Community policing i teori och praktik
- områdesbaserat polisarbete i
mångkulturella miljöer
Nihad Bunar, Professor
Stockholms universitet och Polishögskolan
[email protected]
Polisen i det mångkulturella
samhället
Polisens migrationspolitiska uppgifter
Yttre gränskontroll
Inre utlänningskontroll
Bekämpa människosmuggling och människohandel
Avvisning/Utvisning (i vissa fall)
Förvar/Uppsikt (i vissa fall)
Polisen i det mångkulturella
samhället
Polisens integrationspolitiska uppgifter
Offensivt arbete mot hatbrott
Befrämja intern etnisk mångfald
Bekämpa diskriminerande attityder inom kåren
Förebygga och bekämpa, bland annat, religiös
radikalisering och därmed förknippade våldsbejakande
miljöer
Bekämpa segregationens konsekvenser
Mångkulturella urbana områden
- några definierande aspekter
En del av miljonprogrammet byggda under 1960- och 70 talet
Invandrare och barn till invandrare är i majoritet. I vissa grundskolor
finns inga barn med svenska som modersmål
Socialt utsatta och ekonomiskt fattiga områden, många arbetslösa och
bidragsmottagare
Dålig hälsa och trångboddhet i en del fall
Fysisk segregation, social isolering och stigmatisering
Hög befolkningsomsättning och i en del fall fysiskt förfall
Lågt demokratiskt deltagande
Ibland oroligheter på gränsen till våldsamt upplopp
Högsta nivån på upplevd otrygghet i hela landet
Mångkulturella urbana områden
- några definierande aspekter
En stark känsla av lokalpatriotism bland ungdomar, majoriteten
säger sig trivas i områdena
Stark närvaro av myndigheter och välfärdsinstitutioner av hög
kvalitet (skolor, bibliotek, vård, fritidsgårdar och idrottsfaciliteter,
kulturella institutioner)
Etnisk och kulturell mångfald
Stark organisatorisk struktur i form av etniska och religiösa
föreningar och samfund och ett relativt starkt deltagande i dessa
alternativa offentliga sfärer
Möjligheter till etniskt företagande
Alltjämt frånvaro av stark främlingsfientlig retorik i medierna och en
aktiv integrationspolitik
Fyra kritiska poänger om community
policing
”Inget nytt, fotpatrullering och prata med folk har alltid
varit en integrerad del av polisens arbete”
“Community policing omvandlar poliser till socialarbetare”
“Det är en ineffektiv reform, brottsbekämpning kan inte
baseras på mjuka metoder”
“Metoden är redan förlegad, CP hade sin gyllene period
under 1990 talet”
Vad är Community Policing?
Murray (2005, p.350) om Australien
En majoritet av definitionerna fokuserar på ökade
interaktioner mellan polis och lokalsamhälle, på
livskvalitetsfrågorna, polisorganisationens
decentralisering, strategiska metoder för att göra
polisverksamheten mer effektiv, orientering mot
patrullering i området och problemorienterat eller
problemlösande polisarbete.
Vad är Community Policing?
Herbert (2006, p.4, 77-78) om USA
Polisens syfte, genom att introducera community policing, är att
förbättra sina relationer med medborgargrupper samt
decentralisera sin verksamhet så att mindre grupper av grannar
kan fatta beslut om vilket slags polisarbete de vill ha och är redo
att acceptera
Vid genomförandet av denna policy förflyttas den beslutsfattande
makten nedåt i organisationen, så att poliserna närmast
medborgarna kan göra prioriteringar i verksamheten
Community policing handlar om partnerskap och samverkan. Den
syftar till att få polisen och lokalsamhället att gemensamt lösa
problem som minskar tryggheten, alltifrån nedskräpning och
oväsen till övergivna bilar, gäng och inbrott på ett sätt som de
lokalboende tror kommer att bli effektivt
Vad är Community Policing?
Innes (2005, p.163) om England och Wales
Inom “reassurance policing” i England och Wales har
synlighet, tillgänglighet och bekantskap formulerats
som faktorer som kan inge tillförsikt och öka
allmänhetens förtroende för polisen.
Vad är Community Policing?
Holmberg (2004, p.206) om de Nordiska länderna
Närpolisreformer var tänkta att:
1. Decentralisera polisorganisationen
2. Göra polisen proaktiv istället för händelsestyrd
3. Se till att polisen fokuserar på förebyggande snarare än på
framtvingande åtgärder
4. Ta polisen närmare medborgarna och öka polisens synlighet och
närvaro
5. Skapa partnerskap mellan polisen och de lokalt boende
6. Inrikta sig inte bara på reella problem, utan även på medborgarnas
föreställningar om sådana problem och få dem därmed att känna sig
tryggare
Generella definierande aspekter av den ideala CP modellen
IDÉ
- Samproduktion av tryggheten
ORGANISATION
VERKSAMHET
- Decentralisering
- Ansvarighet (Accountability) och Effektivitet
- Organisationskultur (”The thin blue line”)
- Problemorienterat polisarbete
- Synlighet, Kommunikation, Nätverk och Tillit
- “Signal kriminalitet and signal oroligheter”
- Bekämpning av terrorism och radikalisering
- Erfarenheter och daglig uppfinning av metoder
som fungerar
Polisperspektivet: Hur fungerar CP i
mångkulturella områden?
1. Att skapa och stärka tillit och förtroende med
lokalsamhället
a) Synlighet (betydelsen av polisnärvaro “även om inget
har hänt”), lova aldrig saker och ting, hör alltid av dig, var
ärlig, rak och respektfull i kommunikationen, “skaka hand”
approach
b) Var medveten om rykten
c) Balansera mellan olika etniska och religiösa grupper
utan att riskera bilden av polisens objektivitet
d) Lokala poliser vs. de utifrån som gör ingripanden i
området
e) Poliser med invandrarbakgrund i mångkulturella
områden, ja, nej eller det spelar ingen roll?
Polisperspektivet: Hur fungerar CP i mångkulturella
områden?
2. Brottsförebyggande arbete
a) Betydelsen av lokala brottsförebyggande råd
b) Kunskaper om lokala “hot spots”
c) En blandning av nolltolerans and “let go” policy i
frågan om mindre förseelser bland ungdomar
d) Möjligheten att avlägsna ungdomar under 15 år från
farliga miljöer
d) Information och underrättelsebaserat arbete
Polisperspektivet: Hur fungerar CP i mångkulturella
områden?
3. Starka nätverk med andra myndigheter
a) Socialtjänsten
b) Bostadsföretag
c) Media
d) Skolor och fritidsgårdar
e) Vaktbolag
Polisperspektivet: Hur fungerar CP i mångkulturella
områden?
4. Status och motivation
a) Arbete gjort av “empty holster guys” eller ”riktiga
poliser”
b) Resurser – fler poliser, utrustning och utbildning
c) Hur kan man mäta utfall (statistik, dagbok eller
positiv feedback från lokalsamhället)?
Det lokala samhällets perspektiv: Hur fungerar CP i
mångkulturella områden?
1. Skolor – är synlighet alltid av godo?
2. Fritidsgårdar – mer synlighet, fler besök, mer
kommunikation
3. Religiösa ledare – “Vi är redo att hjälpa, men vi är inte
redo att göra deras jobb”
4. Ungdomar – blandade erfarenheter
Att bedöma effektiviteten eller Vad skall utvärderas?
De flesta forskare är överens om att fler indikatorer, vid sidan om
traditionella brottsanmälningar, behövs, bland annat de som mäter
modellens mervärde (added value). Till exempel:
a) Ökad känsla av trygghet
b) Antalet kontakter med representanter för olika grupper och institutioner i
lokalsamhället
c) Graden av användande av offentliga sfärer som parker och torg
d) Graden av hur bekanta poliserna är för de lokalt boende
e) Polisens bidrag till att lösa olika typer av konflikter och problem i
lokalsamhället
f)
Polisens bidrag till underifrån mobilisering (empowerment) i
lokalsamhället
g) Polisens bidrag till att förbättra områdets rykte och höja dess status
Två potentiella problem vid bedömningen av CP
modellens utfall
1. En så kallad anomisk situation kan uppstå – Höga
förväntningar och en omfattande medierapportering
kan bidra till ett relativt misslyckande av CP initiativ
2. Det kan uppstå ett gap mellan ett teoretiskt
accepterande av CP modellens grundpremisser och
”business as usual” i praktiken. Utvärderingen kan då
komma fram till att CP har misslyckats även om det
egentligen inte ens hade implementerats.
Avslutande poänger
Community policing är inte det traditionella fotpatrullbaserade
polisarbetet, men den innehåller några av dess element.
Den omvandlar inte poliser till socialarbetare, men den tillför nya
aspekter till det traditionella brottsbekämpande arbetet.
Modellen är långt ifrån ineffektiv, men dess implementering har varit
förknippad med många svårigheter, vilket gör det svårt att ordentligt
bedöma dess effekter. Nya indikatorer krävs.
Det är ingen förlegad modell, men under det senaste decenniet har
den minskad i popularitet till förmån för populära diskurser om tuffare
tag och mer aggressivt polisarbete.
En avslutande uppgift
Brown (2007, 2008) rapporter i en utvärdering av den
irländska polisens (Garda) satsning på CP att personer
som fann Garda hjälpsam, intresserad och trevlig
(polite) hade 10 till 12 gånger större sannolikhet att
vara nöjda med polisens service än de som ansåg att
Garda var otrevliga, ointresserade och obenägna att
hjälpa.
