Preventing Honour Related Violence by Education and Dialogue
through Minority NGOs
(FATIMA)
JUST/2013/DAP/AG/5823
En tvärsnittsstudie över medvetandegörande
aktiviteter
Spridning:
Författare:
Datum:
Input:
Begränsad
Sofia Strid, Örebro Universitet, Sverige
2015-09-25
Hannana Siddiqui och Umme Imam, the Angelou Centre, Storbritannien
Med stöd av Europeiska Unionens Daphne-programmet
UPPHOVSRÄTT
© Copyright 2015 FATIMA-konsortiet
Vilket består av:
Folkuniversitetet
Länsstyrelsen i Örebro län
DIMITRA Ekpaideutikos Organismos
Kerigma, Innovation and Social Development
The Angelou Centre
Örebro Universitet
Det här dokumentet får inte kopieras, mångfaldigas eller modifieras, varken delvis eller
i sin helhet utan skriftligt medgivande från FATIMA-konsortiet. Dessutom måste ett
erkännande av författarna till dokumentet och alla gällande delar av copyright tydligt
refereras.
"Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För publikationen
ansvarar endast författaren och kommissionen kan inte hållas ansvarig för någon användning som
kan göras av informationen däri."
Med upphovsrätt.
Detta dokument kan ändras utan förvarning.
Versionskontroll
Version Datum
Kommentar
Utkast till forskningsrapport av ORU och Angelou
01
2015-05-10
Centre
02
2015-07-07
Infogat rapporter för nationella workshoppar
03
2015-08-18
Infogat feedback från partners på nationell nivå
04
2015-09-14
Infogat revideringar från experter på nationell nivå
05
2015-09-25
Kvalitetskontroll av projektets teamledare
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
SAMMANFATTNING ..................................................................................................................................... 10
2.
INTRODUKTION ........................................................................................................................................... 17
2.1 BESKRIVNING AV FATIMA-PROJEKTET ........................................................................................................................ 17
2.1.1 Projektets inverkan ..................................................................................................................................... 18
2.2 FATIMA-PROJEKTETS STÖDMOTTAGARE: ................................................................................................................... 18
2.3 ENKÄTEN OM MINORITETS-NGO:ER INOM FATIMA-PROJEKTET ....................................................................................... 19
2.3.1 Enkätens omfattning .................................................................................................................................. 19
1.
BAKGRUND: DET CIVILA SAMHÄLLETS STRUKTUR OCH MIGRATIONSMÖNSTER .......................................... 20
3.1 DET CIVILA SAMHÄLLETS STRUKTUR........................................................................................................................... 20
3.1.1 Den grekiska modellen ............................................................................................................................... 20
3.1.2 Den portugisiska modellen ......................................................................................................................... 21
3.1.3 Den svenska modellen ................................................................................................................................ 22
3.1.4 Den brittiska modellen ............................................................................................................................... 22
3.2 MIGRATIONSMÖNSTER I GREKLAND, PORTUGAL, SVERIGE OCH STORBRITANNIEN ................................................................ 23
3.2.1 Migrationsmönster i Grekland ................................................................................................................... 23
3.2.2 Migrationsmönster i Portugal .................................................................................................................... 24
3.2.3 Migrationsmönster i Sverige ...................................................................................................................... 24
3.2.4 Migrationsmönster i Storbritannien ........................................................................................................... 25
4.
METODIK ..................................................................................................................................................... 28
4.1 DEFINITION AV FORSKNINGSMÅLEN ............................................................................................................................ 28
4.2 ANALYTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT .............................................................................................................................. 28
4.2.1 Teknik som använts .................................................................................................................................... 29
4.2.2 Handlingsplan ............................................................................................................................................. 29
4.3 UTFORMNING AV ENKÄTEN ....................................................................................................................................... 30
4.3.1 Fälttestning och slutförande av enkäten .................................................................................................... 30
5.
FORSKNINGSÖVERSIKT: VÅLD OCH HEDER ................................................................................................... 34
5.1 VÅLD OCH SÅ KALLAT HEDERSBASERAT VÅLD ................................................................................................................. 34
5.2 DEFINITION AV VÅLD................................................................................................................................................ 34
5.3 HEDER................................................................................................................................................................... 35
6.
TEMATISK ANALYS AV ENKÄTEN .................................................................................................................. 38
6.1 DELTAGARNAS/ORGANISATIONERNAS BAKGRUND .......................................................................................... 38
6.1.1 Organisatorisk struktur .............................................................................................................................. 38
6.1.1.1 Organisatorisk struktur i Grekland .......................................................................................................... 41
6.1.1.2 Organisatorisk struktur i Portugal ........................................................................................................... 41
6.1.1.3 Organisatorisk struktur i Sverige ............................................................................................................. 41
6.1.1.4 Organisatorisk struktur i Storbritannien .................................................................................................. 41
6.1.2 Finansiering ................................................................................................................................................ 42
6.1.2.1 Finansiering i Grekland ............................................................................................................................ 43
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
2
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.1.2.2 Finansiering i Portugal ............................................................................................................................. 43
6.1.2.3 Finansiering i Sverige ............................................................................................................................... 44
6.1.3 Stödmottagare och räckvidd ...................................................................................................................... 45
6.1.3.1 Stödmottagarnas ålder ........................................................................................................................... 46
6.1.3.2 Stödmottagarnas etnicitet och lokal befolkning Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien .......... 47
6.1.3.3 Stödmottagarnas religion Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien ............................................ 49
6.1.4 Typer av arbeten som genomförs av NGO:er i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien ................ 49
6.1.5 Partnerskap .............................................................................................................................................. 50
6.1.5.1 Partnerskap med lokala NGO:er .............................................................................................................. 51
6.1.5.2 Partnerskap med nationella NGO:er ....................................................................................................... 52
6.1.5.3 Partnerskap med lokala regeringsorgan ................................................................................................. 52
6.1.5.4 Partnerskap med nationella regeringsorgan ........................................................................................... 53
6.1.5.5 Partnerskap med den privata sektorn ..................................................................................................... 53
6.1.6 Nätverkssamarbete .................................................................................................................................... 54
6.1.6.1 Nätverkssamarbete med lokala NGO:er .................................................................................................. 55
6.1.6.2 Nätverkssamarbete med nationella NGO:er ........................................................................................... 55
6.1.6.3 Nätverkssamarbete med lokala regeringsorgan ..................................................................................... 55
6.1.6.4 Nätverkssamarbete med nationella regeringsorgan............................................................................... 56
6.2 ÅSIKTER, ATTITYDER OCH ARBETE OM OCH MED MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ................................................... 57
6.2.1 Kunskap om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter ....................................................... 57
6.2.1.1 Uppfattning om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter i grekiska NGO:er ................. 57
6.2.1.2 Uppfattning om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter i portugisiska NGO:er ........... 58
6.2.1.3 Uppfattning om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter i svenska NGO:er .................. 59
6.2.1.4 Uppfattning om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter i brittiska NGO:er ................. 59
6.2.1.5 Sammanfattande jämförelse av organisationernas förståelse för mänskliga rättigheter ...................... 60
6.2.2 Arbete med frågor rörande mänskliga rättigheter..................................................................................... 60
6.3 VÅLD MOT KVINNOR OCH FLICKOR I GEMENSKAPERNA .................................................................................... 61
6.3.1 Attityder gentemot samt definitioner av hedersrelaterat våld .................................................................. 61
6.3.1.1 Hedersrelaterat våld som ett kulturspecifikt fenomen (ibland ett kulturspecifikt brott) ........................ 62
6.3.1.2 Hedersrelaterat våld som en form av diskriminering eller brott mot mänskliga rättigheter .................. 63
6.3.1.3 Hedersrelaterat våld som ett brott .......................................................................................................... 64
6.3.1.4 Hedersrelaterat våld som en könsrelaterad fråga, eller relaterat till jämlikhet mellan könen ............... 64
6.3.1.5 Hedersrelaterat våld som en form av våld i hemmet eller andra typer av våld ...................................... 65
6.3.1.6 Hedersrelaterat våld distansierat från religion, etnicitet, kultur ............................................................. 65
6.3.1.7 Organisationer som är obekanta med hedersrelaterat våld ................................................................... 65
6.3.2 Typer av övergrepp och våld som organisationerna hanterar ................................................................... 65
6.3.3 Arbete med hedersrelaterat våld ............................................................................................................... 67
6.3.4 Reaktioner på våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld ................................................................ 68
6.3.4.1 Det civila samhällets reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och
sexuella övergrepp i Grekland ............................................................................................................................. 68
6.3.4.2 Det civila samhällets reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och
sexuella övergrepp i Portugal .............................................................................................................................. 69
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
3
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.3.4.3 Det civila samhällets reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och
sexuella övergrepp i Sverige ................................................................................................................................ 69
6.3.4.4 Det civila samhällets reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och
sexuella övergrepp i Storbritannien..................................................................................................................... 70
6.3.4.5 Samhället i övrigts reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Grekland ........................................................................................................................................... 71
6.3.4.6 Samhället i övrigts reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Portugal ............................................................................................................................................ 72
6.3.4.7 Samhället i övrigts reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Sverige .............................................................................................................................................. 72
6.3.4.8 Samhället i övrigts reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Storbritannien .................................................................................................................................. 73
6.3.4.9 Politiska reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Grekland ........................................................................................................................................... 74
6.3.4.10 Politiska reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Portugal ............................................................................................................................................ 74
6.3.4.1.1 Politiska reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Sverige .............................................................................................................................................. 75
6.3.4.1.2 Politiska reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Storbritannien .................................................................................................................................. 75
6.3.4.1.3 Identifierade luckor i lösningar för tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och våld i hemmet ..... 76
6.4 KAPACITET OCH RESURSER ................................................................................................................................ 77
6.4.1 Utbildning av personal och volontärer ....................................................................................................... 77
6.4.1.1 Befintlig utbildning i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien: typer och nivåer ......................... 77
6.4.1.2 Utbildningsbehov i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien ....................................................... 78
6.4.2 Utbildning i hedersrelaterat våld ................................................................................................................ 80
6.4.2.1 Innehåll i erhållen utbildning ................................................................................................................... 81
6.4.2.2 Utbildningsbehov ..................................................................................................................................... 82
6.4.2.2.1 Utbildningsbehov för hedersrelaterat våld i Grekland ......................................................................... 83
6.4.2.2.2 Utbildningsbehov för hedersrelaterat våld i Portugal .......................................................................... 83
6.4.2.2.3 Utbildningsbehov för hedersrelaterat våld i Sverige ............................................................................ 84
6.4.2.2.4 Utbildningsbehov för hedersrelaterat våld i Storbritannien ................................................................. 84
6.4.3 Undervisningsmetoder: hur och för vem .................................................................................................... 84
6.4.4. Språk i undervisningsmetoderna för samhället i övrigt ............................................................................. 85
6.6 POLITISKA REKOMMENDATIONER ..................................................................................................................... 87
6.5.1 Politiska rekommendationer för Grekland ................................................................................................. 87
6.5.2 Politiska rekommendationer för Portugal .................................................................................................. 87
6.5.3 Politiska rekommendationer för Sverige .................................................................................................... 88
5.5.4 Politiska rekommendationer för Storbritannien ......................................................................................... 88
7.
REKOMMENDATIONER ................................................................................................................................ 91
8.
REFERENSER................................................................................................................................................. 93
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
4
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
9.
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
BILAGOR ...................................................................................................................................................... 97
Bilaga 1: Online-enkät ......................................................................................................................................... 97
Bilaga 2: Deltagande NGO:er ............................................................................................................................ 105
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
5
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Lista över tabeller, grafer och figurer
Tabeller
Tabell 1: Sammanfattad översikt över NGO:er i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
Tabell 6.1: Granskade organisationer: namn, personal, finansiering och räckvidd
Tabell 6.2: Organisatorisk struktur (grupperad) för samplade organisationer
Tabell 6.5: Finansiering i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
Tabell 6.4: Översikt av NGO:ernas stödmottagare
Tabell 6.5: Stödmottagarnas ålder
Tabell 6.6: Stödmottagarnas etnicitet
Tabell 6.7: Lokalbefolkningens etnicitet
Tabell 6.8: Stödmottagarnas religion
Tabell 6.9: Mönster för NGO:ernas arbete med hedersrelaterat våld
Tabell 6.10: Det grekiska civila samhällets reaktioner på våld mot kvinnor
Tabell 6.11: Det portugisiska civila samhällets reaktioner på våld mot kvinnor
Tabell 6.12: Det svenska civila samhällets reaktioner på våld mot kvinnor
Tabell 6.13: Det brittiska civila samhällets reaktioner på våld mot kvinnor
Tabell 6.14: Samhället i övrigts reaktioner på våld mot kvinnor i Grekland
Tabell 6.15: Samhället i övrigts reaktioner på våld mot kvinnor i Portugal
Tabell 6.16: Samhället i övrigts reaktioner på våld mot kvinnor i Sverige
Tabell 6.17: Samhället i övrigts reaktioner på våld mot kvinnor i Storbritannien
Tabell 6.18: Politiska reaktioner på våld mot kvinnor i Grekland
Tabell 6.19: Politiska reaktioner på våld mot kvinnor i Portugal
Tabell 6.20: Politiska reaktioner på våld mot kvinnor i Sverige
Tabell 6.21: Politiska reaktioner på våld mot kvinnor i Storbritannien
Tabell 6.22: Identifierade luckor och brister inom politik om hedersrelaterat våld
Tabell 6.23: Utbildning i projektledning
Tabell 6.24 Utbildningsbehov för att fungera mer effektivt
Tabell 6.25: Utbildningsbehov rörande hedersrelaterat våld
Tabell 6.26: De språk som behövs för att sprida utbildningen till samhället i övrigt
Grafer
Graf 6.1: Finansieringskällor för minoritets-NGO:er i Grekland, Portgual, Sverige och Storbritannien
Graf 6.2: Typer av arbeten som NGO:erna tar sig an
Graf 6.3: Partnerskap
Graf 6.4: Nätverk
Graf 6.5: Arbete med frågor rörande mänskliga rättigheter
Graf 6.6: Typer av hot och våld som tas upp
Graf 6.7: Formellt arbete med att förebygga hedersrelaterat våld
Graf 6.8: Innehåll i de fördefinierade utbildningsbehoven
Graf 6.9: Undervisningsmetoder
Graf 6.10: Grupper/organ som minoritets-NGO:er ska undervisa om mänskliga rättigheter och/eller hedersrelaterat
våld
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
6
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Figurer
Figur 6.1: Definitioner av hedersrelaterat våld
Figur 6.2: Utbildningsbehov
Figur 6.3: Innehåll i erhållen utbildning
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
7
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Lista över förkortningar
BME
Black and minority ethnic – Mörkhyade och etniska minoriteter
CJS
Criminal justice system – Straffsrättsligt system
DV
Domestic violence - Våld i hemmet
EC
European Commission – Europeiska kommissionen
EEC
European Economic Cooperation – Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EP
European Parliament - Europaparlamentet
EU
European Union – Europeiska unionen
FGM
Female genital mutilation – Kvinnlig könsstympning
FM
Forced marriage – Tvångsäktenskap
FMPO Forced Marriage Protection Order – Beslut som fattas av domstol om skyddande av dem som gifts bort
mot sin vilja
FMU
Forced Marriage Unit – Nationellt kompetensteam i Storbritannien som assisterar och skyddar offer som
förts utomlands
HBV
Honour based violence – Hedersbaserat våld
HO
Home Office - Hemmakontor
HRV
Honour related violence – Hedersrelaterat våld
MS
Member State - Medlemsstat
NGO
Non-governmental organisation – Icke statlig organisation
PA
Project application - Projektansökan
SA
Sexual Assault – Sexuellt våld
UN
United Nations – Förenta nationerna
UNICEF United Nations International Children’s Fund – FN:s barnfond
VAW
Violence against women – Våld mot kvinnor
VAWG Violence against women and girls – Våld mot kvinnor och flickor
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
8
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Sam
man
fatt
ning
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
1. Sammanfattning
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
9
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
1. SAMMANFATTNING
Den här forskningsrapporten förbereddes som del av projektet FATIMA: Preventing Honour Related Violence by
Education and Dialogue Through Immigrant NGOs (FATIMA), vilket är en projektåtgärd som finansieras av
Europeiska kommissionen JUST/2013/Action Grant.
