÄNT? VAD FINNS? VAD ÅTERSPEGLAS?
En viktig del i den kulturhistoriska utredningen är att ta fram rekommendationer
för en framtida förvaltning och utveckling. Rekommendationer återfinns på
sida. 43.
B)ANALYSERANDE
I det analyserande delmomentet görs den egentliga värderingen, vilka
värden finns och i vilken hög grad återspeglas de ur ett kulturhistoriskt
perspektiv.
Svarar på frågorna: VILKA ÄR VÄRDENA? VILKA ÄR DE HÖGA VÄRDENA?
Meningen är att utredningens resultat ska integreras i fastighetsägarens
utvecklingsplaner för området.
C)PLANERANDE
I det planerande delmomentet förs en prioritering och planering, med
avseende på eventuella hot och förutsättningar för bevarandet och
utvecklingen av de kulturhistoriska värdena.
Svarar på frågorna: VAD KRÄVS? VAD ÄR MÖJLIGT?
D)BESLUTANDE
I det sista delmomentet beslutande sker val av styrmedel.
4
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
•
regelverk & bestämmelser
•
finansieringsformer
•
åtgärder för vård- och utveckling
•
kommunikationsinsatser samt
•
metoder för uppföljning och utvärdering
Svarar på frågorna: VAD SKA GÖRAS? HUR SKA DET GÖRAS?
Vid den kulturhistoriska värderingen av Ostbrickan 2 har plattformens två
första delmoment, det beskrivande och det analyserande, tillämpats. Historik
och nulägesbeskrivning utgör det beskrivande momentet. Det analyserande
momentet kommer in i kapitlet där områdets kulturvärden och värdebärande
karaktärsdrag presenteras. Det planerande momentet aktualiseras till viss
del i rapporten då rekommendationer för en framtida utveckling av området
presenteras.
Plattformen öppnar även för ett socialt och ekonomiskt perspektiv men i denna
utredning har endast det kulturhistoriska perspektivet utretts.
EN
G
EVÄ
ING
T
LYT
G
AVGRÄNSNING
Vårt huvudsakliga undersökningsområde utgörs av kv. Ostbrickan 2 som är
markerat med heldragen linje. Den gråmarkerade zonen närmast Rydsvägen
ingår inte i det nu aktuella detaljplanearbetet. Denna del av fastigheten
kommer att planläggas med ny detaljplan i samband med området kring
Malmslättsvägen.
D
RY
N
GE
SVÄ
Vi har i utredningen även gjort utblickar tilll övriga Ryd för att placera Ostbrickan
i sitt sammanhang. Detta område avgränsas av Rydsvägen, söder och väster
om Ryds bostadsbebyggelse. Vidare ramas området in genom Glyttingevägen,
norr om småhusområdet och i öster av Rydskogen. Detta område markeras
med streckad linje på illustrationen.
I utredningen har begränsade jämförelsestudier även gjorts med andra samtida
områden i Linköping.
N
GE
OR
T
RD
LLÉ
SA
RYD
MÅ
Ä
PSV
ÄGEN
RYDSV
GEN
TTSVÄ
SLÄ
MALM
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
5
FÖRUTSÄTTNINGAR
ÖVERSIKTSPLAN FÖR LINKÖPING
Översiktsplan för Linköping antogs i juni 2010.
I planen anges att bebyggelsekompletteringar ska göras inom eller i direkt
anslutning till den befintliga staden. Kulturhistoriska miljöer ses som en
stor tillgång och särskild hänsyn ska tas i samband med bedömningar av
förtätningsprojekt. Moderna tillägg ska hålla hög kvalitet. I samband med
planering för förtätning ska utredningar om lämpligheten sett till kulturvärden
göras.
Inom stadsdelen Ryd är Ryds centrum och allé (område 33) utpekad som
kulturhistoriskt värdefull miljö liksom de s.k. KB-villorna vid Hedbornsgatan
(område 34). Den värdefulla miljön Ryds centrum och allé ingår delvis i
utredningsområdet för denna kulturmiljöutredning. Allén är belägen inom
fastigheten Ostbrickan 2.
Gällande detaljplan. Bostadsbebyggelsens utbredning är reglerad genom zoner med s.k. prickmark, mark som inte får bebyggas. En
obebyggd barriärzon längs Malmslättsvägen och Rydsvägen var nödvändig för att klara samtidens krav från hälsovårdande myndigheter.
Stadsdelscentra likt i Ryd ska enligt översiktsplanen finnas kvar och utvecklas.
Parker ska enligt översiktsplanen utvecklas och vara trygga. Rydsskogen är
kategoriserad som strövområde och utpekad som mycket värdefullt park- och
naturområde. Kopplingen till Vallaskogen är ett utpekat värdefullt stråk.
Mellan Ryd och universitetet, på båda sidor av Malmslättsvägen, ska enligt
översiktsplanen ny bostads- och verksamhetsbebyggelse lokaliseras. Med
anledning av detta projekt ingår inte de södra delarna av Ostbrickan 2 i
utredningsområdet, se kapitlet Avgränsningar.
GÄLLANDE PLAN
Gällande stadsplan SPL 461 (laga kraft 1967) togs fram inför utbyggnad av
område C i Ryd. Planen meddelar inget skydd för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse.
6
ÖVRIGT
Planeringsunderlaget Stadskaraktärer - en studie av bostadsmiljöer i Linköping
(framtaget år 2006 av K E Nyberg Arkitektkontor tillsammans med Linköpings
kommun) har ett urval av stadsdelar med särskilt höga kvaliteter gjorts. Urval
och avgränsningar är gjorda med avseende på planmönster och i huvudsak väl
bibehållna arkitektoniska kvaliteter.
En av de utpekade miljöerna är Stadsdelen Ryds första utbyggnadsetapp i södra
delen (område 41), kompletterad med centrumområdet med butiker,skolor,
förskola, servicehus, kyrka mm. Det utpekade området utgörs följaktligen av
kvarteret Ostbrickan och de intilliggande offentliga miljöerna.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
I dokumentet Omfattning Kulturmiljöutredning Ostbrickan 2 Ryd (2016-06-26)
beskrivs Ryd av Linköpings kommun, stadsantikvarien, som Linköpings mest
kompletta och komplexa miljonprogramsstadsdel.
HISTORIK
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
7
STADEN
AB STÅNGÅSTADEN
Allmännyttiga bostadsbolaget AB Stångåstaden är ett av landets största
bostadsbolag. Beståndet uppgår till ca 18500 lägenheter men har varit
över 19000 innan delar, däribland Ostbrickan, avyttrats. Bolaget räknar
sin historik tillbaka till 1942, då under namnet Råbergahus. 1948 bytte
bolaget namn till AB Stångåstaden.
Stångåstaden var mycket aktivt i efterkrigstidens utbyggnad av
Linköping. Den obrutna befolkningstillväxten och etablerandet av
universitetet innebar att det fanns stora behov att fylla.
Studentbostäderna och byggnaderna i Gamla Linköping förvaltas idag
av dotterbolag.
LINKÖPING PÅ 1960-TALET
OBALANSERAD EXPANSION
Vid 1960-talets mitt, när planeringen av den nya stadsdelen Ryd pågick,
författades Generalplan för Linköping (utgiven 1967). Här formulerades
stadens strategier för utvecklingen fram till år 1990. I planen konstaterades
att Linköping upplevt en kraftig expansion under 1930-, 40- och 50-talen,
Tillväxten var betydligt större än Norrköpings men även gentemot snittet för
landets städer. Inflyttningen var betydande.
Liksom många andra städer såg Linköping med tillförsikt på framtiden och
prognosticerade en framtid med kraftig stadstillväxt. E4 höll på att realiseras.
Universitetet skulle etableras. Man förutsåg även en fortsatt industriell
expansion.
FUNKTIONSUPPDELNING I STADSLANDSKAPET
Utbyggnaden hade koncentrerats längs Stångån med följd att staden fick
en allt större utsträckning nordväst-sydost. Flygflottiljen F3 och SAAB:s
flygfält med kraftiga bullermattor var huvudorsaken till denna ”obalans”
men även försvarsmaktens kasern- och övningsområden påverkade
bebyggelseutvecklingens utbredning.
Stadsutvecklingen förutsattes ske i etapper genom att medelstora
bostadsområdesgrupper med tillhörande skola och kommersiell service mm
skulle tillföras stadskroppen efter behov. Man ville dock helst se en samordning
mellan lokalisering av nya arbetsplatser och bostadsområden för att undvika
onödig trafik. Ringleder skulle avgränsa stadsdelsgrupperna.
Saab var vid tiden mycket expansivt och helt dominerande inom industrin.
Andra stora arbetsgivare var regionsjukhuset och de militära verksamheterna.
Detaljhandeln hade en påbörjad strukturförändring från småbutiker till större
enheter.
Industriområden kunde dock gärna byggas avskilt så att störningarna för resten
av staden minimerades. Platta markavsnitt var lämpliga för denna i huvudsak
låga bebyggelse med stora behov av upplagsområden och parkering.
SANERING OCH TILLVÄXT
Genom sanering av äldre bebyggelse glesades befolkningen i centrala staden
ut. Den utvecklingen förutsatte man skulle fortsätta i oförminskad skala. 1965
fanns ännu ett stort lägenhetsbestånd som inte kunde karaktäriseras som
modernt utan hade låg standard. Nya lägenheter producerades i allt högre
utsträckning i stora flerfamiljshus. Tidigare hade små hus med 2-9 lägenheter
haft en betydande roll men i stort sett ingen nyproduktion skedde längre i
denna kategori. Stora lägenheter, framförallt 3 ROK var på stark frammarsch.
Trångboddheten minskade undan för undan men sågs icke desto mindre som
ett stort problem.
