Gravar vid Säbyviken RAÄ 40:1 i Östra Ryds socken, Österåkers kommun, Uppland Arkeologisk förundersökning och särskild arkeologisk undersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2011.2377 Ylva Stenqvist Millde Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009/0555. Gravar vid säbyviken RAÄ 40:1 i Östra Ryds socken, Österåkers kommun, Uppland Ylva Stenqvist Millde Arkeologisk förundersökning och särskild arkeologisk undersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2011.2377 Norrtälje Märsta Vallentuna Upplands Väsby Sollentuna Täby Åkersberga Rydboholm Lidingö Stockholm Södertälje Tumba Nynäshamn Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box 20 194 21 Upplands Väsby Tel 08-590 840 41 Fax 08-590 721 41 www.arkeologikonsult.se Sammanfattning I juni månad 2010 undersökte Arkeologikonsult en del av fornlämning 40:1 i Östra Ryds socken i Österåkers kommun. Totalt undersöktes en yta om 281 m2. Undersökningen omfattade två ovala stensättningar, en härd med keramik och två sentida husgrunder. De båda stensättningarna utgjorde den sydligaste utlöparen av gravfältet och exponerade ut mot Säbyviken. Gravarna utgjordes av övertorvade stensättningar. Under stenarna i den ena framkom en långsmal nedgrävning (NOSV). Den andra graven utgjordes av en kista som anlagts direkt på marken (NNV-SSO) och som sedan täckts med sten i flera lager. I denna grav hittades obrända ben efter en vuxen individ. Härden innehöll keramik, AIV-gods, som är vanligt förekommande under yngre järnålder och äldre medeltid. 4 Innehållsförteckning Sammanfattning........................................................................... 4 Inledning....................................................................................... 7 Gravfältet och dess omgivning..................................................... 7 Den arkeologiska undersökningen...............................................9 Målsättning...................................................................................... 9 Metod och genomförande ............................................................... 9 Beskrivning av undersökta fornlämningar..................................... 10 Sammanfattande resultat och tolkning ...................................... 15 Slutsatser och utvärdering.......................................................... 15 Referenser.................................................................................. 17 Tekniska och administrativa uppgifter......................................... 18 Bilaga 1. Osteologisk rapport ....................................................19 Bilaga 2. Fyndtabell....................................................................20 5 N 0 1 2 km Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan Skala 1:50 000. Figur 2. Översikt över undersökningsområdet med Säbyvikens marina i bakgrunden. 6 Inledning Arkeologikonsult AB utförde i juni 2010 en arkeologisk förundersökning följd av en särskild undersökning av fornlämning RAÄ 40:1 i Östra Ryds socken, Österåkers kommun, Uppland. Anledning till undersökningarna var att fastighetsägaren, Carl Douglas, planerade en utbyggnad av ett båthus på fastigheten Rydboholm 2:1 (se fig. 1 och 2). Gravfältet och dess omgivning Det aktuella undersökningsområdet ligger idag på krönet av en brant sluttande klippa ovanför Säbyviken. Gravfältet ligger på f.d. tomtmark i vad som idag är slyig blandskog. Ovan gravarna mot väst är skogsmarken lätt kuperad. Vid tiden för storskiftet år 1800 (LMM 01-ÖSY-17) låg den aktuella ytan till största delen i uppodlad mark och flikar av uppodlad mark går fortfarande in mot området. I norr är terrängen flackare och här finns den största sammanhängande odlingsjorden (se fig. 3). Fornlämningen RAÄ 40:1 utgörs av ett gravfält som