LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för ekonomisk och industriell
utveckling
Politices Kandidatprogrammet
Kandidatuppsats i Statsvetenskap, 15 hp
VT 2013
MODERATERNA - EN NY EKONOMISK POLITIK I IDÉ OCH
PRAKTIK?
EN KVALITATIV TEXTANALYS
THE SWEDISH MODERATE PARTY – NEW ECONOMIC
POLITICS IN IDEA AND PRACTICE?
A QUALITATIVE TEXTUAL ANALYSIS
Johan Vesterling
Handledare Mikael Rundqvist
Antal ord :11597
ISRN:
1
Abstract
The Swedish party ”Moderaterna” is a party that has gained large success in the parliament
elections in recent years. 2005 they launched the “Nya Moderaterna” (new M.) slogan and
in 2006 the party made its best election result for a very long time and got to power in a
coalition with the other right wing parties. This work investigates how the party’s economical
ideas have changed after the introduction of the new moderates as compared to before. The
ideas are compared between 1993 and 2011 as expressed in the party and idea programs,
specifically the party’s ideas concerning the market, public sector and tax politics. In the
practical politics the difference between 2001 and 2007 is studied. Two specific areas are
studied; the income tax and taxation of real estate.
The material is analyzed with a qualitative text analysis and the material is classified in the
categories liberal, new liberal or conservative. The result of the analysis shows that the ideas
have moved from being liberal towards a more new liberal standpoint. The practical politics
has not changed very much.
Keywords: Moderate party, economic politic, qualitative text analysis.
2
Innehållsförteckning
1
Inledning, problem och ämnesval.................................................................................................... 5
2
Metodiskt tillvägagångssätt ............................................................................................................. 6
3
4
2.1
Operationalisering ................................................................................................................... 6
2.2
Uppläggning design ................................................................................................................. 8
2.3
Material ................................................................................................................................... 8
2.4
Avgränsning ............................................................................................................................ 9
2.5
Tidigare forskning ................................................................................................................... 9
2.6
Validitet och reliabilitet ......................................................................................................... 10
2.7
Relevans ................................................................................................................................ 10
2.8
Syfte ...................................................................................................................................... 10
2.9
Frågeställningar ..................................................................................................................... 11
2.10
Disposition............................................................................................................................. 11
2.11
Partihistorisk bakgrund.......................................................................................................... 11
Teori och analysbegrepp................................................................................................................ 13
3.1
Teori ...................................................................................................................................... 13
3.2
Liberal ekonomisk ideologi ................................................................................................... 13
3.3
Nyliberalismens ekonomiska ideologi .................................................................................. 14
3.4
Konservatismens ekonomiska ideologi ................................................................................. 15
3.5
Analysbegrepp ....................................................................................................................... 17
Idéprogram och handlingsprogram................................................................................................ 18
4.1
Idéprogram ............................................................................................................................ 18
4.2
Idéprogram 2001 ................................................................................................................... 18
4.2.1
4.3
Idéprogram 2011 ................................................................................................................... 22
4.3.1
Summering av idéprogrammet 2011 .................................................................. 25
4.4
Handlingsprogram ................................................................................................................. 26
4.5
Handlingsprogram 1993 ........................................................................................................ 27
4.5.1
4.6
Summering av 1993 års handlingsprogram ........................................................ 29
Handlingsprogram 2007 ........................................................................................................ 31
4.6.1
5
Summering av idéprogrammet 2001 .................................................................. 21
Summering av 2007 års handlingsprogram ........................................................ 32
Moderaternas praktiska ekonomiska politik .................................................................................. 34
5.1
Moderaternas ekonomiska politik 2001 ................................................................................ 34
5.1.1
Motion 2001/02:Fi291 ”Den ekonomiska politiken” ......................................... 34
5.1.2
Motion 2001/02:Fi241 ”Sänkt fastighetsskatt” .................................................. 36
3
5.1.3
5.2
6
Motion 2001/02:Fi255 ”Fastighetsskatten” ....................................................... 36
Moderaternas politik i regeringsställning .............................................................................. 37
5.2.1
Jobbskatteavdraget ............................................................................................. 37
5.2.2
Fastighetsskatten ................................................................................................ 38
5.2.3
Jämförande summering ...................................................................................... 38
Analys och slutsatser ..................................................................................................................... 39
6.1
Jämförande analys ................................................................................................................. 39
6.2
Slutsatser ............................................................................................................................... 41
6.3
Vidare forskning .................................................................................................................... 42
6.4
Personliga reflektioner .......................................................................................................... 42
4
1 Inledning, problem och ämnesval
Moderaterna är ett parti som har genomgått en enorm utveckling de senare åren. Partiet har
gått ifrån ett uselt valresultat 2002 till att 2010 bli jämnstora med Socialdemokraterna. Längs
resans gång har partiet varit i regeringsställning sedan 2006 och utgör basen i
Alliansregeringen.
Partiet har inte bara utvecklats genom allt bättre valresultat. Många upplever idag att
moderaterna har en helt annan framtoning än vad partiet hade för 10-20 år sedan. Med Nya
Moderaternas lansering 2005 påbörjades förändringen. I 1993 års handlingsprogram säger
moderaterna att Sverige ska vara ”ett ledande skattesänkarland”. 2007 talar partiet istället om
hur lägre skatter och mer jobb ska säkra välfärdsamhället.
Är det möjligt att moderaternas ekonomiska politik har rört sig mot mitten under de senare
åren? Eller är det framförallt idéerna och retoriken som förändrats medan den ekonomiska
politiken är densamma som innan. Det intressanta i ämnet är att undersöka ifall det finns
något ”mer” än bara en idémässig förändring. Har idéerna förändrats men inte den förda
ekonomiska politiken, eller både och? Det är ett relevant forskningsproblem som jag har valt
att studera i min uppsats.
För att avgränsa materialet till ett lagom stort område har jag valt att begränsa min studie till
att endast fokusera på den ekonomiska politiken i idé och praktiskt utförande.
Till min uppgift har jag valt att använda mig av moderaternas handlingsprogram från 1993,
2007 och idéprogrammen från 2001 och 2011. Sedan har jag kopplat den idémässiga
utvecklingen i delar av Alliansregeringens reformer: jobbskatteavdraget och sänkt
fastighetsskatt.
5
2 Metodiskt tillvägagångssätt
Jag har valt att använda mig av en kvalitativ textanalys som metod för att bearbeta mitt
material. Anledningen till valet är att jag genom metoden kan klargöra och logiskt ordna
tankestrukturen i texten. Genom noggrann läsning av mitt material kan jag sedan klassificera
dokumentet och knyta an till min teori om liberalismens, nyliberalismens och
konservatismens ekonomiska ideologi.1
Med en kvalitativ textanalys berättar jag en historia med hjälp av det material som ingår i min
studie. Det innebär att jag med textens hjälp förmedlar en analyserad bild av det som är
relevant innehåll för min studie.2
Ett redskap jag använder mig av i studien är ett analysschema som jag konstruerat. Det har jag
själv skapat med hjälp av Reidar Larssons teorier om liberal, nyliberal och konservativ
ekonomiska ideologi. Ett annat redskap är de analysbegrepp som ligger till grund för min
studies genomförande. Mina analysbegrepp och tolkning kommer att redogöras för min
operationalisering.
2.1 Operationalisering
När jag har läst mitt material, som ligger till grund för studien, har jag letat efter avsnitt som
kan knytas an till min teori och analys. Här nedan ska jag förklara hur jag har samlat in mitt
material och hur jag har tolkat det.
Mitt material som består av partimaterial, riksdagsmotioner och regeringspropositioner har
samlats in genom internet. När jag letade efter material sökte jag efter material som berörde
moderaternas ekonomiska politik och reformer. Efter en tids sökande kom jag fram till att
moderaternas idéprogram och handlingsprogram gav en bra inblick i partiets ekonomiska
idéer och visioner. När det gäller den förda ekonomiska politiken blev materialet; motioner
vid opposition och propositioner när partiet befinner sig i regeringsställning.
De övergripande begrepp jag sökt efter när jag läst mitt material är text som berör marknaden,
skatter och offentlig sektor. Det är fenomen som ingår i mitt analysschema och därmed ligger
1
Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad, tredje upplagan 2007, sid 238-239
Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad, tredje upplagan 2007, sid 242-243
2
6
till grund för undersökningen. Jag ska nu definiera mina analysbegrepp djupare för att
redogöra vad innebörden av begreppen är i min undersökning.
Marknaden handlar om vilken form av ekonomiskt system partiet förespråkar. Inte till den
grad ifall det handlar om plan- eller marknadsekonomi. Det handlar snarare om vilken grad av
marknadsekonomi som partier förespråkar. Alltså hur mycket reglerad marknadsekonomi som
förespråkas. Tillåter moderaterna reglering av marknaden eller förespråkar partiet mer
avreglering och privatisering. Det kan till exempel handla om reglering inom arbetsmarknad,
välfärd och ekonomi. Det är denna sort av ställningstaganden som jag letar efter, när jag mäter
vilken grad av marknadsekonomi partiet kan placeras in under.
Skatter är en central del av den ekonomiska politiken. När jag har läst mitt material har jag
letat efter delar som berör skatt på många olika sätt. Dels för jag vill få fram en helhetsbild
över partiets skattepolitik, men också för att jag inte ska missa något. Specifikt har jag letat
efter hur partiet ställer sig till progressiv beskattning. Progressiv beskattning innebär att
beskattningsgraden ökar med inkomstens storlek. Enkelt förklarat - den som har hög inkomst
får betala en större procentandel av sin inkomst i skatt i jämförelse med en person som har låg
inkomst. Detta är inte bara intressant ur ett fördelningsperspektiv. I frågan om progressiv
beskattning finns det stora skillnader mellan vilken ekonomisk ideologi partiet placerar sig i.
Här studerar jag hur partiet förändras i sin syn på skatter och hur progressiva dessa bör vara.
Skattepolitiken är också ett område som är starkt förknippat med moderaterna och därför är
det en relevant fråga att mäta.
Offentlig sektor handlar om produktion av varor och tjänster får förekomma i offentlig regi
eller om den endast får bedrivas privat. Det handlar i många fall om skattefinansierad
verksamhet kopplad till välfärdsstaten. Här har jag letat efter hur stor offentlig sektor som
eftersträvas. Anser moderaterna att avreglering och privatisering är rätt väg att gå?
Andra aspekter är vad den offentliga sektorn bör innehålla eller inte. Här vill jag mäta hur
stor offentlig sektor som förespråkas och hur den ska bedrivas. Ska den offentliga sektorn
präglas av reglering eller bör den marknadsanpassas? Alla tre variabler, marknaden, skatter,
offentlig sektor ligger till grund för min klassificering av partiets utveckling kopplat till min
teori, hämtad från Reidar Larsson.
7
2.2 Uppläggning design
M in design går ut på att jämföra och analysera idé- och handlingsprogram med förd politik.
Det kan beskrivas som tre nivåer, där idéprogrammen är på visionär nivå,
handlingsprogrammen på politisk nivå och motioner och reformer på sakpolitisk nivå. Genom
mitt designupplägg av dessa tre nivåer jämför jag över tid sedan innehåll och förändring i
programmen och förd politik, för att komma fram till ett resultat.