FATIMAs övergripande mål är ambitiöst: att förebygga hedersrelaterat våld genom att möjliggöra och stärka
kunskapsproduktionen (förvärvandet av kunskap eller erfarenhet) och processer för kunskapsöverföring (även
kallat “utbilda”) hos NGO:er (icke statliga organisationer) för etniska minoriteter, i synnerhet om de typer av våld
som kallas kvinnlig könsstympning (FGM), tvångs- eller tidiga äktenskap (FM) och påtvingade sexuella relationer
1
mot kvinnor, unga människor och barn. Metoden omfattar undervisning och medvetandegörande för att motivera
till attityds- och beteendemässiga förändringar hos minoritetsgrupper och marginaliserade grupper. Metoden är
innovativ i och med att den aktivt engagerar minoritets-NGO:er som både är aktiva och inaktiva på området våld
mot kvinnor. Den här metodiska strategin är därför övergripande; den engagerar vissa NGO:er som övervägande
hanterar andra frågor än våld mot kvinnor och mänskliga rättigheter, och den engagerar minoritets-NGO:er som är
aktiva på de områdena; metoden räknar med och ger röst till många NGO:er. Båda dessa typer av NGO:er har
kapacitet att påverka och ha inflytande på nivåerna av kunskap och medvetenhet i sitt medlemsskap. Metodens
andra steg är baserad på att stärka minoritets-NGO:er på deras egna villkor. FATIMA-projektet undersöker dessa
organisationers egna uttryckta behov och analyserar deras förmågor på ett jämförande sätt. För att detta ska vara
möjligt har målet med den här studien varit att undersöka och synliggöra organisatoriska och resursorienterade
behov, styrkor och restriktioner hos minoritets-NGO:er i fyra EU-medlemsstater (MS): Grekland, Portugal, Sverige
och Storbritannien. Den här forskningen resulterar i utvecklingen av verktyg och utbildningsmaterial för att vidare
stärka kapaciteten för kunskapsproduktion och kunskapsöverföring hos minoritets-NGO:er inom EU. De framtagna
verktygen och utbildningsmaterialen kommer att överföra kunskap om Europakonventionen för mänskliga
rättigheter, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet,
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter samt Kvinnokonventionen.
Den här rapporten är ett resultat av arbetspaket 1: “En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter”.
Arbetspaket 1 består av sex viktiga milstolpar:
1) Utvecklandet av en enkät;
2) Distribution av enkäten;
3) Djupintervjuer;
4) Analys av data;
5) Slutlig utvärderingsrapport;
6) Workshoprapporter.
Den här rapporten består av milstolpe nummer fem. Dess syfte är att identifiera den organisatoriska strukturen hos
minoritets-NGO:er, deras nivåer av utbildning och utbildningsbehov för samt deras attityder gentemot så kallat
1
I den här rapporten används termerna ‘hedersrelaterat våld’ (HRV), ‘hedersbaserat våld’ (HBV) och ‘hedersvåld’ omväxlande.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
10
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
hedersbaserat våld och mänskliga rättigheter. Målet är att identifiera och analysera kunskapsproduktion och
processer för kunskapsöverföring. Forskningen baseras på fyra viktiga källor: a) litteraturstudier, b) en utarbetad
semistrukturerad enkät med förvalda alternativ kombinerad med öppna frågor skickade till 25 minoritets-NGO:er i
fyra länder c) rapporter från nationella workshoppar med NGO:er och praktiker inom de relevanta områdena och d)
input och kommentarer från experter på nationell nivå i de fyra länderna.
Strategin och målet med enkäten var att identifiera nivån av kunskap och processen för kunskapsproduktion hos
minoritets-NGO:er beträffande mänskliga rättigheter, kvinnors (mänskliga) rättigheter och barns (mänskliga)
rättigheter och hedersrelaterat våld; att kartlägga processen för kunskapsöverföring genom att undersöka de
befintliga nätverken, metoderna och verktygen för kunskapsproduktion och kunskapsöverföring och för att
kartlägga minoritets-NGO:ernas attityder gentemot så kallat hedersbaserat våld. Målet är inte att förklara de
befintliga attityderna utan att kartlägga dem för varje deltagande land.
Resultaten från den här rapporten kommer att användas för att utveckla innehållet och formen på NGO:ernas
profiler och deras behov av utbildningsmaterial och verktyg. Resultaten kommer att spridas och diskuteras i
nationella workshoppar, anordnad av varje deltagande partner, med inbjudna gäster från minoritets-NGO:er och
relevanta intressenter från myndigheter och civila sektorn. Under dessa workshoppar kommer innehållsmaterialet
och NGO-profilerna att diskuteras.
En transnationell analys, som täcker länder från olika områden inom EU – norr, söder, öst och väst – ger oss
möjligheten att observera likheter och skillnader och att kartlägga möjliga gemensamma mönster och behov hos
länder med olika kulturella, politiska och sociala system. Skillnader och likheter i finansiering, organisatorisk
struktur, inklusive personal, medlemskap, räckvidd (antal stödmottagare) och ‘sammanhängandehet’
(medlemsskap i lokalt, nationellt regeringsorgan och NGO-medlemsskap i nätverk och partnerskap) formar grunden
för förmågan att producera och överföra kunskap. Resultaten från den transkulturella studien om kapacitet och
resurser hos minoritets-NGO:er visar omfattande skillnader mellan länderna och även mellan organisationerna. En
allmän upptäckt är att NGO:erna i allmänhet saknar metoder och kapacitet att producera och överföra kunskap; de
saknar metoder och verktyg för att “utbilda”. FATIMA-projektet har här en lucka att fylla.
Den här enkäten visar stora variationer mellan Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien. Det är viktigt att
notera att 1) modellen eller strukturen hos det civila samhället är olika i de fyra länderna (se Bakgrund) och 2)
organisationerna valdes ut genom att använda olika kriterier: stickprovssyftet är inte detsamma i de fyra länderna.
I Grekland är majoriteten av de deltagande NGO:erna i enkäten välfinansierade och har mycket personal. Dock, mer
generellt, var många NGO:er för etnisk minoritet svåra att nå eftersom NGO-sektorn har drabbats av
konsekvenserna av den ekonomiska krisen och många NGO:er skapas nu enbart för att bekämpa fattigdom.
Greklands civila samhällssektor och många grekiska NGO:er står inför ett existentiellt hot i och med att den
finansiella krisen djupnar och många organisationer har stängts.
I Portugal använde sig den nationella forskaren av internet för att hitta organisationer som var 1) relaterade till
hedersrelaterat våld och 2) utspridda över hela Portugal. De portugisiska organisationerna är aktiva inom olika
sociala områden och var och en täcker en lång rad samhällstjänster och inte specifikt tjänster för kvinnliga
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
11
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
överlevare av hedersrelaterat våld inom etniska minoriteter; därför är antalet stödmottagare för varje organisation
relativt högt.
I Storbritannien tillämpades striktare kriterier: man riktade avsiktligt in sig på minoritets-NGO:er för kvinnor, aktiva
inom området våld. Organisationerna valdes också ut för geografisk representation och några mindre minoritetsNGO:er med intresse för hedersrelaterat våld intervjuades också. I de andra tre länderna riktade stickprovet inte in
sig på minoritetsorganisationer som specifikt arbetade med hedersbaserat våld.
I Sverige riktade man in sig på organisationer som var 1) små studiecirklar, 2) drevs för och av minoritetsgrupper
och 3) aktiva inom områdena integration och sociala frågor, det vill säga att det svenska stickprovet inte består av
organisationer som redan arbetar med våld eller mänskliga rättigheter utan av organisationer där FATIMA har
förmågan att bygga kunskap och kompetens om våld och mänskliga rättigheter. Detta betyder att det finns stora
skillnader mellan organisationerna redan i urvalskriterierna, de mest framträdande är nog nivåerna av kunskap om
våld mot kvinnor, heder, mänskliga rättigheter samt projektledning och fundraising.
De kvantitativa fynden visar avsevärda variationer mellan minoritets-NGO:erna i Grekland, Portugal, Sverige och
Storbritannien. Likväl identifierar de kvalitativa fynden påfallande skillnader inom utbildning, utbildningsbehov,
undervisningsmetoder och kapacitet. Fynden sammanfattas i tabell 1 nedan:
Tabell 1: Sammanfattad översikt av NGO:er i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
Grekland
Portugal
Sverige
Storbritannien
Genomsnitt
28
Före
2010
25
2000-2010
25
2000-2010
27
Före 2000
105/4
2000-2010
1-5
44
121
1-15
116
7
1-5
2
26
6-10
15
15
1-5
19
42
0
0
8
2
10
0
+250K
19 303 965
689 427
Lokal
7
6-20K, +250K
3 966 029
75 146
Lokal
0
0-5K
12 918
5 148
Lokal
0
+250K
10 266 893
410 675
Lokal
+250K
33 549 805
295 099
Antal
Ålder
Etnicitet
2 602 654
25-60
Afrikansk
Östeuropeisk
129 318
25-60
Afrikansk
Brasiliansk
4 002
25-60
Afrikansk
Kurdisk
33 174
25-60
Pakistansk
Afrikansk
Religion
Islam
Kristendom
Islam
Islam
Antal org.
År
Personal
Median
Betald (medel)
Volontärer
(medel)
Org. utan
personal
Finansiering (€)
Ingen finansiering
Median
Summa
Medel
Resurs
Räckvidd
2000-
2 769 148
25-60
Afrikansk
30 %
Östeuropeisk
24 %
Islam 31 %
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
12
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Kristendom
Islam
Kristendom
Kristendom
Kristendom
24 %
2
1
1
4
4
1
1
0
2
22
20
6
7.25
6.25
2.5
22
15
0/18
18
14/18
Hög
Hög
Hög
Hög
Hög
Lagar
Konventioner
Medfödda
värderingar
Lagar
Konventioner
Medfödda
värderingar
-
Lagar
Konventioner
Skapade institutioner
Kultur
Diskriminering
Kultur
Diskriminering
Kultur
Diskriminering
Kultur
Diskriminering
Tystnad/
ogillande
Delaktighet/
samverkan/underlåtelse
Nätverk
Lokalt
Nationellt
Statligt
Mänskliga
rättigheter
Org.medvetna
om
Självuppskattad
kunskap
Uppfattning
2
HRV
Definition
FM reaktioner:
-Civila
samhället
-Samhället i
övrigt
-Politik
Utbildning
Erhållen
Identifierade
behov
Undervisning
Vill utbilda
andra
Metod
Stöd
Omedveten/tystnad/delaktighet
Kriminalisering
Lagstiftning
Lagstiftning
Ledningsnivå
Projektledn.
Fundraising
Verktyg
HBV
Enkel
Ja
Ledningsnivå
Projektledn.
Fundraising
HR
HBV
Presentationer
Medium/Enkel
Ja
Innehåll/tematisk
Projektledn.
Fundraising
HBV
Presentationer
Enkel
Ja
Ledningsnivå
Styrelsemedlemmar
Projektledn.
Fundraising/ekonomi
HBV
Interstatlig
Hög
Ja
Medium
Medium
Enkel
Hög
Presentationer
Den här rapporten identifierar följande kvalitativa skillnader och likheter mellan länderna:
1) Nivån av kunskap hos minoritets-NGO:er beträffande mänskliga rättigheter och relationen till kvinnors
och barns rättigheter är relativt låg. Det finns en generell kunskap om att mänskliga rättigheter
2
18 organisationer svarade “ja” på frågan: “Känner du till att Europakonventionen finns?”, men ingen kunde ge
exempel på vad den omfattade.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
13
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
2)
3)
4)
5)
6)
7)
8)
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
existerar men det finns en brist på kunskap om det specifika innehållet i lagstiftningen för mänskliga
rättigheter. Den här bristen är mer påfallande bland minoritets-NGO:erna i Grekland, Portugal och
Sverige än i Storbritannien, där kunskapsnivån beträffande lagstiftningen om mänskliga rättigheter är
relativt hög.
Det finns en vid utbredning av åsikter, attityder och kunskap om så kallat hedersbaserat våld.
Några av de samplade organisationerna, t.ex. i Portugal och Grekland, arbetar inte med
hedersrelaterat våld alls. Majoriteten av organisationerna tror att våld mot kvinnor och flickor sker i
de samhällen där de verkar, men vissa gör det inte.
Majoriteten av organisationerna är engagerade i att nå ut på lokal nivå och är samtidigt till största
delen finansierade av lokal nivå: detta antyder att de verktyg och material som ska utvecklas bör
beakta lokala kontexter och variationer.
Majoriteten av organisationerna är sammanlänkande till lokal nivå och än mindre på nationell nivå
(Storbritannien är undantaget)
Det råder brist på undervisning av minoritets-NGO:er för att utbilda deras medlemmar i mänskliga
rättigheter och hedersbaserat våld. Majoriteten av den utbildning som erhålls är projektledning. Detta
är också en av de två mest eftersökta utbildningarna. Den andra är fundraising.
Det finns vida skillnader i nivåerna av utbildning och behov mellan organisationerna och mellan
länderna. Majoriteten av de undersökta NGO:erna saknar utbildning om hedersbaserat våld, 64 %
säger att deras personal/volontärer inte har fått någon sådan utbildning. FATIMA-projektet har en
lucka att fylla.
Det finns skillnader i vilka sätt organisationerna har blivit samplade/utvalda på, vilket har en effekt på
nivåerna av kunskap, organisation och räckvidd.
Mot bakgrund av dessa resultat bör de viktigaste rekommendationerna för att utforma profilen för relevanta
minoritets-NGO:er för att bekämpa så kallat hedersrelaterat våld och skadliga sedvänjor vara att beakta:
Syftet för att välja en särskild NGO – dessa varierar bland länderna
Storleken på NGO:erna och nationella variationer
Variationer i resurserna för NGO:er i varje land
Den jämförande/relativa sammankopplingen av NGO:er i varje land, inklusive
o Stödmottagare
o Nätverk
o Partnerskap
Dessutom bör de rekommendationer som baseras på resultaten för att bekämpa hedersrelaterat våld och skadliga
sedvänjor utveckla:
Utbildningsmaterial som tar lokala och nationella variationer i beaktande samt behov av olika publiker
Utbildningsmaterial för minoritets-NGO:erna bör omfatta mer än grundläggande kunskap om mänskliga
rättigheter, FN-konventioner och nationell politik om mänskliga rättigheter
Utbildning i ledning och fundraising
Öga-mot-öga-utbildning med hjälp av diskussion, presentationer och fallstudier
Medvetandegörande och kunskapsproducerande aktiviteter bör anordnas i Grekland, Portugal och
Sverige, speciellt om hedersrelaterat våld.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
14
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Interstatligt lärande bör tillhandahållas av fler erfarna partners i Storbritannien
Den övergripande slutsatsen av enkäten om processer för kunskapsproduktion och kunskapsöverföring är att nivån
av medvetenhet för att det existerar en lagstiftning om mänskliga rättigheter är hög, likaså kunskapen om
mänskliga rättigheters ställning. Men det finns många förbättringar som kan göras när det gäller kunskapsnivåerna
om innehållet av mänskliga rättigheter – och dessa varierar mellan länderna. Majoriteten av de undersökta
organisationerna kan inte beskriva lagstiftningen om mänskliga rättigheter i sitt land, speciellt kunde inte de
portugisiska och svenska organisationerna beskriva innehållet i lagstiftningen för mänskliga rättigheter.
Utbildningsmaterialet som ska utbilda NGO:erna måste ta med dessa fynd i beräkningarna. FATIMA-projektet har
stor potential för inverkan här.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
15
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Int
rod
ukt
ion
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
2. Introduktion
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
16
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
2. INTRODUKTION
Den nuvarande forskningen härrör från det DAPHNE-finansierade projektet FATIMA: Preventing Honour Related
Violence by Education and Dialogue Through Immigrant NGOs (2014-2016), som är en projektåtgärd med stöd från
Europeiska kommissionen JUST/2013/Action Grant. Ledande partner är Folkuniversitetet, Uppsala, Sverige.