består av ett 10-tal övertorvade stensättningar. Gravfältet ligger delvis på ett krön och delvis i östsluttningen av en berghöjd (se fig. 4). Det omfattar ett område om ca 90 x 25 m (NV-SO) och består av nio oregelbundna eller oregelbundet runda stensättningar samt en något större rektangulär stensättning. De oregelbundet runda gravarna är ca 4-5 m i diameter och har en höjd på mellan 0,1–0,3 m. På en av dessa ligger en större sten som ursprungligen kan ha varit rest. Den rektangulära stensättningen är 6,5 x 3,5 m och har en höjd på 0,4 m. Enligt uppgift i fornminnesregistret är så gott som alla stensättningar skadade och antalet gravar kan vara fler än tio då det finns flera oregelbundna och svårbedömda förhöjningar inom gravfältsområdet. De två gravar som kom att undersökas utgör den sydligaste utlöparen av gravfält RAÄ 40, d.v.s. de som ligger lägst i terrängen och närmast vattnet. Gravarna ligger på gammal tomtmark som har varit i bruk till helt nyligen. Norr om undersökningsytan står ett fallfärdigt fritidshus och i nordväst finns grunden efter ett hus som brunnit ned. Marken sluttar mot söder och öster och gravarna exponeras ut mot vattnet och inloppet av Säbyviken. 7 Östra Ryd 145:2 N Östra Ryd 45:1 Östra Ryd 145:1 Östra Ryd 41:1 Östra Ryd 41:1 N Östra Ryd 42:1 Östra Ryd 37:1 Östra Ryd 38:1 Östra Ryd 39:1 Östra Ryd 40:1 Östra Ryd 249 Östra Ryd 247 0 100 200 m Figur 3. Häradsekonomiska kartan från 1901-06. Skala 1:10 000. Fornlämning Östra Ryd 248 Undersökningsområde 0 100 200 m Figur 4. RAÄ 40:1 Östra Ryds socken och närliggande fornlämningar markerade på Fastighetskartan. Skala 1:10 000. Det aktuella gravfältet ligger i ett område rikt på gravfält (RAÄ 37, 39, 42 och 45) och enstaka stensättningar (RAÄ 38, 41). Påfallande är att det finns flera gravfält som består av ett relativt stort antal oregelbundna eller ovala stensättningar och en till storlek och läge dominerande rektangulär stensättning. Detta gäller det för undersökningen aktuella gravfältet och även det gravfält som ligger strax norr om det på ett avstånd av endast ca 25 m (se fig. 4). En möjlighet är att de båda gravfälten ska kopplas samman och ses som en enda enhet. Ca 400 meter nordväst om gravfältet ligger Säby gård. Flera arkeologiska undersökningar (RAÄ 41 och 45) har gjorts kring gården. De gravar och boplatsrester som framkom vid dessa undersökningar har daterats till yngre järnålder/äldre medeltid (Hedman 1976; Widgren 1976). Förutom dessa lämningar finns en gammal stenbro och i anslutning till denna en vägbank (RAÄ 145). Vägbanken löper parallellt med den gamla landsvägen och utmed gravfältet intill Säby. Vägen är förmodligen en äldre föregångare till den gamla landsvägen. 8 Den arkeologiska undersökningen Målsättning Syftet med förundersökningen var att fastställa om det fanns fornlämningar kvar inom exploateringsområdet och om så var fallet beskriva deras karaktär, datering, omfattning, sammansättning och komplexitet. Detta skulle sedan ligga till grund för länsstyrelsens beslut om fortsatt särskild undersökning. Efter genomförd förundersökning fattades beslutet att de två gravar som påträffats skulle tas bort, dokumenteras och dateras. Eventuella kulturlager skulle handgrävas genom ett antal provrutor för att fastställa lagrens tjocklek, karaktär och fyndinnehåll. Husgrunden på den norra delen skulle karteras och översiktligt dokumenteras samt om möjligt dateras med hjälp av mindre provschakt. Figur 5. Undersökningsområdet från söder med fritidshus i norr. Metod och genomförande A3 A2 Vid den särskilda undersökningen banades hela exploateringsområdet av med maskin med undantag för området i direkt anslutning till nuvarande tillfartsväg som bedömdes vara alltför förstört av tidigare aktiviteter. Efter avbaning kunde konstateras att det rörde sig