Självmord
Prof. Kristian Wahlbeck
Vasa 24.09.07
Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus
Vasa kompetenscentrum för mentalvård
Vaasa Excellence Centre for Mental Health
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE
OCH SJÄLVMORD
Deltagaren vet hur självdestruktivitet
yppar sig
Deltagaren känner igen en självdestruktiv
person i behov av hjälp
Deltagaren kan hjälpa en självdestruktiv
person
5
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
SJÄLVDESTRUKTIVITET OCH
SJÄLVMORD
• Allt beteende, med vilket man medvetet eller
omedvetet orsakar skada eller fara för sig själv.
• Årligen begår 1 000 finländare självmord.
Självmordsförsökens antal är tiofalt större än antalet
genomförda självmord.
• Självmord är fyra gånger vanligare bland män än
kvinnor.
• Den näst vanligaste dödsorsaken bland unga män.
• Prat om självmord och/eller ett självmordsförsök är alltid
ett tecken på behov av hjälp
→ skall alltid tas på allvar!
6
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmordsdödligheten i Finland
1921 - 2004
Självmordsdödligheten
i Finland
1921 - 2004
Självmord / 100 000 invånare (>15 år)
70
60
Män
50
40
Alla
30
20
Kvinnor
10
0
1921
1930
Lähde: Tilastokeskus
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
ANTALET SJÄLVMORD OCH
SJÄLVMORDSDÖDLIGHETEN
• 1980
• 1985
• 1990
• 1995
• 2000
• 2004
1226
1210
1520
1389
1165
1064
25.8
24.6
30.0
26.6
21.8
19.7
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmordsdödligheten i EU
Finland
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmorden fördelar sig ojämnt
i Finland
• SjälvmordsItsemurhat (18-65 v) v. 2001
shp / 100000 samanikäistä
47 - 47,5 (1)
38,8 - 47
(4)
30,6 - 38,8 (11)
19,5 - 30,6 (5)
dödligheten
varierar geografiskt,
men också enligt
årstiderna (mera på
våren och
sommaren) och
veckodagarna
(mera i början av
veckan).
Partonen et al, Duodecim 2003
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
RISKFAKTORER
Depression, alkoholism, annan psykisk
ohälsa (I 93 % av självmorden i Finland)
Tidigare självmordsförsök, en nära anhörigs
självmord eller självmordsförsök
Överdriven alkoholkonsumtion
Utskrivning från psykiatrisk sjukhusvård
Asocialt beteende hos ungdomar
Svåra livshändelser
7
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
OMSTÄNDIGHETER SOM KAN
FÖREBÅDA SJÄLVMORDSFÖRSÖK
Depression, hopplöshet, ensamhet
Socialt främlingsskap
Dumdristigt beteende som leder till farliga
situationer
Verbala varningar: ”jag orkar inte mera”,
”allt är förgäves”
”Paketering” av det egna livet på förhand
8
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE HOS
BARN OCH UNGA
• Självmord bland barn är mycket ovanliga,
men efter puberteten börjar de öka
• Ungdomar funderar mycket på frågor
kring liv och död, men tankar på självmord
hör dock inte till en sund utveckling.
• Ett självmordsförsök är ofta ett rop på hjälp.
• Största delen av ungdomarnas
självmordsförsök är impulsiva och görs under
påverkan av rusmedel.
• Flickorna gör oftare självmordsförsök.
• Pojkarnas försök leder oftare till döden.
9
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
SJÄLVMORD BLAND ÄLDRE
• När en åldring talar om självmord,
ligger det en allvarlig avsikt bakom.
• Varannan dag begås självmord av en åldring.
• Riskfaktorer är: depression, manligt kön,
avslutat arbetsliv, livspartnerns död, social
isolering och sjuklighet, hjälplöshet och
tilltagande beroende av andra personers
hjälp.
10
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord kan förebyggas
• Fortbildning av primärvårdsläkare:
självmordsdödligheten minskade 22-73%
• Utbildning av nyckelpersoner: 33-40%
• Användning av antidepressiva: 3%
• Begränsningar av handeldvapen: 2-10%
• Byte till ogiftig hushållsgas: 19-33%
• Förbud av farliga sömnmediciner
(barbiturater): 23%
Mann et al., JAMA 2005
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord i Finland 1980-2003
Alla
Män
Kvinnor
60
Projekt för förebyggande av självmord
40
30
20
Självmord / 100.000 pers.
Självmord / 100 000
50
Män
Alla
Kvinnor
10
0
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
HUR HJÄLPA EN PERSON I
SJÄLVMORDSFARA?
•
Samtala allvarligt med personen och rakt på
sak, om vad personen tänker på och hur
personen upplever situationen.
1.
Fråga direkt: har du självmordstankar? Detta
uppmuntrar inte till att omsätta planerna i
praktiken utan visar att du bryr dig om.
2.
Fråga om personen har en färdig plan för att
genomföra ett självmord.
3.
Fråga om personen tidigare har försökt begå
självmord.
11
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
HUR HJÄLPA EN PERSON I
SJÄLVMORDSFARA?
•
•
•
•
•
12
Försäkra dig om att personen inte
i sin närhet har redskap, som man kan skada
sig själv med.
Om personen konsumerar alkohol för
tillfället, försök få personen att avbryta bruket.
En person med självmordstankar behöver
alltid professionell hjälp. Lämna inte
honom/henne ensam!
Skaffa hjälp → ring till närmaste hälsocentral.
Vid en krissituation bör man själv ledsaga
personen till behandlingsplatsen.
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
SJÄLVMORD
I ARBETS-/SKOLSAMFUNDET
• Är ett hårt slag för hela gemenskapen.
• I arbetsplatsens eller läroanstaltens krisplan kan
det vara bra att färdigt planera för en dylik
krissituation.
• Det är bra att omedelbart samlas till ett
gemensamt tillfälle, där man informerar om det
inträffade.
• Samtalshjälp bör erbjudas enligt behov.
• En egen minnesstund kan hållas – det är viktigt
att ta farväl av den döda.
42
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
ÅTERHÄMTNING EFTER ETT
SJÄLVMORDSFÖRSÖK
• Den främsta önskan är inte att dö utan att få
hjälp för sina problem.
• Man kan återhämta sig efter ett
självmordsförsök – några av dem som försökt
självmord är självdestruktiva bara en gång i
sitt liv.
• Återhämtningen tar tid och kräver
professionell hjälp.
• Eftersom många känner sig besvärade över
sitt försök är stöd och uppmuntran från de
närstående viktigt.
43
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
SORG OCH SÖRJANDE
• Vanligtvis försöker människan först
förneka det inträffade
→ ett normal sätt att skydda sig psykiskt
• Först när människan accepterar verkligheten,
kan sorgearbetet börja.
• Till sorgen hör ofta sömnsvårigheter, fysiska
symtom och/eller svåra känslor, såsom:
ångest och depression
att dra sig undan och känna skuldkänslor
fientlighet och dolda känslor
44
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
SORG OCH SÖRJANDE
• Efter denna tunga fas följer ofta
trötthet och lamslagenhet.
• Då finns man bara till och försöker klara av
vardagen, men samtidigt samlar man krafter.
• Sorgearbetet fortskrider i individuell takt.
• Den sörjande bör få tid att återhämta sig,
ingen kan uppskatta den tid sorgen kräver.
• Psykiska symtom kan uppträda även en lång
tid efter en närståendes död.
45
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