Rapporten producerades av Örebro Universitet, Sverige, och med särskilda skriftliga bidrag och kommentarer av
the Angelou Centre, Storbritannien. Alla projektpartners har bidragit med direkt skriftlig input till sektionerna om
det civila samhället och migrationsmönster.
2.1 BESKRIVNING AV FATIMA-PROJEKTET
FATIMAs mål vänder sig till DAPHNE 2.2.2. Violence linked to harmful practices (VHP). FATIMA har ett högt ställt
långsiktigt mål, det vill säga att förebygga våld som är kopplat till hedersrelaterat våld, i synnerhet kvinnlig
könsstympning, påtvingade eller tidiga äktenskap eller påtvingade sexuella relationer mot kvinnor, unga människor
och barn genom kapacitetspåbyggnad hos minoritets-NGO:er och genom att tillhandahålla utbildningsprogram.
Genom att utbilda personer från relevanta minoritets-NGO:er och att utrusta dem med utbildningsmaterial om
mänskliga rättigheter samt kvinnors och barns rättigheter främjar projektet en social dialog bland
minoritetsgrupper som ofta tros ha patriarkala attityder och kulturer. Dialogen kommer att innefatta direkt
deltagande från grupperna, inklusive målinriktat medvetandegörande, utbildning, specialiserad utbildning av
nyckelpersoner såväl som främjande dialog inom praktiserande grupper. Vidare fokuserar projektet på
medvetandegörande och förståelse för så kallat hedersrelaterat våld och dess konsekvenser för både offer och
förövare.
Metoden är utbildning och medvetandegörande inom de europeiska konventionerna om mänskliga rättigheter,
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, FN:s
Barnkonvention samt Kvinnokonventionen, vilket kommer att motivera beteendeförändringar.
För att uppfylla syftet och det långsiktiga målet kommer koalitionen av projektpartners från det civila samhället,
den akademiska världen och offentliga myndigheter att:
Ta fram yrkesprofiler för minoritets-NGO:er och individer relevanta för att bekämpa hedersrelaterat våld.
Ta fram utbildningsmaterial baserat på konventionerna för mänskliga rättigheter och barnets rättigheter,
vilket kan användas som ett lärorikt initiativ för grupper av människor som bor och arbetar med och i
patriarkala samhällen och kulturer.
Ta fram riktlinjer för sektorsövergripande samarbete och nätverkande mellan minoritets-NGO:er och
andra intressenter (myndigheter, skolor, polis och socialtjänst) beträffande hedersrelaterat våld.
Utbilda minoritets-NGO:er i fundraising, projektledning och hållbarhet rörande arbete mot hedersrelaterat
våld.
Projektets primära målgrupp är minoritets-NGO:er relevanta för arbete mot hedersrelaterat våld. Den sekundära
målgruppen är individer som är utsatta, eller potentiellt utsatta för hedersrelaterat våld. Och slutligen, nationella,
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
17
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
regionala och lokala intressenter som måste samarbeta med minoritets-NGO:er beträffande hedersrelaterat våld är
projektets tertiära målgrupp.
2.1.1 Projektets inverkan
Projektet syftar till att uppnå en inverkan på familjer med patriarkala attityder och värderingar som potentiellt
skulle kunna utöva eller begå hedersrelaterat våld. Svårigheterna i att nå sådana grupper är flera; de bor i
segregerade områden och de saknar vanligtvis tillräcklig kunskap i värdlandets språk. Vidare har de befintliga
debatterna om hedersrelaterat våld, som kopplar problemen till specifika samhällen, kulturer och grupper, en
negativ inverkan på de initiativ som vidtagits. Den här typen av strategi har skapat en situation där målgrupperna –
till största delen män men även kvinnor – känner att de är utpekade, anklagade och stigmatiserade. Föräldrar med
patriarkala attityder undviker att delta i sådana åtgärder eftersom de uppfattar att värdlandet försöker att
rubricera deras värderingar och traditioner som ”fel”. Detta ger att de initiativ som vidtas samt projekten inte når
(de potentiella) förövarna utan bara offren, det vill säga kvinnor och barn. Politik och åtgärder mot hedersrelaterat
våld är ofta kontraproduktiva och skapar en känsla av “oss” och ”dem”.
Det föreslagna projektet kommer med hjälp av kapacitetsuppbyggande hos minoritets-NGO:er att nå målgruppen i
segregerade boendeområden. Vidare kommer informationen och utbildningsmaterialet att produceras på
målgruppens språk och i samarbete med minoritets-NGO:er kommer det att anpassas till speciella gruppers behov.
Den här strategin kommer att underlätta en social dialog baserad på konventionerna för mänskliga rättigheter och
kvinnors och barns rättigheter i relation till hedersrelaterat våld och därmed medvetenhet om konsekvenserna av
att utöva hedersrelaterat våld. Eftersom en viktig aspekt av hedersrelaterat våld är grupptryck kommer projektet
att stötta minoritets-NGO:erna i att lyfta den sociala dialogen och medvetenheten hos deras landsmän på nationell
nivå i medlemsstaterna.
Den önskade effekten som det föreslagna projektet kommer att sträva efter är att skapa en debatt och dialog inom
målgrupperna för att bryta tabun och därigenom lyfta problemet med hedersrelaterat våld från individnivå till
gruppnivå. Detta kommer att motverka grupptrycket eftersom många förövare av hedersrelaterat våld refererar till
kultur, religion och/eller tradition. Många uttrycker att de måste hålla hedern högt i sina samhällen. Vidare:
eftersom utbildning och social dialog kommer att utföras av minoritets-NGO:er som inkluderar hela familjen
kommer detta att uppmuntra till debatt och dialog inom familjen, mellan make och maka och även mellan föräldrar
och barn om traditionen om hedersrelaterat våld och deras faktiska liv i värdlandet (PA 2013: 6f).
2.2 FATIMA-PROJEKTETS PROJEKTSTÖDMOTTAGARE:
P1 – Länsstyrelsen i Örebro län, SVERIGE
P2 – DIMITRA: Institute for Training and Development, GREKLAND
P3 – KERIGMA: Innovation and Development, PORTUGAL
P4 – the Angelou Centre, STORBRITANNIEN
P5 – Örebro Universitet, SVERIGE
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
18
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
2.3 ENKÄTEN OM MINORITETS-NGO:ER INOM FATIMA-PROJEKTET
Enkäten som utgör grunden till den här rapporten skapar en del av arbetspaket 1: “En tvärsnittsstudie över
medvetandegörande aktiviteter”. Målen med studien är att identifiera och kartlägga attityder, kunskapsnivåer,
kunskapsproduktion och processer för kunskapsöverföring i minoritets-NGO:er rörande hedersbaserat våld och
mänskliga rättigheter. Enkäten genomfördes samtidigt i de fyra deltagande EU-länderna: Grekland, Portugal,
Sverige och Storbritannien med 25 tilltänkta deltagare/analysenheter i varje land/fall.
Strategin och målen är att kartlägga kunskapsnivåer, identifiera minoritets-NGO:ernas kunskapsproduktionsprocess
beträffande mänskliga rättigheter, kvinnors (mänskliga) rättigheter och barns (mänskliga) rättigheter; att kartlägga
processen för kunskapsöverföring genom att undersöka de befintliga metoderna och verktygen för
kunskapsproduktion och kunskapsöverföring (även kallat ”utbildning”); och att kartlägga minoritets-NGO:ers
attityder gentemot hedersvåld snarare än att förklara befintliga attityder. Landsöverskridande analyser, som täcker
länder från olika europeiska områden ger oss möjligheten att observera likheter och skillnader och kartlägga
existensen av möjliga gemensamma beteendemönster i länder med olika kulturella, politiska eller sociala
policysystem.
Mer specifikt är enkäten en kartläggningsövning som:
Granskar attityderna hos minoritets-NGO:er beträffande hedersrelaterat våld;
Identifierar kunskapsnivån hos minoritets-NGO:er rörande mänskliga rättigheter, kvinnans rättigheter och
barnets rättigheter (process för kunskapsproduktion);
Identifierar viktiga faktorer för att skapa en profil för relevanta minoritets-NGO:er för att bekämpa
hedersrelaterat våld (processer för kunskapsöverföring).
Den här forskningen ger den nödvändiga startpunkten och information för att skapa målinriktade verktyg inom
projektets andra arbetspaket. Mer specifikt ger det här arbetspaketet en behovsanalys för kapacitetsuppbyggande,
verktyg, metoder och utbildning för att minska hedersrelaterat våld. Dessutom möjliggör bakgrundsvariablerna för
enkäten en unik kartläggning av organisationen, resurserna och uppsökande minoritets-NGO:erna i de fyra
deltagande länderna: Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien.
2.3.1 Enkätens omfattning
Enkäten behandlar identifiering av attityder och kunskapsproduktion och överföringsprocesser i utvalda minoritetsNGO:er i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien. Den största frågan som uppstår ur den specifika rapporten
är att undersöka ovanstående frågor för att kunna möjliggöra utvecklingen av utbildningsmaterial för minoritetsNGO:er om mänskliga rättigheter och hedersbaserat våld.
Rapporten omfattar:
Metodik för hur enkäten genomfördes;
State of the art: stävja heder och våld mot kvinnor
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
19
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Enkätverktyg: frågeformulär
Svarsanalys
Rapport: En forskningsrapport på 106 sidor tillgänglig på engelska och i elektronisk version
1. BAKGRUND: DET CIVILA SAMHÄLLETS STRUKTUR OCH MIGRATIONSMÖNSTER
Den här sektionen tar upp 1) bakgrunden till det civila samhällets struktur och 2) migrationsmönster i de fyra
länderna. Den här bakgrunden är väsentlig för att man ska kunna förstå och kunna se logiken i de nationella
variationerna hos civila samhällsorganisationer. Det är en kort bakgrund som syftar till att utgöra en översikt och, i
viss mån förklara, varför resultaten av den tematiska analysen skiljer sig så pass mellan de fyra länderna. Sektionen
om civila samhällen beskriver det civila samhällets och NGO:ernas roll och position i respektive land. Sektionen om
migration beskriver migrationens historia och mönster i respektive Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien.
3.1 DET CIVILA SAMHÄLLETS STRUKTUR
Den här sektionen om det civila samhället tar upp dess roll och position i respektive land. Fyra teman är särskilt
viktiga, det vill säga:
1) Relationen mellan staten och det civila samhället;
2) Finansiering av civila samhällsorganisationer (stat eller privata resurser);
3) Till vilken grad kvinnorörelsen är separatistisk och till vilken grad den arbetar inom staten eller utanför staten;
och
4) Civila samhällsorganisationers positioner i policyskaparprocessen: konsulteras civila samhällsorganisationer när
det gäller policyskapande, och finns det formella konsultationsmekanismer
Strukturen för NGO-sektorn i de fyra deltagande länderna skiljer sig stort; därför är det inte möjligt att dra
jämförbara slutsatser om minoritets-NGO:ernas relativa positioner eller tillstånd i den här studien. Det är också
viktigt att notera NGO-sektorns annorlunda struktur.
3.1.1 Den grekiska modellen
Den grekiska civila samhällssektorn och grekiska NGO:er är väldigt aktiva i en rad frågor: mänskliga rättigheter, att
bekämpa fattigdom, miljö, etc. Det civila samhället omfattar yrkesföreningar, fackföreningar, välgörenhets- eller
religiösa föreningar, NGO:er, sociala rörelser, informella gemenskapsgrupper och nätverk. I allmänhet är den civila
sektorn i Grekland traditionellt karaktäriserad av det starka inflytandet av staten och den ortodoxa kyrkan när det
gäller sociala tjänster, ett svagt stöd för NGO:er och ett individualistsamhälle som är beroende av starka
familjeband.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
20
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
En studie som utfördes av Citizen in Deed (2008), den nationella förmedlingen för volontärer i Grekland, om det
lagstiftande och finansmässiga ramverket för civila samhällsorganisationer i Grekland, listar fem typer av ideella
enheter:
1.
Föreningar (Somatio) som har ett ideellt mål och medlemmarna betalar avgifter;
2.
Civila ideella företag (Astiki Mi Kerdoskopiki Eteria – AKME) vilket är en form av kollektiv åtgärd med
ideellt syfte;
3.
Stiftelser (Idrima): Stiftelser är en sammanlagd summa av mark/arv/donationer som är avsedda för ett
särskilt mål;
4.
Collection Committee (Eranos): åtminstone fem personer (juridiska eller fysiska personer) vars syfte är att
samla in medel eller objekt; och
5.
The Legal Entity of Public Right (Nomiko Prosopo Dimosiou Dikaiou - Ν.Π.Δ.Δ.), så som kyrka,
handelskammare etc.
I Grekland har kvinnor kämpat för jämlikhet och jämställdhet vilket resulterat i total omformulering av lagar och
policyer baserade på jämlikhetsprincipen. Kvinnorörelsen är inte separerad från de andra sociala rörelserna och
arbetar nu för att kämpa för kvinnors rättigheter inom andra områden.
På grund av den ekonomiska krisen har den sociala situationen i Grekland försämrats, vilket påverkar både
migranter och greker. Sedan 2010 har skatteundantag annullerats för NGO:er och finansieringen har varit väldigt
låg. Dock försöker NGO:er och informella nätverk fortfarande att erbjuda social assistans till de fattiga, arbetslösa
och hemlösa.
3.1.2 Den portugisiska modellen
För att förstå den portugisiska modellen och NGO:ns roll och funktion måste man förstå historien. De solidariska
organisationerna som grundades i Portugal under medeltiden var kopplade till kyrkor och/eller tungt inspirerade av
kristna värderingar. Kristna välgörenhetsinrättningar och värderingar stöttade skapandet av institutioner, så som
brödraskap som var ansvariga för att grunda sjukhus, vårdhem och härbärgen. Med växande städer i medeltiden
och utvecklingen av hantverk började hantverksskrån att uppstå. Den tjänst som de flesta organisationer erbjöd var
inte av lysande kvalitet; missförhållanden, korruption och dålig administrering var vanligt. Den här situationen
ledde till en omstrukturering av bistånd, liknande den som genomfördes runtom i Europa.
I den moderna eran “hör” välfärdsrollen till välgörenhetsinrättningar men stöttas av staten; de har alltid haft någon
form av statligt stöd, som i det här fallet försökte att kontrollera hälsoaktiviteterna. Från D. Josés regeringstid
ökade kronans inflytande på dessa institutioner, inte bara kungligt beskydd som välgörenhetsinrättningar och
sjukhus, men även inom brödraskap och tertiärordern som inspirerades av kampen mot regimen. Universitetets
autonoma försvar och oppositionen till kolonikrig var de största inriktningarna i studenternas fordringar. Från och
med 70-talet tog studentrörelsen i med hårdare tag mot regimen och fann i Portugal en process av stark
politisering av den akademiska världen och dess anspråk, till vilka den bidrog till att extrema vänstergrupper kom in
i universitetsmiljön. Motståndsrörelsen mot krigen hade då blivit ett av studentrörelsernas huvudteman. På 90talet lade studentrörelserna fokus på att bekämpa utbildningsavgifter. Med tanke på fredsrörelsen från mitten av
1800-talet, med befästandet av liberala stater, såg man en spridning av pacifistiska och antimilitära föreningar där
kvinnor tog en framträdande roll. När första världskriget startade hade fredsrörelsen inte längre något uttryckssätt
i Portugal. De ekologiska rörelserna och utvecklandet av portugisiska miljöföreningar bör ses i ljuset av en rad
sociala trender som fortsatte att känneteckna landet under 1900-talet. På 1990-talet, trots att ett antal strukturer
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
21
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
som uppstod i förra decenniet försvunnit, lyckades några portugisiska NGO:er (Quercus, League for Nature
Protection, GEOTA) att påverka den nationella miljöagendan, mycket tack vare nivån av utbildning och
förberedelser av kontorskraft, till största del rekryterad i stadseliten.