om totalt två stensättningar, en härd samt två husgrunder, varav en av husgrunderna var den som var känd sedan tidigare (se fig. 6). Stensättningarna och den nyupptäckta syllstensgrunden rensades med hacka och skärslev. Anläggningarna fotograferades och mättes in med GPS. Gravarna undersöktes därefter med stratigrafisk undersökningsmetod med plandokumentation (single context), vilket innebar att kontextblanketter upprättades för varje enskild konstruktion och lager, vilka också mättes in och fotograferades. Makroprover togs i valda kontexter dels för att ge ett bra urval för eventuell datering och dels för att möjliggöra en mer omfattande analys av de olika lagren. Provgropar grävdes i båda husgrunderna. Fynd tillvaratogs ej när det rörde sig om material av recent karaktär så som tegel, porslin och buteljglas. N A4 Förundersökningen inleddes med att ytan inventerades okulärt. Detta arbete försvårades genom att området var stört av ett stort antal byggprojekt i anslutning till marinan men även flera husgrunder och ett stående, övergivet fritidshus. På platsen växte högt gräs och diverse gamla trädgårdsväxter (se fig. 5). Husgrunden som var känd sedan tidigare (Länsstyrelsen i Stockholms län. Beslut beteckning 431-09-38445) syntes tydligt på båda sidor om det befintliga staket som markerar gränsen för nuvarande båthusområde. Vidare observerades två till tre möjliga stensättningar. A1 Härd Block Sten A5 Grav Undersökningsområde 0 5 10 m Figur 6. Stensättningar, husgrunder och en härd Skala 1:250. 9 Beskrivning av undersökta fornlämningar Figur 7. De två stensättningarna. Foto från SV. A1, stensättning, oregelbundet oval, ca 4 x 3,3 m (NNV-SSO) och som mest 0,25 m hög. Skelettgrav (se fig. 7 och 8). Stensättningen låg i gravfältets sydvästligaste utkant och var den grav som låg allra lägst i terrängen. Graven syntes i viss mån före avbaning genom enstaka stenar i ytan. Då stensättningen blivit avbanad konstaterades att det rörde sig om en gles stenpackning utan kantkedja (kontext 1). Stensättningen var tätast och mest tydlig i den nordvästra delen och glesast i sydost. Stenarna i stenpackningen var mestadels rundade (ca 80 %) och var ca 0,1-0,5 m stora. En påfallande stor andel stenar var röda (ca 40 %). Under och mellan stenarna låg ett ca 4 x 3,7 m stort påfört brunt mycket humöst siltlager med enstaka inslag av småsten och lite sand och stora mängder små rötter (kontext 8). Detta lager hade en tjocklek på mellan 0,10,25 m. Under detta lager påträffades ett brunt stenrikt lager med mycket silt och lite lera (kontext 10). Lagret hade en omfattning 10 1637279 6593485 N A1 Kx10 Lager Kx11 Nedgrävning Kx13 Utjämningslager 0 1 2 3m 1637284 6593481 Figur 8. A1 med kontexter Skala 1:50. av ca 2,8 x 1,4 m och en tjocklek på som mest 0,25 m. Lagret täckte främst gravens södra del. Lagret låg i en tydlig nedgrävning som var 1,7 x 0,6 m stor (NO-SV) (kontext 11) och 0,25 m djup. Nedgrävningen hade en närmast oval form (se fig. 9). Sidorna hade en jämn konkav lutning och bottenkant och botten var rund. Ytterligare ett påfört brunt siltlager med inslag av lera kunde konstateras (kontext 13). Lagret var mycket oregelbundet till formen, ca 4,2 x 1,6 m stort och hade en tjocklek på ca 0,03–0,1 m. Detta lagret har förmodligen blivit påfört i syfte att skapa en lätt terrassering för själva graven. Inga fynd påträffades i graven. Figur 9. Nedgrävning för kropp i grav A1. 