8
Saab 35 Draken vid Stångebro i centrala Linköping.
Bildkälla: Wikipedia
Bostadsområden skulle vara tydligt åtskilda från industrierna genom tex
parkstråk. Boende i småhus skulle ha högst 1200 m till högstadieskola och
service, boende i flerfamiljshus 800 m. Ett tätt nät av idrottsanläggningar och
lekplatser skulle etableras. Trafikdifferentierng var en självklarhet, gångvägar
fick inte korsa viktiga trafikleder i plan.
STUDENTBOSTÄDER - ETT NYTT BEHOV
Staten intresserade sig alltmer för studentbostadsfrågan på 1960-talet
och produktionen blev intensiv i universitetsstäderna. För Linköping såg
planerarna ett behov av ca 7000 studentlägenheter som helst skulle ligga nära
universitetets olika delar.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Bild från 1967 över SAAB:s anläggning i linköping. Bildkälla: Saabhistory.com
Flygfoto över Rydområdet 1961 innan exploateringen. Notera det kala, vegetationslösa
landskapet som präglades av åkermarker. De idag kvarvarande byggnaderna,
mangårdsbyggnaden och spannmålasmagasinet som tillhörde Ryds herrgård, är inringade på
kartan. Övriga ekonomibyggnader tillhörande gården revs i samband med utbyggnaden av Ryd
i slutet av 1960-talet. Idrottsanläggningen i väster och koloniområdet söder om Ryd fanns på
platsen innan exploateringen.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
9
NÄROMRÅDET
RYD
Stadsdelen Ryd är belägen väster om centrala Linköping. Ryds
bebyggelsehistoria startade i början av medeltiden med Ryds Gård, som
då tillhörde den katolska kyrkan. På 1500-talet drog Gustav Vasa in
gården till kronan som ägde den fram till år 1629. På 1700-talet tillkom
mangårdsbyggnaden, som finns på platsen än idag och som idag används
som studentlokal. Omkring 1760 byggdes det timrade spannmålsmagasin
som på 1970-talet byggdes om till Mikaelskyrkan och idag utgör Ryds
församlingskyrka. Även klockstapeln tillkom på 1970-talet.
Bostadsbristen i Linköping var kritisk under efterkrigstiden, liksom i många
andra städer runt om i landet. Det var inte ovanligt att flera personer fick
trängas i en enrumslägenhet, som saknade faciliteter så som varmvatten och
toalett i lägenheten. Behovet av nya bostäder var därför brådskande, något som
det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden, bildat 1942, skulle råda bot
på. Under 1950-talet byggde Stångåstaden, ett stort antal bostäder i centrala
Linköping. På 1960-talet började staden köpa upp gårdar i ytterområdena med
avsikt att expandera staden och lindra bostadsbristen. Till dessa områden
hörde bland annat Skäggetorp, Ryd, Berga och Ekholmen, som alla skulle
byggas ut under miljonprogrammets era.
Exploateringen av Ryd började således planeras först på 1960-talet, innan
dess bestod området enbart av åkermarker. Anläggandet av Rydsområdet
stod emellertid i beroende till den planerade omläggningen av det militära
flygfältet Malmens start- och landningsbanor. När Malmens flygbanor lades om
från västöstlig till nordsydlig riktning, blev det möjligt att bebygga området
österut, väster om centrala Linköping. Omläggningen innebar att Rydsområdet
nu kunde bebyggas med bostäder och vid Valla gård, söder om Ryd, blev det
möjligt att anlägga ett universitetsområde.
10
Mangårdsbyggnaden tillhörande Ryds herrgård uppfördes på 1700-talet. Bildkälla:
Okänd.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Mikaelskyrkan på 1970-talet. I vänstra hörnet syns delområde B som började
byggas ut 1970. Bakom kyrkan skymtas Nya Rydskolan och det stora parkområdet
och Rydskogen i bakgrunden. Bildkälla: Svenska Kyrkan.
RYD OCH GENERALPLANEN
Generalplanen för Linköping från 1967 började utarbetas redan på
1950-talet då en generalplanskommitté tillsattes 1954. Ordförande
för kommittén var byggnadsnämndens ordförande, som mellan
1954-61 var Lennart Sjöberg och från 1951, Gustav Åkerberg.
Generalkommitténs huvudsakliga konsult var arkitekten Fred Forbat
från Eglers Stadsplanebyrå, Stockholm.
Utformningen av generalplanen skedde således inom staden i
samarbete med Forbat och hans kollegor på Eglers. Utbyggnaden av
stadsdelen Ryd var en del av Generalplanen och i planen går att läsa att
” … enligt utbyggnadsplanen fram till år 1975 fullbordas i stadens
nordvästra delar hela Ryd … ”
Fred Forbat, hade dessutom förordat ett studentbostadsområde i Ryd
där cirka 2000 studenter skulle beredas bostäder.
”De föreslagna studentbostadsområdena grupperas här utefter gamla
Kalmarvägen i söder som efter att ha fått karaktären av ett internt
trafikstråk, fortsätter norr om Malmslättsvägen jämsides med Ryds
Allé förbi en mindre studentbostadsgrupp fram till Ryds Centrum och
till en stor studentbostadsgrupp norr därom.”
Den populära Rydsskogen skulle bli ett allt viktigare strövområde
enligt generalplanen.
FRED FORBAT
Alfred “Fred” Forbat (1897-1972) var en ungerskfödd arkitekt och en av de
främsta stadsplanerarna under sin tid både nationellt och internationell. Direkt
efter Forbats arkitektexamen i München fick han anställning på Walter Gropius
välkända arkitektkontor i Weimar. Han hade där stort utbyte med Bauhausskolan,
bland annat fick han i uppdrag att rita ett helt bostadsområde i östra delen av
Weimar, som på grund av det ekonomiska läget aldrig genomfördes. Det skulle
istället bli Forbats första bidrag till Bauhausutställningen 1923.
Forbat öppnade senare ett eget arkitektkontor i Berlin och ägnade sig framförallt
åt bostadsbyggande i större skala. Forbat återvände till sin hemstad i Ungern
efter att ha arbetat både i Ryssland och i Grekland under en period. Han
beslutade sig för att lämna landet under andra världskriget och emigrerade
istället till Sverige med hjälp av sin vän funktionalisten Uno Åhren. Under sin
yrkesverksamma tid i Sverige arbetade Forbat bland annat på HSB och Eglers
Stadsplanebyrå och förutom för Linköping utformade han generalplaner för
Skövde, Landskrona och Sölvesborg.
Stadsdelen Ryd markerat på generalplanen för Linköping 1967.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
11
1961
1978
2015
EXPLOATERINGEN AV RYD
Ryd började byggas 1966 och 1974 färdigställdes stadsdelen i sin helhet. I
jämförelse med flertalet av de liknande, samtida områden som byggdes ut i
Linköping var Ryd ett av de tidsmässigt mest koncentrerade områdena.
Ryd planerades som ett område för cirka 10 000 invånare och skulle bli en
självförsörjande enhet i den mån att det skulle finnas både vanliga bostäder
och studentbostäder, grundskola och en centrumanläggning. Ambitionen
för Rydsområdet var hög och 1962 utlystes en allmän stadsplanetävling
för utformningen av området. Målet var att dispositionsplanen skulle vara
fastställd senast 1 juli 1964. På grund av flygsäkerhetsskäl krävde flygvapnet
att särskilda byggnadsrestriktioner tillämpades för Ryd. Det var därför inte
möjligt att bygga för högt på grund av den gamla flygbanan, som fortfarande
fungerade som reservbana. Även markförhållandena påverkade vilken
byggnadstyp som var möjlig att uppföra. Den mjuka, leriga jordbruksmarken
innebar att man tvingades anlägga husen på betongplattor för att undslippa
pålning. Våningshöjden begränsades även till två våningsplan, utan källare.
12
Den låga bebyggelsen i Ryd var sålunda inte i första hand en arkitektonisk idé.
1963 avbröts arkitekttävlingen på inrådan av stadens planarkitekt Bernt
Nordberg. Nordberg menade att tidsbristen var ytterst besvärande och
förordade att planen skulle utformas av en enskild konsultfirma. För
utformningen av Ryds stadsplan anlitades därför Vattenbyggnadsbyrån (VBB) i
Stockholm, under ledning av Gunnar Lindman.
Område A, beläget i norra delen av Ryd, var det enda området som utgjordes
av småhus. Området bebyggdes delvis med så kallade KB-villor, en form av
kedjehus med flexibel planlösning uppförda som totalentreprenad av det
lokala byggbolaget Kvissberg & Bäckström AB (KB-bygg). KB-villorna som stod
klara 1971 är enligt Linköpings Översiktsplan “Linköpingspecifika och äger ett
stort lokalhistoriskt intresse”. Resterande villor inom delområdet uppfördes i
egen regi.
RYDS DELOMRÅDEN
Område B, C och D bebyggdes med majoriteten av flerbostadshus i två
våningsplan utan källare.
Ryd delades in i flera mindre delområden: A-F , som alla utom småhusområdet
i delområde A, uppfördes av det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden AB.
Stångåstaden stod således bakom samtliga flerbostadshus som uppfördes i
Rydsområdet.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
För både område C och B anlitades arkitektbyrån Arton arkitekter från
Helsingborg. Områdena fick därmed också en liknande utformning med
tvåvåningshus i tegel med takband och midjeband av träpanel. Område B
påbörjades 1970, fyra år efter att område C började byggas ut.
