psoriasisartrit - Psoriasisförbundet

Att leva med
psoriasisartrit
Foto: Anne Stiernquist
Innehåll
Vad är psoriasis?
4
Psoriasisartrit
5
Varför får man psoriasisartrit?
6
Behandling
8
Vad kan jag göra själv?
10
Psoriasisförbundet
12
Fakta om psoriasis/psoriasisartrit
14
Materialet är framtaget av Psoriasisförbundet med stöd av Abbott Scandinavia AB
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
3
Foto: Anne Stiernquist
Vad är psoriasis?
Psoriasis är en ärftlig kronisk sjukdom som kan drabba både hud och leder. Det finns
250 000-300 000 personer med någon form av psoriasis i Sverige, vilket gör sjukdomen
till en av våra vanligaste folksjukdomar.
Hos drygt 50 procent debuterar sjukdomen före 25 års ålder. Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som
hos män.
Psoriasis i huden karakteriseras av en kraftig nybildning av hudceller, vilket vanligtvis syns som fjällande,
rodnande, torra fläckar på huden. Psoriasis kan uppstå på alla delar av kroppen men är vanligast i hårbotten, på
knän, armbågar och i kroppens hudveck. Sjukdomen finns i många olika former och kan variera från lindriga
symtom till fjällande utslag över stora delar av kroppen. Psoriasis går i skov och varierar dessutom mycket i
intensitet och utbredning mellan olika individer. Vissa psoriasissjuka har lindriga besvär och kan vara symtomfria under långa perioder medan andra har kontinuerliga besvär av sin sjukdom.
4
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
Psoriasisartrit
Cirka 40 procent av de psoriasissjuka får även varierande problem med lederna, vilket
kan leda till psoriasisartrit. Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom
som angriper en eller flera leder hos personer med psoriasis.
Precis som vid psoriasis i huden skiljer sig ledbesvären
mycket från individ till individ. Man behöver inte ha
några synliga hudutslag för att få psoriasisartrit.
De flesta får hudutslagen innan de får problem med
lederna. I andra fall kommer ledbesvären först och
vissa får båda besvären samtidigt. Det finns ingen
känd koppling mellan hudutslagens utbredning och
graden av ledbesvär.
Insjuknandet kan ske i alla åldrar, men är vanligast
mellan 30 och 55 år. Psoriasisartrit, som tillhör gruppen spondylartriter, är trots den senaste tidens forskningsframsteg en relativt outforskad och underbehandlad sjukdom.
över höftkammarna och vid knäna som senfästesinflammationerna startar. När sjukdomen sitter i ryggen
startar inflammationen där bindväv fäster mot ben i
kotorna. Hos många drabbas bara vävnader kring
lederna, exempelvis senfästen.
Inflammationen kan vara lokaliserad till en eller ett
fåtal leder men lika ofta är många leder engagerade
och inflammationen sitter lika placerad på båda
kroppshalvorna (symmetrisk polyartrit). I dessa fall
liknar bilden ledgångsreumatism. Sjukdomen kan
också likna gikt, fibromyalgi och artros. Som vid ledgångsreumatism kan lederna brytas ned av sjukdomen, så kallad leddestruktion. Om leddestruktionen
inte behandlas kan det leda till funktionsnedsättning.
SJUKDOMSBILD
Både hud- och ledsymtomen uppträder i skov, med
lugna perioder däremellan. De besvär man får vid
psoriasisartrit beror framför allt på inflammationer i
olika delar av rörelseapparaten.
Vanligtvis är det personer med ganska mild psoriasis som också får ledinflammation men personer med
svår psoriasis kan också drabbas.
Den inflammation som orsakar psoriasisartrit startar i
anslutning till en led, i muskeln- eller senans fäste
mot benet, i den så kallade entesen. Om inflammationen stannar lokalt kallas det för en muskel- eller senfästesinflammation. Om sjukdomen får fortsätta kan
den vandra in i leden och bli ledinflammation, artrit.
Ofta är det i stora muskelfästen som armbågsleder,
SYMTOM
Symtom på psoriasisartrit kan vara; morgonstelhet,
vilo- och/eller rörelsesmärta, trötthet, ömhet i muskler, senfästen och leder. Man kan också uppleva svullnad och värmeökning över lederna.