11 A2, stensättning, oval ca 4,8 x 4,3 m (NNV-SSO) och med en höjd av som mest 0,45 m. Skelettgrav (se fig. 7 och 10). Stensättningen låg en knapp meter nordnordväst om A1. Mellan de båda gravarna fanns några stenar på den i övrigt stenfria ytan runt gravarna. Graven syntes relativt tydligt före avbaning, dels genom sten i ytan och dels tack vare att stensättningen utgjorde en tydlig förhöjning i terrängen. Då torven avlägsnats och stenpackningen rensats fram syntes en vällagd, tät stenpackning (kontext 2). Stenarna var i likhet med de i A1 mestadels rundade (80 %) och omfattade också en lika stor mängd röda stenar (ca 40 %). Överst ovanpå stenpackningen låg en större sten (kontext 9) och under denna en pilsnerflaska. Stenen kan ha hamnat på graven i samband med anläggandet av det intilliggande staketet till marinan. Stenpackningen bestod av stenar som var mellan 0,08–1,7 m stora varav merparten 0,2–0,5 m stora och som låg i två till tre skikt. Graven hade en tydlig kantkedja i sydväst men saknade i övrigt helt kantkedja. Centralt placerad i stensättningen avtecknade sig en avlång svacka (NNV-SSO). En annan observation var att det i den västra delen fanns ett stort fyrkantigt block (1,7 x 1,0 m) på vilket det låg 18 stenar 0,1–0,6 m stora. 1637277 6593490 N A2 Fynd Kx9 Sten Kx15 Stenar Kx16 Stenar 1637282 6593486 Kx17 Lager Kx18 Benfynd Kx18 Lager Kx19 Sten=15 0 1 2 Figur 10. A2 med kontexter. Skala 1:50. 12 3m Figur 11. Skelettben i den norra graven A2. Då en del av stenen avlägsnats syntes en rektangulär kistliknande konstruktion (kontext 15) om ca 3,0 x 1,2 m och med en höjd av ca 0,5 m bestående av delvis kantställda stenar med en storlek på ca 0,45–0,55 m. Mellan dessa stenar var mindre stenar lagda i ett till två skikt (kontext 16). De mindre stenarna täckte en yta som motsvarade stenkistan d.v.s. ca 3,0 x 1,2 m. Stenarna var ca 0,1–0,2 m stora. Även i denna del av stensättningen var merparten (70 %) av stenarna rundade och de kantiga var lagda med den plana sidan nedåt. Stenpackningen följde backens lutning åt sydsydost. Under stenarna fanns ett fetare brunt siltlager (kontext 17) om ca 2,6 x 1,0 m som hade en tjocklek på endast 0,05 m. Under detta framkom ett magert, ljusbrunt, sandigt siltlager (kontext 18). Lagret innehöll obrända människoben (se fig. 11). Lagret var ca 1,6 x 1,0 m stort och 0,03–0,07 m djupt (se fig. 10). Den osteologiska analysen visade att det rörde sig om ett lårben, ett höger överarmsben och revben från en individ som sannolikt varit fullvuxen att döma av överarmsbenets kraftiga byggnad. Kön kunde däremot inte bedömas enbart utifrån benanalysen (Jonsson 2010; Muntligt meddelande Mats Pettersson juli 2010). Under detta lager låg ett antal mindre stenar med en storlek på ca 0,1 m. Graven var uppbyggd kring ett antal jordfasta stenblock. 13 1637285 6593472 N A5 0 1637287 6593470 Härd 1m Fynd Figur 12. Härden (A5) Skala 1:50. Figur 13. Härden efter utgrävning. 1637274 6593507 N A4 Figur 14. Keramiken från härden. A3 1637281 6593490 A3 + A4 Syll A3 Kx12 Syllstenar A3 Spis+syll 0 1 2 3 4m Figur 15. Två husgrunder (A3 och A4). Skala 1:150. 14 En härd (A5) Söder om och lägre än de båda gravarna låg en oval härd om ca 1,0 x 0,6 m och med ett djup av som mest 0,15 m. Härden var tydligt avgränsad mot kringliggande yta och innehöll stora mängder kol, sot, bränd lera och keramik (AIV-gods). Materialet i härden bestod av brunsvart siltig lera (se fig. 12–14). Två husgrunder (A3 och A4) Två husgrunder med syllstensmur fanns ovan och norr om de två stensättningarna (se fig.15). Det södra huset (kontext 3) var ca 8,5 m långt och uppbyggt av rundade stenar mellan 0,4–0,7 m stora. I det södra hörnet fanns ett fundament till en spis (kontext 7). Spisröset var kvadratiskt 1 x 1 m och med en höjd av 0,2 m. Flera stenar i husgrunden hade rasat ur sitt ursprungliga läge (kontext 12) eller saknades helt. Kvarvarande stenar var ca 0,4–0,6 m stora och run- dade och låg prydligt ordnade utefter varandra. Syllstensmuren var skadad i norr och nordost. En möjlighet är att stenar i syllen tagits från de undersökta gravarna som var delvis skadade. Stengrunden fortsätter utanför schaktet i väster men