HÖGSKOLAN I GÄVLE
UTBILDNINGSPLAN
GEOMATIKPROGRAMMET
Programkod: TGGEY
Inriktningskod GIS/Geografisk informationsteknik:
GISG
Inriktningskod Samhällsplanering/Geografi: SAGE
Inriktningskod högskoletekniker: HÖTE
Fastställd av NT-nämnden 2007-01-30
Reviderad av utbildnings- och forskningsnämnden
2010-09-23
Utbildningsplan
Geomatikprogrammet
GIS/Geografisk informationsteknik 180 hp
Samhällsplanering/Geografi 180 hp
Högskoletekniker 120 hp
(Study Programme in Geomatics, 180 ECTS)
Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2010
eller senare
GEOMATIKPROGRAMMET
vid Högskolan i Gävle
1 Övergripande uppläggning
Geomatikprogrammet kombinerar kurser till examina som man av erfarenhet vet att
arbetsmarknaden är intresserad av. De olika inriktningarna leder till högskoleexamen
120 högskolepoäng, högskoleingenjörsexamen 180 högskolepoäng, filosofie
kandidatexamen 180 högskolepoäng eller teknologie kandidatexamen 180
högskolepoäng.
Geomatikprogrammet har ett för samtliga inriktningar gemensamt första år och en
uttalad struktur där graden av projektbaserad inlärning efterhand ökar. Från mer
faktabaserade kunskaper till rena projekt och det avslutande examensarbetet.
2 Mål
2.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8 §,
och examensbeskrivning enligt Högskoleförordningen, bilaga 2.
2.1.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8 §.
Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som
eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan
eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det
gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas:
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper
och färdigheter, utveckla förmåga att:
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
– följa kunskapsutvecklingen
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
2
2.1.2 Examensbeskrivningar enligt Högskoleförordningen, bilaga 2
2.1.2.1 Högskoleexamen
Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För högskoleexamen skall studenten:
– visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet)
för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga
grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området.
Färdighet och förmåga
För högskoleexamen skall studenten:
– visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för
att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för
utbildningen
– visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika
grupper
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa
uppgifter inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleexamen skall studenten:
– visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar
inom huvudområdet för utbildningen.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha
fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer, (SFS 2002:1107)
3
2.1.2.2 Kandidatexamen
Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om
180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer,
varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det
huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
Mål
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten:
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom
området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella
forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten:
– visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information
i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar
och situationer
– visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att
genomföra uppgifter inom givna tidsramar
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information,
problem och lösningar i dialog med olika grupper
– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som
utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar
med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter
– visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar
för hur den används
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin
kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom
huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
4
2.1.2.3 Högskoleingenjörsexamen
Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 180 högskolepoäng.
Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga
som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten:
– visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess
beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
– visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap
i matematik och naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten:
– visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera,
formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika
tekniska lösningar
– visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter
inom givna ramar
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att
modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i
relevant information
– visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system
med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål
för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
– visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information,
problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten:
– visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter
– visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska
aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande
utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna
ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
5
Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
2.2 Särskilda mål för programmet
2.2.1 Särskilda mål för Högskoletekniker
Utbildningens mål är att utveckla kunskap om och erfarenhetsgrundad kompetens av
att samla in, hantera och presentera geografisk information med hjälp av avancerad
datateknik, samt ge kompetens inom något av områdena: mätningsteknik/geodesi
eller geografisk informationsteknik.
Kunskaper och förståelse
Efter genomgången utbildning skall studenten ha förståelse för och kunskaper i:
- geomatik
- att använda moderna instrument och programvaror inom huvudområdet geomatik
- att arbeta i och genomföra projekt.
Färdighet och förmåga
Genom utbildningen skall studenten ha utvecklat färdigheter och förmågor att:
- hantera geografisk information
- förstå samhällets behov av geografisk infrastruktur
- använda och värdera olika arbetsmetoder
- presentera resultat i såväl skriftlig som muntlig form
- visa förmåga att formulera sökfrågor och söka information ur relevanta källor
- visa förmåga att tyda och skriva referenser
- kunna redogöra för skillnaden mellan vetenskapligt material och andra typer av
material.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall efter utbildningen:
- visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar av arbetsmetoder
- ha kunskap och insikt om etiska värderingar och frågeställningar inom
huvudområdet
- kunna följa kunskapsutvecklingen inom det egna ämnesområdet.