Ett problem har uppkommit är när jag analyserat den ekonomiska politiken. Problemet är att i
perioden innan ”Nya Moderaterna” finns det gott om motioner analysera. När moderaterna
sedan hamnar i regeringsställning 2006 slutar riksdagsledamöterna att lägga motioner som
berör regeringens politik. Det är egentligen inget konstigt med det. Att motionera om reformer
är vanligast när ett parti befinner sig i opposition. Det leder till att materialet innan nya
moderaterna utgörs av motioner och efter 2006 av propositioner. Det är två olika typer av
dokument, då motioner läggs direkt av partier. Propositionerna däremot kommer ifrån hela
regeringen som består av Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det
är något jag har varit medveten om och tagit hänsyn till. Det går dock aldrig att komma ifrån,
och det är en brist i mitt material som jag har får handskas med. Samtidigt är moderaterna det
största partiet i regeringen och innehar finansministerposten (Anders Borg) vilket bör leda till
ett stort inflytande över den ekonomiska politiken. Därför har jag ansett att studien ändå varit
möjlig att genomföra med det material som har funnits tillhanda.
2.3 Material
I bakgrundsdelen, som handlar om moderaternas utveckling som parti har informationen
främst hämtats från moderaternas hemsida. Jag har även använt delar av Anders Philblads bok
om nya moderaterna ”Ett partis fall och uppgång”. Anders Philblad jobbar som politisk
reporter på TV4 och har skrivit en av få böcker som handlar om moderaternas utveckling till
nya moderaterna.
Min teoridel baseras på Reidar Larssons bok ”Politiska ideologier i vår tid”. Boken går
igenom moderna politiska ideologier. Larsson tydliggör för varje ideologis ekonomiska
organisation. Det är liberal, nyliberal och konservativ ekonomisk organisation som ligger till
grund för min analys. Jag har dock bytt ut ordet organisation till ideologisk organisation. Jag
8
valde att använda mig av Reidar Larssons bok eftersom den på ett relativt tydligt sätt klargör
skillnader mellan ideologiernas ekonomiska synsätt. Larsson är docent i statsvetenskap och
jag fann hans idéer passande för min studie.
Metoden har arbetats fram med hjälp av metodpraktikan. Den har varit till stor hjälp för
upplägget av min design och genomförande av studien.
Det material som ligger till grund för min studie är moderaternas idéprogram från 2001 och
2011, handlingsprogram 1993 och 2007, motioner och propositioner från 2001 och 2007. Det
är en relativt stor spridning tidsmässigt mellan materialet. Jag har dock ansett att det varit
relevant att ta med både handlingsprogram och idéprogram för att kunna få fram en tydlig bild
av partiets idéer. Motioner från 2001 valdes eftersom att det var politik som fördes innan
moderaternas dåliga val 2002. 2007 lägger regeringen Reinfeldt reformerna; jobbskatteavdrag
och sänkt fastighetsskatt. Det är något jag inte kan påverka. Några större reformer i dessa
frågor har inte skett efter 2011. Materialet får ses som överlappande 1993-2011 för att kunna
ge en bred bild av idépolitisk utveckling jämförd med förd politik.
2.4 Avgränsning
Uppsatsen syftar till att analysera moderaternas idémässiga utveckling i ekonomisk politik
jämfört med bestämda delar av den förda politiken. När det gäller den idémässiga
utvecklingen har jag valt att analysera en bredare bild av den ekonomiska politiken, nämligen
utifrån min valda teori och operationalisering, vilken berör marknaden, skatter och offentlig
sektor. Den förda politiken har avgränsats till att främst undersköka inkomstskatt och
fastighetsskatt. Den avgränsningen har varit nödvändig att göra för att undersökningen inte
ska bli för stor. På grund av det används hela analysschemat vid undersökning av den
idépolitiska delen medan den förda politiken klassificeras utifrån den teori som berör skatter.
2.5 Tidigare forskning
En hel del tidigare forskning har gjorts på området. Bland annat har en retorisk analys av
moderaternas valmanifest 2002-2006 (Holmén) vidare har en analys av moderaternas begrepp
och idéer 1998-2010 utförts (Bratteby) och Moderaternas syn på välfärdsstaten mellan 2001
och 2011(Olander). Det som ligger närmast min uppsats är en studie av moderaternas
socialpolitik i retorik och praktik mellan 1999-2007.(Öhrvall) Mitt bidrag till forskningen är
9
att analysera moderaternas ekonomiska idéer och förd politik. Jag har inte hittat någon
tidigare forskning inom min nisch.
2.6 Validitet och reliabilitet
Validiteten är något av det svåraste i en empirisk forskning. Jag har utifrån min teori försökt
att konstruera ett så passande mätinstrument som möjligt. I det här fallet är det mitt
analysschema. I konstruktionen har jag försökt att komma ner på en så tydlig nivå som
möjligt, vilket ska möjliggöra tillämpning av redskapet. Jag har också försökt att vara tydlig i
min operationalisering genom att tydligt definiera vad jag analyserar och vad som mäts.
Reliabiliteten handlar om att forskningen ska kunna upprepas med samma resultat. Jag har
genom noggrann läsning försökt att undgå feltolkningar av mitt material. Jag har även valt
material som motsvarar varandra i den mån det gått. På så sätt har jag analyserat äpplen och
äpplen och inte äpplen och päron och därmed stärkt reliabiliteten.
2.7 Relevans
Uppsatsen får anses vara statsvetenskapligt relevant då den har en tydlig förankring i
forskning om politiska partier. Den ekonomiska politiken utgör en stor och väsentlig del av
den politik som förs idag. Nästan all politik handlar om ekonomi på något sätt. Svenska
valrörelser tenderar till allt mer handla om jobb, ekonomi och tillväxt. Därför är det relevant
att analysera hur partier förändrar sina samhällsekonomiska idéer, men också praktisk förd
ekonomisk politik.
2.8 Syfte
Syftet med uppsatsen är att analysera om och hur i så fall moderaternas ekonomiska politik
har förändrats i idé jämfört med förd politik. Idémässigt sträcker sig analysen mellan 1993
och 2007. Reellt politiskt studeras reformerna; sänkt inkomstskatt och sänkt fastighetsskatt
lagda av regeringen mellan 2001 och 2007.
10
2.9 Frågeställningar
-
Har moderaterna förändrat sina ekonomiska idéer mellan 1993 och 2011 och i så fall
hur?
-
Har moderaternas förändrat sin förda politik i frågan om inkomstskatt och
fastighetsskatt mellan åren 2001 och 2007 och i så fall hur?
2.10 Disposition
I kapitel tre kommer jag presentera min teori som ligger till grund för uppsatsen. Därefter
följer mitt emiriska avsnitt som består av analys av idéprogram, handlingsprogram och
ekonomisk politik. Slutligen kommer ett analyskapitel som avhandlar svar på syfte och
frågeställningar samt vidare forskning och personliga reflektioner.
2.11 Partihistorisk bakgrund
Moderaterna har en lång historia liksom de flesta andra partierna i Sveriges riksdag. Partiet
bildades år 1904 som Allmänna valmansförbundet med Arvid Lindman som partiordförande.
Sedan dess har mycket hänt. Dagens partinamn Moderata Samlingspartiet togs först
1969.3Moderaterna har sedan 1930-talet endast haft statsministerposten vid två tillfällen. Den
första i Carl Bildts regering 1991-1994 och sedan Fredrik Reinfeldt 2006-. Partiet har även
suttit i regeringsställning i perioderna 1939-1945 (samlingsregering under kriget), 1976-1978
och 1979-81 tillsammans med Centerpartiet och Folkpartiet. Det är uppenbart att det näst
största partiet haft makten under ett fåtal gånger under hela 1900-talet. Alla de perioder när
Moderaterna inte haft regeringsmakten har Socialdemokratin styrt. Om man studerar
Moderaternas valresultat från enkammarriksdagen 1970 och framåt pendlar resultaten mellan
11,5 till 23,6 procent. Det är slående att Moderaterna under stora delar av 1900-talet är ett
marginaliserat oppositionsparti.4 Vissa perioder är partiet näst störst i riksdagen efter
Socialdemokraterna, men bitvis befinner sig partiet på tredjeplats.
Efter Carl Bildts koalitionsregering 1991-1994 kommer det att dröja innan partiet åter intar
regeringsmakten. Partiet ligger efter valet 1991 ganska stabilt runt 20 procent i val till
riksdagen. Valet 2002 kommer dock den stora smällen. Fredrik Reinfeldts starkaste minne
3
http://www.moderat.se/kort-partihistorik hämtad 2013-04-02
http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/moderaternas_valresultat.pdf hämtad 2013-04-08
4
11
från valdagen 2002 är när han står och delar ut valsedlar i sin hemkommun Täby. I landet i
stort är Reinfeldt vid den här tidpunkten en okänd figur. Han tillhör inte partiets innersta krets,
men i Täby är Reinfeldt kändis. Det kommer fram en ung dam som Reinfeldt räcker över
valsedlar till. Damen svarar med vänlig ton, tyvärr det blir inte ni den här gången, det blir
Folkpartiet.5 Katastrofen är ett faktum. Moderaterna får 15,2 procent av rösterna och blir med
en knapp marginal det största borgerliga partiet.6
År 2003 avgår Bo Lundgren som var partiets ordförande mellan 1999 och den 25:e oktober
2003.7 Samtidigt väljs istället Fredrik Reinfeldt till partiets ordförande. Den stora och svåra
uppgiften som väntar runt hörnet är att få partiet på fötter och återvinna regeringsmakten.
Hösten 2004 bildas ”Allians för Sverige” hemma hos Maud Olofsson. Det leder till en
borgerlig samverkan mellan Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
2005 lanseras ”Nya Moderaterna” av Fredrik Reinfeldt. Partiet byter inte partinamn men ”Nya
Moderaterna” blir det namn partiet får i folkmun.8På valsedlarna står det fortfarande
Moderata Samlingspartiet. Valet 2006 blir det bästa för Moderaterna på lång tid. Partiet får
26,2 procent i riksdagsvalet. Resultat är det bästa partiet gjort sedan 1928. Partiet bildar
koalitionsregering med de andra allianspartierna. Valet 2010 vinner inte Alliansen någon
majoritet i Sveriges riksdag. Moderaterna ökar ändå sitt resultat och får 30,1 procent av
rösterna. Sedan katastrofvalet 2002 har då Moderaterna ökat med hela en miljon röster.9
Det är efter omvandlingen till ”nya” moderaterna som partiet med sin koalitionsallians vinner
två riksdagsval i följd. Innan dess har borgerliga regeringar varit en parentes i svensk politik.
De har egentligen bara vunnit enstaka val och inte lyckats behålla regeringsmakten under
någon längre tidsepok. Med den bakgrunden finner jag det extra intressant att studera just
utvecklingen av partiet i resan till ”nya” moderaterna. Hur har egentligen partiet förändrats i
idéer och politik för att nå valframgången.
5
Ett partis fall och uppgång, Anders Philblad, Natur och kultur C 2012, sid 10-13
http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/moderaternas_valresultat.pdf hämtad 2013-04-08
7
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bo_Lundgren hämtad 2013-04-08
8
http://sv.wikipedia.org/wiki/Moderaterna 2013-04-08
9
http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/moderaternas_valresultat.pdf 2013-04-08
6
12
3 Teori och analysbegrepp
3.1 Teori
Eftersom att jag valt att framför allt analysera delar av Moderaternas ekonomiska politik, är
min teoretiska koppling liberal, nyliberal och konservativ ekonomisk ideologi. Reidar Larsson
redogör för de olika ekonomiska synsätten i sin bok ”Politiska ideologier i vår tid” från 2006.