troligen inte särskilt långt om man utgår från att spisröset placerats i hörnet på huset. Kring syllen gjordes fynd av porslin, tegel och modernt glas. Den norra husgrunden var ca 5 x 5 m stor. Syllen var uppbyggd av stenar mellan 0,2–0,8 m stora. Grunden vilade delvis på berg i dagen. En provruta grävdes i grunden men inga fynd gjordes. Sammanfattande resultat och tolkning Två ovala stensättningar med skelettbegravningar, varav dock endast en innehöll bevarade benrester. Stensättningarna var tydligt avgränsade mot kringliggande yta och föreföll sammankopplade med en stenrad. Den nordligaste graven hade en antydan till kantkedja i sydost. I övrigt saknades kantkedjor. Materialet i de båda stensättningarna bestod av mestadels rundade stenar. En stor del av stenarna var röda. Den sydligaste graven hade en centralt placerad avlång nedgrävning (NO-SV). I den norra hittades en mindre mängd obrända ben i en centralt placerad kistliknande konstruktion (NNV-SSO). Kistan har inte varit nedgrävd utan uppbyggd direkt på marken, ett förfarande som nyligen också iakttagits på ett tidigkristet skelettgravfält i Rissne, Spånga sn (RAÄ 193). I härden söder om stensättningarna framkom en relativt stor mängd keramik (AIV-gods) och bränd lera. Härdens läge i terrängen tyder på att den är samtida eller yngre än gravarna. Härden måste under den aktuella tiden ha legat precis i strandkanten. En möjlig parallell kan dras med en annan gravundersökning i Prästgården 1.1, i Österåkers kommun. Där gjordes fynd av keramik i en härd som låg i anslutning till gravarna (Hed Jakobsson 2010). En möjlig tolkning är att härdar med keramik hör samman med själva gravritualen. En annan idé är att det rör sig om en händelse knuten till återbesök på platsen. De båda husgrunderna bedömdes höra samman och vara sentida utifrån fyndmaterialet av sentida glas, tegel och porslin som hittades i en av dem. Slutsatser och utvärdering Resultatet av den arkeologiska undersökningen visade att det i det aktuella området fanns två ovala stensättningar. Dessa kan med största sannolikhet föras till slutet av järnåldern eller början av medeltiden. Gravarna kan med utgångspunkt i höjden över havet, ca 7 meter, inte vara från äldre järnålder. Även gravarnas utseende och innehåll talar för att de kan räknas som tidiga kristna gravar. 15 Gravarna ligger visserligen inte i öst-väst men det finns åtskilliga exempel på tidigkristna gravar som haft en annan orientering (jfr t ex Gräslund 1980, 1991; Hed Jakobsson & Lindblom MS). Enligt den osteologiska analysen bedömdes inte benen vara lämpliga för kol-14-datering på grund av den långt gångna upplösningen av benvävnaden (bilaga 1). Inte heller något annat material analyserades då bedömningen var att kontexten inte var tillräckligt tillförlitlig och att en dateringsanalys inte heller skulle kunna ge en mer precis datering än vad terrängläget i kombination med keramiken och gravkonstruktionen kunnat ge. 16 Referenser Beslut. Dnr 431-09-38445. Länsstyrelsen i Stockholms län, Kulturmiljöenheten. Hed Jakobsson, A. 2010. Gravfältet Asphagen. RAÄ 431, Prästgården 1:1, Österåker socken och kommun, Uppland. Arkeologisk förundersökning. Rapporter från Arkeologikonsult 2010:2251. Hed Jakobsson, A. & Lindblom, C. MS. Rosersberg. Rapporter från Arkeologikonsult. Hedman, A. 1976. Rapport ATA Dnr 4161/76. Gräslund, A-S. 1980. Untersuchungen und Studien 4. The Burial Customs: A study of the graves on Björkö. Diss. Stockholm. Gräslund, A-S. 1991. Var begravdes bygdens första kristna? Kyrka och socken i medeltidens Sverige: En samling uppsatser. Studier till Det medeltida Sverige 5. Red: Olle Ferm. RAÄ Stockholm. Widgren, S. 1976. Rapport ATA Dnr 4161/76. Muntliga uppgiftslämnare Mats Petterson, osteolog, juli 2010 Kartor RAK J112-75-10 Rydboholm. Häradsekonomiska