För utformningen av Område D som började byggas ut 1967 anlitades SAR
Audun Stockland från Göteborg. Husen grupperades på samma vis som
område C med 17 meter mellan husen och indragna parkeringsplatser. Längs
med infarten mot Ryds centum placerades även nio punkthus i tre våningsplan,
vilka placerades i grupper om tre. Denna avvikande hustyp användes för att
den lämpade sig bättre för smålägenheter som koncenterades hit, men även
för att skapa en bättre inramning mot Ryds centrum.
Studentbostäderna förlades till område E (1966) och F (1967) och utformades
av arkitekterna Höjer och Ljungqvist i Stockholm (nuvarande Origo arkitekter).
Studentbostäderna gavs något varierad utformning områdena sinsemellan i
fråga om struktur, våningsantal och gestaltning.
Utöver bostadsbebyggelsen i Ryd anlades även ett stadsdelscentrum i sydväst
mitt bestående av butiker, vårdcentral, tandläkare, äldreomsorg m.m. Uppraget
att utföra centrumanläggningen tilldelades, liksom studentbostäderna,
Stockholmsarkitkeerna Höjer och Ljungqvist. Anläggningen stod klar 1972.
Öster om Ryds centrum intill kyrkan förlades skola och fritids. Här anlades även
ett större grönområde med parkstråk och idrottsområde med angränsning till
Rydskogen i öst.
Ryds olika delområden utmarkerade på en situationsplan från planeringsstadiet.
GUNNAR LINDMAN OCH VATTENBYGGNADSBYRÅN VBB
Gunnar Lindman (1912-2000) var en av de mest inflytelserika
stadsplanerarna i Sverige under efterkrigstiden. Han var arkitekt,
utbildad vid KTH och Konsthögskolan, och kom tidigt in på
planerarbanan. Som stadsplanechef i Malmö 1946-56 var han med om
en omfattande utbyggnad av folkhemmets Malmö. Han drev där en
linje att bygga staden tätt med cykelavstånd mellan de olika delarna
av staden – en linje som var en tydlig kontrast till det byggande av
solitära, glesa grannskapsstadsdelar som genomfördes i Göteborg och
Stockholm.
Lindman arbetade vid Vattenbyggnadsbyrån VBB 1944-46 och 195777. Byrån var oerhört inflytelserik i svensk arkitektur och planering
under 1950- och 60-talen, främst tack vare Sune Lindström och Gunnar
Lindman. Planuppdragen omfattade såväl regionplaner som konkreta
projekt och Lindman har utarbetat planer i städer som Södertälje,
Västerås, Linköping, Norrköping, Karlstad, Lund, Eskilstuna och Solna.
VBB hade en omfattande internationell verksamhet och Lindman har
utfört uppdrag i Finland, Norge, Spanien, Liberia och Jordanien.
VBB förvärvades av FFNS under 1990-talet och kan sägas ingå i dagens
Sweco.
Småhusområdet Ryd A på 1970-talet. På bilden syns de så kallade KB-villorna
ritade av det lokala byggbolaget Kvissberg & Bäckström AB. Bildkälla: Linköpingshistoria.se
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Flygbild från sydväst med utsikt över centrumanläggning längst upp i bild och
studentbostäderna i omrråde F till höger i bild. I förgrunden syns det f.d. motorhotellet som uppfördes samtida med bostäderna i Ryd. Idag ligger Scandic Linköping
Väst på platsen.
13
KVARTERET
ARTON ARKITEKTER
OSTBRICKAN 2
I stadsdelen Ryds södra del ligger kvarteret Ostbrickan (område C), som
planerades på det plana, vegetationslösa jordbruksområdet norr om
Malmslättsvägen, söder om Mårdtorpsgatan och mellan Ryds Allé i väst och
Rydskogen i öst.
Område C började anläggas 1966 och var den första etappen för den planerade
utbyggnaden av stadsdelen. Från början var studentbostäder planerade till
område C, men eftersom det utpekade området låg närmast staden till skulle
det också exploateras först. Efter överläggningar mellan generalkommittén
och konsult Forbat beslutades därmed att marken istället borde reserveras för
vanliga familjebostäder.
När områdets funktion var fastställd anlitades Arkitektfirman Arton från
Helsingborg för detaljplaneutformningen som lade fram ett förslag 1966.
Utformningen har emellertid skett genom kontinuerligt samråd mellan
arkitekten, byggherren Stångåstaden och Linköpings stadsplanekontor.
Arton arkitekter var ett arkitektkontor verksamt i Helsingborg. Byrån
inledde sin verksamhet i början av 1950-talet och köptes upp 1979 av
FFNS. Grundare var bröderna Erik och Henry Andersson. Jörn Utzon
som kom att bli världsberömd för operahuset i Sydney var delägare
i firman på 1950-talet. Utzon lockade 1957 över norrmannen Jörgen
Michelsen som kom att bli tongivande på kontoret.
Arton var det länge ledande arkitektkontoret i Helsingborg och
verkar ha haft en blomstringsperiod runt 1960-talets mitt. År 1965
uppmärksammades flera av kontorets projekt i tidskriften Arkitektur.
Främst av dessa var stadsbiblioteket i Helsingborg. Tydligt är att
samtliga projekt som presenterades i tidskriften hade en tydligt
rätvinklig gestaltning, fasader av tegel med inslag av trä och även
fönsterband var ett genomgående tema. Samtliga dessa inslag är
igenkännliga i Ostbrickan och i Ryd område B.
Arton arkitekter utformade dessutom centrumanläggningen
i
Skäggetorp 1971, ett miljonprogramsområde i Linköping samtida med
Ryd.
Placeringen av husen togs fram genom anpassning efter det valda
parkeringssystemet och möjligheten att bedriva en rationell produktion.
Den för tiden vanliga parkeringslösningen att samla upp parkering i större
anläggningar ville man helst gå ifrån. Istället blev det flera markparkeringar,
vilka placerades längs med angöringsgatorna.
Stadsbiblioteket i Helsingborg
Stadsplanekontoret hade även föreslagit en justering av dispositionsplanen så
att området förskjöts något väster för att bespara Rydskogen. En breddning av
tre gångvägar från 6 meter till 7,5 meter gjordes också.
Området gavs en rationell struktur med parvis grupperade lamellhus i
två våningsplan utan källare, ett system som bl.a. prövats tidigare i Norra
Kvarngärdet i Uppsala. De grupperade husen placerades med ett avtånd på
cirka 17 meter med entrésidorna ställda mot varandra. Fasaderna utformades
med stående och liggande träpanel med takband av plåt som gavs antingen en
brun eller röd kulör. Gavlar, trapphusfronter och murar utformades med gult
tegel. Entrérna placerades indragna i de utkjutande trapphuspartierna och
utformades med glasade portar av målat stål.
Område C stod helt färdigt 1971 och utgjordes av 888 lägenheter fördelade
på 72 flerbostadshus på en yta av 93 000 m2. De minsta lägenheterna var
tvårumslägenheterna med kokvrå och de största utgjordes av lägenheter på 5
rum och kök.
Ursprungsritning från 1966 över fasad mot entréstråk. Ritning hämtad ur Victoria Parks arkiv.
14
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Vid husens gavlar mot gångstigarna till förlades förrådsbyggnader i trä. Runt
omkring husgrupperna anlades större, halvoffentliga gårdar på cirka 70
x 70 meter bestående av lekplatser, bänkar, träd och angjorda gräskullar.
Parkeringsplatserna fördelades ut efter matargatorna och varje parkeringsyta
skulle förse fyra hus, dvs två husgrupperingar, detta för att undvika stora,
trista parkeringsplatser eller parkeringshus i flera våningsplan. På så vis
skulle samtliga boenden ha förhållandevis nära till sin parkering med ett
gångavstånd på max 50 meter.
Utöver bostadshusen byggdes även 18 st servicehus som skulle inrymma
garage, tvättstuga, undercentral och skyddsrum. En mindre matbutik var
även planerad i området, men slopades då behovet inte var tillräckligt.
PLANLÖSNING
Husen i område C betecknades med A, B, C eller D vars planlösning och
lägenhetsstorlek varierade.
Hus A bestod av sex st (tre i övre och tre i nedre plan) mindre lägenheter på 2
rum med kokvrå och 12 st större tvårumslägenheter med vanligt kök. Hustyp
B utformades genomgående av trerumslägenheter i både övre och nedre plan,
sex st lägenheter per våningsplan. I hustyp C förlades lägenheterna på 4 rum
och kör och de största lägenheterna på 5 rum och kök i hustyp D. Hus C
och D placerades i hop så att ena halvan av huslängan utgjordes av C och
andra halvan av D. Denna hustyp skilde sig även exteriört mot det övriga då
huskroppen är något kortare och har två trapphus istället för tre. D-sidan (?)
av huset gavs mindre balkongyta och avslutas med ett tegelparti med fönster
mot entrésidan.
Samtliga lägenheter utrustades med balkong mot entrésidan i antingen övre
eller nedre plan, förutom de minsta tvårumslägenheterna med kokvrå som var
utan balkong. Majoriteten av husen hade egna uteplatser mot gårdssidan, vilka
hus som utformades med uteplatser berodde sannolikt på vilket vädersträck
huset var placerat utefter och dess möjlighet till soljus.
Varje trappuppgång skulle förse 4-6 lägenheter, 6 st i hustyp A
där de minsta lägenheterna var och 4 st i de övriga hustyperna.
Innanför varje entré, till höger om entréporten förlades soprum och i
trapphuset på andra våningsplanet placerades två förrådsutrymmen.
NVÅNARE I OSTBRICKAN
Ryd C har ibland skämtsamt kallats för Barnvagns-Ryd med anledning av
att det tidvis höga antalet barnfamiljer i området. Enligt de allra första
hyresgästförteckningarna för Ostbrickan 2 var det en befolkning med en stor
variation av yrkeskategorier som bosatte sig i kvarteret och följaktligen även
en variation av inkomstagare. Yrken som figurer är bland annat vaktmästare,
metallarbetare, ingenjörer, förskolelärare, konditor och chaufför.