Jag har tänkt använda mig av de olika ekonomiska ideologierna, när jag analyserar
Moderaternas idéer och förda politik. Genom att jämföra över tid och jämföra med mitt
teoretiska ramverk kan jag se ifall det sker förändringar.
3.2 Liberal ekonomisk ideologi
Dagens liberala ekonomiska organisation har förändrats en hel del sedan liberalismen
uppkom. I liberalismens barndom var förespråkarna för ”Laissez faire-doktrinen” starka.
Laissez faire som innebär egentligen låt gå, eller låt vara. Upphovsmannen till denna
ekonomiska politik var Adam Smith som förordade den osynliga handen. Den osynliga
handen som rättar till störningar eller felaktigheter av sig själv. I liberalismens tidiga skede
var det inte tillåtet att reglera eller försöka styra marknaden i någon riktning.
Laissez faire-doktrinen övergavs delvis under 1900-talet. Visst fanns det kvar ett starkt
motstånd mot att göra ingripanden i marknadsekonomin, men något som började accepteras
var att genom sociala reformer mildra marknadsekonomins sociala effekter.
Med nya ekonomsiska skolor som Keynesianismen under 1900-talets början började
liberalismen acceptera konjunkturpolitiska åtgärder. Tidigare hade liberalismen hävdat att
konjunkturskiftningar och kriser var naturligt och därför inget göras åt dem. Den nya skolan
som tillkom med keynesianismen tillät att politiken gick in och påverkade ekonomin. Även en
växande offentlig sektor som finansierades av progressiva skatter godkändes.
Att tillåta progressiva skatter anses vara ett stort ingrepp i marknadsekonomin. Det innebär
indirekt en omfördelning av de resurser som marknadsekonomin skapar. Det kan tyckas som
ett stort övergivande för den traditionella liberalismen. Men liberalismen förespråkar också att
alla ska ha samma möjligheter från födseln. Utifrån det argumentet kan det vara enklare att
förstå accepterandet av progressiva skatter.
13
Man kan sammanfatta den moderna liberalismens ekonomiska ståndpunkter på olika sätt, här
väljer jag att sammanfatta med följande punkter:
Progressiv beskattning accepteras eftersom att alla individer ska ha samma möjligheter
från födseln.
Politiska regleringar är endast tillåtna för att dämpa konjunktursvängningar och
ekonomins sociala effekter.
En offentlig sektor finansierad av progressiv beskattning accepteras.10
3.3 Nyliberalismens ekonomiska ideologi
Nyliberalismen tog sin plats i debatten under 70- och 80-talet. På sätt och vis kan
nyliberalismen vara ett svar på den klassiska liberalismen fast i en modern tappning.
Nyliberalismens stora fokus ligger i avreglering och privatisering av offentlig verksamhet.
Med andra ord en så liten stat som möjligt. Staten ska främst upprätthålla de elementära
ramarna eller spelreglerna i samhället. Den offentlig sektor som ändå existerar bör vara
marknadsanpassad.
I övrigt bör allt skötas privat av marknaden. Det är alltså upp till individerna i samhället att
fylla marknaden med det som de vill ha. Spelreglerna är uppsatta och till exempel ifall en
biograf önskas är det upp till marknaden att ordna en biograf.
Synen på skatter är att de bör vara låga. Progressiv beskattning anser nyliberalismen är en
dålig idé, skatterna ska vara platta och helst ha ett övre tak.11
Att den fria marknaden är central inom nyliberalismen är det ingen tvekan om. Men vissa
saker kommer antagligen finnas kvar i offentlig regi. Ett sådant exempel är
utbildningsväsendet. I det fallet har tänkare inom nyliberalismen som Milton Friedman
kommit på en idé om kupongsystem. Det innebär att alla medborgare får en kupong som är
lika mycket värd. Med kupongen kan sedan medborgaren välja om den vill ”köpa” en
utbildningsplats i offentlig eller en privat skola. Systemet är delvis likt hur friskolesystemet
fungerar i Sverige, men det är en parentes.
10
Politiska ideologier vår tid, Reidar Larsson, Studentlitteratur sjunde upplagan C 2006, sid 38-39
Politiska ideologier vår tid, Reidar Larsson, Studentlitteratur sjunde upplagan C 2006, sid 144-145
11
14
Till grund för mitt analysschema summeras de nyliberala ståndpunkterna:
Progressiv beskattning accepteras inte. Skatten ska vara ”platt” och helst ha ett övre
maxtak.
Marknaden ska vara oreglerad. Intrång i marknadsekonomin accepteras inte.
Den offentliga sektorn bör vara minimal. Den offentlig sektor som ändå existerar bör
vara konstruerad som en marknad.12
3.4 Konservatismens ekonomiska ideologi
Konservatismens ekonomiska organisation har sin utgångspunkt i den ”heliga” äganderätten.
Att man som individ själv äger det som man producerar ser konservatismen som en
självklarhet. I övrigt är konservatismen likt liberalismen och nyliberalismen emot politiskt
styre av marknaden. Istället förespråkar konservatismen individernas handlingsfrihet som det
primära. Demokratins handlingsfrihet leder till ekonomisk tillväxt. I samhället speglas alla
individers olika förmågor och en ”naturlig ojämlikhet” skapas.
Konservatismen är konstigt nog inte emot statligt ägande av produktionsmedlen. Istället för
att samhället ska äga och driva företag, förespråkar konservatismen en slags folkkapitalism.
Ideologin tycker att det är viktigt att alla är delaktiga i näringslivet. Det bör främst ske genom
privat ägande, exempelvis aktieinnehav. Genom att äga aktier kan alla i samhället som vill
delta i näringslivet utan statlig inbladning göra det. Det finns dock kritik mot den så kallade
”ägardemokratin” inom konservatismen. Den kritiken går ut på att en allt för industrialiserad
ekonomi som präglas av storföretag urholkar traditioner och värderingar. Många av de
värderingarna som finns på landsbygden går förlorade när allt fler bosätter sig i städerna.
Därför förespråkar en del inom konservatismen en decentralisering av näringslivet för att
kunna bevara tradition och arv.
Dessa konservativa ståndpunkter utgör grund för mitt analyschema:
Skatter för att utjämna skillnader accepteras inte. Ekonomiska skillnader mellan
individer är ett uttryck för varje individs prestationsförmåga.
12
Politiska ideologier vår tid, Reidar Larsson, Studentlitteratur sjunde upplagan C 2006, Sid 146-148
15
Politisk styrning av marknaden är inte accepterat. Det motiveras med att politisk
styrning motverkar demokratin och individers handlingsfrihet.
Ingen offentlig sektor. Den viktigaste enheten i samhället för tillhandahållande av
välfärd är familjen.
16
3.5 Analysbegrepp
När jag har läst och analyserat mitt material har jag använt mig av begrepp och avsnitt
kopplade till marknaden, skatter och offentlig sektor. Här nedan finns hela mitt analysschema
konstruerat utifrån Reidar Larssons idéer, det är mitt mätredskap för att analysera mitt
material.
Tabell 1. Teoretiskt analysschema.
Marknaden
Skatter
Liberal
Ekonomisk
Ideologi
I grunden traditionell
Marknadsekonomi.
Nyliberal
Ekonomisk
Ideologi
Oreglerad
Marknadsekonomi.
Konservativ
Ekonomisk
Ideologi
Oreglerad
Marknadsekonomi.
Reglering och intrång i
ekonomin är
acceptabelt för att
dämpa
konjunktursvängningar
och sociala effekter.
Progressiv beskattning
accepteras.
Intrång eller
reglering av
marknaden inte
tillåten.
Styrning av
marknaden är inte
tillåten.
Progressiv
beskattning är inte
accepterad.
Progressiv
beskattning är inte
tillåten.
Skatten ska vara lika
för alla medborgare
oavsett inkomst.
Så liten offentlig
sektor som möjligt.
Skillnader mellan
individer är ett
naturligt tecken på
individers
prestationsförmåga.
Ingen statlig eller
offentlig produktion.
Marknadsanpassa
den offentliga sektor
som ändå finns.
Familjen är viktigast
för tillhandahållande
av välfärd.
Alla individer ska ha
likvärdiga
förutsättningar att
lyckas.
Offentlig sektor
Tjänsteproduktion av
offentlig sektor
tillåten.
13
13
Politiska ideologier vår tid, Reidar Larsson, Studentlitteratur sjunde upplagan C 2006, sid 38-39, 58-59, 62-63,
144, 146-147
17
4 Idéprogram och handlingsprogram
4.1 Idéprogram
Moderaternas idéprogram är en del av hela partiprogrammet. Det är inte något som
uppdateras allt för ofta utan Moderaterna anser att idéer ska hålla under en längre tid. Därför
går det tio år mellan de idéprogram som ingår i min studie. Mellan handlingsprogrammen går
det hela 14 år.
4.2 Idéprogram 2001
I ett försök att sammanfatta Moderaternas idéer och visioner skriver man i idéprogrammet
följande ”Moderaterna ska vara den starkaste kraften för frihet, humanitet och framtidstro i
svensk politik”. (M. idéprogram 2001:3)
I texten som följer nedan kommer jag att gå igenom och klargöra resonemangen av
Moderaternas idéer och visioner. Idéprogrammet är uppdelat i fyra kapitel och är 26 sidor
långt. Jag kommer att analysera de delar som kan kopplas till skatter, offentlig sektor och
marknad.
Bara av att läsa de första sidorna i Moderaternas idéprogram ger mig inblicken av hur många
gånger orden individ, frihet och den enskilda individen nämns. Än så länge känns det som
många liberala utgångspunkter.
Andra aspekter som nämns i programmet är hur dåligt 1900-talets kollektivistiska
systemtänkande varit. Moderaterna menar att den enskilda individens rätt glömdes bort och att
det är nu dags att ändra på detta. Den enskilda individens drivkrafter är viktiga och bör tas
tillvaras. (M. idéprogram 2001:5) Synen på staten författar dokumentet genom att ”statens
tvångsmakt bara får utövas genom demokratiska beslut”.
Skatter måste medborgarna betala för att kunna bidra med sådant som inte är möjligt för var
och en klara själv och där frivillig samverkan inte är möjlig. Jag tolkar det som att
moderaterna menar att skatter måste tas in men endast till sådant som inte den enskilda
individen själv kan tillhandahålla och inte frivillig samverkan är nog. Det är en spännande
formulering som bitvis tar avstånd från den konservativa synen på allmosor och frivillig
18
samverkan. Men vad är det egentligen som moderaterna menar med det som den enskilda
individen inte själv kan åstadkomma? Det beskrivs delvis genom ”Skatternas användning är
uttryck för statens uppfattning om vilka de gemensamma insatserna är och hur dessa ska
skötas”.(M. idéprogram 2001:6)
Vidare i programmet beskrivs det hur viktiga de frihetliga värdena har haft för världen. Här
menar moderaterna att tack vare öppenhet och mer frihet har världen blivit rikare och en mer
human plats. Författaren uttrycker det genom ”Den liberalkonservativa idétraditionen har
visat sig vara den starkaste både välståndsskapande och humanitära kraften”.(M. idéprogram
2001:8) Här framställs den liberalkonservativa ideologin som positiv för världen och
ekonomins utveckling. Det får tolkas som att moderaterna förespråkar en stark
marknadsekonomi med konservativa inslag och att det är det ”receptet” som ger de bästa
resultaten för samhällsekonomin.