Inflammationen drabbar ibland de yttersta finger- och
tålederna (distalledartrit) men ett helt finger eller en hel
tå kan angripas, vilket kallas korvfinger/korvtå (daktylit). Nästan hälften av alla patienter med psoriasisartrit
får nagelförändringar som ofta är kopplat till inflammationen i finger- och tålederna. 10-30 procent av personer med psoriasisartrit har också inflammationer i ryggkotorna (spondylit) eller i foglederna i bäckenet (sacroiliit) eller i deras intilliggande strukturer.
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
5
Foto: Linda Forsell
Varför får man psoriasisartrit?
Varför vissa personer med psoriasis också får symtom från lederna är oklart.
Sannolikt är det många faktorer som samverkar för att ledsjukdomen ska bryta ut.
Ärftligheten har stor betydelse för insjuknandet både vid psoriasis och psoriasisartrit.
Både hud- och ledbesvären beror på inflammatoriska processer som kan ses som rubbningar i kroppens immunsystem. På ett eller annat sätt aktiverar de utlösande faktorerna immunsystemet, och de symtom som uppstår i
huden eller i lederna på grund av psoriasis beror förmodligen på att kroppen ”angriper” sig själv.
6
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
VAD ÄR IMMUNSYSTEMET?
Immunsystemet skyddar kroppen mot smittsamma
sjukdomar och utgör också hudens skydd mot infektioner. En speciell typ av vita blodkroppar som kallas
T-celler har en viktig roll genom att koordinera och
styra immunförsvaret i kroppen. Olika typer av vita
blodkroppar har olika uppgifter.
Några frisätter kemiska ämnen för att döda inkräktare, medan andra bokstavligt talat sväljer allt som är
främmande. T-cellernas (eller T-lymfocyternas) uppgift är att reglera immunsvaret. Efter att ha fäst sig till
en inkräktare, frigör T-cellerna kemiska signalämnen
för att aktivera fler vita blodkroppar. T-cellerna ger
också vår kropp signal om att producera fler vita
blodkroppar.
AUTOIMMUNITET
Hos friska personer är immunsystem väl reglerat.
Immunsystemet kan normalt skilja mellan celler och
strukturer som utgör vår egen kropp som det inte vill
skada och främmande ämnen som det vill förstöra.
Av orsaker som ännu inte är helt klarlagda utvecklar
en del människor ett immunsvar mot sina egna vävnader. Hos personer med sjukdomar som exempelvis
psoriasis börjar immunsystemet reagera mot och
angripa den egna vävnaden. De vita blodkropparna
börjar betrakta kroppens egna celler som främmande
och påbörjar ett angrepp mot dem. Detta kallas
”autoimmunitet”, vilket kan förklaras som ett
immunsvar mot den egna vävnaden. Detta kan resultera i autoimmuna sjukdomar som psoriasis och psoriasisartrit.
DIAGNOS
Det är viktigt med en tidig diagnos av psoriasisartrit
för att bromsa sjukdomsutvecklingen och minska risken för att ledbrosket förstörs och ledens funktion
försämras. Upplever man svullna leder är det angeläget att få läkarhjälp och remiss till en reumatolog.
Det kan vara svårt, speciellt i tidiga sjukdomsstadier,
att särskilja psoriasisartrit från andra reumatiska sjukdomar. Oftast får läkaren bäst vägledning genom att
noga lyssna till patientens beskrivning av sina besvär.
Diagnosen ställs med hjälp av patientens sjukdomshistoria, en noggrann hud-, led och nagelundersökning, vissa laboratorieundersökningar samt röntgen av
de drabbade lederna. Avgörande för diagnosen är
inflammation i ledhinnorna och/eller i muskel- och
senfästen tillsammans med hudsymtom och nagelangrepp. Korvfinger eller korvtå är också vägledande för
diagnosen. Vid psoriasisartrit saknar blodproven vanligen reumatoid faktor (Rf ) och röntgen kan visa
typiska förändringar. Sänkan är oftast normal vilket
skiljer sig från ledgångsreumatism.