Utsnitt från planritning över bottenplan på hustyp B som består av trerumslägenheter. Ritning hämtad ur Stångåstadens arkiv.
Lägenhetsfördelning i Ryd C
•
72 st
2 rum och kokvrå
•
144 st
2 rum och kök
•
432 st
3 rum och kök
•
216 st
4 rum och kök
•
24 st
5 rum och kök
I generalplanen från 1967 förutsåg man att Ryds befolkning skulle vara 8700
år 1975 för att 1990 sjunka till 7100 invånare.
Utsnitt från planritning över bottenplan på hustyp A med Ostbrickans minsta
lägenheter på 2 rum med kokvrå och 2 rum och kök. Vid entrén finns trapphus
och soprum. Ritning hämtad ur Stångåstadens arkiv.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
15
FÖRÄNDRINGAR
På några av husen finns den liggande träpanelen fortfarande kvar. Till höger har
fasadbandet målats om, där av den tydliga nyansskillnaden.
Cykelbodarna tillkom på 1990-talet, troligen samtida med skärmtaken vid trapphusentréerna.
Kv. Ostbrickan är välbevarat i sin helhet men en del förändringar har skett
genom åren. Förvaltningen av Ostbrickan övergick till Agasti Holding (f.d. Acta)
2006, som köpte beståndet av Stångåstaden. 2013 förvärvades Ostbrickan av
Victoria Park som är den nuvarande förvaltaren.
Under Stångåstadens regi byttes de yttre fönsterbågarna ut på 1990-talet,
sopsugar och återvinningsrum anlades i början av 2000-talet, tvättstugorna
minskade i antal från att ha funnits en vid vardera parkeringsplats, till 9 st som
byggdes om. Skärmtaken vid entréer och cykelbodar tillkom sannolikt under
Stångåsstadens regi på 1990-talet.
Efter det att Victoria Park tog över förvaltningen 2013 har plåtpanel monterats
på flertalet av husens horisontella fasadband som ursprungligen utgjordes av
träpanel. Träytor så som fasadpaneler, cykelbodar och vissa garagelängor har
målats om.
Den ursprungliga, liggande träpanelen har på många av husen bytts ut till plåtpanel. Skärmtaken som finns i
delar av kvarteret uppfördes sannolikt under stångåsstadens regi på 1990-talet.
16
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Flera av de ursprungliga raka dörrhantagen har
bytts ut till snedställda handtag. Spår efter de ursprungliga handtagens placering syns tydligt.
NULÄGE
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
17
STADEN
LINKÖPING VÄXER
Linköping har länge varit en expansiv stad men är inne i en särskilt kraftig
tillväxtfas. Linköping tillsammans med Norrköping omtalas som den fjärde
storstadsregionen. Höghastighetsjärnvägen Ostlänken som nu planeras kan
innebära att stadens och regionens tillväxt stärks ytterligare.
Tiotusentals nya bostäder behövs inom en snar framtid. I stadsbyggandet arbetar
Linköping fortfarande med att komma tillrätta med den obalans i utsträckning
som stadsbebyggelsen haft sedan andra världskriget. I översiktsplan 2010
visas hur man vill bygga staden ”rundare”, dvs med en jämnare utbredning
runt stadskärnan än vad som nu är fallet. Samtidigt strävar man efter att inte
bebygga högproduktiv åkermark.
TÄTARE STAD
Den huvudsakliga stadsbyggnadsstrategin är dock att bygga staden inåt.
Linköping siktar på att bli tätare och mer sammanhållen stad. Genom att
bygga tätare blir stadslivet rikare, underlaget för kollektivtrafik förbättras och
barriärer kan byggas bort. Förtätningsprojekt kommer därför aktualiseras
inom och mellan befintliga bebyggelsegrupper.
Områdena från miljonprogrammet och rekordåren ligger inom de västra, södra
och halvcentrala stadsdelsområdena.
I några fall, särskilt Ryd och Skäggetorp, utgör miljonprogramsstadsdelarna
tydligt avgränsade enklaver, avgränsade från omgivningen av trafikleder
och grönområden. I detta avseende följer de helt 1967 års generalplan och
den tidens ideal om avgränsade stadsdelar som var självförsörjande på
social service. Denna planeringsideologi står ofta i stark motsats till dagens
ambitioner om en mer integrerad stadsbyggnad med goda, gärna bebyggda,
kopplingar mot omgivningen.
18
Karta baserad på Stadskaraktärer i Linköping (2006). Ytor markerade med orange motsvarar de områden från perioden 1965-75 som i planeringsunderlaget från
2006 pekats ut som områden med särskilt höga stadsbyggnadskvalitéer.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
UTBLICKAR
SKÄGGETORP
GOTTFRIDSBERG
MILJONPROGRAM I LINKÖPING
Bland miljonprogramsområdena i Linköping är två områden i Ryd, Ryds centrum
och allé (område 33) samt KB-villorna (34), utpekade som värdefulla miljöer i
ÖP 2010. Även Västra Berga (område 23) och centrala Skäggetorp (område 36)
är utpekade värdefulla miljöer.
Här har valts att göra utblickar till de områden som i planeringsunderlaget
Stadskaraktärer - en studie av bostadsmiljöer i Linköping (2006) pekats ut
som områden med särskilt höga stadsbyggnadskvalitéer. Syftet är att skapa
referensramar runt Ostbrickan och Ryd.
Studien visar att Ryd inte har någon direkt motsvarighet vad gäller planmönster
eller gruppering av bebyggelse bland dessa områden. Inget område är det
andra likt. Tvåvåningshus förekommer i de andra områdena men inte i lika hög
utsträckning och lika konsekvent som i Ryd.
RYD
•
1964-87 (hela Skäggetorp)
•
1965
•
Kringbyggda gårdar, planmönstret ej strikt.
•
Flerbostadshus i 2-3 våningsplan med källare.
•
Flerbostadshus i 2-4 våningsplan
•
Lamellhuslängor placerade kring en långsträckt innergård.
•
Varierad parkeringslösning
•
Perfier markparkering mot matargata.
•
Större centralt beläget
parkområde
•
Grundskola (åk 0-9) i närheten.
•
Centrum och gymnasium finns i stadsdelen.
•
Egen centrumbebyggelse, skola, kyrka
KVINNEBY
BERGA
•
1966-74
•
Lamellhus rätvinkligt placerade i grupperingrar om
två
•
2-3 våningsplan
•
Majoriteten flerbostadshus med en mindre andel småhus
•
Större centralt beläget parkområde
•
Parkeringsytor placerade längs med angöringsgator
•
Egen Centrumbebyggelse, två grundskolor, kyrka
•
1960-tal
•
1969-71
•
Domineras av småhus, mindre flerbostadsområde i norr.
•
Tvåvånings lamellhus med källare
•
Flerbostadshus i 3-4 våningsplan
•
Smalt gångstråk mellan entrésidor.
•
Mindre centrum, högstadieskola
•
Stora grön- och parkområden som skiljer småhus från
flerbostadshus.
•
Bebyggelsen öppnar upp mot grönytor
•
Förskola och grundskola (åk 0-6)
•
Inre markparkeringar.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
19
NÄROMRÅDET
A
B
E
D
SERVICE
F
DELOMRÅDEN I RYD
Stadsdelen Ryd är belägen väster om centrala Linköping och avgränsas av
Malmslättsvägen i syd och väst, Rydskogen i öst och Glyttingevägen och
järnvägen i norr. Stadsdelens gränser och indelning är detsamma som när
området byggdes ut.
Ryd har en tydlig uppdelning mellan hyresbostäder, studentbostäder och
småhus. Dessa tre områden kallas av invånarna ibland för människo-Ryd,
student-Ryd och villa-Ryd.
Större delen av Ryd utgörs av flerbostadshus som är koncentrerade till sydvästra
delen av stadsdelen placerad runt omkring ett större parkområde i centrum.
C
RY
DS
KO
GE
N
SMÅHUSOMRÅDE “VILLARYD”
FLERBOSTADSOMRÅDEN
STUDENTBOSTÄDER
SERVICE
Centrumanläggning, skolor, äldreboende m.m.
I Ryds centrala del ligger Nya Rydskolan som uppfördes samtida med bostadsbebyggelsen i Ryd men har nyligen renoverats. Här finns även stadsdelsbibliotek
och fritidsgård.
I centrum av stadsdelen, väster om parkområdet, ligger Mikaelskyrkan, i
det före detta spannmålsmagasinet som tillhörde Ryds herrgård. Kyrkan
har idag byggts till med församlingshem. Här ligger även Nya Rydsskolan
(åk 0-9) med fritidsgård, kafeteria och stadsdelsbibliotek. I sydväst finns
ett stadsdelscentrum med centrumanläggning med olika typer av service,
äldreboende, demensboenden och servicelägenheter för pensionärer. I
centrumanläggningen inryms bland annat apotek, tandläkare, matbutik,
frisörsalong och blomsterbutik. Här finns även två restauranger och ett
konditori. Ryds herrgård är belägen norr om Ryds centrum vid de nordligaste
studentbostadsområdet (E). Mangårdsbyggnaden utgör idag kårhus för
Linköping universitet.
Nordvästra delen av Ryd består av småhus i form av villor och kedjehus. Här
ligger även Björnkärrskolan (åk 0-6). Östra delen av Ryd utgörs av Rydsskogen
som är ett populärt motions- och strövområde.
Det totala invånarantalet i hela stadsdelen är idag cirka 9000.
