Psoriatiker får inte eksem
På fyra dagar händer det som normalt sett ska ta 30 dagar. Vid
psoriasis växer huden till så fort att den inte hinner mogna. Resultatet
blir hudområden med fjällande utslag.
Cirka tre procent av befolkningen, samma andel för män som för kvinnor, har psoriasis.
Sjukdomen är kronisk, den drabbade får med andra ord räkna med att leva med den under
hela sitt liv. Besvären är dock oftast inte lika svåra hela tiden eftersom det är vanligt att
sjukdomen går i skov.
Psoriasis är en ärftlig sjukdom, även om ingen sjukdomsgen säkert är identifierad. Det är inte
alltid möjligt att ange anledningen till debuten, som oftast sker i åldern 15-40 år, men kända
triggerfaktorer är halsfluss och stress. Det är heller inte ovanligt att sjukdomen kan kopplas
till större hudskador.
Centralt för sjukdomsutvecklingen är de s.k. T-cellernas aktivitet som normalt sett utgör en
del av kroppens immunförsvar och skyddar kroppen mot bland annat infektioner och cancer.
Men vid psoriasis är det något som går snett. Av någon ännu okänd anledning aktiveras
T-cellerna som i huden orsakar en inflammation. Resultatet blir de fjällande utslag som är
karaktäristiska för psoriasis. De T-celler som förekommer i samband med psoriasis liknar
de som är aktiva vid eksembildning, men det tycks som att de under den immunologiska
reaktionen gör ett vägval. Istället för att starta en reaktion som ger eksem på huden startas
den process som leder till psoriasis. En person med psoriasis får därför sällan eksem.
Forskarna har under en lång tid försökt att hitta ett svar på gåtan vad som orsakar
sjukdomen. Den teori som är mest accepterad idag är att den bakomliggande
processen startar i de s.k. Langerhanscellerna i huden. De börjar av någon anledning ta
upp antigen vilket startar en immunologisk reaktion. Langerhanscellerna, även kallade
antigenpresenterande celler, tar sig som en följd av detta till en närliggande lymfknuta. Där
visar de upp det antigen de tagit upp vilket göra att de T-celler som ligger i beredskap
där aktiveras. De aktiverade T-cellerna tar sig sen via blodet till huden. Där kommer
de allteftersom de stöter på nya antigen att utsöndra cytokiner som sätter igång en
inflammatorisk reaktion som i sin tur stressar hudcellerna till att växa snabbare. Huden
hinner inte mogna ordentligt vilket sannolikt är bakgrunden till de fjällande utslagen.
Forskningen kring psoriasis drivs idag på två fronter, en immunologisk och en genetisk. Inom
den immunologiska delen av forskningen är strävan att mer i detalj kunna beskriva vad det
är som sker och varför. Exempelvis anses psoriasis vara en autoimmun sjukdom, men de
slutgiltiga bevisen på att så är fallet saknas. Den genetiska forskningen riktar in sig på att hitta
exakt var i arvsmassan som genen för psoriasis finns. Det har hittats några troliga positioner,
men ingen som kan förklara uppkomsten helt. Dessutom talar mycket för att det krävs ett
samspel mellan arv och miljö för att sjukdomen ska bryta ut.
BJÖRN OLSSON
O
Bwrite
Ordlista
Triggerfaktor: utlösande omständighet
Antigen: ämne som startar en immunologisk reaktion
Lymfknuta: struktur i kroppen som är involverad i immunförsvaret
T-cell: en typ av vit blodkropp som bland annat reglerar immunförsvaret
Cytokiner: signalmolekyler som har en hämmande eller stimulerande effekt på celler i immunförsvaret
Autoimmun sjukdom: en sjukdom som orsakas av att immunförsvaret vänder sig mot den egna kroppen