Synen på arbetsmarknaden beskriver moderaterna som en plats där fackliga och egenintressen
styr. Omsorgen om de fackliga intressena hindrar enligt moderaterna att nya jobb skapas. Här
framför alltså partiet en stark kritik mot arbetsmarknadens parters ställning på
arbetsmarknaden. De menar att deras särställning på arbetsmarknaden leder till att färre
personer har jobb. Det är ett tydligt markerande på hur man anser att arbetsmarknaden bör
fungera och vem som skall bestämma vad. Att anse att egenintressena på arbetsmarknaden har
fått en för stor omsorg tolkar jag som att man är kritisk mot den modell mellan
arbetsmarknadens parter som råder idag. (M. idéprogram 2001:9)
”Det socialistiska och de konservativa – liksom till en del också de liberala – idéarven har
starka kollektiva inslag, präglade av den tid då idéerna utvecklades” (M. idéprogram 2001:10)
Här menar moderaterna återigen att den enskilda individen står i centrum. Kollektivism står
inte högt i kurs. Kollektiva lösningar menar moderaterna hämmar utveckling och låser in
individer i strukturer. Intressant att man även i citatet delvis tar avstånd från liberalismen.
Moderaterna anser sig visserligen vara liberalkonservativa år 2001, men att ta avstånd från de
liberala tankarna gör att jag undrar var i svensk politik man vill placera sig…
Att frihet är viktigt för moderaterna framgår tydligt i idéprogrammet. Men frihet är inte helt
oproblematiskt. Moderaterna menar att ”frihet leder till olika resultat är en självklarhet”. (M.
idéprogram 2001:13) Dock anser man att skillnader ska kunna minska, samtidigt som de är en
naturlig del av friheten. Hur mycket skillnader ska minskas framgår inte men att de minskas
är bra. Men något av de starkare argumenten för frihet idéprogrammet för fram är allas
19
människors möjlighet att utvecklas och att lyckas. Här menar moderaterna att möjligheten att
lyckas genom den frihet som förespråkas är den riktiga jämlikheten.
Äganderätten är högt värderat i idéprogrammet. Moderaterna skriver ”Äganderätten är det fria
samhällets grundval och marknadsekonomin frihetens ekonomi” ’Här lyfter programmet fram
äganderättens centrala roll i marknadsekonomin. Marknadsekonomin som lyfts fram som
frihetens ekonomi och att den är bäst för den politiska demokratin. Man hävdar till och med
att erfarenheter talar för att marknadsekonomin ör en förutsättning för politisk demokrati. Här
beskriver moderaterna att marknadsekonomi går hand i hand med demokrati men även med
välstånd. Eftersom att man hävdar att marknadsekonomin är välståndets ekonomi. På så vis
motiverar man även varför marknadsekonomin är bäst för den enskilda individen. Ökat
välstånd för alla är den positiva effekten av fri företagsamhet och konkurrens enligt
idéprogrammet. (M. idéprogram 2001:13)
Staten har enligt programmet rätt att ta ut skatter för det gemensamma intresset, som tidigare
nämnts. På sidan 17 poängteras även hur staten ska handskas med skatterna. Staten ska enligt
moderaterna handskas ansvarsfullt med skattepengarna, som de menar egentligen är att
förvalta andras pengar. För även om skatt tas in för det gemensamma intresset bör enligt
moderaterna huvuddelen av ekonomin ligga under ”enskildas rådighet”. Samtidigt som skatter
ska tas in för det gemensamma intresset menar moderaterna att de inte är till för att
subventionera en viss ”livsstil”. Det viktiga är att alla har valmöjligheter och frihet i sin
vardag. Konsekvenserna av de val man gör ska alltså inte skatterna i första hand stå för. Om
alla har haft möjligheten att välja fritt får man alltså ta konsekvensen själv. (M. idéprogram
2001:17)
Låga skatter och frihet för individen hänger ihop enligt moderaterna.”Varje reglering och
skatt försvårar planer och dödar livsprojekt” skriver partiet. Det tolkar jag som att partiet
tycker att mindre reglering och lägre skatter är att eftersträva. Däremot kan jag inte avgöra i
vilken grad partiet föredrar progressiv skatt.(M. idéprogram 2001:13)
Arbete är viktigt för moderaterna. De skriver ”Det är genom arbete välstånd skapas, förr, nu
och i framtiden”.(M. idéprogram 2001:21) Här lyfter moderaterna fram vikten av att
medborgare arbetar. De lyfter också fram vikten av företagande och entreprenörskap. Enligt
programmet är det företagandet som är av särskild vikt, då det är genom företagaranda många
arbeten och tillväxt skapas. Partiet framhäver också att det individuella företagandet måste ges
bättre förutsättningar, inte minst för att Sverige ska kunna klara den globala konkurrensen.
20
Hur ser då moderaterna på skatter kontra socialpolitik? Moderaterna skriver ”staten har
emellertid en moralisk förpliktelse mot alla medborgare och skattebetalare att se till att de
som behöver det offentligas stöd under vanliga omständigheter blir så få som möjligt” (M.
idéprogram 2001:22) Det är en väldigt lång och utdragen mening. Jag tror att moderaterna
försöker förklara att deras skattepolitik leder till att en så liten grupp för socialt stöd som
möjligt. Genom att ha en låg beskattning av individen räknar man med att endast en liten
grupp människor kommer att behöva ta del av offentliga stödinsatser.
Den globaliserade världen beskriver moderaterna som en positiv utveckling. Inte minst för
fattiga länder innebär marknadsekonomi och frihandel mycket, vidare är ett fritt tankeutbyte
väsentligt för utvecklingen speciellt i fattigare länder. Här legitimerar moderaterna
marknadsekonomin som en universell lösning för hela världen. (M. idéprogram 2001:26)
4.2.1
Summering av idéprogrammet 2001
Moderaterna beskriver sig själva som liberalkonservativt i 2001 års idéprogram. Jag vill med
stöd av Reidar Larssons idéer bara delvis hålla med om det påståendet. I alla fall när det gäller
partiets ekonomiskpolitiska idéer hittar jag spår av liberal, nyliberal och konservatismen. På
sätt och vis kan liberalkonservativ vara ett bra samlingsbegrepp för partiets ideologiska bas.
Jag ska dock placera in idéprogrammets idéer i mitt analysschema för att tydliggöra min
analys av programmet.
I programmet beskriver moderaterna hur skatter behöver tas ut för att de saker som inte
individen klarar av själv och där frivillig samverkan inte räcker. Det är något kryptiskt skrivet,
men det tyder på att skatter får tas ut för en viss omfördelning.
Trots det menar moderaterna ”att frihet leder till olika resultat är en självklarhet”. Samtidigt
tycker partiet att det är bra att skillnader ska kunna minskas utan att närmare berätta hur
skillnaderna ska minskas. Här tycker jag mig se både inslag av liberal och konservativ
ekonomisk organisation.
Arbetsmarknaden tycker partiet är för reglerad. Den beskrivs som en marknad präglad av
särintressen som hämmar tillväxt och arbete. Här finner jag tendenser till nyliberalismen där
den oreglerade marknaden framförs som det bästa alternativet. Det innebär att utbud och
efterfrågan borde styra arbetsmarknaden istället för avtal mellan fackförbund och
arbetsgivare.
21
Äganderätten slår idéprogrammet stor vakt om. Äganderätten är enligt moderaterna 2001 ”det
fria samhällets grundval och marknadsekonomin frihetens ekonomi”. Här anser man att
äganderätten är avgörande för ett fritt samhälle präglat av marknadsekonomi. Det finns
tendenser åt den konservativa synen där äganderätten också har en central roll.
Tabell 2. Klassificering av 2001 års idéprogram.
Marknaden
Skatter
Offentlig sektor
Nyliberal
Partiet ser problem
med en för reglerad
arbetsmarknad.
Liberal
Partiet accepterar att
skatter tas ut för att
dämpa sociala effekter
och sådant som
individer själva inte
kan tillhandahålla.
Nyliberal
En liten offentlig
verksamhet
förespråkas.
De uppgifter som ändå
behöver utföras bör ske
i privat regi så länge
inte den offentliga
regin är bättre.
Som det syns i mitt analysschema präglas moderaternas ekonomiska ideologi 2001 av framför
allt en nyliberal ekonomisk ideologi, men det finns även inslag av liberalism och
konservatism.
4.3 Idéprogram 2011
Moderaternas nyaste idéprogram är upplagt på ungefär samma sätt som 2001 års program.
Naturligtvis är innehållet inte detsamma. Jag kommer att göra en kvalitativ textanalys även av
det här programmet för att sedan kunna jämföra de båda programmen med varandra.
Det första jag lägger märke till när jag läser det nya programmet är att språkbruket till viss del
är ändrat mellan de båda programmen. I första kapitlet läser jag följande mening ”Våra
22
ambitioner för Sverige är full sysselsättning, stark sammanhållning och internationell
solidaritet”. Här uppfattar jag direkt ett nytt språkbruk - full sysselsättning och solidaritet
känner jag inte igen från 2001 års idéprogram.
Det är intressant att nya moderaterna väljer att tala om full sysselsättning. Sysselsättningsmål
är något som inte låter som traditionellt moderata värderingar i mina öron. Naturligtvis kan
full sysselsättning tolkas på olika sätt och det är hur man definierar begreppet som blir det
intressanta. Antagligen menar moderaterna inte att en ökande offentlig sektor med tillhörande
skattehöjningar ligger i deras definition. Istället skulle det kunna vara ett uttryck för
modraternas ”arbetslinje”.(M. idéprogram 2011:4)
Senare i programmet lyfter man fram att” moderaternas strävan för full sysselsättning är det
bästa sättet skapa sammanhållning och minska klyftorna i samhället”.(M. idéprogram 2011:5)
Här lyfter man åter fram sysselsättningsmålet och hur det är lösningen på ökade klyftor i
samhället. Här menar partiet att minskade klyftor och därmed en bättre fördelning mellan
individer uppnås genom att så många som möjligt har ett jobb.
Att arbete och jobben står i fokus i stora delar i programmet är uppenbart. Moderaterna
uttrycker sig i former som att alla jobb behövs och bidrar till att Sverige utvecklas till det
bättre. Att arbeta ska tydligt löna sig genom att det märks i regler och skatters utformande.(M.
idéprogram 2011:6) Här bevisar moderaterna hur lägre skatter ska få fler individer att arbeta
och anstränga sig extra. På så vis ska målet om full sysselsättning och minskade klyftor
uppnås.
Som i många andra moderata dokument lyfter man fram individualism och
marknadsekonomin som redskap för det goda samhället.(M. idéprogram 2011:6)
I 2011 års idéprogram lyfter partiet fram välfärden på ett nytt och tydligare sätt. Partiet skriver
att ”gemensamt finansierad välfärd är en viktig del av vår moderna historia och en
språngbräda fram i framtiden”. Här lyfter moderaterna fram välfärden ur en mer positiv bild.