2.2.3 Särskilda mål för GIS/Geografisk informationsteknik
Utbildningens mål är att utveckla kunskap om och erfarenhetsgrundad kompetens av
att samla in, hantera och presentera geografisk information med hjälp av avancerad
datateknik, samt ge spetskompetens inom området geografisk informationsteknik.
Kunskaper och förståelse
Efter genomgången utbildning skall studenten ha förståelse för och kunskaper i:
- geomatik
- att använda moderna instrument och programvaror inom huvudområdet geomatik
- att arbeta i och genomföra projekt.
6
Färdighet och förmåga
Genom utbildningen skall studenten ha utvecklat färdigheter och förmågor att:
- hantera geografisk information
- förstå samhällets behov av geografisk infrastruktur
- använda och värdera olika arbetsmetoder
- visa förmåga att arbeta i ett projekts olika roller inklusive projektledning
- presentera resultat i såväl skriftlig som muntlig form
- visa förmåga att formulera sökfrågor och söka information ur relevanta källor
- visa förmåga att tyda och skriva referenser
- kunna redogöra för skillnaden mellan vetenskapligt material och andra typer av
material.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall efter utbildningen:
- visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar av arbetsmetoder
- ha kunskap och insikt om etiska värderingar och frågeställningar inom
huvudområdet
- kunna följa kunskapsutvecklingen inom det egna ämnesområdet
- känna till formerna för vetenskaplig kommunikation och publicering
- visa förmåga att granska, analysera och värdera såväl sökprocess som sökresultat
- visa förmåga att redovisa kriterier för värdering av informationskällor och
tillämpning av dessa.
2.2.3 Särskilda mål för Samhällsplanering/Geografi
Utbildningens mål är att utveckla kunskap om och erfarenhetsgrundad kompetens av
att samla in, hantera och presentera geografisk information med hjälp av avancerad
datateknik, samt ge spetskompetens inom något av områdena samhällsplanering eller
geografi.
Kunskaper och förståelse
Efter genomgången utbildning skall studenten ha förståelse för och kunskaper i:
- geomatik, samt geografi och/eller samhällsplanering
- att använda moderna instrument och programvaror inom huvudområdet geomatik
- att arbeta i och genomföra projekt.
Färdighet och förmåga
Genom utbildningen skall studenten ha utvecklat färdigheter och förmågor att:
- hantera geografisk information
- förstå samhällets behov av geografisk infrastruktur
- använda och värdera olika arbetsmetoder
- visa förmåga att arbeta i ett projekts olika roller inklusive projektledning
- presentera resultat i såväl skriftlig som muntlig form
- visa förmåga att formulera sökfrågor och söka information ur relevanta källor
- visa förmåga att tyda och skriva referenser
- kunna redogöra för skillnaden mellan vetenskapligt material och andra typer av
material.
7
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall efter utbildningen:
- visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar av arbetsmetoder
- ha kunskap och insikt om etiska värderingar och frågeställningar inom
huvudområdet
- kunna följa kunskapsutvecklingen inom det egna ämnesområdet
- känna till formerna för vetenskaplig kommunikation och publicering
- visa förmåga att granska, analysera och värdera såväl sökprocess som sökresultat
- visa förmåga att redovisa kriterier för värdering av informationskällor och
tillämpning av dessa.
3 Beskrivning av programmet
3.1 Huvudområden
Programmet innefattar tre huvudområden:
- Geomatik, som är ett internationellt accepterat samlingsnamn för enskilda
akademiska discipliner som har att göra med geografisk information. Dessa
omfattar: fotogrammetri, geodesi, mätningsteknik, kartografi, geografisk
informationsteknik (GIT) samt fjärranalys. GIT handlar i allt väsenligt om
hantering av geografisk information, speciellt i geografiska informationssystem
(GIS). Kurser i dessa discipliner är ibland identiska med kurser i geografi och
samhällsplanering.
- Geografi, som ger insikter i och helhetsbilder av jorden som människans livsrum
och hur människan disponerar jordytan. Ämnet delas oftast in i naturgeografi och
kultugeografi. Naturgeogrfin beskriver och förklarar ländskapsmiljön och dess
förändringar genom naturliga processer och människans påverkan.
Kulturgeografin studerar utbredning av och sambanden mellan fenomen på
jordytan som kan relateras till människan och hennes verksamheter.
- Samhällsplanering, i programmet speciellt den fysiska planeringen, som handlar
om den fysiska miljön. Sambanden med ekologi och miljöfrågor är
betydelsefulla. Miljökonsekvenser och konsekvensbeskrivningar i övrigt används
i allt större utsträckning. Kulturmiljöer, historisk utveckling, GIS och lagstiftning
är också viktiga delar i modern planering.