I en form av avslutning, när 1900-talet anlände spirade portugisiska associativa ramverket. Men med
Nejlikerevolutionen (25 april-revolutionen) 1974 stärktes medborgarnas civila deltagande och det blev mer
dynamiskt, vilket resulterade i att de i större utsträckning var involverade i fackföreningar, arbetsgivare,
solidaritets-, humanitära, kulturella, sportmässiga och fritidsorganisationer. Organisationernas mål varierar: från
kampen för arbetsrätt och miljöskydd till främjandet av kulturella aktiviteter och solidaritetsåtgärder. Med
Portugals inträde till dåvarande Europeiska ekonomiska gemenskapen, ökade antalet organisationer inklusive
föreningar och kooperativ.
3.1.3 Den svenska modellen
Utvecklingen av NGO-sektorn i Sverige är parallell med utvecklingen av den svenska välfärdsstaten. Dagens svenska
NGO-sektormodell kan kopplas historiskt till det tidiga 1900-talet när engagemanget och inverkan av både
arbetskraft och kvinnorörelser i samhället ökade. Den tidigare modellen av civilt samhälle som kan karaktäriseras
som dominerad av välgörenhetsverksamhet och kyrkan, byttes ut mot introduktionen av en statsmodell som
omfattade organisationer inom den civila sektorn. Det statliga välfärdssystemet introducerades och dominerar
fortfarande i Sverige. Civila samhällsorganisationer finansierades huvudsakligen av staten och skattepengar, de
flesta av dem – inklusive kommundelar – är det än idag.
NGO-systemet i Sverige är tätt kopplat till landets demokrati: ‘en man, en röst’. För att grunda en organisation i
Sverige måste man först registrera den hos myndigheterna och bli godkänd. När den är registrerad kan
organisationen ansöka om lokal, regional och statlig finansiering. Detta är den största delen av registrerad
finansiering. Förutom den sortens finansiering består en väldigt liten del av välgörenhetsfinansiering som även
ställer krav på att organisationerna är korrekt registrerade. Organisationerna måste visa upp korrekt
dokumentation, inval och lagar för att uppfylla kraven för en demokratisk organisation.
Sedan 1980-talet har kvinnorörelsen i Sverige dominerats av separatistik; kvinnorna är i majoritet i arbetet att
bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. Kvinnoorganisationer inom kvinnorörelsen, snarare än
organisationer för etnisk minoritet, utför den största delen av civila samhällsarbetet i att förebygga våld mot
kvinnor. För att dessa organisationer ska få statligt stöd måste de bestå av 75 % kvinnor, en policy som införts för
att bekämpa ojämlikhet mellan könen när det gäller statlig finansiering av det civila samhället.
3.1.4 Den brittiska modellen
I Storbritannien växte den statliga finansieringen för NGO:er på 80-talet men började minska på 2000-talet, och
följdes av början på den ekonomiska krisen runt 2008. Storbritannien har haft en aktiv feministrörelse i ungefär
femtio år med särskilt fokus på våld mot kvinnor och flickor, särskilt våld i hemmet som ledde till att NGOkvinnojourer för endast självständiga kvinnor/fristäder och stödtjänster utvecklades. De utvecklade även kriscenter
för våldtäktsoffer men dessa stöttades inte fullt ut av staten. Den svarta feministrörelsen blev också aktiv under det
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
22
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
sena 70-talet och utvecklade autonoma specialisttjänster för kvinnor och barn - svarta och etniska minoriteter –
som även de fick mindre stöd av staten. Deras kampanjer fokuserade i början på våld i hemmet inom
minoritetssamhällen, särskilt i sydasiatiska samhällen, men sedan slutet på 90-talet har de utvidgats till att omfatta
skadligt våld som tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, hedersrelaterat våld, och expanderat till att även
omfatta minoritetsgrupper från Mellanöstern, Afrika och andra länder. Vissa afrikansk-karibiska kvinnogrupper har
också varit aktiva inom våldtäkt och sexuellt våld. Under sent 2000-tal erkände slutligen staten behovet av att ta itu
med våldet mot kvinnor och flickor i helhet, men den ekonomiska krisen har lett till att den statliga finansieringen
minskat, stängts eller reducerats för kvinnotjänster eller tjänster för minoritetskvinnor, särskilt för dem som
erbjuder specialisttjänster för kvinnor från en minoritet.
Medan NGO:er för kvinnor från en minoritet fokuserade kampen på kvinnor och flickor från en minoritet, växte
allmänna minoritets- och migrant-NGO:er på 70-talet och arbetade med att bekämpa rasdiskriminering, och mer
nyligen religiös diskriminering och islamofobi. De har i allmänhet inte tagit itu med några jämställdhetsfrågor, även
om många NGO:er för kvinnor från en minoritet även är aktiva i att bekämpa rasojämlikhet. Tillväxten av
trosbaserade grupper, bland annat några NGO:er för kvinnor från en minoritet, har skapat konflikt med sekulära
svarta feminister som anser att fastän de motsätter sig religiös diskriminering så diskriminerar religiös
fundamentalism kvinnor. Dock har statligt stöd ökat för trosbaserade – i synnerhet muslimska grupper – för att
förebygga terrorism och muslimsk extremism, vilket gör det svårare för progressiva sekulära NGO:er att få
finansiering.
3.2 MIGRATIONSMÖNSTER I GREKLAND, PORTUGAL, SVERIGE OCH STORBRITANNIEN
3.2.1 Migrationsmönster i Grekland
Grekland är ett land med både emigration och migration i sin historia. Sedan landets självständighet 1832 har
grekerna huvudsakligen emigrerat på grund av ekonomiska anledningar. Den första emigrantvågen ägde rum efter
grekisk-turkiska kriget 1919-1922 och ”befolkningsbytet” när över två miljoner människor tvångsförflyttades.
I senare historia kom den första stora migrantvågen till Grekland på tidiga 90-talet, huvudsakligen från Albanien.
Efter 1995 anlände många migranter från andra balkanstater, forna Sovjetunionen, Pakistan och Indien. Enligt
The 2001 Census kom den största gruppen migranter från balkanländerna Albanien, Bulgarien och Rumänien.
Migranter från forna Sovjetunionen (Georgien, Ryssland, Ukraina, Moldavien, etc.) utgör 10 % av totalantalet.
The 2001 Census dokumenterade en total befolkningsmängd på 10,96 miljoner, av vilka 762 000 (ungefär 7 %) inte
hade grekiskt medborgarskap, och där albanerna var den största nationella gruppen (56 %). The 2011 Census
dokumenterade en mindre total befolkningsmängd på 10,82 miljoner, av vilka 911 929 (ungefär 8,4 %) inte hade
grekiskt medborgarskap. Mellan dessa två folkräkningar är den totala migrantpopulationen tämligen lika både
kvalitativt och kvantitativt. Den största skillnaden är en tripplering av det pakistanska samhället, men det ligger
fortfarande på 34 000 (Baldwin-Edwards 2014).
Under de senaste månaderna på år 2015 har Grekland blivit en destination för flyktingar och asylsökande som flyr
från Syrien och Libyen vilket har resulterat i friktion eftersom den grekiska staten just nu saknar resurser.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
23
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
3.2.2 Migrationsmönster i Portugal
Vid slutet av 1900-talet var Portugal ett emigrationsland. Portugal uppvisade en negativ migrationsbalans fram till
mitten på 70-talet, samt igen mellan 1982 och 1992 och ytterligare en gång 2011.
Immigrationsfenomenet i Portugal visade sig i perioden som direkt följde revolutionen den 25 april 1974. Den
associerades med avkoloniseringsprocessen, förändringen i medborgarskapslagstiftningen och den portugisiska
återvändningsvågen från forna kolonier. På 1990-talet uppvisade Portugal nettoflyttning. Den efterföljande fasen
för ekonomisk tillväxt ökade behoven för arbete inom den offentliga sektorn, andra arbetsbehov, befästandet av
demokrati. När Portugal gick med i EU (dåvarande EEG) 1986 konsoliderade dessa strukturella faktorer och ökade
migrationen till Portugal. På sent 90-tal hade Portugal blivit ett land med intensiv migrationsprofil och välkomnade
ett stort antal arbetsmigranter. Det migrationsmönstret fortsatte fram till 2010.
Som tidigare kolonial makt har Portugals migrationshistoria dominerats specifikt av nationaliteter från forna
kolonier. Migranter från Kap Verde, Angola, Brasilien, Mocambique, Sao Tome and Principe och Guinea-Bissau
dominerade de första immigrationsvågorna. Från och med sent 90-tal bevittnade Portugal variationen av
immigrationsvågor och gick in i en ny fas med immigrationserfarenhet med medborgare som anlände från
Östeuropa (t.ex. ukrainier, moldaver, ryssar och rumäner) och Asien (kineser) – som hade få kulturella och
lingvistiska släktskap med Portugal. Vid slutet av seklet började en andra våg med migranter (mindre kvalificerade
och fler kvinnor) som hade distinkta särdrag från den första vågen från 80-talet (mer kvalificerade).
När det gäller de största nationella grupperna var den sydamerikanska den mest representativa, som
huvudsakligen bestod av medborgare av brasiliansk nationalitet. Därefter kommer de afrikansk-portugisisktalande
länderna och EUs medlemsstater. Den utländska befolkningen är inte jämnt fördelad i Portugal. Den höga andelen
utlänningar i Lissabonområdet är i hög grad en konsekvens av de första immigrationsvågorna från de afrikanskportugisisktalande länderna. Brasilianarna är i en mellanliggande position eftersom de har mer än hälften av sina
egna i Lissabonområdet. Kineserna återfinns övervägande i Lissabon och norra Portugal.
3.2.3 Migrationsmönster i Sverige
Sverige karaktäriseras av en relativt homogen befolkning. År 2014 var 16 % (1,6 miljoner) av den svenska
befolkningen (9,5 miljoner) födda utomlands. Hälften av dem har migrerat inom EU. De vanligaste
medborgarskapen bland dessa 16 % var svenskar (återvändande svenskar), finnar, irakier, polacker och syrier
(flyktingar som flyr krig) (SCB, 2015; SCBs databas). Sverige är ett land av nettoimmigration vilket betyder att fler
människor kommer in i landet än som lämnar landet. År 2014 immigrerade 120 000 personer medan 51 000
emigrerade (SCB 2015). De vanligaste destinationsländerna är Norge, Danmark, Storbritannien, USA och Finland
(SCBs databas, datum saknas).
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
24
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Under de senaste 150 åren har Sverige förvandlats från ett emigrationsland till ett immigrationsland, även om
migrationsmönstrena har fluktuerat under historiens gång. Efter den stora hungersnöden och emigrationen (18501930) när ungefär 1,2 miljoner svenskar emigrerade till USA kan den svenska migrationen delas upp i tre faser.
Fas 1 (1945-1960):
Fas 2 (1960-1980):
Fas 3 (1990-2015):
Europeiska krigsflyktingar – karaktäriseras av immigration av till största del flyktingar
från länder som drabbats av första världskriget (WW1), särskilt från baltstaterna och
Östeuropa.
Europeisk arbetskraftsinvandring – migranter från de nordiska länderna och Sydeuropa.
Asylsökande från hela världen – män och kvinnor som flyr hungersnöd, krig och politisk
förföljelse. Migration från Iran, Chile, Libanon, forna Jugoslavien, Somalien, Syrien.
Fram till WW1 var Sverige ett land av nettoemigration och emigration – förlust av arbetskraft – var ett
socioekonomiskt problem. Kriget och immigrationsbegränsningarna i USA saktade ner vågen med människor som
lämnade Sverige och i slutet av andra världskriget (WW2), huvudsakligen tack vare den intakta svenska industrin
(Sverige deltog inte i WW2 och var officiellt politiskt neutralt) arbetsmigranter från Tyskland, de närliggande
nordiska länderna och baltländerna var Sverige ett immigrationsland. 1943 avskaffade Sverige behovet av
arbetstillstånd för medborgare av de nordiska länderna, vilket kraftigt ökade arbetsmigrationen till den svenska
industrin. The Common Nordic Employment Market grundades 1954, och 50- och 60-talen var en period av
arbetsmigration från först och främst de nordiska länderna, men även från Italien, Grekland och Jugoslavien. I det
senare fallet kan arbetsmarknadens rekrytering karaktäriseras av relativt aktiva (offensiva) rekryteringsstrategier
(Andersson Jona och Wadensjö 2011).
Det totala antalet utlandsfödda personer i Sverige har ökat med ungefär en miljon sedan WW2. Runt en tredjedel
kommer från nordiska länder, en tredjedel från Europa och en tredjedel utifrån Europa. En majoritet av dem har
bott i Sverige i mer än 10 år och 40 % har bott i Sverige i mer än 20 år (SCB 2008).
3.2.4 Migrationsmönster i Storbritannien
Det har alltid funnits migrationsepisoder till Storbritannien men de har varit små och demografiskt oväsentliga fram
till WW2. Officiella folkräkningsdokument från 1851 fram till nutiden visar att antalet utlandsfödda som bor i
Storbritannien var väldigt lågt tills mitten på 1900-talet och att tillväxten av den här befolkningen mellan
folkräkningarna (varje decennium) var relativt långsam. På de 80 år som gick mellan 1851 och 1931 ökade det
utlandsfödda antalet bara med runt en miljon. På 1800-talet var det huvudsakligen judar från Östeuropa som
immigrerade till Storbritannien i ansenligt antal, medan immigrationen av människor från Kina, indiska
subkontinenten och Afrika var väldigt liten och obetydlig.
Efter WW2 ökade immigrationen långsamt med att växa med mindre än två miljoner på de 40 åren mellan 1951
och 1991. The British Nationality Act 1948 gav undersåtar av det brittiska imperiet rätt att bo och arbeta i
Storbritannien. Medborgare i samväldet hade inte den rätten och därför blev de utsatta för immigrationskontroll.
Detta resulterade i att migrantarbetare kom från indiska subkontintenten, Afrika och Karibien samt flyktingar från
Östafrika. Kvinnor och barn följde senare med manliga arbetare och dessa och andra migrantsamhällen började
snart att slå sig ner i Storbritannien, speciellt i tätorter. Dock, från och med 1962 och framåt infördes successivt en
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
25
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
hårdare immigrationskontroll på immigranter från samväldet. I och med regeringar som följer på varandra har
ökande rasism och den ekonomiska krisen lett till hårdare kontroller och policyer för att begränsa migration från
icke-EU-länder, men öka arbetsrelaterad migration från länder inom EU och EES. Asylsökande från utanför EU
fortsätter att i högre antal göra anspråk än de som äntrar Storbritannien av andra skäl, och omfattar folk från
Mellanöstern, Pakistan och Afrika. Detta har dock även på senare tid fått ett bakslag från högervridna antieuropeiska grupper.
Under det sena 1990-talet ökade tempot och skalan för migration till en nivå utan historiskt motstycke. Den
utlandsfödda befolkningen i England och Wales mer än fördubblades, och ökade med nästan fyra miljoner på de 20
år som gick mellan folkräkningarna år 1991 och 2011. Nu har den nått 13,4 % av den totala befolkningen.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
26
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Meto
dik
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
4. METODIK
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
27
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
4. METODIK
Det här kapitlet beskriver forskningens metodik. Det börjar med forskningsmålen följt av sektioner om den
analytiska och praktiska/tekniska strategi som använts. Sektionen om analytisk strategi beskrivs i kronologisk
ordning. De efterföljande sektionerna presenterar, också i kronologisk ordning, en steg-för-steg-handlingsplan och
beskriver hur enkäten togs fram, utformades, testades, genomfördes och användes.
4.1 DEFINITION AV FORSKNINGSMÅLEN
Målen med den aktuella studien är att:
Identifiera kunskapsnivån samt processen för kunskapsproduktion (förvärvandet av kunskap eller
erfarenhet) hos minoritets-NGO:er rörande mänskliga rättigheter, kvinnors (mänskliga) rättigheter och
barns (mänskliga) rättigheter och hedersrelaterat våld;
Kartlägga processen för kunskapsöverföring genom att undersöka de befintliga nätverken, metoderna och
verktygen för kunskapsproduktion och kunskapsöverföring (även kallat ”utbildning”); och
Kartlägga minoritets-NGO:ers attityder gentemot hedersrelaterat våld.