Bland annat lyfter programmet fram förskolan, äldrevården, vården och assistans som en
viktig del av välfärdens kärna. Partiet säger att välfärdens kärna är något man vill slå vakt om
även utveckla. Delvis är det kopplat till en starkare arbetsmarknad. Det blir enklare för alla
arbetsföra att kunna arbeta när det finns en fungerande förskola och äldreomsorg. Men det
faktum att den även bör utvecklas tyder på att moderaterna tycker att den här typen av välfärd
är värdefull och tillskriver den därmed en positiv bild. (M. idéprogram 2011:6)
23
På samma vis ska skolan och sjukvården finansieras gemensamt. Samtidigt menar partiet att
välfärdssektorn bör präglas av valfrihet, kvalitet och effektivitet. Partiet säger inte
uttryckligen att de föredrar privatiseringar i hela sektorn. Men en mångfald av driftsformer
och valfrihet är viktigt för partiet.. (M. idéprogram 2011:7)
Idéutvecklingen hämtar moderaterna enligt dem själva från ”upplysningen,
marknadsekonomin, globaliseringen, Europatanken och välfärdsidén”. Det är stora och vida
begrepp som inte definieras tydligare. Begreppen ger ändå en visning av varifrån moderaterna
tar sitt avstamp när de utvecklar sina idéer och politik. (M. idéprogram 2011:8)
Friheten har en särställning inom moderaterna. I idéprogrammet förklarar partiet hur frihet
hänger ihop med ansvarstagande. Frihet innebär att individen själv får göra sina val samtidigt
vilar också ett ansvar på den enskilda individen, eftersom individen också får ta ansvar för
konsekvenserna som individens val ger upphov till. Konsekvenser kan vara både bra eller
dåliga.(M. idéprogram 2011:10)
Kommunismen skildrar moderaterna genom att påpeka hur sådana samhällen sett ut. De
beskriver en bild av samhällen där arbetsläger, fängelser, ideologitvång och frånvarande
religionsfrihet. Här beskriver moderaterna att frihet innebär frånvaro av förtryck. På så vis tar
man avstånd ifrån kommunismen och motiverar varför friheten är så central för det moderata
samhället.(M. idéprogram 2011:10)
Tillväxt är något som är centralt för moderaterna. De lägger en stor vikt vid att antalet
arbetade timmar ökar men även att värdet per timme ökar. För det är genom ”människors
kreativitet och skaparkraft” som välstånd skapas enligt idéprogrammet.(M. idéprogram
2011:14) Resonemanget kan delvis kopplas samman med partiets tro på individen, friheten
och marknadsekonomin som grundläggande för demokratin och välfärdssamhället.
Vidare beskriver partiet hur central tillväxten är för det humana samhället både lokalt och
internationellt. För tillväxt är ett uttryck för framgång, ökat välstånd, mindre fattigdom och
frihet. Däremot måste staten sätta upp spelregler för att tillväxten ska uppstå. Den bästa
grunden för tillväxt är trygghet, frihet och rättvisa enligt moderaterna. Man går till och med så
långt och hävdar att tillväxt är något bra i sig självt. ”Utan tillväxt i ett samhälle blir det hårt
och kallt” och ingen blir varken vinnare eller förlorare. Samtidigt som man medger att tillväxt
också är förenat med miljöpåverkan hävdar moderaterna, att med tillväxt kan mer produceras
24
till ett mindre resursuttag. Därför är tillväxten även den bästa lösningen för de miljömässiga
utmaningarna.(M. idéprogram 2011:15)
Dock anser moderaterna att regleringar och styrmedel skall kunna användas för samhällets
miljöansvar. ”De som skadar miljön ska betala ett högt pris” står det i programmet.
Även de sociala aspekterna finns med i den moderata synen på marknadsekonomin.
Moderaterna anser att den sociala hållbarheten som resurser, livschanser, förverkligade
livsdrömmar ska vara rättvist fördelade över hela världen. Förutsättningen för detta är enligt
moderaterna demokrati, frihandel samt marknadsekonomi. Åter argumenterar partiet för hur
central frihandel och tillväxt är det bästa för den sociala hållbarheten i samhället. (M.
idéprogram 2011:16)
Att få ta del av tillväxten görs enklast genom deltagande i form av arbete. Snart är cirkeln
sluten - det flesta av idéerna i programmet återkopplas till arbetes roll i samhället. Men
innebär det att om man står utanför arbetsmarknaden får man inte ta del av tillväxten i
samhället? Något tydligt svar på detta ges inte i idéprogrammet. Däremot tillskriver man
politiken, fackförbund, civila samhället och företagen ansvar för att skapa ”delaktighet och
sammanhållning”.(M. idéprogram 2011:16)
4.3.1
Summering av idéprogrammet 2011
I moderaternas idéprogram från 2011 står jobben och individen i fokus. För det är framförallt
genom att arbeta som individen kan leva i frihet. Det är arbete som skapar trygghet för
individen och möjliggör friheten att själv välja.
Något som är nytt i 2011 års program är att partiet börjar tala om full sysselsättning.
Visserligen säger partiet ”vår ambition för Sverige är full sysselsättning”. Det verkar alltså
inte vara ett mål i sig självt. Det är också genom full sysselsättning som klyftorna i samhället
ska minska. Att alla har ett jobb är den bästa ekonomiska utjämningspolitiken enligt partiet.
Det ska delvis uppnås genom att det blir mer lönsamt att arbeta, vilket i praktiken innebär
lägre skatter.
Arbetsmarknaden beskrivs på ett nytt sätt i programmet. Partiet väljer att lägga ett stort ansvar
på fackförbunden, politiken och företagen. Det är annan syn på arbetsmarknadens parter mot
2001 års program där parterna beskrevs som särintressen vilka hämmade jobbtillväxten.
25
Välfärdsamhället tillskrivs en mer positiv bild. Det får tolkas som att partiet är för en stark
offentlig sektor som finansieras gemensamt. Det är något som partiet faktiskt argumenterar
för i programmet. Partiet har en mjukare syn på ekonomiska regleringar 2011. Dels genom att
tillåta regleringar på miljöområdet, men också i den mer respektfulla synen på
arbetsmarknadens parter.
Tabell 3. Klassificering av 2011 års idéprogram.
Marknaden
Skatter
Offentlig sektor
Liberal
Regleringar inom
arbetsmarknaden ses som
mer positiv mot tidigare
idéprogram
Liberal
Gemensamt finansierad
välfärd med skatter
tillskrivs i positiva
ordalag.
Inga argument framförs
om att skatten bör bli
mindre progressiv.
Liberal
Vikten av en stark
offentlig sektor tydliggörs
i idéprogrammet.
En utveckling av offentlig
sektor förespråkas i
programmet
Enligt mitt analysschema klassificerar jag idéprogrammet från 2011 i en liberal ekonomisk
ideologisk riktning. Till skillnad mot 2001 års idéprogram har partiet en mer positiv syn på
välfärdssamhället och en reglerad arbetsmarknad, vilket gör att marknaden och offentlig
sektor går från att klassificeras som nyliberal till liberal ekonomisk ideologi.
4.4 Handlingsprogram
Moderaternas handlingsprogram är partiets själva partiprogram. Sedan 1984 är
handlingsprogrammet namnet på moderaternas hela partiprogram. Idéprogrammen som jag
också har med i min studie är en del av handlingsprogrammet. Jag kommer här att analysera
de delar som behandlar samhällsekonomi i moderaternas handlingsprogram från 1993 och
26
2007. Anledningen till att årtalen skiljer sig mycket åt från idéprogrammen är att dokumenten
uppdateras relativt sällan. Jag är medveten om den problematik som finns med att det är en
lång tid mellan dokumenten. Jag anser ändå att det är relevant at analysera dokumenten. Dels
för att få tydlighet i partiets ekonomiska idéer och politik, men också för att kunna jämföra
Moderaterna med Nya Moderaterna. (fotnot)
4.5 Handlingsprogram 1993
I 1993 års handlingsprogram har jag studerat kapitel fem, sex och sju. Det är de kapitel som
berör samhällsekonomi. Det är en avgränsning jag har varit tvungen att göra, dels eftersom att
det är de relevanta delarna för min uppsats och dels av kvantitets- och tidsmässiga skäl.
Handlingsprogrammen är den del av partiprogrammet som ska vara mer konkret, och inte som
idéprogrammen som är mer visionärt idémässiga.
”Sverige skall vara en marknadsekonomi med enskild äganderätt, etableringsfrihet,
avtalsfrihet, fri konkurrens, fri prisbildning, frihandel och rättsäkerhet”. Så börjar kapitel fem
i 1993-års handlingsprogram. (M. Handlingsprogram 1993:20) Jag ser att citatet väl
sammanfattar många av de ideal moderaterna står för. Delvis är argumentet sammanfattande
för vad en marknadsekonomi står för och innebär. Jag ska nu vidare analysera utvalda delar
av 1993-års handlingsprogram.
Som i många andra av de ”ekonomiska” dokument jag läst av moderaterna finns en stark tro
på äganderätten. Äganderätten eller rätten till privat ägande är central i moderaternas
marknadsekonomi. Om inte äganderätten försvaras hamnar individen i direkt beroende till
staten, något som inte passar ihop med den liberala eller konservativa idétraditionen.
I övrigt anser partiet att ”det sammanlagda skattetrycket ska vara lågt”.(M. Handlingsprogram
1993:21) Det motiveras med att höga skatter har oönskade effekter på ekonomin. Ett lågt
skattetryck bidrar också till en ökad frihet för individen. Även frihandel förespråkas i detta
dokument, vilket också är något klassiskt moderat. Ett annat argument för marknadsekonomin
är mångfaldsargumentet. Moderaterna menar att marknadsekonomin även är till gagn för
minoriteter. Så länge det finns lönsamhet i att tillgodose små- eller särintressen utgör
marknadsekonomin möjlighet till nytta för dessa. (M. Handlingsprogram 1993:21)
Tillväxt är även viktigt för moderaterna 1993. Moderaterna skiriver ”Tillväxt uppstår genom
framgångrikt ekonomiskt förnyelsearbete”. (M. Handlingsprogram 1993:22) Vidare beskriver
27
moderaterna att det är tillväxt som bäddar för framtida investeringar och välstånd. Utan
tillväxt minskar möjligheterna till god miljö och möjlighet att hjälpa svaga och utsatta. Det
märks bitvis att dokumentet är skrivit mitt under den dåvarande 90-talskrisen i Sverige.
Många formuleringar och hänvisningar görs till 90-talskrisen och hur den svenska ekonomin
såg ut då. Jag har haft det i åtanke och fokuserat på de frågor som är relevanta för min
undersökning och inget annat.
Ett avsnitt i programmet heter ”stärkt marknadsekonomi!”.(M. Handlingsprogram 1993:23) I
avsnittet framför partiet avstånd från planhushållning och de särintressen som präglat många
tidigare års stadsbudgetar. Särintressen som moderaterna hävdat bidragit till en ökande del av
ekonomiska subventioner och bidrag, medan en allt mindre del av investeringar. Jag tolkar det
som att partiet syftar på fackförbund som LO och deras samarbete med Socialdemokratin. I
hand med det tar man avstånd ifrån den ”ökande” välfärdsstaten.
Istället vill man sänka skattebördan, avreglera den svenska ekonomin och ompröva hela
välfärdssystemet från grunden. Här talar moderaterna om att den svenska välfärdsstaten delvis
har misslyckats och måste omprövas. Man säger inte vad som är fel, men det är tydligt att
partiet är missnöjt med hur välfärdsstaten har utvecklats och vilka effekter det anser att den
fått på ekonomin och den individuella friheten. I texten talar partiet om att ”befria”
marknadsekonomin och att den ekonomiska friheten måste öka.(M. Handlingsprogram
1993:23)
”Sänkta skatter har ett värde i sig”(M. Handlingsprogram 1993:27) Med sänkta skatter ökar
den enskilda individens frihet menar moderaterna. Partiet går så långt att man uttalat säger att
”Under 1990-talet ska Sverige bli ett ledande skattesänkarland”. Partiet vill att skatterna i
Sverige ska komma ner till samma nivå som i motsvarande europeiska länder”.(M.