Centrumanläggningen i Ryds sydvästra del. Anläggningen består av en högre,
långsträck byggnadsvolym i fem våningsplan med loftgångar på fasaden mot sydväst och en lägre volym i ett våningsplan dit entrén till Ryds centrum är placerad.
20
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
I den högre, långsträckta byggnaden finns förutom butiker och annan service,
även äldreboenden och vårdboenden av olika slag. Fasaden mot sydväst, mot
parkeringen, består av loftgångar.
BOSTADSBEBYGGELSE
OMRÅDE A, B OCH D
Bostadsområdena i Ryd är, förutom område C, belägna i område A, B och D.
Arkitekturen är genomgående för flerbostadshusen i område B, C och D som
är utformade på liknande sätt både i gestaltning, gruppering och områdes
struktur. Parkeringslösningarna är liksom i Ostbrickan, placerade inne bland
bostadsbebyggelsen
Område B, fasad mot entréstråk mellan två lameller.
Område A “Villaryd” i norra delen av Ryd består av fristående villor och kedjehus
som förändrats i olika utsträckning.
Område B, norr om Område C (Ostbrickan). Husen utformades liksom Ostbrickan
av Arton arkitekter och gavs en näst intill identisk exteriör, bortsett från fasadfärgen som i område B har en genomgående grön kulör till skillnad från Ostbrickans
röda och bruna fasadpaneler. Husen är även grupperade enligt samma princip
som i område C.
En av hustyperna i Område D i västra delen av Ryd. Husen ritades av SAR Audun
Stockland från Göteborg med tydlig inspiration från Område C med låga lamellhus, utkjutande trapphuspartier med indragen entréport, fasad- och takband i
liggande mörkt brun träpanel och gavlar och trapphus i gult tegel. I område D
saknas Ostbrickans utskjutande gavelpartier, här är istället takbanden något
utkragande från fasaden.
Den andra hustypen i område D är koncentrerad längs med Mårdtorpsgatan söder
om Ryds centrum och utgörs av 9 st punkthus. Punkthusen vilka uppfördes i tre
våningsplan grupperades tre och tre.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
21
STUDENTBOSTÄDER
OMRÅDE E OCH F
Studentbostäderna är uppdelade på två delområden; område E, norr om centrumoch serviceområdet och område F, i sydväst. Studentbostadsbebyggelsen är
sammantaget mer varierad än de vanliga bostadsområdena, både sett till volym,
våningshöjd och gestalning. Vissa av husen är i stort sett oförändrade medan
andra präglas av förtätningar och påbyggnader av olika slag.
Markbehandlingen är enklare i område E och F än i övriga delområden i Ryd.
Här finns exempelvis inga lekgårdar eller bearbetade entréstråk, istället präglas
område E och F av kringbyggda alternativt stora öppna gräsytor.
Studentbostäder i Område E norr om Ryds Herrgård och serviceområdet. Dessa
punkthus är 12 st i antal och placerade i grupperingar om tre hus intill område B
i öster.
Studentbostadsområdet F i södra delen av Ryd, söder om Ryds centrum och väster
om kv. Ostbrickan.
22
En annan hustyp i område E som byggdes på med ett våningsplan på 1990-talet
för att utöka antalet studentlägenheter. Påbyggnaderna samt övriga förtätningar
som gjorts, har i hög grad präglat Student-Ryd.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Kringbyggd gård med studentbostäder i bakgrunden och Ryds herrgård till höger
i bild. Den kvarvarande mangårdsbyggnaden utgör idag lokaler för Linköpings
universitets studentkår. På bilden syns sittytor och en utomhusbar för studentkåren.
OMGIVANDE MILJÖ
Miljön som omger stadsdelen präglas av mycket grönska. Den gröna
trädkantade zonen längs med Rydsvägen skapar en tydlig barriär mellan väg
och bebyggelse. Det öppna interna parkområdet har en tydlig koppling till
Rydskogen i väster. Stadsdelen präglas även av den tydliga trafiksepareringen
där gång- och cykelvägar har separerats från bilvägar. I området finns ett flertal
gångtunnlar för att gång - och cykeltrafikanter inte ska behöva korsa bilvägen.
Det stora interna parkområdet, centralt i stadsdelen.
Underfart för gång och cykel under Rydsvägen, mellan område D och A.
Cykelbanan fortsätter från Ryds Allé under två parallellt placerade gångtunnlar
under Rydsvägen och Malmslättsvägen.
Gångväg som leder in i Rydskogen i öster. Till vänster leder gångvägen till område B genom stadsdelens centralt belägna rekreationsyta. Till höger skymtar
gångvägen in i kv. Ostbrickan.
Den längst österut belägna angöringsgatan som avgränsar Kv. Ostbrickan från
Rydskogen till höger i bild.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
23
Gång och cykel
KVARTERET
Befintlig gång och cykelvägnät i området kan
indelas i 4 kategorier:
Stadsanalys: Rörelser
- gröna gårdsstråk som kopplar ihop de
halvoffentliga gårdarna mitt i kvarteret;
Gång och cykel
Befintlig gång och cykelvägnät i området kan
- entréstråkindelas
som ilöper
mellan befintliga hus;
4 kategorier:
- gröna gårdsstråk
som kopplar
- parkeringsstråk
som kopplar
ihopihop de
halvoffentliga gårdarna mitt i kvarteret;
markparkeringarna;
- entréstråk som löper mellan befintliga hus;
- inre tvärstråk som kopplar ihop
- parkeringsstråk som kopplar ihop
angöringsgatorna,
markparkeringarna och
markparkeringarna;
VÄGAR OCH STRÅK
gårdstråken.
Kvarteret avgränsas av Ryds Allé
i väster som ansluter till Rydsvägen söder om
- inre
tvärstråk
som
ihop
kvarteret. Längs med Rydsvägen och Ryds Allé
mot
kvarteret
tilllkopplar
sträcker
sig
en gång- och cykelbana.
angöringsgatorna, markparkeringarna och
gårdstråken.
Rydsvägen kantas av busshållplatser där kollektivtrafiken
mellan Ryd och
centrala Linköping stannar. Från Rydsvägen leds man in till kvarteret via
tre angöringsgator som korsar gång och cykelbanan. Från Ryds Allé finns
två kortare angöringsgator som enbart leder in till de två närmast belägna
parkeringsytorna.
Ett flerta nordsydliga, raka gångstråk sträcker sig genom hela kvarteret,
från Rydsvägen i söder till Mårdtorpsvägen och stadsdelens gemensamma
grönområde i norr. Dessa gångstråk används bland annat för att ta sig till och
från busshållplatserna längs med Rydsvägen.
De vertikalt placerade gångstråken kan delas in i två olika kategorier,
parkeringsstråk och gårdsstråk. Parkeringsstråken kopplar samman
parkeringsytorna med entré- och tvärstråk. Gårdsstråken utgörs av smala
gångvägar som kopplar samman de större halvoffentliga gårdarna och har
ingen direkt koppling till bilväg eller parkeringsytor. Gårdsstråken ansluter i
sin tur till tvärstråken och entrestråken.
De nord-sydliga gångstråken ansluter till de horisontellt placerade tvärstråken
som kopplar samman angöringsgator, parkeringsytor
och gårdsstråk.
Entréstråken sträcker sig mellan husgrupperingarna vars entrér är vända mot
dessa stråk.
Längs med Rydskogen öster om kvarteret finns en gång- och cykelväg som
många brukar för att ta sig till och från unviersitetet, söder om Ryd.
Norr om kvarteret, mellan Ryd centrum i väst och Rydskogen i öst finns
ytterligare ett horisontellt gångstråk som tar vid efter Mårdtorpsgatan och
sträcker sig mellan det sörre parkområdet och Ostbrickan. Detta stråk är inte
utmarkerat på illustrationen.
24
Strategisk Arkitektur
Illustration som visar en analys av vägar och stråk i kvarteret Ostbrickan. Illustration av Strategisk Arkitektur, 2016.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
10
Ryds allé väster om kvarteret som ansluter via Mårdtorpsgatan från Sydväst.
Rydsvägen med gång- och cykelbanan som sträcker sig söder om Ostbrickan.
Gång- och cykelbanan längs med Ryds Allé som fortsätter i nordöstlig riktning genom Rydsskogen Till höger i bild syns östra delen av kv. Ostbrickan.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
25
Angöringsgatan från Rydsvägen in i kvarteret. Parkeringsytor på båda sidor om
vägen.
Angöringsgata sett från kvarteret ut mot Rydsvägen i söder.
Gårdsstråk som sträcker sig mellan de halvoffentliga gårdarna med de förrådskantade gavlarna på var sida om den asfalterade vägen.
Gårdsstråk som leder in i kvarteret från Rydsvägen. Till vänster syns en inhängnad asfalterad bollplan.
Tvärstråk som kopplar samma de halvoffentliga gårdarna med parkeringsytor.
Gårdsstråk som sträcker sig genom en större halvoffentlig gård. Till vänster
finns utanpåliggande förrådsbyggnader placerade på en av husgavlarna.
26
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Entréstråk mellan två bostadshus. Markbeläggning av både asfalt och marksten.
Entréerna skärmas av med hjälp av buskplanteringar.
Cykelbodar i trä, målade i grönt eller rött, finns vid majoriteten av entréstråken.
Flera typer av markbeklädnad finns inne vid entréstråken. De genomgående
gångarna är delvis asfalterade, framför entréer och vid anornade sittplatser finns
markbeläggning av betongplattor eller marksten.
Entréstråk som ramas in av de från gavlarna utskjutande murarna. Längs med
parkering och gavlar sträcker sig ett parkeringsstråk.
Utanför några av entréerna finns bänkar av trä. Här finns både öppna cykelställ
och cykelbodar.