4.2 ANALYTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Skrivbordsforskning: litteraturstudier, akademiska rapporter, EU-meddelanden, FN-konventioner och
rapporter, aktivitetsrapporter från minoritets-NGO:er.
Definition av metoden och målen för enkäten.
Definition av målen och forskningsfrågor för enkäten baserade på resultaten av skrivbordsforskningen och
de informationsluckor som hittats i den här forskningen. Baserat på målen och forskningsfrågorna kommer
de specifika verktygen att tas fram.
Utarbetande av frågorna och utformning av onlineenkäten: definition av frågorna som ska ställas i
onlineenkäten. Ett onlineverktyg och mjukvara, NetiGate, för enkäter användes för att spara
informationen.
Analys av enkätresultaten: baserat på resultaten i de områden där mer information eller en djupare insikt
till en specifik fråga eller subjekt identifierades gjordes en addering till onlineenkäten.
Utarbetande av rapporten och rekommendationerna/slutsatserna.
Presentation av rekommendationerna och slutsatserna till en utvald del av målgruppen för feedback och
ytterligare input.
Utarbetande av den slutliga rapporten och rekommendationer och slutsatser.
Urval av stickprov: typen av NGO, medlemskap och aktivitetsfaktorer beaktades för att kunna få en
representativ sampel av minoritets-NGO:er med det ultimata syftet att genomföra en omfattande
kartläggning över kunskapsnivån hos minoritets-NGO:er för EU- och FN-konventioner om mänskliga
rättigheter, kvinnors och barns rättigheter och deras syn på så kallat hedersrelaterat våld.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
28
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
4.2.1 Teknik som använts
Online serviceverktyg (NetiGate)
Telefonintervjuer med minoritets-NGO:er och utvalda intressenter (Skype)
Telefonmöten mellan projektpartners (Skype)
Excel och ordbehandlare
4.2.2 Handlingsplan
Fas 1: Forskningsöversikt
Definition av forskningsmålen
Val av enkätmetod
Sampeldesign
Målgrupp/val av deltagare
Sampelmångfald
Utformning av frågeformulär
Utvärdera begränsningar
Tekniska krav
Utkast av frågeformuläret
Fas 2: Pilot och slutförande av frågeformuläret
Testfas: kommentarer från projektpartners
Pilottesta frågeformuläret
Revidera frågeformuläret
Efterjusteringar: slutförande av frågeformuläret
Översättning till de deltagande ländernas språk
Förberedelse för online enkätsystem
Fas 3: Genomför onlineenkäten på EU-nivå
Genomför onlineenkäten (online frågeformulär)
Revision av tidsplan/deadline
Avsluta enkäten (sista feedback)
Fas 4: Analys och sammanställning av enkätsvaren
Kontrollera att den insamlade datan stämmer
Identifiering av saknad data
Beskrivning av data: rapport
Preliminär analys av data
Analys tillgänglig för kommentarer och input från projektpartners
Slutlig analys och sammanställning av enkäten (rapport)
Identifiering av nyckelrekommendationer
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
29
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
4.3 UTFORMNING AV ENKÄTEN
Enkäten utformades så att man skulle kunna kartlägga attityder gentemot hedersrelaterat våld och identifiera
behoven av minoritets-NGO:er för att kunna utveckla kunskap om, attityder gentemot och verktyg att arbeta med
mänskliga rättigheter och hedersrelaterat våld och att kunna utveckla verktyg och utbildningsmaterial. Enkäten är
en utarbetad semistrukturerad enkät med fördefinierade alternativ kombinerat med öppna frågor.
Frågorna fokuserade på attityder, medvetenhet om mänskliga rättigheter och diskrimineringsfrågor samt
infrastruktur som möjliggör kunskapsproduktion och kunskapsöverföring. En sådan infrastruktur omfattar NGO:ns
struktur och resurser, d.v.s. personal, finansiering, nätverk, partnerskap och storlek samt gemenskapens räckvidd
(stödmottagare).
Alla deltagare ställdes identiska frågor. Enkäten har utvecklats genom att följa tre breda teman, var och en
uppdelad i undersektioner:
BAKGRUNDSINFORMATION OM NGO:n
Organisatiorisk struktur, finansiering, stödmottagare, arbete, nätverk och partnerskap
ÅSIKTER OCH ATTITYDER GENTEMOT MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Arbete om frågor rörande mänskliga rättigheter, våld, hedersrelaterat våld, kunskapsproduktion,
reaktioner, typer av våld, gemenskapsreaktioner, barriärer
KAPACITET OCH RESURSER
Utbildning av personal: befintlig, behov, önskemål, undervisning, språk
Policy och riktlinjer
Metoden och användningen av mjukvara visade sig vara utmanande av olika anledningar. De mest uppenbara
begränsningar forskarna hade att göra med var följande:
Brist på tillgänglighet av experter som skulle möta forskare
Brist på kapacitet och tid för deltagarna att engagera sig – upprepad kontakt från forskarnas sida för att
sätta upp nya intervjuer som skulle passa in i åtagandena
Mångfald och geografisk spridning av minoritets-NGO:er
Begränsningar i personalens tid och resurser att slutföra intervjuerna
Brist på kunskap hos deltagarna om lokala befolkningsprofiler
Data på engelska infogades när intervjuerna hade genomförts på det egna språket
4.3.1 Fälttestning och slutförande av enkäten
Testfas
Den ansvarige för arbetsflödet skickade ett utkast till ett frågeformulär till resten av parterna (januari 2015). Alla
partners kom med feedback/kommentarer till formuläret och skickade tillbaka dem inom två arbetsveckor.
Efterjusteringar – slutförande av frågeformuläret
Baserat på parternas kommentarer justerade den ansvarige partnern frågeformuläret för att slutföra det.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
30
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Översättning till medlemsstaternas språk
Parterna översatte frågeformuläret till sitt eget språk.
Förberedelse för online- enkätsystem
Den slutliga versionen av frågeformuläret laddades upp av den ansvariga partnern (projektadmin
/Folkuniversitetet) med hjälp av ett online-enkätverktyg. Respektive länkar skickades till parterna så att de kunde
fortsätta med enkäten.
Genomföra online-enkäten (online-frågeformulär)
Genom att följa metoden som beskrevs ovan fick varje partner uppgiften att säkerställa att 25 minoritetsNGO:er/organisationer deltog i online-enkäten. Efter att ha kontaktat forskaren verifierade denne att varje
deltagare uppfyllde de kriterier som projektteamet satt upp.
Enkäten/frågeformuläret genomfördes samtidigt i de fyra deltagande EU-länderna: Grekland, Portugal, Sverige och
Storbritannien och avsåg 25 deltagare/analysenheter i varje land/fall. Varje enhet är en NGO. Det verkliga antalet
uppladdade frågeformulär är 105 och inte de förväntade 100. Här följer antalet enkäter per land:
Grekland:
Portugal:
Sverige:
28 frågeformulär, inget blankt men vissa frågor saknade svar.
25 frågeformulär, inget blankt men vissa frågor saknade svar.
25 frågeformulär, inget blankt men vissa frågor saknade svar samt att samma formulär uppstår
två gånger.
Storbritannien: 27 frågeformulär, 1 blankt och vissa frågor saknade svar, ett formulär uppstod två gånger.
Frågeformuläret delades ut till de deltagande länderna med hjälp av en online-plattform. Formulären följdes upp
för att tillägga saknad information och djupgående intervjuer bland NGO:erna.
Online-enkäten pågick mellan vecka 5 och 12, den första intervjun genomfördes den 27 januari 2015 och den sista
19 mars 2015.
Bortfallet, det vill säga procentandelen organisationer som inte besvarade en fråga, varierar mellan frågorna. Det
finns områden med otillräcklig information: de svenska svaren om våld mot kvinnor (tvångsäktenskap, kvinnlig
könsstympning, våld i hemmet och sexuella övergrepp) från det civila samhället, politik och samhället i övrigt
saknas helt.
Analys och sammanställning av enkätsvaren
Den här fasen omfattade att checka/logga in data; kontrollera att datan var korrekt; skriva in datan i datorn;
omvandla datan; och utveckla och dokumentera en databasstruktur som integrerade de olika åtgärderna.
Databasen NetiGate användes.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
31
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Den ledande partnern integrerade resultaten från skrivbordsforskningen och enkäten. Analysen utarbetade den här
rapporten med rekommendationer och slutsatser. Dessa rekommendationer och slutsatser presenterades för varje
partner och för en utvald del av målgruppen för feedback och ytterligare input och därefter reviderades rapporten.
Den presenterades sedan på en rad nationella workshoppar där intressenter och experter gav kommentarer och
input. Rapporten reviderades baserat på a) fynd från de nationella workshopparna och b) kommentarer från
intressenter och experter.
En slutlig rapport har utarbetats som innehåller all ovanstående information samt rekommendationer och
slutsatser baserade på enkätens resultat. Den här rapporten kommer att vara en rapport på 106 sidor tillgänglig i
elektroniskt format på engelska. Man bad om feedback från partnerna innan den slutliga versionen redigerades.
Mer exakt innehåller rapporten följande:
I)
Introduktion med forskningsmål;
II)
Ländernas bakgrund;
III)
Metoder (en sektion för stickprov och en för enkätförfarande);
IV)
Forskningsöversikt om våld och heder;
V)
Enkätanalys: rapporter mellan länderna och i viss utsträckning jämförelser mellan länderna;
VI)
Rekommendationer;
VII)
Referenssektion;
VIII)
Bilagor.
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
32
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
FORS
KNIN
GSÖ
VERS
IKT:
VÅL
D
OCH
HEDE
R
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
5. FORSKNINGSÖVERSIKT:
VÅLD OCH HEDER
33
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
5. FORSKNINGSÖVERSIKT: VÅLD OCH HEDER
5.1 VÅLD OCH SÅ KALLAT HEDERSBASERAT VÅLD
“Våld spelar en roll för människor; det fördärvar liv och orsakar misär, smärta och lidande. Det förstör och avslutar
liv, förstör hem och ekonomi och skapar onda cirklar av hämnd och förstörelse. Det genererar ojämlikhet och hotar
demokratiseringen” (WHO 2014).
Det uppskattas att så många som en av tre kvinnor i världen har blivit slagen, våldtagen eller misshandlad på annat
sätt under sin livstid (Watts och Zimmerman 2002; WHO 2013). Och den största källan till sådant (i hemmet, familj,
nära relation) våld kommer enligt många nationella, internationella och transnationella studier (inklusive FN) från
inom familjen. Bland de mest extrema formerna av den här sortens våld och misshandel är det som är känt som
’hedersmord’. ”För att bevara familjens ’heder’ skjuts, stenas, bränns, begravs levande, stryps, kvävs och knivhuggs
flickor och kvinnor till döds skrämmande regelbundet” (UNHCR 2010.)
Enligt FN:s särskilde rapportör om våld: “De flesta av de 5 000 hedersmord som rapporteras i världen varje år
kommer inte på nyheterna, inte heller de andra myriaderna av våldsbrott som kvinnor och flickor utsätts för av
sina makar, fäder, söner, bröder, farbröder, morbröder och andra manliga – och ibland även kvinnliga –
familjemedlemmar” (UNHCR 2010).
FN:s ordförande för mänskliga rättigheter pekar ut problemet som har förvärrats på grund av det faktum att ett
antal länders interna rättsordningar – inklusive diskrimineringslagarna – fortfarande helt eller delvis förskonar
individer som är skyldiga till hedersmord från straff. Förövarna kan även bli beundrade och få speciell status inom
sina gemenskaper.
“Hedersmord är dock inget som enkelt kan avfärdas som någon bisarr och bakåtsträvande vidrighet som händer
någon annanstans,” tillägger hon. ”De är ett extremt symptom på diskriminering mot kvinnor, som – liksom andra
former av våld i hemmet – är en hemsökelse som påverkar varje land.” (UNHCR 2010)
Mäns våld är ett av de största samtida och historiska globala problemen. Det är ett socialt, ekonomiskt, politiskt
och folkhälsomässigt problem (WHO 2014a). Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att globalt våld i grova
drag kostar tio biljoner, det är tio tusen miljarder och 11 % av den globala BNP (WHO 2014). Den årliga kostnaden
av könsbaserat våld mot kvinnor i EU28 uppskattas vara 228 miljarder EUR, 1,8 % av EU:s BNP (Walby och Towers
2015).
5.2 DEFINITION AV VÅLD
Våld mot kvinnor är fysiskt, psykiskt och emotionellt våld som riktas mot kvinnor och flickor (Bennett 1999; Watts
och Zimmermann 2002). Utvecklingen av den här formuleringen av politikområdet erkänner att våld riktat mot en
person formas av social position och könsordning (Koss o.a. 1994; Russo 2006; Russo och Pirlott 2006). Det baseras
på en persons underordnade ekonomiska, sociala, kulturella eller politiska status och tjänar till att bibehålla
ojämlikhet (Watts och Zimmermann 2002). Feministisk forskning har förändrat begreppsmässigheten och
operationalisationen för våld mot kvinnor. Fokus har breddats bortom strategier och förklaringar som fokuserar på
individuella offer, individuella förövares psykologiska eller patologiska egenskaper, och dysfunktionella familjer.
Det omfattar och omformar manligt våld som en form av makt, ojämlikhet och kontroll (Brownmiller 1975; Dobash
och Dobash 1977; Kelly 1988). Kopplingarna mellan våld, makt och ojämlikhet uttrycks dock inte alltid i politik
34
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
(Krizsán o.a. 2007) och det påstås att korsningspunkterna för multipel ojämlikhet ofta förblir osynliga (Nixon och
Humphreys 2010; Hankivsky och Cormier 2011).
Våld mot kvinnor och flickor omfattar: fysiskt och sexuellt våld av och mot både kända och okända personer;
emotionell och sexuell förnedring; våldtäkt och sexuella övergrepp; mord, kvinnomord och självmord. Mer ofta än
sällan omfattar listan av olika typer av våld: våld i hemmet, sexuellt våld inklusive våldtäkt, trakasserier och
stalking, hedersmord, tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, människohandel för syftet sexuell exploatering
och tvångsprostitution. Mäns samtliga våldsbrott måste erkännas – namnges och synliggöras – däribland också
våld mot kvinnor, barn, män (andra män, varandra, de själva), transpersoner, äldre, personer från en etnisk
minoritet, urfolk och deras inbördes förhållanden och våldsbrott som begås i hederns namn. Våld, även
hedersbaserat våld kommer i många former och alla kön (Hearn o.a. 2013: 11).
5.3 HEDER
Vissa former av våld, eller undergrupper av våld, samlas ofta under paraplytermen “skadliga sedvänjor”, ibland
“skadliga traditionella sedvänjor,” och mer specifikt “hedersrelaterat våld”.
Den här rapporten definierar så kallat hedersrelaterat våld som alla former eller beteenden av våld mot kvinnor
och flickor, som motiveras av hederslagar. Det omfattar våld i hemmet, sexuellt våld och hot, tvångsäktenskap,
kvinnlig könsstympning (FGM), hemgiftsmisshandel och mord (hedersmord). Hedersrelaterat våld är huvudsakligen
manligt våld mot kvinnor med målet att kontrollera kvinnans sexualitet och autonomi där kvinnornas faktiska eller
uppfattade beteende som bryter mot traditionella könsroller ses som skambringande eller vanärande för familjens
eller gemenskapens rykte (Siddiqui 2005).
Hedersrelaterat våld motiveras ofta av konservativa tolkningar av religiösa och kulturella värderingssystem som i
första hand söker kontrollera kvinnans beteende och autonomi, men kan också användas för att kontrollera eller
straffa andra former av sexualitet och beteende som ger dåligt rykte där män, pojkar och transpersoner också kan
utsättas för det. Eftersom hedersrelaterat våld vilar på kollektiva begrepp för heder, kan det i vissa patriarkala
samhällen institutionalisera ojämlikhet mellan könen och våld mot kvinnor och flickor, till exempel genom att
acceptera ’heders’mord som förmildrande omständigheter eller motiverade inom straffrättssystemen i länder som
styrs av religion, stammar eller konservativa lagar och praxis. Dessutom är problemet extremt svårt att utrota
eftersom sårbara grupper som kvinnor och barn är åsidosatta och maktlösa och står inför hemligt samförstånd
eller våld från flera förövare i den utvidgade familjen och gemenskapen eller samhället i stort.