3.2 Undervisning och examination
3.2.1 Undervisning
Det pedagogiska synsättet bygger på att allt lärande är en aktiv dynamisk process
som sker i samverkan mellan lärare och studenter. All undervisning och handledning
ska utgå från att studenten tar eget ansvar för studierna och för aktivt
kunskapssökande. Lärandet innebär att de teoretiska och praktiska
kunskapsmomenten som kurserna innehåller ska integreras till användbara kunskaper
och färdigheter hos varje individ. På så sätt ges studenten möjlighet till personlig
utveckling som är av stort värde för den kommande yrkesfunktionen och ett livslångt
lärande. Studenten ska också tillägna sig beredskap för förändringar och förmåga att
ompröva sina kunskaper för att aktivt kunna medverka i utveckling och utvärdering
av professionens kompetensområde. Olika undervisnings- och arbetsformer ska träna
studenten i ett aktivt sökande efter kunskap, kritiskt tänkande och reflektion, träning
8
i att uttrycka sig i tal och skrift samt i att kunna använda sig av vetenskaplig
kurslitteratur. Undervisningen kan från årskus två bedrivas på engelska och engelsk
kurslitteratur kan förekomma.
Progressionen inom utbildningen erhålls genom en succesiv fördjupning inom det
valda huvudområdet både genom ämnesfördjupning och utveckling av det
vetenskapliga förhållningssättet och genom en bättre kompetens i relation till
framtida profession genom projektkurser och det avslutande examensarbetet.
3.2.2 Examination
Inom programmets kurser tillämpas varierande examinationsformer. Formerna
anpassas till de olika kursernas krav på examinationsformer. Inlämningsuppgifter,
skriftliga och muntliga prov förekommer, enskilt och i grupp. Provens utformning,
omfattning och varaktighet, anpassas till de förväntade lärandemål som anges i
respektive kurs. Lärandemålen och examinationen skall också ställas i relation till
arbetslivets krav på visade kunskaper och färdigheter.
3.3 Arbetsplatsförlagda delar av undervisningen/praktik
Praktik vid arbetsplatser som ger en inblick i och förberedelse för kommande
arbetsliv rekommenderas. Högskolan tillhandahåller ej praktikplatser.
3.4 Studentinflytande
För programmet finns det ett utbildningsråd vilket består av företrädare för
yrkeslivet, lärare samt studenter. Utbildningsrådet är rådgivande och
utbildningsledaren är ordförande. Gefle Studentkår utser studentrepresentanter.
Förutom utbildningsrådet har studenter möjligheter att deltaga i högskolans
verksamhet genom representantskap i de olika nämnder och styrelser, där det enligt
förordningar skall finnas studentrepresentanter.
3.5 Internationalisering
Inom geomatikområdet finns möjligheter till internationellt utbyte både för studenter
och för lärare. Högskolan i Gävle (HiG) har för närvarande utbyte inom geomatik
med Università degli Studi di Cagliari i Italien, Thompson Rivers University i
Kanada, Universidad de Extremadura och Universidad Politécnica de Valencia i
Spanien samt Fachhochschule in Mainz och Fachhochschule in München i Tyskland.
Utbytesstudier kan leda till länge studietid. Längre studier som leder till dubbla
examina såväl som estaka kurser och examensarbeten är aktuella. På samma sätt kan
HiG ta emot utbytesstudenter från nämnda lärosäten.
När det finns utbytesstudenter, eller icke svensktalande föreläsare, ges kurserna i
programmet på engelska. Kurslitteratur är oftast på engelska. Bedömning av och
tillgodoräknanden av kurser som studerats utomlands görs av ämnesansvarig i
Samhällsbyggnad vid Akademin för teknik och miljö vid HiG.
3.6 Hållbar utveckling - Teknik och samhälle
9
En viktig utgångspunkt för utbildningen är att en student inom geomatikutbildningen
måste kunna se på ny teknik ur ett samhälleligt perspektiv. Studenten behöver
kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med
hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende
sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi. Efter utbildningen ska
studenten kunna väga in humanvetenskapliga och miljömässiga krav vid
problemlösning och produktutveckling, och ha förutsättningar att verka för en
miljöanpassad teknik. Arbetsformer som tränar dessa förmågor är därför viktiga
inslag i utbildningen.
4 Kurser inom programmet
Till kurserna inom programmet har studenterna platsgaranti. Anmälan till kurser
kommande termin skall göras. Ändring i kursföljden kan göras i samråd med i
programmet aktiva studenter. Ändring av i programmet ingående kurser beslutas av
utbildnings- och forskningsnämnden. Ändring av period då kurs ges beslutas på
akademinivå. Alternativt kursval kan göras i samråd med utbildningsledare under
förutsättning att målen för programmet uppfylls.