Vid entréstråken finns många buskplanteringar i olika formationer.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
27
PARKERINGSYTOR
I kvarteret finns totalt 601 parkeringsplatser fördelade på 12 st lika stora
parkeringsytor vilka nås via angöringsgatorna från Ryds Allé i väst och
från Rydsvägen parkeringsytorna i öster. Parkeringsytorna ska tjäna två
husgrupper, dvs. fyra huskroppar vardera. Intill parkeringsplatserna finns
garagelängor med tvättstuga och skyddsrum på baksidan. Totalt finns det 250
garageplatser. Garagen har likande arkitektur som resten av områden. Den
ena garagetypen har fasad i rödmålad liggande träpanel, takband och portar i
brunmålad plåt och gavlar av gult tegel. På flera parkeringsytor finns, mittemot
garagebyggnaderna, en garagelänga/förrådsbyggnad av enklare karaktär med
rödmålad stående panel och pulpettak.
sanalys: Rörelser
En av parkeringsytorna längs med Ryds Allé i väster.
En garagelänga finns intill samtliga parkeringsytor i kvarteret.
ruktur, hierarki
rkparkering
Ryd kan delas in i tre typer:
n – farligt-godsled med hög
ydsvägen söder om Ostbrickan
orna som samlar trafik från
na. Utöver det har Ryds allé
m ett område med kulturhistorisk
na
–
låghastighets
rterstrukturen som leder till
rna och uppfyller angörings
äder. Mårdtorpsgatan norr om
a fungera som angöringsgata för
ola i kvarter Ostkniven 8.
Strategisk Arkitektur
8
De slutna fönsterlösa tegelgavlarna utgör en front mot parkeringytan och allén.
Illustration som visar en analys av parkeringslösningen i kvarteret Ostbrickan. Illustration av Strategisk Arkitektur, 2016.
28
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Garagelänga med liknande utformning som bostadshusen i kvarteret.
En av angöringsgatorna med parkeringsyta och garagelänga till höger.
Längs med de två innersta angöringsgatorna finns parkeringsytor med tillhörande garage på båda sidor om vägen.
Parkeringsyta innanför Ryds Allé. I bakgrunden syns en av förrådslängorna.
En av parkeringsytorna längst österut, i bakgrunden syns Rydsskogen.
Tvättstuga är placerad på baksidan av varje garagelänga.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
29
GRÖNYTOR
Kvarteret har många gröna inslag både runt omkring och inne i kvarteret.
Lindträden vid Ryds Allé omgärdar kvarteret i väster. Mot Rydsvägen finns en
bredare gräsyta med varierade lövträd. Bebyggelsen är således indragen från
gatan och omges av ett grönt band mot Rydsvägen i söder.
Angöringsgatorna från Rydsvägen kantas liksom Ryds Allé av Lindträd.
Inne i kvarteret finns en stor variation av träd- och busksorter. Rönn, pil och
kastanj är några träd som förekommer ofta.
I kvarteret finns 9 st större halvoffentliga gårdar med anlagda gräskullar ,
träd- och buskplanteringar. På majoriteten av husens gårdssidor finns privata
uteplatser som är individuellt hanterade. Uteplatserna avgränsas och ramas in
av buskage och/eller staket. Vid entréstråken finns mindre gräsplättar mellan
varje entré, här finns även buskplanteringar och fruktträd.
sanalys: Rörelser
En välvt formad trädplantering utgör en front mot Rydsvägen i söder.
, uteplatser
ation till gata
Den trädkantade Ryds Allé väster om kvarteret. På bilden syns även husens
uteplatser som delas av med hjälp av buskplanteringar.
n befintliga strukturen är vända
som finns mellan befintliga
trestråk upplevs som trygga rum
g karaktär. Dock är inga bostads
mot de halvoffentliga gårdarna
gatorna.
Strategisk Arkitektur
12
Buskplanteringar och frukträd präglar entréstråken.
Illustration som visar en analys av vägar, stråk och grönytor i kvarteret Ostbrickan. Illustration av Strategisk Arkitektur,
2016.
30
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
På de större gårdarna finns anlagda gräskullar, träd och buskage. I förgrunden
syns kanten av en sandlåda. Flera stora pilträd finns i kvarteret.
Inramade platsbildningar med sittbänkar finns på alla de större halvoffentliga
gårdarna. Dessa var ursprungligen avsedda för de äldre.
Olika typer av lekplatser har anlagts på de stora gårdarna.
Storvuxna träd finns även vid flera av entréstråken. På bilden syns ett kastanjträd
utanför en av entréerna.
Rönnar är ett vanligt inslag i kvarteret. På bilden syns två rönnar vid en av husgavlarna längs ett parkeringsstråk.
På några av gårdarna finns asfalterade bollplaner av olika slag.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
31
BYGGNADER
BOSTADSHUSEN
Ostbrickan 2 består av 60 st flerbostadshus av typen lamellhus uppförda i två
våningsplan utan källare. Husen har har ordnats i grupper om två, rätvinkligt
placerade som bildar ett geometriskt mönster.
Fasaderna har en vitmålad panel, både stående och liggande. Husen präglas av
de röd- eller brunmålade horisontella fasadbandet och takbandet av liggande
panel. På flertalet av husen har det verikala fasadbandet bytts ut till plåt istället
för träpanel. De tegelbeklädda gavlarna och trapphusfasaderna är fönsterlösa
och skjuter ut från resten av fasaden. På entrésidan finns indragna balkonger
på både övre och nedre planet, som liksom gårdssidan har liggande trä- eller
plåtpanel i rött eller brunt. Fönstren är vita enluftsfönster placerade både i
fönsterband och i mindre grupperingar. På husens gårdssida finns glasade
dörrar till de privata uteplatserna.
På husens gavlar finns förrådsbyggnader med pulpettak och stående träpanel
målade i en starkt blå, grön eller röd kulör med vitmålade knutar och
dörromfattningar.
Antalet lägenheter är liksom när området anlades 888 st i hela Ostbrickan.
Fördelningen av lägenhetstyper är detsamma, bortsett från antalet
tvårumslägenheter med kokvrå som har minskat från 72 st till 57 st och ersatts
med vanliga kök.
dsanalys: befintlig bebyggelse
ostadsbestånd:
kokvrå
kök
kök
kök
kök
Antal
57
159
432
216
24
888
ads BTA - 94 516 m2
tioner:
kal
1
392 enheter
250 platser
1
4
601 platser
1
Illustration som visar byggnader i Ostbrickan. Illustration av Strategisk Arkitektur, 2016.
Strategisk Arkitektur
32
7
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Den indragna entréporten i det utkjutande tegelpartiet. Till vänster syns ett badrumsfönster med strukturglas.
Indragna balkonger. Inne i nischerna är det vitmålat. Vissa hyresgäster har själva
präglat balkongnicherna.
Indragen balkong mot entrésidan med räcke av aluminium. Det horisontella fasadbandet/balkongfronten har här inte bytts ut mot plåtpanel.
Förrådslängor placerade på gavlarna, målade i starka kulörer.
Strukturen med tegel och träpanel framgår väl.
Vy från korsningen Mårdtorpsgatan - Ryds Allé väster om Ostbrickan. I ryggen
finns Ryds centrumanläggning.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
33
Entréutrymmet är klätt i stående brunmålad träpanel. Entréporten är av stål målat i svart med mittparti av ådermålad träskiva i en mörkbrun kulör. Vissa av handtagen är original och andra är utbytta mot sneda handtag. Brevid entréporten till höger
i det indragna entrépartiet finns en dörr till soprummet inklädd i brunmålad panel liksom väggen.
34
I östra delen av kvarteret har många av entréerna försetts med skärmtak och den vertikala fasadpanelen har bytts ut mot
plåt i högre utsträckning än i västra delen.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
BYGGNADER
ÖVRIG BEBYGGELSE
I norra delen av kvarteret mot det större grönområdet ligger förvaltningskontoret som är samtida
med bostadsbebyggelsen.
I omrrådet finns även ett antal senare tillkomna återvinningsstationer.
Mitt i kvarteret ligger en pizzeria i en låg byggnad med gråmålad tegelfasad.
I kvarteret finns även en samlingslokal i en byggnad vars utformning skiljer sig mot resten av området med stående träpanel målad i en ljusblå kulör.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
35
KULTURVÄRDEN
36
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
KULTURVÄRDEN
RYD - EN KOMPLETT, KONSEKVENT MILJONPROGRAMSSTADSDEL
Stadsdelen Ryd i Linköping har mycket att berätta om 1960-talet och om tidens
stads- och samhällsbyggande i Sverige. Stadsdelen är i flera avseenden mycket
representativ för miljonprogrammet och rekordåren.
Processen som ledde fram till en färdigutbyggd stadsdel är i sig värd att
uppmärksamma eftersom den innehåller flera karaktäristiska inslag. Mer
eller mindre jungfrulig mark, här precis som ofta stadsnära jordbruksmark,
köptes in av staden i syfte att utvidga stadsbebyggelsen och svara mot ett
växande bostadsbehov i urbaniseringens spår. Staden anlitar erfarna konsulter
inom stadsbyggnad som arbetar fram en dispositionsplan för en helt ny,
komplett stadsdel, baserad på grannskapstanken från 1940-talet. 1960-talets
ingenjörsmässiga rationalitet avspeglar sig i namngivningen av de olika
delområdena, A, B, C osv.
Dispositionsplanen är helt tidsenlig, stadsbyggandet utvecklas nationellt och
inte lokalt, bl a tack vare konsulterna som arbetar samtidigt över stora delar
av landet.