Begreppet, termen och konceptet ‘hedersbaserat’ våld är dock omstritt, särskilt som mycket vanärande våldsbrott
definieras från förövaren/förövarnas synpunkt. Å ena sidan hjälper det till att väcka medvetenhet hos
policyskapare och verksamma på fältet att namnge det som en specifik form av våld – till skillnad från våld i
hemmet eller mord – och visar de risker som kvinnor och flickor som lever i specifika sociala sammanhang står
inför, där begreppen skam och heder är extremt starka inom den utvidgade familjen och gemenskapens
medlemmar. Det har lett till resurser för tjänster som räddat liv och har förändrat praxis inom polis och
straffrättssystem.
Å andra sidan kan det dock underminera respons för rutinformerna av sexuellt våld och våld i hemmet inom
minoritetsgemenskaper och etikettera alla former av våld mot kvinnor som hedersvåld (Siddiqui, 2005 och 2008;
Dustin och Phillips 2008). Som sådant tenderar våld mot kvinnor i minoritetsgrupper att bli kulturaliserat, det vill
35
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
säga att deras förklaring och rötter söks i kulturen, en kultur som är annorlunda från majoritetskulturen, snarare
än i den allmänna genusregimen, det vill säga patriarkatet.
Att ta våld mot minoritetsgrupper på allvar kräver att man synliggör alla former av våld och skärningspunkter
mellan ojämlikheterna. Det omfattar att synliggöra former av våld som ibland – problematiskt nog – kallats
kulturaliserade former av våld (Rolandsen Augustin 2011; Strid, Walby och Armstrong 2014). Dock, genom att
positionera vissa former av våld mot kvinnor som kulturella, istället för i det större sammanhanget av jämställdhet
och våld mot kvinnor, riskerar man att ’exotisera’, marginalisera, göra dem till minoriteter och ”andra” våldet
(Siddiqui, 2005 och 2008; Sokoloff och Dupont 2005; Dustin och Phillips 2008; Strid o.a. 2014; Hellgren och Hobson
2008; Lombardo och Rolandsen Augustin 2012). Det blir ett minoritetsproblem och att erkänna speciella etniska
minoritets- eller religiösa grupper kan begränsa den allmänna strävan efter jämlikhet (Skjeie 2006; Squires 2007).
Visserligen har FN:s särskilde rapportör för våld mot kvinnor, Radhika Coomaraswamy, beskrivit hedersmord som
en av många praxis som “består av en form av våld i hemmet men som har undvikit nationell och internationell
granskning för att de ses som kulturella sedvänjor som förtjänar tolerans och respekt” (FN 2002).
Medan kulturell relativism, och allt mer ‘religiös känslighet’ leder till problemet att hedersrelaterat våld ignoreras,
kan kulturella stereotyper i lika stor utsträckning ge näring åt offentliga uppfattningar av multikulturism som ett
misstag. Tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och ‘heders’mord refereras fortfarande i media som ‘kulturella
sedvänjor’, som om dessa återspeglar normala och rekommenderade beteenden i minoritetsgemenskaper. Detta
upprätthåller en bild av etnokulturella minoriteter som i synnerhet är förtryckande mot kvinnor, vilket kräver
snabb assimilering till de mer ’civiliserade’ europeiska eller västerländska normerna, vilket har använts för att
motivera fler immigrationskontroller, särskilt i sammanhang när det gäller att bekämpa terrorism och muslimsk
extremism (Siddiqui, 2005 och 2008; Patel och Siddiqui, 2010). Den här toleranta rasismen diskriminerar inte bara
migrantgrupper utan har även misslyckats att skydda offer eller att främja jämlikhet inom minoritetsgemenskaper
(Siddiqui, 2005 och 2008; jfr. Allen, Swan och Raghavan 2009 för ‘benevolent sexism’).
Det är därför viktigt att ifrågasätta hur man kan synliggöra våld mot kvinnor i minoritetsgrupper medan man
samtidigt försöker hålla det allmänna jämlikhetsprojektet i gång utan att uppmuntra rasism och religiös
diskriminering. Den här rapporten syftar till att ta itu med det här problemet genom att sätta hedersrelaterat våld i
3
ett bredare ramverk av våld mot kvinnor och flickor, intersektionalitet (Crenshaw, 1989) och mänskliga
rättigheter. Dessa ramverk placerar hedersvåld som en form av genusvåld som kvinnor i minoritetsgrupper står
inför och utsätts för flera former av diskriminering, så som sådan baserad på överlappande problem av ras- och
könsojämlikhet, vilket måste tacklas samtidigt för att kunna upprätthålla deras mänskliga rättigheter. Det här
projektet engagerar också minoritetsgemenskaper och ger deras krav och behov en röst för att kunna förvandlas
inifrån genom att utmana kulturella och religiösa värderingar och praxis som motiverar eller begår hedersrelaterat
våld.
3
Den här feministiska sociologiska teorin namngavs först av Kimberlé Crenshaw år 1989, även om begreppet hade myntats
mycket tidigare av svarta feministaktivister och några akademiker. (Hearn (2011) spårar begreppet som det betecknar ännu
längre tillbaka, till amerikanska inbördeskriget.) Teorin föreslår att – och försöker undersöka hur – olika biologiska, sociala och
kulturella kategorier så som kön, ras, klass, anlag, sexuell läggning, religion, kast, art och andra identitetsaxlar interagerar på
multipla och ofta samtidiga nivåer, som bidrar till systematisk orättvisa och social ojämlikhet. Intersektionaliteten anser att de
klassiska begreppen för förtryck inom samhället, så som rasism, sexism, bifobi, homofobi, transfobi och trosbaserad
trångsynthet inte agerar oberoende av varandra. Istället samverkar dessa former av förtryck och skapar ett system för förtryck,
som speglar ”intersektionen” av flera former av diskriminering.
36
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
TE
MA
TIS
K
AN
AL
YS
AV
EN
KÄ
TE
N
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6. TEMATISK ANALYS AV ENKÄTEN
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
37
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6. TEMATISK ANALYS AV ENKÄTEN
Följande kapitel tar upp resultaten från enkäten med 105 NGO:er i Grekland (28), Portugal (25), Sverige (25) och
Storbritannien (27). Det är uppdelat i tre huvudsektioner:
Bakgrundsinformation
Organisatorisk struktur, stödmottagare, arbete, nätverk och partnerskap
Åsikter och attityder
Arbete med frågor om mänskliga rättigheter, våld, hedersrelaterat våld, kunskapsproduktion,
respons, former av våld, samhällets respons, luckor, barriärer
Kapacitet och resurser
Utbildning av personal: befintlig, behov, önskemål, undervisningssätt, språk
Kapitlet rapporterar först om de allmänna sammanlagda resultaten för varje fråga, följt av en analys för varje land.
6.1 DELTAGARNAS/ORGANISATIONERNAS BAKGRUND
Den här sektionen börjar med en översikt av den organisatoriska strukturen, inklusive år för grundande, antal
personal, antal volontärer, finansiering och antal stödmottagare – räckvidd – per organisation (sammanfattat i
tabell 6.1 nedan). Den allmänna, sammanlagda, översikten av det fulla stickprovet följs av en analys uppdelat på
land. Följande sektioner beskriver och jämför organisationens finansiering, inklusive budget, finansieringsnivå och
resursnivå; stödmottagare och räckvidd, inklusive antalet årliga stödmottagare, deras ålder, etnicitet och religion
samt de typer av arbete som NGO:erna utför.
6.1.1 Organisatorisk struktur
De samplade organisationerna är – genomsnittligt och totalt – unga, har personal (med Sverige som undantag) och
finansierade via huvudsakligen lokala regeringsorgan (se tabell 6.2 nedan för summerande grupperingar).
Majoriteten, 58 organisationer, grundades på 2000-talet. 44 organisationer grundades före 2000 och 11 efter
2010. I genomsnitt är de svenska organisationerna nyast/yngst och organisationerna i Storbritannien är äldst. Den
äldsta organisationen är grekisk, the Assyrian Union of Hellas, som grundades 1926. Den yngsta organisationen är
den svenska Kurdiska Föreningen som grundades 2014. Att organisationen är gammal korrelerar inte
nödvändigtvis med storlek. The Assyrian Union of Hellas är relativt liten i det grekiska stickprovet.
Nästan alla organisationer har personal; 10 har det inte. Ytterligare 8 svar saknas, om dessa 8 har personal eller
inte kan man inte fastställa med online-mjukvaran. Majoriteten av de personallösa organisationerna är svenska
och majoriteten av de med fler än 20 personal är grekiska. Det vanligaste antalet personal är mellan 1-5 (39
organisationer). 17 organisationer har fler än 20 personal, majoriteten av dessa är grekiska.
84 organisationer förlitar sig på volontärer. 14 av de portugisiska och 3 av de brittiska organisationerna saknar
volontärer.
De flesta organisationerna har någon form av finansiering (se kapitel 6.2 nedan).
Tabell 6.1: Granskade organisationer: namn, betalad personal, obetalad personal (volontärer), årlig finansiering och räckvidd
(antal stödmottagare)
Land
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grundades år
2006
2008
1993
2007
Bet.personal
1
15
3
-
Obet.personal
1
100
20
150
Finansiering(i euro)
Ja
-
Räckvidd
40
2 500
450
38
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Grekland
Saknas
2008
1954
2004
2000
1998
1947
2005
1997
2008
1978
1991
1998
1997
1997
2007
2000
2010
1926
1989
1996
2002
2004
1988
2004
3
10
5
25
20
6
8
12
22
3
5
31
15
2
180
8
49
430
2
2
206
180
3
3
200
5
15
3
15
9
5
30
28
30
23
3
7
5
25
20
30
1951
12
45
650
2
114 000
350 000
141 500
30 600
2 500
4 000 000
1 350 000
5 300 000
7 965 366
18
50
2 500-4 000
200
500-700
250-300
35
2 426
300
100
3432
70
600
400-500
5 000
200
2 233 091
300
5 500
290 520
60
500
2300
50 000
2
Land
Grundades år
Obet. personal
Finansiering (i euro)
Räckvidd
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Portugal
Saknas
1996
2005
2001
1993
2001
2009
2008
1994
199
1994
2003
1940
2005
2011
2010
2005
2004
1998
2007
1978
1968
2003
1980
2006
1999
0
Bet.
personal
67
1
3
80
6
7
1
11
60
3
1
36
2
3
3
2
35
8
1
25
10
1
4
2
16
0
2
0
0
50
0
3
0
1
10
20
0
0
0
18
0
0
0
6
0
2
5
0
70
0
0
0
724 424
0
0
2 000 000
8000
0
720 000
10 000
10 000
0
10 000
0
0
0
483 588
10
400
10
710
1350
1400
220
98
100
1000
1300
625
1384
500
66
502
500
115 000
1500
153
1500
120
400
420
40
1
Land
Grundades år
Obet. personal
Finansiering (i euro)
Räckvidd
Sverige
2007
Bet.
personal
2
5
531
-
39
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Sverige
Saknas
2013
2013
2013
2013
2013
2008
1985
1988
2007
2002
2001
2000
2011
2014
2010
1974
2010
2010
2011
2010
1999
2000
2007
2009
0
3
0
0
3
3
4
10
Land
Grundades år
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
STORBRITANNIEN
Saknas
2005
2003
2008
1995
1982
1998
2002
1981
1998
1998
1994
1990
1994
1984
2008
2000
2011
2013
2001
1984
1976
1979
1992
1986
1983
0
Bet.
personal
0
4
2
100
11
60
8
22
6
6
8
6
10
7
3
8
5
0
10
5
10
8
12
24
13
2
2
9
3
1
3
0
0
0
0
1
2
0
0
4
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
3
30
65
4
4
4
50
75
5
110
50
100
50
8
2
3
3
50
5
15
5
10
3
3
0
15 941
319
319
478
74 400-85 000
15 941
531
1 807
5 314
319
319
213
531
531
319
213
8
130
30
65
48
48
60
2000
75
120
110
1000
50
30
50
50
30
50
50
100
150
100
50
60
2
Obet. personal
Finansiering (i euro)
Räckvidd
20
18
10
30
9
6
0
3
4
4
6
15
5
0
8
15
6
7
100
24
9
1
30
0
47
2
47 306
121 643
20 274
2 703 184
435 751
1 486 751
182 680
783 923
337 898
337 898
229 771
182 465
489 078
177 059
81 096
15 543
702 828
24 599
367 388
516 703
405 478
97 954
675 796
4
230
2500
4613
4677
500
66
600
40
340
1000
1000
792
200
500-900
80
82
2025
413-476
6085
81
2000
730
4157
4
40
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.1.1.1 Organisatorisk struktur i Grekland
I Grekland grundades hälften av de granskade organisationerna före år 2000 och hälften efter år 2000. Inga
organisationer grundades efter finanskrisen (efter 2010). Alla organisationer har personal och 8 har fler än 20
personal. Det vanligaste antalet personal är 1-5 (17 organisationer). Genomsnittet för antal personal per grekisk
organisation är 44. Högsta antalet personal är 430 och lägsta är 1. Alla organisationer har volontärer, 12
organisationer har fler än 20 volontärer. Genomsnittet för antal volontärer per organisation är 121, det högsta är
1951 och lägsta 1. Personal-/volontärration är 0,36 för de grekiska organisationerna.
I jämförelse är de grekiska organisationerna störst när det gäller antalet betald personal och obetald personal
(volontärer), men de förlitar sig mer på volontärer än organisationerna i Portugal och Storbritannien.
6.1.1.2 Organisatorisk struktur i Portugal
I Portugal grundades fler än hälften (14 av 25) organisationerna före år 2000 och 11 efter år 2000. En av
organisationerna grundades efter finanskrisen.
Alla organisationer har personal och 6 stycken har fler än 20 personal. Det vanligaste antalet personal är 1-5 (13
organisationer). Genomsnittet för antal personal per portugisisk organisation är 16. Högsta antalet är 80 och lägsta
är 1. De flesta organisationer (14 av 25) saknar volontärer. 6 organisationer har 1-5 volontärer och 3 har fler än 20
volontärer. Genomsnittet för antal volontärer per organisation är 7, det högsta är 70 och lägsta är 1.
Personal-/volontärration är 2,3 för de portugisiska organisationerna.
I jämförelse med de tre andra länderna förlitar sig de portugisiska organisationerna mer på betald personal än
volontärer.
6.1.1.3 Organisatorisk struktur i Sverige
I Sverige grundades den största delen organisationer på 2000-talet, 21 av de 25 NGO:erna. De granskade
organisationerna i Sverige är i genomsnitt yngre och har färre personal än organisationerna i de andra tre
länderna.
De flesta organisationerna (13 av 25) har personal och 9 har fler än 20 personal. Det vanligaste antalet personal är
1-5 (12 organisationer). 1 organisation har 11-20 personal. Genomsnittet för antal personal per svensk
organisation är 2. Högsta antalet är 10 och lägsta 0. Alla organisationer har volontärer. 13 organisationer har 1-5
volontärer och 9 har fler än 20 volontärer. Genomsnittet för antal volontärer per organisation är 26, det högsta är
110 och det lägsta 2. Personal-/volontärration är 0,08 för de svenska organisationerna.
I jämförelse med de tre andra länderna är de svenska organisationerna minst när det gäller betald personal och de
förlitar sig mer på volontärer. De svenska organisationerna är yngre än organisationerna i de tre andra länderna.
6.1.1.4 Organisatorisk struktur i Storbritannien
I Storbritannien grundades de flesta organisationerna (16) före år 2000, vilket i jämförelse med de andra tre
länderna gör de brittiska NGO:erna till de äldsta. 7 grundades mellan 2000-2010.
41
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
En organisation grundades efter finanskrisen, 2013. Den här organisationen och en till saknar personal. De flesta
organisationerna, 11 st, har 6-10 personal och 3 organisationer har fler än 20 personal. Genomsnittet för antal
personal per brittisk organisation är 15. Det högsta antalet är 100 och det lägsta är 0. Alla utom 2 organisationer
har volontärer, 5 av dem har fler än 20 volontärer. Det vanligaste antalet volontärer per organisation är 6-10.