Detta kan i vissa fall leda till en felaktig diagnos
eller misstrogenhet från vården, innan patienten fått
träffa en reumatolog.
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
7
Behandling
Det finns ingen behandling som botar psoriasisartrit men en individuellt anpassad
behandling kan ofta minska besvären, förbättra ledfunktionen och förhindra komplikationer.
Desto tidigare en effektiv behandling påbörjas,
desto större är chansen att effekten blir god på lång
sikt. De viktigaste målen med behandlingen vid
psoriasisartrit är att bromsa sjukdomsprocessen
innan ledbrosket förstörts och leden slutar fungera,
att minska smärtan och förbättra livskvaliteten.
Vid behandling av psoriasisartrit vill man påverka
den inflammation som orsakar sjukdomen.
Sjukgymnastik och fysisk aktivitet är viktigt men
inte tillräckligt. För de allra flesta är det också nödvändigt med olika typer av medicinering.
Exempel på detta är inflammationshämmande
och smärtstillande läkemedel (så kallade antiinflammatoriska läkemedel) och läkemedel som
dämpar själva sjukdomsprocessen. Lokala kortisoninjektioner i besvärliga leder, senskidor eller muskelfästen brukar också kunna hjälpa. Antimalariamedel
är ett annat sedan länge beprövat preparat, dock
kan detta ibland försämra psoriasis i huden.
Vid mer svårbehandlad sjukdom ger ofta cellhämmande läkemedel i låga doser god effekt.
Behandling med biologiska läkemedel används
också vid psoriasisartrit för att minska ledsmärtor
och svullnad och för att bromsa sjukdomsförloppet
när inte annan behandling haft tillräcklig effekt.
8
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
NÅGRA EXEMPEL PÅ LÄKEMEDELSBEHANDLING
NSAID (Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs)
Dessa läkemedel minskar smärta, stelhet och sänker
feber. Medlen motverkar uppkomsten av substanser i
kroppen som kan framkalla inflammation, särskilt så
kallad prostaglandiner.
(Disease Modifying Anti Rheumatic Drugs)
De hämmar den inflammatoriska processen så att
smärta, svullnad och ledstelhet lindras eller försvinner.
Medlen har också förmåga att bromsa nedbrytningen
av ben och brosk, även om ännu inget medel har visat
sig kunna helt förhindra eller stoppa den.
DMARD
Metotrexat är ett välkänt och välanvänt läkemedel
mot såväl psoriasis, psoriasisartrit som ledgångsreumatism. Effekten kommer främst via en cellhämning av
de aktiva blodcellerna (T-cellerna), som anses ligga
bakom uppkomsten av psoriasis och ledbesvären vid
såväl psoriasisartrit som ledgångsreumatism.
har ofta god effekt vid inflammation i leder, sen- eller muskelfästen och används speciellt när enstaka leder ger problem. Detta kan ges tillsammans med andra läkemedel.
Kortisoninjektioner
används sparsamt vid
psoriasisartrit då det finns risk för försämring i huden
av detta läkemedel.
Malarialäkemedel, klorokin
Biologiska läkemedel
Ökad förståelse av den autoimmuna grunden till psoriasis/psoriasisartrit har bidragit till utvecklandet av
biologiska läkemedel.
Biologiska läkemedel är ett samlingsnamn på läkemedel av humant (mänskligt) ursprung, det vill säga
läkemedel som är kopior eller som liknar kroppsegna
ämnen. De verkar mer specifikt på olika delar av
immunsystemet
och även på själva T-cellerna. Syftet
Biologiska
läkemedel
med detta
angreppssätt
är att avbrytagrunden
sjukdomsförlopÖkad
förståelse
av den autoimmuna
till psopet och minska ellerhar
stoppa
symtomutvecklingen.
riasis/psoriasisartrit
bidragit
till utvecklandet av
biologiska läkemedel.