Samtliga kurser inom programmet ges, om inget annat anges, på grundnivå = G
GM = Geomatik, GG = Geografi, SP = Samhällsplanering.
4.1 Gemensam studiegång för årskurs 1
Årskurs 1
Period Kursnamn
1:1
1:1
1:2
1:2
1:3
1:3
1:4
1:4
Introduktion till högre studier
Samhällsplanering - introduktion
Kartografi 1
Geovisualisering i byggd miljö
Grundläggande
fastighetsbildningsteknik
Geografisk informationsteknik I
Grundläggande mätningsteknik
Programmering med Visual
Basic.NET alt.
Geovetenskap I
Högskolepoäng
5
10
7,5
7,5
7,5
Nivå
Huvudområde
G
G
G
G
G
GM/GG/SP
GG/SP
GM/GG/SP
GM/SP
GM/SP
7,5
7,5
7,5
G
G
G
GM/GG/SP
GM/GG
Datavetenskap
7,5
G
GG
10
4.2 Studiegång för Högskoletekniker - Geomatikprogrammet
Årskurs 2
Period Kursnamn
2:1
2:2
2:3
2:4
Geodetiska fältövningar alt.
Kartografi II alt.
GIS raster/vektor
GIS applikationsutveckling alt.
RS & GIS analysis in LM alt.
Samhällsplanering
detaljplanering
Byggmätning alt.
Digital fotogrammetri alt.
Samhällsgeografi alt.
Environmental geography alt.
Web mapping
Geodetiska mätinstrument alt.
GIS databaser alt.
Fastighetsbildningsteknik II alt.
Samhällsplanering översiktsplanering och
Examensarbete
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå
Huvudområde
G
G
G
G
G
G
GM
GM/GG/SP
GM/GG/SP
GM
GM/GG/SP
SP
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
G
G
G
G
G
G
G
G
G
GM
GM
GG
GG
GM
GM
GM
GM/SP
SP
7,5
G
GM
4.3 Studiegång för GIS/Geografisk informationsteknik - Geomatikprogrammet
Årskurs 2
Period
Kursnamn
2:1
Linjär algebra alt.
Kartografi II alt.
GIS raster/vektor
Envariabelanalys alt.
GIS applikationsutveckling alt.
Sustainable spatial planning
Web mapping alt.
Digital fotogrammetri
Samhällsgeografi alt.
Geodetiska mätinstrument alt.
GIS databaser alt.
Integrerade IT/GI-system
2:2
2:3
2:4
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
G
Huvudområde
Matematik
GM
GM/GG/SP
Matematik
GM
SP/GG
GM
GM
GG
GM
GM
GM
11
Årskurs 3
Period
Kursnamn
3:1
Geodetiska fältövningar alt.
Naturgeografi alt.
Laserskanning från marken och
luften
RS & GIS analysis in LM
Samhällsplanering
detaljplanering
Byggmätning alt.
Environmental geography alt.
Samhällsgeografi
Scientific Theory and Writing
Examensarbete
3:2
3:3
3:4
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
Nivå
Huvudområde
G
G
G
GM
GG
GM
7,5
7,5
G
G
GM
SP
7,5
7,5
G
G
7,5
15
G
G
GM
GG
GG
GM/GG/SP
GM
4.3 Studiegång för Samhällsplanering/Geografi - Geomatikprogrammet
Årskurs 2
Period
Kursnamn
2:1
Linjär algebra alt.
Kartografi II alt.
GIS raster/vektor alt.
Naturgeografi
Envariabelanalys
Sustainable spatial planning alt.
RS & GIS analysis in LM alt.
Samhällsplanering detaljplanering
Miljökonsekvensbeskrivningar
alt.
Samhällsgeografi
Samhällsplanering –
översiktsplanering alt.
Regional utveckling alt.
Fastighetsbildningsteknik II
2:2
2:3
2:4
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
Nivå
Huvudområde
G
G
G
G
G
G
G
G
Matematik
GM
GM/GG/SP
GG
Matematik
SP/GG
GM
SP
7,5
G
SP
7,5
7,5
G
G
GG
SP
7,5
7,5
G
G
SP/GG
GM/SP
12
Årskurs 3
Period
Kursnamn
3:1
Geodetiska fältövningar alt.
Naturgeografi alt.
Urban Social Geography
Urban studies alt.
RS & GIS analysis in LM
Byggmätning alt.
Environmental geography alt.