Genomsnittet för volontärer per organisation är 15, det högsta är 100 och det lägsta är 0.
Personal-/volontärration är 1 för de brittiska organisationerna.
I jämförelse med de andra tre länderna är organisationerna i Storbritannien äldst och har lika antal betald som
obetald personal.
Tabell 6.2: Organisatorisk struktur (grupperad) av samplade NGO:er i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
(Antal organisationer per land som tillhör varje kategori)
Antal organisationer.
Grundade
20112000-2010
Före 2000
Saknar svar
Antal personal
0
1-5
6-10
11-20
20+
Saknas
Medelvärde för personal
Högst/lägst antal personal
Antal volontärer
0
0-5
6-10
11-20
20+
Saknas
Medelvärde för
volontärer
Högst/lägst antal
volontärer
Grekland
28
Portugal
25
Sverige
25
Storbritannien
27
Totalt
105
0
14
14
-
1
13
11
-
8
13
3
1
2
7
16
2 (tom fråga)
11
47
44
3
0
9
4
4
8
3 (tomma rader)
44
430/1
0
13
4
2
6
16
80/1
8
12
1
0
0
4 (tomma rader)
2
10/0
2
5
11
4
3
2 (tom fråga)
15
100/0
10
39
20
10
17
9
19
0
7
2
5
12
2 (tom)
121
14
6
1
1
3
0
13
2
1
9
7
26
2
6
8
4
5
2 (tom fråga)
15
1951/1
70/0
110/2
100/0
38
13
11
29
4
42
6.1.2 Finansiering
58 av organisationerna har någon form av finansiering. 7 har ingen finansiering. 37 organisationer har inte gett
någon information om finansiering (och det finns ytterligare 3 blanka formulär). Det går inte att veta om detta
betyder noll finansiering eller saknad data. Finansieringssumman varierar från €500 till €3 000 000. Majoriteten av
de finansierade organisationerna, 71 %, i den här enkäten förlitar sig på lokal finansiering, 47 % på finansiering på
nationell nivå och 26 % på finansiering från EU.
42
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Det finns ett större antal finansierade organisationer i Storbritannien (23) och Sverige (17) än i Grekland (10) och
Portugal (8). Samtidigt har de svenska organisationerna den lägsta summan finansiering per organisation (€5 000)
och de grekiska har högst summa per organisation (€690 000). Motsvarande summa för Portugal är €75 000 och
€411 000 för Storbritannien (se tabell 5.3 nedan).
Lokalt regeringsorgan är den största finansiären, den finansierar 55 av organisationerna. 50 organisationer får
finansiering från privata finansiärer. Det nationella regeringsorganet finansierar 46 av organisationerna och 35 av
organisationerna får finansiering från välgörenhet och fonder:
Graf 6.1: Finansieringskällor för minoritets-NGO:er i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
Finansieringsresurs. Kryssa i alla som gäller
1
Regeringsorgan (lokalt)
55 (57 %)
2
Regeringsorgan
(nationellt)
46 (48 %)
3
Välgörenhet/Fond
35 (36 %)
4
Privat
50 (52 %)
6.1.2.1 Finansiering i Grekland
Av de 10 grekiska formulär som besvarar frågan om finansiering får alla någon form av finansiering. Majoriteten (5
organisationer) får finansiering för mer än €250 000/år. Den totala summan av årlig finansiering sträcker sig från
nästan 8 miljoner euro (Programmes of Development, Social Support, och Medical Cooperation (PRAKSIS)) till 0.
Om de 18 saknade svaren skulle tolkas som noll finansiering skulle den årliga genomsnittsfinansieringen vara
närmare €700 000 per grekisk organisation. Sammanfattningsvis är finansieringen ojämnt utspridd bland de
grekiska NGO:erna. De som är finansierade är extremt välfinansierade, men de allra flesta finansieras inte alls.
6.1.2.2 Finansiering i Portugal
Bland de 15 portugisiska formulär som besvarar frågan om finansiering säger 8 att de får finansiering. 7
organisationer saknar finansiering och det saknas 10 svar. Det finns en väsentlig spridning i finansieringens storlek:
4 organisationer får finansiering i området €6 000-20 000 och 4 organisationer får mer än €250 000 i årlig
finansiering.
43
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Den totala årliga finansieringen per organisation sträcker sig från €2 000 000 (Fundacao Bomfim) till 0 och den
årliga genomsnittsfinansieringen bland de 15 organisationer som gav ett svar är €110 508. Om de 10 saknade
svaren skulle tolkas som noll finansiering skulle den årliga genomsnittsfinansieringen vara närmare €75 146 per
portugisisk organisation.
Som i fallet Grekland är finansieringen ojämn: de som får finansiering får mycket och många har ingen finansiering
alls. Portugal visar en mindre spridning än Grekland och medelfinansieringen per organisation är €75 000.
6.1.2.3 Finansiering i Sverige
Bland de 17 svenska formulär som besvarar frågan om finansiering har alla finansiering. Majoriteten har relativt låg
finansiering; 14 av de 17 organisationerna får mindre än € 5000 per år. Ingen organisation har angett noll
finansiering, och om de 8 som saknas betyder noll är omöjligt att veta. 2 organisationer får €6 000-€20 000 och 1
organisation får €50 000-€250 000 i årlig finansiering. Ingen av de svenska organisationerna får mer än €250 000 i
årlig finansiering. Den totala årliga finansieringen per organisation sträcker sig från €212-85 000 (eller från 0 om de
saknade svaren ska vara 0). Medelfinansieringen för alla 25 organisationerna är €5 148 per år.
Det finns en mer jämn spridning av finansieringen i Sverige än i de andra tre länderna: de flesta organisationerna
finansieras men har relativt låg årlig finansiering. Den svenska medelfinansieringen per organisation är lika med 0,7
% av det grekiska medelvärdet per organisation, 1,3 % av det brittiska och 6.9 % av det portugisiska.
6.1.2.4 Finansiering i Storbritannien
Bland de 23 brittiska formulären som besvarar frågan om finansiering har alla finansiering. Det saknas 2 svar och 2
blanka formulär. Majoriteten, 12 organisationer, har finansiering som överskrider €250 000. 7 organisationer får
finansiering i spannet €50 000-€250 000. Inga organisationer svarar noll finansiering, och om de 2 saknade svaren
betyder noll är omöjligt att veta.
Den totala årliga finansieringen per organisation spänner från €15 455-2 700 000 (eller från 0 om de saknade
svaren ska vara 0). Organisationen med lägst årlig finansiering är den organisation som saknar personal
(Straightforward Community). Den genomsnittliga finansieringen för alla 25 organisationer är €410 675 per år.
Finansieringen av de brittiska organisationerna är mer jämnt utspridda än i Grekland, Portugal och Sverige: fler
organisationer i det brittiska stickprovet är finansierade. De är också bättre finansierade än organisationerna i
Portugal och i Sverige.
Tabell 6.3: Finansiering i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien (euro)
Antal organisationer
Finansiering
0
0-5K
6-20K
21- 50K
50-250K
250K+
Grekland
Portugal
Sverige
Storbritannien
Totalt
28
25
25
27
105
1
3
7
12
7
15
7
4
11
22
7
1
4
1
2
5
14
2
1
4
44
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Saknas
Totalt
Genomsnitt
Minst
Mest
18
19 303 965
689 427
0
7 965 366
10
3 966 029
75 146
0
2 000 000
8
12 918
5 148
0
85 057
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
4
10 266 893
410 675
15 544
2 700 000
39
33 549 805
295 099
-
6.1.3 Stödmottagare och räckvidd
Följande sektioner beskriver, jämför och analyser NGO:ernas räckvidd. Med räckvidd menas det antal människor
som använder sig av organisationens tjänster, även kallade stödmottagare eller tjänstanvändare. Varje sektion
presenterar de allmänna fynden (se sammanfattningstabell 6.4) och data uppdelat på land. Analysen ser till det
allmänna antalet stödmottagare, deras ålder, etnicitet och religion. Här har de olika skälen till att välja ut
minoritets-NGO:er i varje land en effekt på resultaten: organisationerna i varje land är inte nödvändigtvis samma
typ av organisation.
Det totala antalet personer som använder tjänster och/eller stöd varje år varierar stort mellan organisationerna;
från 2,2 miljoner (grekisk organisation) till 10 personer (portugisisk). I det grekiska fallet förklaras det relativt stora
antalet stödmottagare med att alla inte är etniska minoriteter. Det finns två anledningar till detta: 1) några av de
deltagande NGO:erna dokumenterar helt enkelt inte data om etnicitet och religion hos sina stödmottagare och 2)
vissa NGO:er arbetar med utåtriktade och officiella kampanjer i skolan; de känner inte till eleverna i skolans
etnicitet. De grekiska och brittiska organisationerna är större – både beträffande antalet personer som använder
tjänsterna och stödet årligen och antalet personal de har anställt – än organisationerna i Portugal och Sverige. Den
största diskrepansen mellan högsta årliga finansiering och lägsta antal stödmottagare som man når ut till finns i
Storbritannien. Motsatsen, låg finansiering och högt antal stödmottagare finns i Grekland. De 2,2 miljoner
stödmottagarna i den grekiska organisationen förvränger resultaten väsentligt och man bör notera att det grekiska
stickprovet omfattar totala antalet stödmottagare, inte endast stödmottagare av etnisk minoritet.
Organisationerna i Sverige är mindre när det gäller stödmottagare (räckvidd) än i de andra länderna och når ut till
totalt 4 002 personer, i genomsnitt 174 personer per organisation. I Portugal når organisationerna ut till 129 318
personer, i genomsnitt 5 388 personer per organisation. Det finns två väldigt stora grekiska och en väldigt stor
portugisisk organisation som förvränger medelvärdet, de når ut till 2,2 miljoner respektive 115 000 personer. Om
det tas bort ur stickprovet når de portugisiska organisationerna ut till 14 318 personer, ett genomsnitt på 623
personer. I Storbritannien är det totala antalet 33 174 personer, ett genomsnitt på 1 442 personer per
organisation. De grekiska organisationerna når ut till 2 602 654 personer totalt, ett genomsnitt på 100 102
personer per organisation. Det här antalet omfattar de två grekiska organisationer som förvränger resultatet
(2 233 091 personer och 290 520 personer). När dessa kontrolleras är den grekiska genomsnittsräckvidden 3 293
personer per organisation.
De största grupperna i stickprovet är afrikaner och araber, och de största trossamfundena är muslimer och kristna.
Tabell 6.4: Sammanfattning av NGO:ernas stödmottagare
Räckvidd
Grekland
Totalt
Totalt
(just)*
Genomsnitt
Genomsnitt(just)*
Största
åldersgrupp
Etnicitet
Religion
Afrikansk
Islam
45
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
2 602 654
79 043
100 102
3 293
25-60
129 318
14 318
5 388
623
0-16
4 002
4 002
174
174
25-60
33 174
33 174
1 442
1 442
25-60
Portugal
Sverige
Storbritann
-ien
Östeuropeisk
Afghansk
Afrikansk
Brasiliansk
Östeuropeisk
Afrikansk
Kurdisk
Arabisk
Pakistansk
Afrikansk
Latinamerikansk
Kristendom
Hinduism
Kristendom
Annat
Islam
Islam
Kristendom
Buddhism
Islam
Kristendom
Annat
Alla
* Just=justerad: organisationer med mycket hög räckviddsnivå, d.v.s fler än 100 000 personer, har tagits bort från
stickprovet.
6.1.3.1 Stödmottagarnas ålder
Majoriteten av stödmottagarna finns i åldersgruppen 25-60: 57 % av alla stödmottagare tillhör den här
åldersgruppen. Den minsta åldersgruppen är 60+, 5 %. Den totala spridningen i de fyra länderna är liknande
spridningarna i Grekland, Sverige och Storbritannien. I Portugal är den största gruppen stödmottagare dock i
åldersgruppen 0-16. I Portugal är det fler personer i gruppen 0-16: Portugals räckvidd är yngre än i de andra tre
länderna. Dock har de två organisationerna listat 500 000 stödmottagare i åldersgrupperna 16-25 och 25-60, men
ingen av de portugisiska organisationerna har listat en total räckvidd över 115 000 (se tabell 5.1). Därför antas de
500 000 vara ett misstag. Med justerad räckvidd är den portugisiska räckvidden den högsta i åldersgruppen 25-60.
Tabell 6.5: Stödmottagarnas ålder i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
(Siffror inom parentes: antal saknade svar/blanka formulär)
Grekland
Åldersgrupper
0-16
Portugal
Sverige
Storbritannien
Totalt
1 380
16 412
110
2 345
20 247
(19)
(14)
(15)
(10)
4
5
16-25
3 645
501 660
1 540
4 627
511 382
(14)
(12)
(2)
(5)
6
7
25-60
5 805
505 849
2 970
33 343
547 967
(10)
(9)
(2)
(4)
8
60+
875
1302
56
1 981
4 214
(19)
(13)
(17)
(8)
Totalt
11 705
1 025 203
4 676
42 296
1 083 810
* Just.=justerad: de två organisationer med mycket hög räckviddsnivå, d.v.s de två portugisiska
åldersgrupperna 16-25 och 25-60, har tagits bort.
Totalt
just.*
% av
totalen*
20 247
24
11 382
14
47 967
57
4 214
5
83 810
100
som svarade 500 000 i
4
Inkluderar en 500 000. Kan inte vara möjligt eftersom den största portugisiska organisationen uppgår till 115 000 personer
En organisation har svarat 20 %
6
Inkluderar en organisation med 500 000. Kan inte vara möjligt eftersom den största portugisiska organisationen uppgår till
115 000 personer
7
En organisation har svarat 70 %
8
En organisation har svarat 10 %
5
46
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.1.3.2 Stödmottagarnas etnicitet och lokal befolkning Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
Den övergripande största gruppen stödmottagare är den afrikanska (30 %) följd av den brasilianska gruppen och
den östeuropeiska (24 %). Det höga antalet brasilianska tjänstanvändare rapporteras av en portugisisk
organisation, så även om det är en stor grupp är den endast relaterad till en de samplade NGO:erna.
Den arabiska gruppen delades upp i tre grupper i enkäten medan “afrikanska” var en grupp. Detta förändrar
resultaten. Om de tre arabiska grupperna skulle slås ihop skulle det vara den största gruppen stödmottagare.
I Grekland är de fem största etniska grupperna bland stödmottagarna:
1. Den afrikanska
2. Den östeuropeiska
3. Den afghanska
4. Den arabiska
5. Den irakisk-arabiska
I Portugal är de fem största etniska grupperna bland stödmottagarna:
1. Den afrikanska
2. Den brasilianska
3. Den östeuropeiska
4. Den bangladeshiska
5. Den kinesiska
Man får vara uppmärksam på dessa resultat, eftersom antalet stödmottagare här, uppdelad efter etnicitet, långt
överstiger resultatet för det totala antalet portugisiska stödmottagare (se tabell 5.1).
I Sverige är de fem största etniska grupperna bland stödmottagarna:
1. Den afrikanska
2. Den kurdiska
3. Den arabiska
4. Den iranska
5. Den irakisk-arabiska
I Storbritannien är de fem största etniska grupperna bland stödmottagarna:
1. Den pakistanska
2. Den afrikanska
3. Den latinamerikanska
4. Den turkiska
5. Den kurdiska.
47
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Tabell 6.6: Stödmottagarnas etnicitet i NGO:erna i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
(Siffror inom parentes: antal saknade svar/blanka formulär: tolkas som 0)
Afrikansk*
Andel
stickprov
30
Östeuropeisk
24
Pakistansk
19
Arabisk
18
Iransk
17
Bangladeshisk
15
Indisk
14
Irakisk-arabisk
13
Kurdisk
0
Kinesisk
10
Srilankesisk
7
Malaysisk
4
Annat*
25
Karibisk
Afghansk
Brasiliansk
Latinamerikansk
Albansk
Assyrisk
av
Grekland
Portugal
Sverige
1494
(17)
1036
(20)
245
(19)
470
(25)
292
(21)
158
(24)
88
(24)
383
(23)
150
(27)
6
(25)
28
(27)
0
326 (+400 000)
(9)
882 (+40 000)
(7)
13
(20)
11
(20)
12
(22)
17 (+15 000)
(19)
22
(20)
0
(22)
0
(24)
60
(17)
0
(24)
0
(23)
870
(9)
10
84
(14)
15
(23)
13
570
(11)
14
535
(14)
0
162
9
0
17
500
(12)
18
632
(12)
40
(23)
0
2
(24)
Storbritannien
Totalt
5455
(11)
763
11
(20)
5754
12
(10)
301
(17)
400
15
(19)
16
428
(9)
926
(13)
29
(23)
2171
(23)
15
(22)
387
19
(19)
18
(24)
466
775
70 000
3856
250
220
9
En organisation har svarat ”ja”, men inte angett någon siffra.