kartan, 1901-06 LMM 01-ÖSY-17 Säby nr 1-5, Östra-Ryds sn, Stockholms län. Storskifte, 1800. RAK - Rikets allmänna kartverks arkiv LMM - Lantmäterimyndigheternas arkiv 17 Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projektnr����� 2377 Länsstyrelsens diarienummer���� 431-09-38445 Uppdragsgivare������������������������� Carl Douglas Socken������������������������������������� Östra Ryd socken Kommun��������������������������������� Österåkers kommun Landskap���������������������������������� Uppland Län������������������������������������������� Stockholm Fastighetskartans blad��������������� 10I 8h Typ av undersökning���������������� Arkeologisk förundersökning och särskild undersökning Utförandetid���������������������������� 15/6–23/6 2010 Koordinatsystem���������������������� RT 90 2,5 gon V Höjdsystem������������������������������ RH 00 Projektledare���������������������������� Anna Hed Jakobsson Grävande arkeologer����������������� Erik Dardel, Johan Klange, Ylva Stenqvist Millde Kvalitetsansvarig����������������������� Anna Hed Jakobsson Rapportansvarig����������������������� Ylva Stenqvist Millde Rapporttext������������������������������ Ylva Stenqvist Millde Planer och kartor���������������������� Anna Hed Jakobsson & Ylva Stenqvist Millde Foto����������������������������������������� Arkeologikonsult Layout�������������������������������������� Samuel Björklund Underkonsulter������������������������ P. Jönsson Entreprenad AB Stavdal Leif Jonsson Osteology, Gbg. 18 Bilaga 1. Osteologisk rapport Leif Jonsson Obrända människoben från järnåldersgrav De undersökta benen framkom vid en arkeologisk utgrävning år 2010 under ledning av Erik Dardel och Ylva Stenqvist-Millde. Bevaringsförhållandena för ben var mycket dåliga och benen var kraftigt nedbrutna. Endast fragment av skelettdelar kunde tillvaratas. Förstärkning av benen med lack gjordes inte då detta kunde minska möjligheten att datera på bevarat kollagen. Varje upptaget fragment etiketterades efter anatomisk del och kroppssida. Den osteologiska analysen bekräftade identifieringen av benslag som gjorts i fält. Ledändar saknades helt, endast rörbenens skaftdelar, diafyserna, återstod. Det kunde konstateras att benens ytskikt, periosteum, bevarats bäst medan vävnad längre in lösts upp. På grund av den långt gångna upplösningen av benvävnaden bedömdes de inte vara lämpliga för kol-14-datering. Osteologisk bedömning Fyndnummer Bedömning Vikt FA 18:1300 Höger överarmsben: relativt robust diafys Revben, 1 fragment 2g FA 18:1306 Ben, 1 fragment (+ 1 bit glimmer) 0,1 g FA 18:1308 Lårben, 1 fragment av diafys 1g FA 18:1325 Lårben, fragment av diafysens övre del, höger 15 g FA 18:1331 Ben, små fragment av ytskikt av diafys 1g Diagnos Den gravlagda individen har sannolikt varit fullvuxen att döma av överarmsbenets kraftiga byggnad, men könet kan inte bedömas enbart med ledning av detta. Längden av gravens nedgrävning kan ge ett visst mått på kroppshöjden. 19 Bilaga 2. Fyndtabell Föremål Kontext nr Delnr Index Objekt Material Antal Antal fragment Vikt (g) Beskrivning 5 5000 1 Kärl Keramik 1 till 2 50 142 1-2 grovmagrade kärl, AIV-gods 5 5000 2 Bränd lera Lera 1 41 Ben Kontext nr Delnr Index Objekt Material Antal Antal fragment Vikt (g) Beskrivning 18 1300 1 Obränt ben Ben 2 2 2 Höger överarmsben: relativt robust diafys. Revben 1 fragment 18 1306 1 Obränt ben Ben 1 1 0,1 Ben, 1 fragment 18 1308 1 Obränt ben Ben 1 1 1 Lårben, 1 fragment av diafys 18 1325 1 Obränt ben Ben 1 1 15 Lårben, fragment av diafysens övre del, höger 18 1331 1 Obränt ben Ben 1 2 1 Ben, små fragment av ytskikt av diafys 20 Arkeologikonsult Optimusv. 14 / Box 20 194 14 Upplands Väsby Tel 08-590 840 41 Fax 08-590 725 41 www.arkeologikonsult.se Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2377