Då dessa nya biologiska läkemedel är uppbyggda av
stora
molekyler
(proteiner)
de inte tas som
tabletBiologiska
läkemedel
är ettkan
samlingsnamn
på läkemeter
kapslar,(mänskligt)
utan måste ursprung,
tillföras kroppen
form av
del eller
av humant
det villi säga
injektion
someller
en infusion
(dropp)
rakt in
läkemedel(spruta)
som är eller
kopior
som liknar
kroppsegna
iämnen.
blodomloppet.
De verkar mer specifikt på olika delar av
immunsystemet och även på själva T-cellerna. Syftet
TNF-alfahämmare
är en är
grupp
biologiska
läkemedel
med detta angreppssätt
att avbryta
sjukdomsförlopsom
sinsemellan
har något
verknings- och admipet och
minska eller
stoppaolika
symtomutvecklingen.
nistrationssätt, men med ungefär lika god effekt och
samma
biverkningar.
Vid psoriasis
och vidav
psoDå dessagrad
nyaavbiologiska
läkemedel
är uppbyggda
riasisartrit
producerar
kroppen
av proteinet
stora molekyler
(proteiner)
kanett
deöverskott
inte tas som
tabletTNF-alfa,
som ärutan
ett signalämne
inom
immunsystemet
ter eller kapslar,
måste tillföras
kroppen
i form av
som
håller(spruta)
inflammationen
i både hud
och rakt
leder.in
injektion
eller som aktiv
en infusion
(dropp)
Hämmar
man effekten av detta protein så lugnar sig
i blodomloppet.
TNF-alfahämmare är en grupp biologiska läkemedel
som sinsemellan har något olika verknings- och administrationssätt, men med ungefär lika god effekt och
samma grad av biverkningar. Vid psoriasis och vid psoriasisartrit producerar kroppen ett överskott av proteinet
TNF-alfa, som är ett signalämne inom immunsystemet
som håller inflammationen aktiv i både hud och leder.
Hämmar man effekten av detta protein så lugnar sig
både hud- och ledbesvären. Dessa läkemedel har sedan
1993 börjat användas mot ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) med god effekt.
Det finns flera läkemedel mot psoriasisartrit registrerade på den svenska marknaden.
T-cellsblockerare är en annan grupp av biologiska läkemedel. T-cellen är en sorts vit blodkropp, som tillhör
immunsystemet och som aktiveras vid psoriasis och håller igång
reaktionen
i huden.
både
hud-den
ochimmunologiska
ledbesvären. Dessa
läkemedel
har sedan
Läkemedlen
hämmar
T-cellen
i
ett
eller
flera
1993 börjat användas mot ledgångsreumatismsteg.
(reuDet preparat
finnsgod
registrerat
matoid
artrit, som
RA) med
effekt. i Europa har bara
effekt
psoriasis,
och ingamot
studier
har säkert visat
att
Det på
finns
flera läkemedel
psoriasisartrit
registrepreparatet
har
en
effekt
på
psoriasisartrit.
rade på den svenska marknaden.
Behandling med biologiska
vara ettläkeT-cellsblockerare
är en annanläkemedel
grupp avkan
biologiska
alternativ
när annan
inte fungerar,
men
medel.
T-cellen
är en behandling
sorts vit blodkropp,
som tillhör
generellt sett är de
Då dessa
immunsystemet
ochinget
somförstahandsval.
aktiveras vid psoriasis
ochläkehålmedel
är den
relativt
nya finns ännu
begränsad
kunskap om
ler
igång
immunologiska
reaktionen
i huden.
eventuella långtidseffekter.
Läkemedlen
hämmar T-cellen i ett eller flera steg.
Det preparat som finns registrerat i Europa har bara
Fysioterapi
effekt
på psoriasis, och inga studier har säkert visat att
Sjukgymnasten
arbetsterapeuten
har viktiga upppreparatet
har enoch
effekt
på psoriasisartrit.
gifter i behandlingen. Smärtlindring och förbättrad
ledfunktion med
kan uppnås
med
individuellt
Behandling
biologiska
läkemedel
kan anpassade
vara ett
metoder. när annan behandling inte fungerar, men
alternativ
generellt sett är de inget förstahandsval. Då dessa läkemedel är relativt nya finns ännu begränsad kunskap om
eventuella långtidseffekter.