Stadsplanen är starkt tidstypisk. Det sena 1950-talet och tidiga 1960-talet
innebär ständigt mer kraftfulla uttryck i planerna med storskaliga skulpturala
volymer och ibland flera hundra meter långa huskroppar. Allt eftersom
1960-talet går övergår stadsplanerna mer mot ett systemtänkande där
arkitekterna tänker i strukturer som ger upprepande och enhetliga mönster. I
mångt och mycket var denna anpassning ett sätt att möta kraven på verkligt
rationellt byggande, dvs ”produktionsanpassad projektering”. Uppdelningen
av jämbördiga bostadsområden på vardera sida om ett rymligt rekreationsoch servicestråk var vid tiden det dominerande sättet att bygga stad på, i detta
avseenden har Ryd många likar runt om i landet. Den kommersiella servicen i
centrum är nu på 1960-talet främst kompletterad med den alltmer utbyggda
sociala servicen som välfärdssamhället erbjuder. Tidigare var det i högre
utsträckning lokaler för kultur som samhället satsade på.
Norra Kvarngärdet i Uppsala byggdes några år innan Ryd och blev en föregångare
till de källarlösa tvåvåningshusen som även användes i Ostbrickan.
Det centrala bilfria stråket är inte minst ett sätt att lyfta fram barnen och barnens
behov i planeringen. Trafikdifferentieringen i Ryd är konsekvent genomdriven
med Rydsvägen som sträcker sig runt området och på behörigt avstånd från
bostadshusen. Trafiksepareringen planerades bli än mer långtgående i tidiga
planer men parkeringarna kom att leta sig längre in i bostadskvarteren.
Processmässigt är det också kännetecknande för tiden att den allt mer
handlingskraftiga allmännyttan (i Linköpings fall Stångåstaden) får svara för
utbyggnaden och att exploatören får ett stort förtroende och ansvar att forma
den slutliga stadsplanen och bebyggelseutformningen i sitt eget kvarter.
TÄTT, LÅGT OCH STADSMÄSSIGT
Att istället för att bygga högt och glest skapa en boendemiljö som var tät
och låg började växa fram som ett alternativ i det nordiska stadsbyggandet
under 1960-talet. ”Tätt och lågt” fick dock verkligt genomslag på 1970-talet.
I den ledande facktidskriften Arkitektur uppmärksammade man 1965 hur
stadsmässighet hade börjat uppmärksammas av arkitektkåren. Bl. a. hade
planerare i Stockholm eftersträvat detta i den uppmärksammade generalplanen
för Rinkeby-Tensta från 1964, en plan som det refererades till när Ryd
planerades. Ordvalen i beskrivningen av de nya stadsdelarna i Stockholm
kunde lika gärna ha kunde lika ha berört Ryd.
”En förtätad och intensiv bostadsbebyggelse grupperad kring ett regelbundet
format system av uterum med växlande dimensioner, alltifrån smala gånggator
till relativt stora men ändå bestämt avgränsade parker. Gångvägnätet och det
inre parkrumssystemet har givits en skala och utformning som anpassats till
de gående.”
”Trafikseparationen, som nu blivit ett självklart standardkrav, har
vidareutvecklats och vägsystemet har fått en över hela området konsekvent
utformning. Förslagets planmönster avses möjliggöra ett gångvägnät med
korta och direkta vägar och ett avskilt bilvägnät med en klar ordning av
vägtyper för olika hastighet och transportbehov”
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
Situationsplan över Norra Kvarngärdet, Uppsala.
INTE FÖRST MEN STÖRST
Ryd och i synnerhet kvarteret Ostbrickan är ett tidigt och det första
verkligt storskaliga exemplet på utbyggnad av en stadsdel med i huvudsak
tvåvåningshus. Byggnadstypen, det källarlösa tvåvåningshuset, hade
introducerats något år tidigare i Uppsala av ingenjörsbyrån Bjerking och
arkitektkontoret Ancker-Gate-Lindegren i bostadsområdet Norra Kvarngärdet
- ett projekt som uppmärksammats i tidskriften Arkitektur/Byggmästaren
både för den banbrytande byggnadstekniken och för den stadsmiljö som blev
resultatet. Att bygga på lera krävde normalt dyrbar grundläggning som inte
passade in i tidens kalkyler med ett snabbt och kostnadseffektivt byggande.
Tvåvåningshus kom att bli mycket flitigt använda under 1970-talet när de glest
placerade skivhusen från 1960-talet tidigt hamnade i onåd hos både allmänhet
och olika aktörer inom samhällsbyggandet.
Stadsdelen Vivalla i Örebro är sannolikt den stadsdel i landet som har störst
likheter med Ryd. Vivalla kom att bebyggas på ett än mer konsekvent sätt
än Ryd och under än kortare tid. Vivalla har uppmärksamts mer än Ryd
i fackpressen men idag står dessa stadsdelar i fokus när de båda städerna
analyserat sin rekordårsbebyggelse från kulturhistorisk synpunkt.
I Vivalla är förändringsgraden högre än i Ryd men här har bevarandearbetet
hunnit längre eftersom man i delar av stadsdelen återställer byggnaderna till
ursprungligt skick exteriört.
37
tionellt och placera alla hus i raka rader och orienterade åt samma håll fått ett antal
negativa konsekvenser. Husen och gårdarna upprepas gång på gång. Det har blivit
långa siktlinjer som betonar upprepningen. Det uppfattas av de flesta som enformigt och monotont.
STUDENTERNA, EN NY MÅLGRUPP
Ryd skiljer sig från den gängse miljonprogramsstadsdelen i landet genom
det stora inslaget av studentbostäder. Att tillgodose behovet av bostäder
för de studenter som snart skulle fylla det universitet som också var på
planeringsstadiet bidrog till stadsdelens komplexitet i planeringsfasen.
1960-talet är det årtionde då studentbostadsbyggandet verkligen träder fram
som ett väsentligt inslag i stadsplaneringen och studentbostäderna från denna
tid är ännu tongivande i många universitetsstäder. I detta avseende har Ryd
både lokalhistoriska värden och samhällshistoriska värden i stort. Samtidigt
har 1990-talets ovarsamma påbyggnader av studentbostadshusen inneburit
den hittills mest genomgripande förändringen av Ryd sedan uppförandet.
FRAMSTÅENDE AKTÖRER
En skillnad mellan Vivalla och Ryd är aktörerna. Vivalla planerades och
husen ritades av Bertil Hultén och Lennart Kvarnström, båda numera relativt
okända. Ryd däremot planerades i ett samarbete mellan Linköpings stad
och några av landets mest etablerade planerare och arkitekter. Gunnar
Lindman och VBB som utarbetade dispositionsplanen var landets ledande
konsultbolag på området. Den mer specialiserade Eglers stadsplanebyrå med
den internationellt välkände Fred Forbat, som utan tvivel hade en aktiv roll i
Ryds planeringsprocess, var också en ledande kraft. Arkitektkontoret Höjer
och Ljungqvist, som planerade och ritade det största studentbostadsområdet i
Ryd, hade varit med om utbyggnaden av Vällingby i Stockholm och skulle låta
tala om sig i stadsplanesammanhang i många år framöver, inte minst tack vare
bostadsdelen i stadsdelen Kista i Stockholm.
Ett intressant inslag är Arton arkitekter, ett lokalt men åren kring 1965 mycket
framstående arkitektkontor verksamt i Helsingborg. Med Jörn Utzon som tidig
partner och norrmannen Jörgen Michelsen stod kontoret för en geometriskt
präglad, konsekvent arkitektur i tegel och trä. Den har mer släktskap med den
danska arkitekturtraditionen där hantverket och formkänslan står i fokus än
38
Bostadsområdet Vivalla i Örebro
Upprepningen kan också ses som en estetisk poäng som står för en stor och viktig
med merparten av den svenska, rationellt präglade men mindre formstarka
AKTIVT
FÖRHÅLLNINGSSÄTT
TILL
del av
övergripande
karaktär. Vid tiden för
bygget var detta något som
arkitekturen i mitten av 1960-talet. Att Stångåstaden som nu agerade
somVivallas
ett
KULTURMINNEN
kraftfullt redskap för Linköping i sin expansion kom att anlita ett
kontor
från
värderades i planerar- och arkitektkretsar, det moderna och rationella var viktigt,
Helsingborg är intressant.
och upprepningen
var ettinslag
uttryck
för också
detta.av förhållningssättet till den befintliga
Ett värdefullt
utgörs
Klart är att arkitekturen i Ostbrickan har en konsekvens och skärpa som
herrgårdsmiljön som togs i anspråk för den nya, hypermoderna stadsdelen.
sticker ut. Här finns arkitektonisk finess inom den strikta ramen för rationellt
Äldre bebyggelse hade generellt låg status under 1960-talet men herrgårdar
byggande. De slutna gavlarna som bildar front mot parkeringsplatserna och de
hörde till en kategori byggnader man inte gärna rev. I otaliga stadsdelar
smalaste passagerna bjuder på raffinerade arkitektoniska upplevelser.
runt om i landet har den gårdsbebyggelse som givit nya stadsdelar sina
namn sparats, mer eller mindre inklämda och sällan med mer än endast de
Artons utformning mer eller mindre kopierades av de andra kontoren som var
mest förnäma byggnaderna kvar. I Ryd blev endast mangårdsbyggnaden
verksamma i stadsdelen. Ostbrickan blev vägledande även på andra områden
och det ståtliga sädesmagasinet kvar. Man hade dock ett ovanligt aktivt
såsom parkering och planmönster. Det gör att Ryd är enhetligt och man känner
förhållningssätt till de bevarade inslagen: Mangårdsbyggnaden avsattes för
igen de gemensamma karaktärsdragen i nästan hela stadsdelen.