Handlingsprogram 1993:27) Uttrycken talar för sig själv, moderaterna ser att Sveriges höga
skatter är ett stort samhällsproblem 1993. Andra skatter som tas upp på avvecklingslistan är
fastighetsskatten som man anser ska tas bort samt att realisationsvinstskatt vid flytt ej ska
förekomma. De motiveringar som ges handlar framför allt om en bättre rörlighet på
bostadsmarknaden.(M. Handlingsprogram 1993:27)
Synen på fackförbunden är att de inte gynnar utvecklingen på arbetsmarknaden. Med referens
till 1970-talets starka fackförbund. Moderaterna anser här att fackförbunden bidragit med allt
för mycket reglering och en ökade arbetsgivaravgifter.(M. Handlingsprogram 1993:29)
28
När det gäller arbetsrätten anser moderaterna att det finns en hel del att göra år 1993. Bland
annat anser man att anställningsskyddet behöver reformeras. Bland annat genom att ta bort de
stelbenta reglerna kring turordning vid uppsägningar. Detta hör inte hemma i en ”modern
ekonomi” enligt partiet. (M. Handlingsprogram 1993:31) I övrigt anser man att
arbetsgivaravgifterna bör sänkas, och mer flexibilitet behövs på arbetsmarknaden. (M.
Handlingsprogram 1993:32)
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen anser man att den bör vara allmän och fristående från
fackförbunden. (M. Handlingsprogram 1993:33)
Företagandet har en stark ställning programmet. Moderaterna anser det ska vara lätt att driva
och starta företag samt att företagsbeskattningen ska vara låg.(M. Handlingsprogram 1993:34)
4.5.1
Summering av 1993 års handlingsprogram
I handlingsprogrammet från 1993 finns en stark koppling till marknadsekonomin och
äganderätten. Äganderätten försvaras då den ger individen frihet från staten.
Synen på skatter är att deras existens är motiverad men i många fall är skattenivån alldeles för
hög. Därför vill moderaterna att ”Sverige ska bli ett ledande skattesänkarland”. Skattetrycket
bör vara lågt, då det bidrar till mycket frihet till individen.
Arbetsmarknaden tycker partiet präglas av för mycket regler och särintressen. Bland annat ser
man den starka arbetsrätten som ett problem och anser att den behöver reformeras. Partiet vill
även avreglera den svenska ekonomin som man uttrycker det. Vad som ska avregleras ges det
ingen beskrivning av. Men partiet pekar bland annat på att den svenska välfärdsstaten måste
omprövas. Det tyder på att välfärdssektorn antagligen är en sektor där en avreglering är
önskvärd.
29
Fackförbunden anser man inte har gynnat arbetsmarknaden. Istället har de bidragit till mer
regler och fördyrad arbetskraft, vilket moderaterna ser som ett problem. Bland annat beskriver
partiet att mer flexibilitet behövs på arbetsmarknaden.
Tabell 4. Klassificering av 1993 års handlingsprogram.
Marknaden
Skatter
Offentlig sektor
Nyliberal
Den svenska ekonomin
måste avregleras
kraftigt.
Nyliberal
Skatterna bör sänkas
kraftigt. Sverige bör bli
ett ledande
skattesänkarland.
Nyliberal
Partiet anser att
välfärdstaten har
misslyckats och dess
existens måste
omprövas.
Om man jämför 1993 års handlingsprogram med de båda idéprogrammen, finner jag att
partiet 1993 hade en nyliberal syn på skatter till skillnad från 2001. Det skulle kunna ha att
gör med att det finns en tidsskillnad. Det kan också visa på att partiets idémässiga förändring
började innan ”nya” moderaterna kom till.
30
4.6 Handlingsprogram 2007
Det första jag märker när jag läser handlingsprogrammet från 2007 är en ändrad layout,
kapitelindelning och ett helt nytt fokus. Till att börja med har man bytt ut titeln på
programmet till ”Vår tids arbetarparti – handlingsprogram 2007”.(M. Handlingsprogram
2007:29)
Den ekonomiska delen av programmet börjar med att handla om ”den fria ekonomin”. Här
beskriver moderaterna att landets välstånd bygger på den fria företagsamheten, sänkta skatter,
minskad byråkrati och en långsiktig energipolitik.(M. Handlingsprogram 2007:29)
Ekonomisk tillväxt anser man är bra, då den möjliggör framtida investeringar och håller
välfärden på fötter. Tillväxten är viktig och central i partiets tro på marknadsekonomin. På
samma sätt motiveras frihandel och öppenhet. De är ”avgörande” verktyg för att säkra
välfärden men även för att fattigare länder ska utvecklas..(M. Handlingsprogram 2007:32)
Skatterna ska bli lägre som i så många andra moderata dokument. Det ska enligt moderaterna
löna sig bättre att arbeta än att försörjas av transfereringar.(M. Handlingsprogram 2007:32)
Skatterna ska framför allt sänkas i de fall de hindrar att nya jobb växer fram. Bland annat
medför höga skatter att det lönar sig sämre för grupperna med låg inkomst att arbeta. Därför
ska, enligt partiet, skatterna sänkas mest för låg och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget
anser man är viktigt och den så kallade värnskatten ska avskaffas, då den är en straffskatt på
utbildning.(M. Handlingsprogram 2007:33) Skattetrycket i Sverige bör inte ligga på en
”betydligt” högre nivå än jämförbara europeiska länder.(M. Handlingsprogram 2007:34)
Välfärden är viktigare än i 1993 års program. Moderaterna skriver ”en välfungerande och
skattefinansierad välfärd är alla tydliga delar i vad som ska känneteckna Sverige i
framtiden”.(M. Handlingsprogram 2007:10)
Arbetsmarknaden ska ha kvar den så kallade ”konflikträtten”. Men konflikträtten måste enligt
moderaterna ske i ”balans” mellan parterna. Samtidigt skriver man att ”välmående parter på
arbetsmarknaden är avgörande för ett väl fungerande näringsliv”.(M. Handlingsprogram
2007:35) Här förklarar moderaterna hur de anser att arbetsmarknaden bör fungera. Det går
bara att tolka på sådant sätt att man ställer sig bakom den svenska modellen med fackförbund
som sluter avtal med arbetsgivare. Man förespråkar alltså att det är arbetsmarknadens ”parter”
som sluter avtal om regler och lönebildning. Det finns inget som talar för att moderaterna
31
anser att staten ska styra löner genom exempelvis lagstyrd minimilön. Samtidigt säger man att
balansen är viktigt mellan parterna på arbetsmarknaden. Det tyder på att partiet lägger ett stort
ansvar på parterna att komma överens utan onödiga konflikter.(M. Handlingsprogram
2007:35) Partiet anser också att arbetsrättsliga regelverk är nödvändigt för att ”anställda och
företag ska kunna verka under stabila spelregler”. Här tar handlingsprogrammet ställning för
att en arbetsrättslagstiftning existerar samtidigt som lagarna bör utformas så att det inte
upplevs som ”fyrkantiga”.(M. Handlingsprogram 2007:36)
4.6.1
Summering av 2007 års handlingsprogram
2007 års handlingsprogram stora signum är att många uttryck och ord är utbytta mot 1993 års
program. Bland annat har moderaterna börjat kalla sig för ett arbetarparti. På samma sätt som
i 1993 års program står dock marknadsekonomin, friheten och lägre skatter i fokus.
Men ett visst fokus har ändrats. Nu ska skatterna framför allt sänkas där de hindrar att jobb
växer fram. Eller i de fall där sänkta skatter ökar drivkraften för att jobba mer. Att det ska
löna sig att arbeta är något som är centralt i programmet. Därför ska sänkta skatter göra det
mer lönsamt att arbeta mot att leva på transfereringar.
Synen på den offentliga sektorn och välfärdsamhället är förändrad. Helt plötsligt lyfts
skattefinansierad välfärd fram som något som Sverige även bör ha i framtiden. En helt annan
vision än vad som gavs 1993!
Drivkraften för jobb nås framförallt genom jobbskatteavdraget som ska riktas mot låg- och
medelinkomsttagare. Partiet vill även avskaffa värnskatten, då den anses vara en straffskatt på
utbildning. Värnskatten är en skatt som betalas av de med högre inkomster. Den sänkningen
skulle leda till en plattare inkomstskatt, men det faktum att partiet prioriterar låg- och
medelinkomsttagare gör att jag tolkar att partiet är för progressiv inkomstskatt.
Moderaterna beskriver även hur landets välstånd bygger på sänkta skatter och en minskad
byråkrati.
Arbetsmarknaden ska få behålla sin konflikträtt. Partiet lägger också fram en mer positiv syn
på arbetsmarknadens parter. Istället menar moderaterna att välmående parter på
arbetsmarknaden är bra. Arbetsrätten anser partiet i grunden är bra, men anser också att
reglerna bör utformas på ett sådant sätt att de inte upplevs som fyrkantiga.
32
Tabell 5. Klassificering av 2007 års handlingsprogram.
Marknaden
Liberal
Värnar mer om
regleringar på
arbetsmarknaden.
Skatter
Liberal
Skatterna ska sänkas
men framför allt för
låg- och
medelinkomsttagare
vilket leder till
progressiv beskattning.
Liberal
Partiet tar ställning för
en skattefinansierad
och väl fungerande
välfärd
Offentlig sektor
2007 års handlingsprogram visar utifrån min klassificering att partiet gått från nyliberal
ekonomisk ideologi 1993 till en liberal. Min analys visar att partiet rör sig i samma förändring
som i 2011 års idéprogram, mot en mer liberal ekonomisk ideologi.
33
5 Moderaternas praktiska ekonomiska politik
Kapitlet behandlar inkomstskatt och fastighetskatt. När det gäller fastighetskatten används två
enskilda motioner som kompletterande material. Det valet har gjorts för att få en bredare bild
av argumenten som ligger till grund för skattesänkningen.
5.1 Moderaternas ekonomiska politik 2001
I min studie ska jag jämföra moderaternas idéutveckling med partiets praktiska politik. Som
jag tidigare nämnt har jag valt att studera partiets ekonomiska politik och hur den utvecklat
sig över tid. Tidpunkten för den första analysenheten är 2001. Jag har valt att granska
motioner lagda av moderaterna i finansutskottets område. År 2001 är Bo Lundgren partiledare
och moderaterna befinner sig i opposition. Det är samma år som det äldsta idéprogrammet
kommer. De motioner jag valt ut är centrala för partiets ekonomiska politik. Den största
motionen 2001/02:Fi291 är undertecknad av bland annat Bo Lundgren och Fredrik Reinfeldt.
Det gör motionen relevant för min studie, då jag vill att det finns en trovärdighet i de motioner
jag analyserar. Att motionen är undertecknad av moderaternas partiledare gör att politiken får
anses vara av tydlig moderat karaktär. Vissa motioner är dock skrivna av enskilda
riksdagsledamöter. Jag har valt att ta med dem för att få en större spridning av frågor i mitt
underlag. Jag är medveten om att det föreligger ett minskat ”värde” i dessa dokument och det
är något jag kommer att ha i bakhuvudet i min analys och slutsats.