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT 9
Fysioterapi
Sjukgymnasten och arbetsterapeuten har viktiga uppgifter i behandlingen. Smärtlindring och förbättrad
ledfunktion kan uppnås med individuellt anpassade
metoder.
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
9
Foto: Anne Stiernquist
Vad kan jag göra själv?
Lever man med en kronisk sjukdom är det viktigt att ha kunskap om sin sjukdom. Det
underlättar det dagliga livet om man vet vilka möjligheter och rättigheter som finns
till vård och vad man kan göra för att må så bra som möjligt.
Att ha en sjukdom som inte syns kan vara svårt. Då det inte syns att man är sjuk uppstår ofta situationer där
man behöver förklara sig. Att ha en inflammatorisk ledsjukdom gör dessutom ont. Det går åt en hel del energi
att kontrollera värk och trötthet är en vanlig följd. Eftersom smärta inte syns så kan såväl patienten som läkaren
ha svårigheter att avgöra vilken behandling som ska sättas in. Det är viktigt att läkaren och patienten kan samarbeta och ha förtroende för varandra för att hitta den bästa smärtlindringen.
10
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
SJUKGYMNASTIK
ARBETSTERAPI
Aktiv behandling med sjukgymnastik och egen fysisk
träning är viktiga delar i behandlingen som ger god
effekt i alla sjukdomsstadier. Motion och rörelseträning och framför allt töjningsrörelser har visat sig
fungera bra för den som har ledbesvär och smärta vid
psoriasisartrit. Det är dock viktigt att veta hur man
ska träna och man bör ta hjälp av en sjukgymnast.
Psoriasisartrit innebär olika funktionsnedsättningar
för olika människor. Genom att ta hänsyn till såväl
funktionshinder som livssituation – boende, familjesituation, arbete och eventuella fritidsintressen – kan
arbetsterapeuten se hur man kan öka aktivitetsgraden
och vilka hjälpmedel som behövs för att behålla ett
aktivt och rikt liv.
Syftet med sjukgymnastiken är att under sakkunnig
ledning få kunskap om hur man kan träna för att
behålla rörligheten och förhoppningsvis även öka den
och förhindra att lederna blir stela.
En stor del av sjukgymnastens arbete är att ge patienten kunskap och motivation att aktivt ta del av sin
rehabilitering.
Målet för arbetsterapeuten är att tillsammans med
patienten minimera konsekvenserna av att ha
psoriasisartrit, förebygga funktionsnedsättningar och
bibehålla mesta möjliga aktivitet och rörlighet. Att
använda hjälpmedel kan också innebära ett minskat
beroende av andras hjälp.
Arbetsterapeuten arbetar i huvudsak med följande:
Sjukgymnasten arbetar i huvudsak med följande:
• Smärtlindring i olika former
(kyla, värme, fysik aktivitet, akupunktur).
• Kontraprofylax. Behandlingen går ut på att häva
felställning av leder och korta, stela mjukdelar.
• Funktionshöjande träning
(styrka, rörlighet, kondition).
• Lära ut metoder och stötta patientens egen möjlighet
att uppnå smärtlindring.
• Avspänning och kroppskänsla.
• Handträning
• Utprovning av hjälpmedel
• Utprovning och tillverkning av handledsstöd och
fingerskenor
• Information om sätt att skydda lederna och ergonomi
• Åtgärder och anpassning av såväl hemmiljö som
arbetsplats
• Hjälp att söka bidrag till bl a bostadsanpassning.
Det krävs oftast en remiss för att komma till en
arbetsterapeut på till exempel en reumatologklinik.
Sjukgymnaster samarbetar med reumatologer, ortopeder, arbetsterapeuter och läkare. De kan även skicka
remisser till hjälpmedelcentraler.
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
11
Psoriasisförbundet
Psoriasisförbundet är en intresseorganisation för människor med psoriasis och
psoriasisartrit. Förbundets övergripande mål är att alla med psoriasis ska kunna
leva ett bra liv.
Psoriasisförbundet arbetar för ökad satsning på forskning, för bättre vård och behandling och för att skapa
kännedom om och förståelse för hur det kan vara att
leva med psoriasis. Arbetet bedrivs bland annat
genom opinionsbildning och informations- och
utbildningsinsatser.