Scientific Theory and Writing
Examensarbete
2:2
3:3
3:4
Högskolepoäng
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
15
Nivå
G
G
G
G
G
G
G
G
G
Huvudområde
GM
GG
GG/SP
GG/SP
GM
GM
GG
GM/GG/SP
GM/GG/SP
5 Behörighet
För ingång GIS/Geografisk informationsteknik och Samhällsplanering/Geografi,
gäller grundläggande behörighet samt områdesbehörighet 4, d.v.s. följande särskilda
behörighet:
Ämne
Engelska
Matematik
Samhällskunskap
Kurs
En B
Ma C
Sh A
Betyget i vart och ett av ovanstående ämnen skall vara lägst Godkänd.
För ingång Högskoletekniker gäller grundläggande behörighet samt
områdesbehörighet 7, d.v.s. följande särskilda behörighet:
Ämne
Matematik
Kurs
Ma B
Betyget i matematik skall vara lägst Godkänd.
6 Betyg
Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan.
13
7 Examensbestämmelser
7.1 Examensbenämning
Högskoleexamen
Higher Education Diploma
Filosofie kandidatexamen
Bachelor of Science
Högskoleingenjörsexamen
Bachelor of Science in Engineering
Teknologie kandidatexamen
Bachelor of Science
7.2 Examenskriterier
För att erhålla högskoleexamen i något av huvudområdena Geomatik,
Samhällsplanering eller Geografi skall kurserna inom studiegången fullgöras.
För högskoleexamen inriktning högskoletekniker gäller att:
– studiegången enligt Avsnitt 4.1, eller motsvarande tillgodoräknad, är avklarad
– sammanlagt minst 60 högskolepoäng (hp) inom huvudområdet geomatik finns
– ett examensarbete om 7,5 högskolepoäng i huvudområdet geomatik fullgjorts.
För filosofie kandidatexamen i geografi gäller att:
– studiegången enligt Avsnitt 4.1, eller motsvarande tillgodoräknad, är avklarad
– sammanlagt minst 90 högskolepoäng (hp) inom huvudområdet geografi finns
– kurser inom både natur- och kulturgeografi ingår (minst 15 hp vardera)
– kursen Scientific Theory and Writing 7,5 hp ingår
– ett examensarbete om 15 hp i huvudområdet geografi fullgjorts.
För filosofie kandidatexamen i geomatik eller samhällsplanering gäller att:
kurserna inom studiegången skall fullgöras samt att:
– studiegången enligt Avsnitt 4.1, eller motsvarande tillgodoräknad, är avklarad
– sammanlagt minst 90 hp inom ettdera huvudområdet geomatik eller
samhällsplanering finns
– kursen Scientific Theory and Writing 7,5 hp ingår
– ett examensarbete om 15 hp inom ettdera huvudområdet geomatik eller
samhällsplanering fullgjorts.
14
För högskoleingenjörsexamen i geomatik eller samhällsplanering gäller att:
kurserna inom studiegången skall fullgöras samt att:
– studiegången enligt Avsnitt 4.1, eller motsvarande tillgodoräknad, är avklarad
– minst 15 hp matematik (med linjär algebra och analys) ingår
– sammanlagt minst 90 hp inom ettdera huvudområdet geomatik eller
samhällsplanering finns
– kursen Scientific Theory and Writing 7,5 hp ingår
– ett examensarbete om 15 hp inom ettdera huvudområdet geomatik eller
samhällsplanering fullgjorts.
För teknologie kandidatexamen i geomatik, gäller att:
– studiegången enligt Avsnitt 4.1, eller motsvarande tillgodoräknad, är avklarad
– minst 30 hp matematik (med linjär algebra och analys) ingår
– sammanlagt minst 90 hp inom huvudområdet geomatik finns
– kursen Scientific Theory and Writing 7,5 hp ingår
– ett examensarbete om 15 hp inom huvudområdet geomatik fullgjorts
7.3 Examensbevis
Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis.
Varje examensbevis ska följas av en examensbilaga som beskriver utbildningen och
dess plats i utbildningssystemet (Högskoleförordningen 6 kap 15 §). Bilagan kallas
Diploma Supplement. Diploma Supplement ska underlätta erkännande och
tillgodoräknande av en svensk examen vid anställning och fortsatta studier utomlands
men också i Sverige.
8 Övriga föreskrifter
Övergångsbestämmelser.
Studenter antagna till Geomatikprogrammets tidigare år följer då gällande
utbildningsplaner.
För studenter antagna till senare del av program samt för studenter som haft
studieuppehåll upprättas särskild studieplan av utbildningsledare.
15