5.1.1
Motion 2001/02:Fi291 ”Den ekonomiska politiken”
Motionen är en samlingsmotion som handlar om allt ifrån budgetpolitik till skattepolitik. I
stort många delar som ingår i den ekonomiska politiken. Jag har valt ut att studera utvalda
frågor i motionen som är relevanta för min studie. De frågor som jag valt att fokusera på är
inkomstskatt och fastighetsskatt.
5.1.1.1 Inledning
I motionens inledning beskriver motionärerna bakgrunden till förslagen och motiverar sina
förslag. Många argument känns igen från tidigare läsning. Moderaterna lyfter i motionen
fram att ”skatterna skall sänkas för att ge de enskilda människorna ett ökat ansvar” och
”frågan om skatterna handlar främst om att makten över människors liv”14 Sänkt inkomstskatt
14
Motion 2001/02:Fi291 ”Den ekonomiska politiken”, sid 4
34
ska ge medborgarna större frihet men också ett ökat ansvar. Andra argument som lyfts fram
för att sänka inkomstskatten är att man ska kunna leva på sin lön och därmed ha inflytande
över viktiga val.15
5.1.1.2 En modern inkomstskattereform
Syftet med en inkomstskattereform är enligt partiet är att ”låga inkomster bör skyddas från
onödigt skatteuttag”.16 Andra argument som lyfts fram är ”att det skall alltid löna sig att
arbeta, möjligheten att kunna leva på sin lön och minskad beroende av bidrag och andra
transfereringar. Genom sänkta skatter ger även en bättre förutsättning för fler jobb.17
I motionen lägger moderaterna förslag om ett grundavdrag på 50 000 kr, ett förvärvsavdrag på
15 procent, slopad statlig inkomstskatt och ett grundavdrag på 15 000 kr per barn.18
Grundavdraget motiveras med att det bekämpar fattigdom, minskar bidragsbehovet och leder
till fler jobb. Här motiveras skattesänkningen delvis som en social reform eller ”istället” för
bidrag. Samtidigt som det motiveras med att det leder till fler jobb.
Förvärvsavdraget motiveras med att det skapar fler arbetstillfällen och minskar
”marginaleffekterna”. För övrigt motiveras de flesta skattesänkningar med ökad frihet och
mer individuellt ansvar.
En annan inkomstskatt som också avskaffas i motionen är den statliga värnskatten som är en
ytterligare skatt om fem procent för individer med högre inkomster19
Grundavdraget för barn motiveras med den försörjningsbörda barnfamiljer har. Det skulle
kunna förklaras som ett omvänt barnbidrag. Samtidigt väljer man inte att ta bort barnbidraget
utan alltså istället förstärka barnfamiljernas ekonomi genom ett avdrag. Det bör dock tilläggas
att avdrag endast kommer till gagn för de som är arbetande och har en arbetsinkomst att göra
avdraget ifrån. Därför kommer inte avdraget till gagn för de grupper som lever på
transfereringar.
15
Ibid sid 4
Ibid sid 13
17
Ibid sid 13
18
Ibid sid 13
19
Ibid sid 13
16
35
5.1.1.3 Sänkt fastighetsskatt
Även avskaffad fastighetsskatt tas också upp i samlingsmotionen. Det motiveras med att den
tillför de trögrörliga skatterna och att den orättfärdig. I det konkreta förslaget som läggs sänks
egentligen bara skatten, men ambitionen om en helt avskaffad skatt ges.
Avslutningsvis motiverar moderaterna sina val genom att de största skattesänkningarna sker
för låg- och medelinkomsttagare. Skattereformen anses även vara ett led i visionen om att
göra Sverige till en ledande tillväxtnation.20
5.1.2
Motion 2001/02:Fi241 ”Sänkt fastighetsskatt”
Motionen är skriven av de moderata riksdagsledamöterna Kent Olsson och Inger René.
Motionens förslag går ut på att sänka fastighetskatten genom att frysa den på 1997 års
taxeringsvärde, för att sedan kunna fasa ut skatten för gott.
Motionärerna menar att fastighetsskatten är ”orättvis och osolidarisk” eftersom att skatten kan
gå upp på grund av att grannar säljer sina hus, eller att området man länge bott i blivit allt mer
populärt bland husköpare. Eftersom skatten inte tar hänsyn till den boendes inkomst utan bara
fastighetens taxerade värde anser motionärerna att skatten slår orättvist. Därför anser de i sin
tur att skatten på sikt bör avskaffas. 21
5.1.3
Motion 2001/02:Fi255 ”Fastighetsskatten”
Moderaten Berit Adolfsson är författare till motionen. I motionen beskriver Adolfsson sitt
missnöje med dagens fastighetsskatt Hon menar att skatten slår hårt mot barnfamiljer som
lever i tillväxtregioner med ökande taxeringsvärden som följd. Eftersom många barnfamiljer
bor i småhus, enligt motionären, hjälper inte regeringens barnbidrag. Istället blir det en
rundgång på skattepengar och nettot för familjerna blir inte väsentligt bättre. Barnbidragen
kommer att indirekt gå till betalning av fastighetsskatt i dessa hushåll, vilket gör det hela till
ett nollsummespel.
20
21
Ibid sid 13
Motion 2001/02:Fi241
36
Huvudargumentet i motionen är att genom slopad eller minskad fastighetsskatt blir det mindre
rundgång med skattepengar. Indirekt kan de tolkas som att sänkta skatter alltid är bättre än
transfereringar eller bidrag. På samma vis som motiveras i de andra motionerna.22
5.2 Moderaternas politik i regeringsställning
5.2.1
Jobbskatteavdraget
Den första januari 2007 inför regeringen Reinfeldts sitt första jobbskatteavdrag.
Skatteavdraget tillfaller alltså endast de individer som förvärvsarbetar. Skattesänkningen
motiveras genom att fler personer behöver komma i arbete. Delvis på grund av en allt äldre
befolkning behövs det fler personer som förvärvsarbetar. Samtidigt är frånvaron från
arbetsmarknaden för stor enligt regeringen. Andra argument handlar om att skattelättnaden
blir störst för de med små eller medelstora inkomster. På så sätt sänks även marginalskatten
och tillfaller alltså de ansträngda samhällsgrupperna mest.23
Hösten 2007 lägger regeringen fram ytterligare ett jobbskatteavdrag. I propositionen
2007/08:22 ”Ett förstärkt jobbskatteavdrag” kommer alltså jobbskatteavdrag två.
Propositionen är undertecknad av Fredrik Reinfeldt och Mats Odell från finansdepartementet,
självklart är det hela regeringens politik.
Som motivering för ett andra jobbskatteavdrag beskriver propositionen hur målet är att få fler
individer att gå från ”fulltidsfrånvaro till heltid eller deltidsarbete”. Därför utformas avdrag
nummer två så att det procentuellt sett mest ger låg- och medelinkomsttagare skattelättnader.
Här vill regeringen med andra ord göra det ännu mer lönsamt att arbeta mot att leva på
transfereringar. Den ekonomiska skillnaden mellan att arbeta och att inte arbeta ska öka. Det i
sin tur ska leda till att drivkraften för att jobba eller skaffa ett jobb ökar. På så vis hoppas
regeringen att jobbskatteavdragen ska leda till fler i arbete samtidigt som den enskilda
individen får mer ekonomisk frihet, i form av mer pengar att förfoga över. De grupper som
inte får ta del av jobbskatteavdraget är pensionärer och andra grupper som inte
förvärvsarbetar. Det är dessa grupper som förslagsställaren vill ska få en ökad drivkraft till att
jobba.24
22
Motion 2001/02:Fi255
Proposition 2006/07:1 sid 136
24
Proposition 2007/08:22 sid 1, 37
23
37
5.2.2
Fastighetsskatten
I Propositionen 2007/08:27 ”Avskaffad fastighetskatt, m.m.” kommer regeringen Reinfeldts
förslag på en avskaffad statlig fastighetsskatt. Egentligen avskaffas inte skatten utan övergår
till en kommunal avgift med ett tak på 6000 kr. Finansieringen sker främst genom minskade
statsbidrag till kommunerna med motsvarande belopp. Någon bredare motivering till beslutet
ges inte i propositionen. Det som dock framkommer är att man vill öka rörligheten på
arbetsmarknaden. I övrigt känner vi igen förslagen från tidigare förd moderat politik i
finansutskottet 2001.25
5.2.3
Jämförande summering
Det finns stora likheter mellan de reformer som regeringen Reinfeldt lägger 2007 och de
motioner som Bo Lundgrens moderater lägger 2001. För det första är reformerna lika
varandra rent praktiskt. Reinfeldt inför ett jobbskattavdrag i likhet med Bo Lundgrens
förvärvsavdrag, eftersom det handlar om att sänka skatten för medel- och låginkomsttagare
mest.
Fastighetsskatten tas inte bort som i motionerna från 2001. Den sänks dock och blir istället till
en låg kommunal avgift för att citera propositionen. Argumentet att öka rörligheten på
bostadsmarknaden känns igen från 2001. I den här frågan kan politiken anses ha gått
halvvägs. Visst sänker regeringen fastighetsskatten men den avskaffas inte.
Värnskatten är den tydligaste faktorns som visar moderaternas förändring i skattepolitiken.
Visst är det så att partiet fortfarande anser att den bör tas bort, men man har valt att inte lägga
förslag i den riktningen. Skatten har varken sänkts eller tagits bort sedan partiet hamnade i
regeringsställning 2006. Det kan bara tolkas som att moderaterna har prioriterat låg- och
medelinkomsttagarna framför grupper med högre inkomster. Eftersom att sänkningen
procentuellt sett är störst för dem med medel- eller låga inkomster blir också skatten ännu mer
progressiv. Med det finns det inga tecken på att den moderata politiken syftar till att införa
plattare skatt i dagsläget. Därför klassificerar jag den ekonomiska politiken som liberal
ekonomisk ideologi då det är en progressiv skattepolitik som i första hand värnar om låg och
medelinkomsttagare. Det motiveras med att liberal ekonomisk ideologi tillåter ingrepp och
progressiv beskattning i syfte till att ge alla individer samma möjligheter.
25
Proposition 2007/08:27 sid 1,2, 63-66
38
6 Analys och slutsatser
6.1 Jämförande analys
Idéprogrammen har både likheter och skillnader. I 2001 års program har låga skatter ett stort
fokus. Det flesta samhällsproblem har en och samma lösning. Frihet och socialpolitik hänger
båda ihop med låga skatter för individen. I 2011 talar partiet om hur klyftorna i samhället
främst minskar genom att medborgare jobbar. Fler personer ska komma i arbete genom sänkta
inkomstskatter som ska göra det lönsammare att arbeta. Idéerna är väldigt lika varandra det
handlar snarare om hur partiet motiverar sina idéer.
Båda programmen bekräftar att skatter måste tas ut för att kunna garantera människor en
grundläggande välfärd. När det gäller den offentliga sektorn och synen på välfärden finns det
en stor skillnad. 2001 vill partiet ompröva hela välfärdsstatens förmåga att ge individen bra
förutsättningar. 2011 beskriver partiet istället hur viktig stora delar av välfärden är, inte minst
för den arbetsföra befolkningen i form av förskola och äldrevård. Partiet förklarar även hur
dess skattepolitik och jobbpolitik syftar till att säkra välfärden.