17
den kommande studentkåren. Magasinet blev kyrka, ett obligatoriskt inslag
i en komplett ny stadsdel. Allén sparades och kom att ange riktning för hela
vägnätet i stadsdelen.
TIDSTYPISK GRÖNSTRUKTUR
Grönskan i Ryd fick skapas. I denna utredning har ingen detaljerad information
om hur planerna för parkmark och grönytor såg ut och vem som formade
dem funnits att tillgå. Klart är att utbyggnaden på ett kalt, flactk åkeravsnitt
medförde att man tvingades konstruera en parkkaraktär. Det fanns inget
befintligt annat än allén och Rydskogen att bygga vidare på. Den täta varierade
grönskan inne i Ostbrickan är nu uppvuxen och ger sannolikt en bra bild av hur
de inblandade såg miljön framför sig. Gröna gaturum med planterade lövträd
längs angöringsgatorna, skärmar av lövträd längs trafiklederna och en öppen
karaktär i det centrala parkrummet är inslag som präglar motsvarande miljöer
i andra städer. Även den vördnadsfulla inställningen till skogspartier, i detta
fall Rydskogen är värd att uppmärksamma då man under 1960-talet tillmätte
friluftslivet allt större betydelse.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
OSTBRICKAN, FÖRST OCH VÄGLEDANDE
Ostbrickan delar kulturvärden med stadsdelen i stort. Området har dock ett
särskilt värde som den första och vägledande etappen. I bevarandesynpunkt
är Ostbrickan att jämföra med område B och D.
VÄRDEBÄRANDE KARAKTÄRSDRAG
GRÖN ZON MED TRÄDRADER
AVSKÄRMAR TRAFIKEN
TRÄDPLANTERINGAR
LÄNGS MED ANGÖRINGSGATORNA
FÖRRÅDSBYGGNADER
PLACERADE PÅ HUSENS
GAVLAR
DIREKT MÖTE MED
MARKNIVÅ SOM EN FÖLJD
AV DE KÄLLARLÖSA BOSTADSHUSEN
FÖNSTERLÖSA GAVELPARTIER MED MURAR SOM
RAMAR IN ENTRÉSTRÅKET
KVARTERET
•
Den gröna, luftiga karaktären med det stora antalet park- och grönytor,
trädslag och buskplanteringar.
•
Den geometriska planformen med rätvinkligt placerade husgrupperingar
som växlar mellan intimitet och luftighet
•
Förrådslängorna placerade vid husgavlarna längs med gårdsstråken.
•
Trafiksystemet med parkeringsytor med nära avstånd till bostadshusen.
•
Ryds Allé som leder fram till Ryds Herrgård.
•
Den rationella, upprepande arkitekturen med tydliga funktionalistiska
inslag.
•
De smala, intima gårdsstråken som kantas av förrådslängor placerade på
de slutna tegelgavlarna och sammanlänkar de halvoffentliga gårdarna.
•
De delvis planterade, delvis hårdgjorda entrégårdarna mellan
bostadshusen, avgränsade genom gavelmotivens tegelmurar.
(Entrégårdarna har dock en varierad utformning och präglas av olika grad
av förändring. Den ursprungliga gestaltningen av entrégårdarna är inte
heller klarlagd.)
HUSEN
•
Växelspelet mellan den lätta träfasaden och de tyngre tegelpartierna.
•
De utskjutande tegelbeklädda gavelpartierna som upplevs som frilagda
gavelskivor, separerade från resten av fasaden.
•
De knivskarpa taksluten som saknar uppskjutande partier.
•
Ursprungliga fasadkulörer i rött och brunt.
•
Ursprungliga fönster.
•
Ursprungliga entréporter i stål med ursprungliga raka stålhandtag.
•
Entrébelysning med ursprungliga armaturer.
•
Enluftsfönster med
fönstergrupperingar.
•
De indragna entréporterna i trapphusen.
upprepad
fönstersättning
i
fönsterband
och
DELVIS PLANTERADE,
DELVIS HÅRDGJORDA
ENTRÉGÅRDAR.
SMALA. INTIMA GÅRDSSTRÅK
PRIVATA,
HÄCKOMGÄRDADE SOM KOPPLAR SAMMAN DE
STORA HALVOFFENTLIGA
UTEPLATSER.
GÅRDARNA.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
GEMENSAMMA, HALVOFFENTLIGA RYDS ALLÉ SOM
GÅRDAR SOM RAMAS IN AV FYRA LEDER FRAM TILL
RYDS HERRGÅRD.
HUSGRUPPERINGAR
39
KÄNSLIGHET- OCH TÅLIGHETSANALYS
MARKYTOR
Ryds allé är markerat med rött som i hög
känslighet. Halvoffentliga, gemensamma gårdar,
parkstråk, tvärstråk, ytor mot det centrala parkstråket har markerats med orange som avser känsliga ytor. Entrréstråk, impediment, privata uteplatser,
trädrader längs angöringsgator samt den trädkantade barriärzonen längs med Rydsvägen har markerats som gula, ytor med viss känslighet för förändring. Lila ytor avser tåliga ytor. Parkeringsytor och
delar av parkeringsstråk har bedömts som tåliga för
eventuell förändring.
HÖG KÄNSLIGHET
KÄNSLIGT
VISS KÄNSLIGHET
TÅLIGT
40
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
KÄNSLIGHET- OCH TÅLIGHETSANALYS
BYGGNADER
Samtliga bostadshus med utanpåliggande förråd har
markerats som känsliga. Servicehus med garage och
tvättstugor och förvaltningshuset har markerats som
gula, byggnader med en viss känslighet. Byggnader
markerade med lila, pizzeria, samlingslokal och
mindre garagebyggnader/förråd på parkeringsytor,
har bedömts som tåliga för eventuell förändring.
HÖG KÄNSLIGHET
KÄNSLIGT
VISS KÄNSLIGHET
TÅLIGT
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
41
REKOMMENDATIONER
42
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
REKOMMENDATIONER
FÖRVALTNING OCH BEVARANDE
UTVECKLING OCH FÖRTÄTNING
•
Bostadshusen i Ostbrickan har en särpräglad, medvetet utformad
arkitektur som inte tål någon högre grad av förändring ifråga om volym,
fasadmaterial och färgsättning. Ursprungliga arkitektoniska karaktärsdrag
bör beaktas vid underhåll.
•
Mötet mellan Ostbrickan och Rydsskogen präglas av angöringsgatan
och parkeringsytor. Det direkta mötet mellan boende och den bevarade
skogen som finns i område B saknas här. Denna zon är därför relativt tålig
för nytillskott.
•
Det är särskilt viktigt att värna taken från uppbyggnader, skrymmande
huvar och fläktar.
•
•
Önskvärt vore att omedvetet gestaltade och onödiga tillägg, såsom
skärmtak vid trapphusentréerna, kan avlägsnas.
Ostbrickan är ett oerhört konsekvent planerat område med tydlig karaktär.
Vid eventuell förtätning är det viktigt att denna tydlighet kan bestå. Tillägg
bör placeras och utformas konsekvent och lättläst.
•
Förrådsbyggnaderna på gavlarna är viktiga inslag i området och bör
på samma sätt som bostadshusen underhållas utifrån de ursprungliga
arkitektoniska utgångspunkterna.
Tillägg bör av samma anledning ha volym och utformning som tydligt
skiljer sig från den särpräglade befintliga bebyggelsen. Tillkommande
byggnader bör vara av få typer som kan upprepas.
•
Tillägg bör göras samlat och enhetligt, både tids- och utformningsmässigt
för att kvarteret ska behålla sin konsekvens och inte upplevas spretigt.
•
Gaturum vid angöringsgator bör vara gröna, med vegetation på mark och
lövträd längs gatan.
•
Mötet mellan nya byggnader och den flacka marken bör studeras noga
med tanke på den direkta relation som befintlig källarlös bebyggelse har.
•
Ny bebyggelse bör inte tillåtas skugga vistelseytor som ursprungligen
varit avsedda att vara solbelysta.
•
•
Även om frihet finns för hyresgästerna att individuellt forma uteplatser och
balkonger själva bör det finnas ett ramverk och riktlinjer som garanterar
en grundläggande enhetlighet. Exempelvis bör enhetliga häckar avgränsa
uteplatserna.
•
Systemet av stråk bör bevaras i sin nuvarande utsträckning och utformning.
•
De halvoffentliga gröna rummen, kvartersparkerna, bör ha en i huvudsak
grön prägel med bevarade kullar, uppvuxen vegetation etc men kan
förändras ifråga om lekutrustning, bänkar etc.
•
Befintlig vegetation bör kartläggas och stämmas av mot ursprungliga
planteringsritningar. Ursprungliga intentioner ifråga om växtmaterial bör
vara utgångspunkt för vård, föryngring och utveckling.
•
Skötselplan för Ryds allé bör utarbetas av expertis inom trädvård.
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
43
KÄLLOR
Översiktsplan för staden Linköping antagen 2010
Generalplan för Linköping 1967
Linköpings kommun:
- Handlingar från byggnadsnämndens arkiv
- Stads- och dispositionsplaner
Stadskaraktärer i Linköping – en studie av bostadsmiljöer i Linköping,
planeringsunderlag 2006
AB Stångåstaden, Styrelseprotokoll 1965
Strategisk arkitektur, Ryd, Stadsanalys och planförslag, 2016-08-16
Östergötlands länsmuseum, topografiska handlingar
Victoria Park förvaltningsarkiv
Dietrichson, Johan, Stadsplanering under efterkrigstiden! Hur har
stadsdelen Ryd i Linköping vuxit fram?, Linköping universitet, 1999
44
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
OSTBRICKAN 2 - KULTURMILJÖUTREDNING
45
Download
Random flashcards
Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards