argument

Argument för det triviala men
förnekade:
(1) Yttervärlden finns, och
(2) vi har kunskap om den.
Ingvar Johansson
Lunds filosoficirkel, 8 nov. 2005
Egocentrisk-historisk bakgrund
1. Tro och vetande; religion (monoteism) versus
säker vetenskap och ateism.
2. Gunnar Myrdal och värderingar;
Thomas Kuhn och paradigmer.
3. Socialkonstruktivism och realism (ontologisk
och epistemologisk); “yttervärldsateism” versus
fallibilistisk vetenskap och “yttervärldstro”.
4. Från humanister och samhällsvetare
till informatiker.
Föredragets struktur
Socialkonstruktivismens omöjlighet:
a)
Självupphävande yttranden
Tre svårigheter för realismen:
b)
c)
d)
Vi tycks vara innestängda i våra begrepp
Vetenskapshistorien
Den samhälleliga verkligheten tycks i sin
kärna vara enbart mänskligt språk
Självupphävande yttranden





Människor ljuger alltid.
Människor handlar alltid dåraktigt.
Människor är alltid partiska.
Yttervärlden finns inte; allting är sociala
konstruktioner.
Vi har ingen kunskap; ingenting är sant.
Första svårigheten för
realismen

Vi tycks vara
innestängda i våra begrepp.
Se genom ngt & Se på ngt


Vi kan både se
genom och se på
linser och kikare.
Linser och kikare
kan inte själva se.
Begrepp är som linser
cat
Katze
katt
använda
& omnämna:
se genom ngt & se på ngt


Vi kan både se på och
“se genom”
påståenden (begrepp)
och satser (termer).
Påståenden (begrepp)
och satser kan inte i
sig själva referera till
eller beskriva ngt
rumtidsligt specifikt.
Ting, fiktioner och begrepp




Semantisk distinktion mellan att använda
och omnämna begrepp (och termer).
Begreppet “katt” kan användas för att
referera till verkliga katter.
Begreppet “katt” kan användas för att
referera till fiktiva katter.
Begreppet “katt” kan omnämnas, som i:
“Cat” betyder detsamma som “katt”.
Viktig analogi

På samma sätt som nya mikroskop
och teleskop har gett oss ny
kunskap om världen, på samma
sätt har nya vetenskapliga
begreppssystem gett oss ny
kunskap om världen.
Det vi refererar till kan ändå
tyckas vara skapat av oss
När vi med hjälp av ett begrepp (t.ex. “hjärta”)
refererar till någonting så bidrar begreppet till att:
 (i) välja ut en aspekt (t.ex. medicinsk),
 (ii) välja ett storleksperspektiv (mesoskopiskt),
 (iii) skapa gränser (hjärtats avgränsning).
Trots detta är det inte så att begreppet
 (iv) skapar denna aspekt, storleksperspektivet,
och det som som blir avgränsat (hjärtat).
Hjärtan finns
Andra svårigheten för
realismen





Vetenskapens utveckling
Kopernikus, Galilei, Newton, Einstein;
planeten Vulcanus.
Lavoisier; syre contra flogiston.
Galenos och Harvey; två blodströmmar contra
ett kretslopp.
Fallibilism och sanningslikhet.
Sanning och sanningslikhet
1.
2.
3.
1.
2.
3.
Solen skiner från en klarblå himmel.
Det är lite molnigt.
Det regnar.
Det finns fyra blodgrupper plus en
Rh-faktor.
Det finns fyra blodgrupper.
Allt blod har samma kemiska struktur.
Två förbisedda men
sanna åsikter
1. ANTINGEN (ett empiriskt påstående är:
absolut sant,
sanningslikt, eller
absolut falskt)
ELLER (påståendet handlar om fiktioner).
2. Utanför seminarierummen måste också
socialkonstruktivister göra verkliga
påståenden om världen.
Tredje svårigheten för
realismen



Den moderna samhälleliga
verkligheten tycks i sin kärna
vara enbart mänskligt språk.
Tidningar, böcker, filmer, videos.
Pengar och kontrakt.
Talaktsteori (1)
Med hjälp av språket kan vi:
1.
2.
3.
4.
5.
Tala om hur det förhåller sig.
Försöka få andra att göra saker.
Förbinda oss själva att göra saker.
Ge uttryck för känslor och attityder.
Genom våra yttranden förändra världen
så att den motsvarar innehållet i
yttrandena.
Talaktsteori (2)
Typ av akt:
1. Hävdande:
2. Dirigerande:
3. Uppbindande:
4. Expressiva:
5. Deklarerande:
Exempel:
“Pengarna ligger på bordet.”
“Jag beordrar dig att betala!”
“Jag lovar att betala.”
“Tack för att du betalade.”
“Jag förklarar härmed
mötet öppnat.”
Språkmagi





Skapelse ur intet
“Varde ljus!”
“Simsalabim, …”
“Jag lovar att betala.”
“Jag förklarar härmed
mötet öppnat.”
Talaktsteori (3)
Typ:
Överensstäm- Offentligt uttryckt
melseriktning: psykologiskt
tillstånd:
Hävdande
själ-till-värld  alltid en tro
Dirigerande
värld-till-själ  alltid en önskan
Uppbindande
värld-till-själ  alltid en avsikt
Expressiva
ingen
Deklarerande
båda hållen  tro och önskan
Ø varierar
Talaktsteori (4)
Typ:
Riktning:
Uttryckt
tillstånd:
Satisfieringsvillkor:
världen i
allmänhet
andra personer
Hävdande

tro
Dirigerande

önskan
Uppbindande

avsikt
Expressiva
Ø
varierar
talaren i
framtiden
inga

tro och
önskan
acceptans av
de inblandade
Deklarerande
Sammanfattning
a)
b)
c)
d)
Självupphävande yttranden.
Begrepp som linser att se genom.
Vetenskapshistorien i ljuset av
sanningslikhet och fallibilism.
Talakter är av olika slag; såväl
”magiska” som hävdande talakter är
oumbärliga.
Filosofiska hjältar/hjälpare
Edmund Husserl
Karl Popper
John Searle
(Mind)
Thomas Nagel
(Det sista ordet)
Realisten på
mingelparty
• Ontologisk realism
• Epistemologisk realism
• Korrespondensteori om sanning och
sanningslikhet
• Fallibilism
• Den sociala verkligheten har bara
delvis en lingvistisk essens
Psykologiserande förklaringar
till socialkonstruktivismen




Socialkonstruktivisterna generaliserar
sitt eget arbetes partiella perspektiv till
att vara det enda perspektivet.
De gör sig immuna mot kritik.
De gör sig gudalika.
De blir av med etiska och livsfilosofiska
problem.
Självfalsifierande
påstående
1.
2.
3.
Alla påståenden är falska
Det är falskt att alla påståenden är
falska
Det kan finnas sanningar
Självfalsifierande
relativism
1.
2.
3.
All kunskap är relativ.
Det är en relativ kunskap att all
kunskap är relativ.
Det kan finnas kunskap.
Självfalsifierande
socialkonstruktivism
1.
2.
3.
Allt är sociala konstruktioner
Det är en social konstruktion att allt är
sociala konstruktioner
Det kan finnas objekt som inte är
sociala konstruktioner
Självfalsifierande
vetenskapshistoria
1.
2.
3.
Vetenskapshistoriska fakta visar att alla
vetenskapliga data är teoriimpregnerade och
alltså beskriver något av oss skapat.
Vetenskapshistoriska teoriimpregnerade (och
alltså av oss skapade) data visar att alla
vetenskapliga data är teoriimpregnerade.
Det kan finnas vetenskaplig kunskap.
Självfalsifierande
retorikstudier
1.
2.
3.
Språkfilosofiska argument visar att all
argumentering är ren retorik.
Språkfilosofisk retorik visar att all
argumentering är ren retorik.
Det kan finnas saklig argumentation.