Arbetsmarknaden får olika angreppsätt i idéprogrammen. 2001 beskrivs arbetsmarknaden som
ett tillhåll för särintressen som hindrat jobbtillväxt. På grund av det anser moderaterna att
omfattade avregleringar behövs. 2011 är bilden omvänd partiet anser att fackföreningar tillhör
individers trygghet samtidigt som de har ett stort ansvar på arbetsmarknaden. Andra
regleringar som blir mer tillåtande i 2011 års program är möjligheten att med regler minska
miljöförstöring.
Sammanfattningsvis ser jag att det finns skillnader mellan programmen. De är dock ganska
små, men jag ser ändå tendenser att idéerna rör sig från en nyliberal ekonomisk ideologi till en
mer liberal ekonomisk ideologi. Inte minst när det gäller synen på offentlig sektor och
reglering av ekonomin. När det gäller skatterna är det svårt att se de den ”uppenbara”
skillnaden. Det beror antagligen på bristen av sakpolitisk tydlighet i idéprogrammen.
Handlingsprogrammen är mer sakpolitiskt tydliga mot idéprogrammen och därför är det
lättare att se konkreta politiska skillnader. I 1993 års program ligger mycket fokus på att
sänka skatter kraftigt och att ”ompröva” välfärdsamhället. Partiet anser att ”den överstora
välfärdsstaten är ett hot mot marknadsekonomin” (M. Handlingsprogram 1993:23). Det är
39
tydligt att moderaterna ser en stor offentlig sektor och välfärd som ett hot i 1993 års program.
I 2007 års program slår partiet istället vakt om välfärden och den offentliga sektorn.
Moderaterna menar att de vill utveckla välfärden och trygga dess existens med skattereformer
som leder till drivkraft för fler i arbete.
Synen på skatter skiljer sig också mellan programmen. 1993 vill moderaterna att Sverige ska
bli ett ledande skattesänkarland; ett lågt skattetryck bidrar till en ökad frihet för individen. Det
motiveras med att höga skatter har dåliga effekter på ekonomin. 2007 är synen på
skattesänkningar annorlunda. Partiet vill framför allt sänka skatter för låg och
medelinkomsttagare. Det handlar enligt moderaterna om att sänka skatter som hindrar
jobbtillväxt. Samtidigt vill partiet fortfarande avskaffa värnskatten 2007 som i 1993 års
program.
I synen på marknaden finns det också stora skillnader mellan 1993 och 2007 års program. På
nittiotalet ser moderaterna stora problem med de omfattande regleringar som finns i
ekonomin. Partiet säger där att arbetsmarknaden och företagandet har reglerats till stelhet.
.(M. Handlingsprogram 1993:24) I 2007 års program tar partiet en mer positiv ställning till
regleringar inom arbetsmarknaden. Bland annat genom att värna om konflikträtten, men också
genom att ta ställning för ”välmående” parter på arbetsmarknaden.
När jag summer skillnaderna mellan de båda handlingsprogrammen finner jag samma
utveckling som i idéprogrammen. Partiets ekonomiska politik rör sig i från en nyliberal
riktning till en mer liberal ekonomisk ideologi.
Den ekonomiska politiken mellan 2001 och 2007 finns det ganska små skillnader emellan.
Det är som jag tidigare nämnt relativt lika reformer som läggs dels som motioner 2001 och
dels som propositioner 2007. Visserligen finns det nyanser mellan åren, men frågan är vad
dessa nyanser beror på. Beror nyanserna på att moderaterna inte ensamt leder regeringen och
måste kompromissa med de andra allianspartierna? Eller är det helt enkelt så att partiet självt
har svängt i frågan? För att ta ett konkret exempel. 2001 så påvisar moderaterna att
fastighetsskatten bör avskaffas helt även om de inte själva lägger det som konkret förslag.
Ambitionen om slopad fastighetskatt finns dock där. När Regeringen Reinfeldt lägger sin
proposition i frågan blir det en sänkt skatt men inte helt avskaffad skatt. Vad det beror på kan
jag bara spekulera i. Det intressanta är att skatten inte helt avskaffas. Det skulle kunna tolkas
som att moderaterna anser att boende ändå behöver beskattas. På sätt och vis kan det också
40
liknas vid en progressiv beskattning, då den beror på taxeringsvärdet av fastigheten, vilket gör
att ”dyra” hus i storstäder beskattas hårdare än ”billiga” hus på landbygden.
När det gäller inkomstskattereformerna är den utförda politiken likvärdig mellan 2001 och
2007. Det handlar framför allt om att sänka inkomstskatterna genom jobbavdrag. Alltså sänka
skatten för de personer som förvärvsarbetar. I båda fallen motiveras sänkningar i första hand
för låg- och medelinkomsttagare. Den stora skillnaden här är egentligen den sänkning av
värnskatten som inte än genomförts. Slopad värnskatt förespråkas i både 1993 och 2007 års
handlingsprogram. Att värnskatten fortfarande finns kvar får tolkas som att moderaterna har
gått ifrån att vilja ha en plattare inkomstskatt 2001 till att 2007 komma att acceptera en mer
progressiv skattepolitik. Bland annat eftersom skatten snarare blir mer progressiv, när skatten
sänks mest för de mindre inkomsterna, samtidigt som partiet inte kompenserar genom att ta
bort de skatter som bara träffar höginkomsttagare. I det här fallet anser jag dock att
skillnaderna i den reella politiken är relativt liten. Men jag anser att det finns en rörelse mot
en mer liberal ekonomisk ideologi. Den är dock mycket svag och beror snarare på utebliven
sänkning av värnskatten än de reformer som lagts.
6.2 Slutsatser
Moderaternas ekonomiska idéer har förändrats mellan 1993 och 2011. Partiet har gått ifrån
att ha en nyliberal syn på skatter, marknad och välfärd till en mer liberal syn. Det
kännetecknas främst genom ny retorik och argumentation. Men även av politikens
sakpolitiska innehåll. Arbetsmarknaden är ett sådant exempel där partiet delvis har ändrat
ståndpunkt när det gäller synen på arbetsmarknadens parter. När det gäller skattepolitiken
förändras idéerna marginellt lite i idéprogrammen. I handlingsprogrammen syns en tydligare
skillnad då partiet går ifrån att vilja sänka de flesta skatterna till att mer betona vikten av att
sänka skatten för de individerna med lägre inkomst. Synen på offentliga sektorn och välfärden
är de idéer som har förändrats mest. Här går partiet ifrån att ha en pessimistisk syn på
välfärdsstaten 1993 till att tala om att säkra den ekonomiskt 2007.
Moderaternas ekonomiska politik i frågan om inkomstskatt och fastighetskatt har förändrats
marginellt. Visst finns det skillnader mellan motionerna från 2001 och de propositioner som
läggs 2007. Men inriktningen på politiken är likartad. På grund av de små skillnaderna och
osäkerheten i vad de beror på kan jag inte motivera någon konkret skillnad.
41
Moderaternas idéer har förändrats mellan 1993 och 2011 främst i framställning men
även i politik.
Moderaternas förda politik i frågan om inkomstskatt och fastighetsskatt mellan 2001
och 2007 förändras ytterst marginellt.
6.3 Vidare forskning
Min uppsats behandlar endast en snäv del av moderaternas ekonomiska idéer och politik. En
intressant vinkel på vidare forskning är att jämföra moderaternas utveckling av den
ekonomiska politiken med Socialdemokraterna. Det skulle vara intressant att se hur Sveriges
två största partier utvecklar sig mot varandra i den ekonomiska politiken.
6.4 Personliga reflektioner
I uppsatsen kommer jag fram till mycket marginella förändring i både idé och politik. Det är
ett lite oväntat resultat med tanke på retoriken och ”marknadsföringen” av ”nya moderaterna”.
Men hur skulle resultatet blivit med en annan metod eller angreppssätt? Vad hade hänt om jag
använt mig av en kvantitativ metod istället. Antagligen hade det möjliggjort att en större
mängd data hade legat till underlag för studien. Det hade eventuellt gett ett annat utfall än det
jag får fram. Andra saker som kan ha påverkat mitt resultat är att jag inte har analyserat något
valmaterial från partiet. Möjligtvis är valmanifest ännu mer konkreta än de dokument som
ligger till grund för min studie. Det skulle i så fall kunna ge en bättre korrelation mellan idé
och politik. Tyvärr måste man alltid avgränsa sig vid uppsatsskrivning och därför har inte
några valmanifest använts i min uppsats.
En annan sak som kan ha påverkat mitt resultat är att jag analyserat relativt få reformer. Det är
något jag är medveten om, men jag anser att en grundlig analys av moderaternas idéer var
nödvändigt för att kunna jämföra utvecklingen mot den förda politiken. Därför fick uppsatsen
begränsas till att behandla inkomstskatt och fastighetsskatt.
42
Referenser
Tryckta källor
Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, ”Metodpraktikan
konsten att studera samhälle individ och marknad”. Tredje upplagan . Norstedts juridik.
Vällingby: 2010.
Philblad Anders, ”Ett partis fall och uppgång, berättelsen om de nya moderaterna”. Natur &
Kultur. Stockholm: 2012.
Larsson Reidar, ”Politiska ideologier vår tid”. Sjunde upplagan. Studentlitteratur. Lund: 2006.
Moderata Samlingspartiets idéprogram 2001
http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/ideprogram_2001.pdf
Hämtad 2013-04-04
Moderata Samlingspartiets idéprogram 2011
http://www.moderat.se/sites/default/files/nya_moderaternas_ideprogram_2011.pdf
hämtad 2013-04-04
Moderata Samlingspartiets handlingsprogram 1993
http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/handlingsprogram_1993.pdf
Hämtad 2013-04-04
Moderata Samlingspartiets handlingsprogram 2007
http://www.moderat.se/sites/default/files/nya_moderaternas_handlingsprogram_2007.pdf
Hämtad 2013-04-04
Motion 2001/02:Fi241
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Sanktfastighetsskatt_GP02Fi241/?text=true
Hämtad 2013-03-28
Motion 2001/02:Fi255
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Forslag/Motioner/Fastighetsskatten_GP02Fi255/?text=true
Hämtad 2013-03-28
Proposition 2006/07:01
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Den-ekonomiskapolitiken_GP02Fi291/?text=true
Hämtad 2013-03-28
Proposition 2007/08:22
http://www.regeringen.se/sb/d/8703/a/90825
Hämtad 2013-03-28
Proposition 2007/08:27
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop20070827-Avskaffad-stat_GV0327/
Hämtad 2013-03-28
43
Holmén Simon, ”En förnyad verklighetsbild – ett förnyat moderaterna”, En retorisk analys av
valmanifest 2002-2006. Stockholm: 2010.
Bratteby Sverker, ”De nya moderaterna en studie av partiets begrepp och idéer 1998-2010”.
Lund: 2011
Olander Levi, ”Moderaterna – en ny välfärd?”. Linköping: 2011
Öhrvall Helena, ”De nya moderaterna? Om moderaternas socialpolitik i retorik och praktik
under perioden 1999-2007” Förvaltningshögskolans rapportserie nr 103 2008.
Internetkällor:
http://www.moderat.se/sites/default/files/attachments/moderaternas_valresultat.pdf
Hämtad 2013-04-08
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bo_Lundgren
Hämtad 2013-04-08
http://sv.wikipedia.org/wiki/Moderaterna
Hämtad 2013-04-08
44