Psoriasisförbundet har 21 region/länsavdelningar och
drygt 70 lokalavdelningar runt om i landet.
Psoriasisförbundet erbjuder medlemmarna gemenskap, kunskap och engagemang. Vi skapar bland
annat mötesplatser och forum där det ges utrymme
12
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
för erfarenhetsutbyte, vilket många upplever som väldigt givande och värdefullt. Dessutom erbjuder vi råd
och stöd i vardagen och utbildning i olika former.
Psoriasisförbundet arbetar aktivt för tillgång till bättre vård och behandling. Oavsett var i landet man bor
och oavsett ekonomiska förutsättningar ska personer
med psoriasis och psoriasisartrit ha rätt till bra vård.
En annan viktig del i vårt arbete är att bevaka våra
medlemmars intressen i viktiga samhällsfrågor. I vår
medlemstidning, Psoriasistidningen, kan man läsa
om frågor som berör alla som lever med sjukdomen.
Foto: Mikael Risedal
UNG MED PSORIASIS
Förbundet Ung med psoriasis erbjuder hjälp och stöd
till barn och ungdomar mellan 7- 30 år. Det är vanligt att psoriasis debuterar just under tonårstiden och
att få en kronisk hudsjukdom under den perioden
kan givetvis vara jobbigt. Då kan det vara skönt att få
stöd och råd av andra i samma situation.
På www.ungmedpsoriasis.se finns mer information
om Ung med psoriasis verksamhet.
Psoriasisfonden. Psoriasisfonden stödjer vetenskapliga
projekt som syftar till att öka kunskapen om psoriasis
och psoriasisartrit, psoriasissjukas levnadsvillkor
och utveckla bättre behandlingsmetoder, vilket
underlättar livet för alla som lever med sjukdomen.
VARMT VÄLKOMMEN SOM MEDLEM HOS OSS!
På www.psoriasisforbundet.se finns mer information
om sjukdomen och om Psoriasisförbundets verksamhet.
PSORIASISFONDEN
Psoriasisförbundet satsar stort på forskning om psoriasis
och psoriasisartrit genom vår egen forskningsfond,
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
13
Fakta om psoriasis/psoriasisartrit
• Psoriasis är en ärftlig kronisk sjukdom som kan drabba
både hud och leder.
• Cirka 40 procent av de psoriasissjuka får även problem
med lederna, vilket kan leda till psoriasisartrit.
• 250 000-300 000 personer i Sverige har psoriasis vilket
gör den till en av våra vanligaste folksjukdomar.
• Psoriasisartrit är en inflammatorisk ledsjukdom som
orsakar smärta, stelhet och i sin allvarligaste form,
rörelsehinder.
• Hos ca 50 procent debuterar sjukdomen före 25 års ålder.
• Psoriasis smittar inte.
• Psoriasis kommer från det grekiska ordet psora som betyder
skorv, klåda eller att klia sig.
• Psoriasis i huden karakteriseras av en kraftig nybildning
av hudceller, vilket ofta syns som fjällande rodnande
torra fläckar på huden och i hårbotten.
• Psoriasis går i skov och varierar mycket i intensitet och
utbredning mellan olika individer.
14
ATT LEVA MED PSORIASISARTRIT
• Sjukdomen kan inte botas, bara lindras och behandlingen
består av allt från salvor och ljusbehandling, till kraftfull
medicinering i form av tabletter, injektion eller infusion.
• Orsaken till varför psoriasis uppstår är ännu oklar.
Ärftliga faktorer i kombination med yttre faktorer är
sannolikt den vanligaste förklaringen.
• För att hitta bot behövs mer kunskap om varför
sjukdomen uppstår.
Rökerigatan 19. 121 62 Johanneshov.
Tel: 08-600
36 36. 19.
Fax:121
08-556
109 19. [email protected]
Rökerigatan
62 Johanneshov.
www.psoriasisförbundet.se
Tel: 08-600 36
36. Fax: 08-556 109 19. [email protected]
www.psoriasisförbundet.se