En organisation har svarat ”ja”, men inte angett någon siffra.
11
En organisation har svarat ”ja”, men inte angett någon siffra.
12
En organisation har svarat ”Pakistansk”.
13
En organisation har svarat ”ja”, men inte angett någon siffra.
14
En organisation har svarat ”ja”, men inte angett någon siffra.
15
En organisation har svarat ”ja”, men inte angett någon siffra.
16
En organisation har svarat 90 % och en annan ”ja”, men inte angett någon siffra.
17
En organisation har svarat ”ja”, men inte angett någon siffra.
18
En organisation har svarat ”ja”, men inte angett någon siffra.
19
En organisation har svarat ”ja”, men inte angett någon siffra.
10
48
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Romsk
180
Turkisk
10
Vietnamesisk
Västeuropeisk
260
7
*Afrikansk: Eritreansk/Nigeriansk/Somalisk/Sudansk/Ugandisk
4
2 356
23
730
6.1.3.3 Stödmottagarnas religion Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
Den övergripande största religiösa gruppen bland stödmottagarna är muslimer (31 %) följd av kristna (27 %). Det
finns väsentliga luckor i formulären för stödmottagarnas religion. I allmänhet kan de brittiska organisationerna
identifiera sina stödmottagares religion i större utsträckning än organisationerna i Grekland, Portugal och Sverige.
Tabell 6.8: Religion hos stödmottagarna i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
Islam
Kristendom
Hinduism
Buddhism
Sikhism
Judism
Jainism
Ateister
Annat
Ospecificerat
Agnostiker
Andel av
stickprov
31
27
5
5
Grekland
Portugal
Sverige
Storbritannien
1496
639
10
0
0
0
0
0
212
21
3029
0
0
0
0
0
0
2911
584
0
90
0
0
0
0
9803
7771
399
4
468
1
1
0
14 422
12 033
409
94
468
1
1
0
-
500
2823
18
3 223
18
20
Totalt
7
6.1.4 Typer av arbeten som genomförs av NGO:er i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
‘Utbildning’ är den vanligaste arbetskategorin för organisationerna, 75 % av de granskade NGO:erna är engagerade
i dessa aktiviteter. Det här resultatet understryker vikten av att kunna tillhandahålla material och verktyg av god
kvalitet. 14 % engagerar sig i trosbaserat arbete.
Fastän de flesta intervjuade organisationer i Storbritannien var minoritetsgrupper som arbetade med
minoritetskvinnor som stod inför hedersrelaterat våld, arbetar bara hälften av de granskade organisationerna med
minoritetskvinnogrupper. Om projektet syftar till att inrikta sig på både offer och förövare av hedersrelaterat våld
är detta en störande låg andel.
20
21
En organisation har svarat ”95 % Islam”.
En organisation har svarat ”99 % kristna”.
49
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Graf 6.2: Typer av arbeten som genomförs av NGO:er
1
Boende (skydd/kvinnojour)
28 (27 %)
2
Råd
75 (73 %)
3
Stöd
52 (50 %)
4
Kampanjverksamhet
65 (63 %)
5
Medborgarskap
42 (41 %)
6
Samhällsarbete
54 (52 %)
7
Rådgivning
48 (47 %)
8
Utbildning
77 (75 %)
9
Trosbaserat arbete
14 (14 %)
10
Familjekonflikter
41 (40 %)
11
Hälsa (fysisk och psykisk)
46 (45 %)
12
Hjälplinje
18 (17 %)
13
Stöd rörande boende
34 (33 %)
14
Immigration och asyl
38 (37 %)
15
Socialvård
54 (52 %)
16
Socialarbete
44 (43 %)
17
Kvinnogrupper
50 (49 %)
18
Arbete med barn
48 (47 %)
19
Arbete med unga
49 (48 %)
20
Arbete med äldre
34 (33 %)
6.1.5 Partnerskap
Organisationerna i alla fyra länder engagerar sig aktivt med olika andra typer av organisationer och myndigheter,
även om det finns stor variation. Den stora skillnaden är mellan det höga antalet partnerskap som brittiska
organisationer ingått, och det låga (nästan noll) antalet partnerskap som de svenska organisationerna ingått.
Ett annat fynd är att organisationerna är bättre kopplade till varandra på lokal nivå än nationell nivå, med en 20 %
skillnad i antalet ingångna partnerskap på lokal och nationell nivå. Av de organisationer som har ingått partnerskap
har majoriteten gjort det med lokala NGO:er (87 %). Partnerskap med nationella NGO:er är också vanliga; 64 % av
organisationerna arbetar med NGO:er eller myndigheter på nationell nivå. 63 % är i någon form av partnerskap
med lokala regeringsorgan och 43 % med nationella regeringsorgan. 39 % är i partnerskap med den privata
sektorn.
Graf 6.3: NGO:ernas partnerskap med olika typer av partners
50
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
1
Lokala NGO:er
85 (87 %)
2
Nationella NGO:er
63 (64 %)
3
Lokala regeringsorgan
62 (63 %)
4
Nationella regeringsorgan
42 (43 %)
5
Privat sektor
38 (39 %)
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.1.5.1 Partnerskap med lokala NGO:er
85 av de 105 organisationerna (87 %) har ingått partnerskap med andra lokala NGO:er. Partnerskapen omfattar
arbete med:
Portugal: studentföreningar, jobbcenter, socialförsäkring, livsmedelsbank, kyrkor, humanitära
organisationer, hälsotjänster, kommunalnämnd. De namngivna omfattar: Youth Union of People with
Initiative, the Holy House of Mercy, the Mutual Assistance Groups in Job Search, Cruz Vermelha
Portuguesa; Atlas Cooperativa Cultural; Oikos cooperativa e desenvolvimento, Câmara Municipal de
Braga. Juntas de Freguesia, the Red Cross, Kerigma, SOPRO, Pastoral Universitária de Braga, Grupo de
Leigos de Vicente Maria, Cáritas Portuguesa de Braga, Religiosos Espiritanos de Braga, Grupo Ação SOcial
Cristã, SOPRO och Abel Varzim.
Grekland: flyktingråd, migrantforum. De namngivna omfattar: the Greek Council for Refugees, PRAXIS,
Mosaic-Arc of the World, Vavel, Sunday School for Refugees, Arsis Association, Unity of Filipino Migrants
in Greece och A21.
Sverige: studiecirklar, kvinnoföreningar och flyktingcenter och ungdomsföreningar. De namngivna
omfattar: Association of Women (flera organisationer namnger den), MUCF, SGF Studieförbund, Somali
Compound, Kurdish Compound och ABF.
Storbritannien: kommunnämnder, jobbcenter, universitet, sjukhus, samhällskonstorganisationer, enheter
för flyktinghjälp, nätverk för svarta och etniska minoriteter, flyktingforum och stödnätverk, välgörenhet
för hemlösa, utbildningscenter, rådgivningstjänster, boendeföreningar, forum för våld i hemmet. De
namngivna omfattar: Women’s Aid, Oxfam, Community Art North West, Immigration Aid Unit, the YMCA,
the Greater Manchester BME Network, FGM Greater Manchester Forum and the Citizen Advice Bureau,
Halo, SBME Network, Carers centre, Living History NE, University of 3 Age, Young Asian Voices, AgeUK,
51
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Angelou Centre, Middesbrough BME Network, My Sisters Place, ARCH, Straightforward, Refuge Forum
Open Door, Bangaldeshi Community Centre, Failiage Hub, Hopewood College, Workers Education
Association, Gaddum Counselling Service, Petrus (välgörenhet för hemlösa), Victim Support, WAGH
Housing Association, Women Solidarity Forum, Manchester Women’s Aid, Safety for Sisters, Bangladeshi
Women’s Project, Wai Yin Chinese Society, Carers in Sheffield, Muslim Elders Service, Sheffield Cubed,
Edinburgh Women’s Aid, Sahelya, Street Work, Multi-Borough Family Base, Sikh Sanjog, Imece, Iranian
and Kurdish Women’s Rights Organisation, Asian Women Resource Centre, Refugee Women’s Association,
Migrant Rights Network, Migrant Recourse Centre, Black, Asian and Ethnic Minority Network (BAN),
Wales Migration Partnership, Cardiff and Welsh Women’s Aid, Type Help, New Pathways, Latin American
Women’s Aid, Kurdish and Middle East Women’s Organisation, Daymer Turkish Kurdish Community
Centre, London Violence against Women and Girls Consortium, Wish Centre, SAMS One Voice, Learning
Centre, Saraf Northern Refugee Centre, Migration Yorkshire, Apna Haq, Together Women project,
Pakistani Muslim Centre, Ashiana (Sheffield), Tassid, Rotherham Ethnic Minority Alliance (REMA), Clifton
Partnership, Rotherham Women’s Refuge, Rotherham Women’s Counselling Service, Islington FGM
Forum, Harmful traditional Practices Network, Islington Faith Based Forum, Islington Prevention Network,
Islington BME Forum, Equality and Human Rights Forum in Southwark och Solace Women’s Aid.
6.1.5.2 Partnerskap med nationella NGO:er
Partnerskapen med nationella NGO:er (64 % av organisationerna) inkluderar många olika
partnerskapskonstellationer:
I Portugal: the Portuguese League Against Cancer, Protection Commission, National Commission on
Children and Youth Protection, Food Bank, National Centre Immigrant Support, ACIDI ACM, University of
Coimbra, Alto-commissariado para imigracao, Authority Working Conditions, Associação Portuguesa de
Apoio à Vítima (APAV), Red Cross, CLAII, Comissão para a cidadania e igualdade de Género, Alto
comissariado para as migrações, Centros de Saúde
I Grekland omfattar det nationella samarbetet: the Red Cross, the Greek Council for Refugees, Doctors
Without Borders, Caritas, Doctors of the World.
I Sverige är majoriteten - nästan alla - NGO:er i vårt stickprov i partnerskap med Association of Women.
Andra svenska partnerskap på nationell nivå omfattar Rädda barnen och Tulip.
I Storbritannien finns det utvecklade partnerskap på nationell nivå mellan minoritets-NGO:er och i
synnerhet IMKAAN, Southall Black Sisters and Women’s Aid, men även med Forward, AgeUK, Oxfam, the
Anti-slavery International, Amnesty International, Aylum Aid, Asha Projects, CEDAW working groupButtle
UK, Eaves Housing, Human Trafficking Foundation, LifeStart, the Muslim Women’s Network, NSPCC,
Rights of Women, Refuge, Refuge Online, the Salvation Army, Victim Support, Women for Refugee
Women, Women’s Resource Centre.
6.1.5.3 Partnerskap med lokala regeringsorgan
63 % av organisationerna har ingått partnerskap med ett lokalt regeringsorgan. Det är i första hand med lokala
kommunfullmäktige och det är övervägande i Storbritannien och i Portugal som dessa partnerskap har formats. De
brittiska organisationerna har ingått många fler partnerskap än organisationerna i Grekland, Portugal och Sverige.
Det finns väldigt få partnerskap bland de grekiska organisationerna och de svenska organisationerna har inte ingått
något partnerskap med något lokalt regeringsorgan.
52
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
22
I Grekland: the OAED, Municipality of Athens, Manpower Employment Organization , Youth and Sports
Organization.
I Portugal är det vanligaste lokala regeringsorganets namn “Kommunfullmäktige” (City Council). Andra omfattar
Stadshuset, socialförsäkring, Camara Municipal de Braga, Pastoral Universitária Braga, Câmara Municipal Braga,
Câmara Municipal de Viana do Castelo, Escola Secundária de Santa Maria Maior, Cooperativa de Ensino
Ancorensis,
I Sverige är inga organisationer i partnerskap med ett lokalt regeringsorgan.
I Storbritannien: Kommunfullmäktige (City Councils) så som Manchester City Council, Sunderland City Council,
Middleborough City Council, Salford City Council, Liverpool City Council, Rochdale Council, Greater Manchester
Police, St Mary’s Hospital in Manchester, Local Council (Manchester), Health and Wellbeing Board, polisen, Mayor
of London Police and Crime Commissioner, London Borough of Southwark, London Councils, Safer Islington
Partnership, Hackney Refugee Forum, Islington Refugee Forum, Islington Harmful Practices Forum, Merseyside
police, Liverpool Social Services, bostadsbolag, Multi-agency Risk Assessment Conferences, Rotherham Domestic
Violence Strategic Group, Rotherham Council, Rotherham Local Strategic Partnership
6.1.5.4 Partnerskap med nationella regeringsorgan
Totalt har 43 % av organisationerna ingått partnerskap med ett nationellt regeringsorgan. Majoriteten, nästan alla
av dessa, är brittiska och portugisiska. 2 är svenska och 1 (eller möjligen 0) är grekiskt.
23
I Grekland ; the General Secretariat for Gender Equality.
I Portugal finns partnerskap med Foreign Service and Border Control, ambassader, the Commission for
Gender Equality, the High Commissioner for Migration, Directorate General for Consular Affairs and
Portuguese Communities, Alto Comissariádo para a Imigração e Diálogo Intercultural, Comissão para a
cidadania e igualdade de género, Centro Regional de Segurança Social, Instituto de Emprego e Formação
Profissional
I Sverige; Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor, Sida
I Storbritannien; the Home Office (många organisationer nämner the Home Office), Forced Marriage Unit
Partnership Board (flera nämner Forced Marriage Unit), Foreign and Commonwealth Office, Department
of Education, Scottish Government, FGM Working Group, Welsh Violence against Women and Girls
Advisory Group, Serious Organised Crime Agency och Metropolitans polisgrupper för hedersrelaterat våld.
6.1.5.5 Partnerskap med den privata sektorn
39 % av de granskade NGO:erna, 38 organisationer, har ingått partnerskap med den privata sektorn. Dessa finns
övervägande i Portugal (11 organisationer) och Storbritannien (8 organisationer). Det finns två organisationer i
Grekland och ingen i Sverige som är i partnerskap med privata sektorn.
22
Är detta verkligen ett regeringsorgan? Detta måste besvaras eller tas bort
En organisation nämner INTERNATIONAL ORGANIZATION FOR MIGRATION - AMNESTY INTERNATIONAL, UNICEF, WHO,
Världsbanken men dessa är inte regeringsorgan.
23
53
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
I Grekland samarbetar båda minoritets-NGO:erna, som rapporterade att de var i partnerskap med den
privata sektorn, med the Bodossaki Foundation. De flesta organisationer med partnerskap med privata
sektorn har även utvecklat partnerskap med lokala regeringsorgan.
De portugisiska partnerskapen med privata sektorn omfattar samarbete med olika utbildningstjänster,
livsmedelsbanker, bank- och försäkringsföretag, tandläkare, frisörer, gym och förskolor.
I Storbritannien omfattar partnerskapen universitet (som, bör noteras, kan ses som offentlig sektor i
andra deltagande länder, exempelvis Sverige), advokatfirmor, företag för sociala medier, moskéer, Body
Shop, Lush, Avon och andra mindre företag.
6.1.6 Nätverkssamarbete
Majoriteten av de granskade organisationerna, 79 % eller 56 organisationer, är medlemmar i ett lokalt NGOnätverk. 58 % är medlemmar i ett nationellt NGO-nätverk och 44 % är medlemmar i ett lokalt statligt nätverk. 13 %
är medlemmar i andra nätverk. På samma sätt som med partnerskapen verkar minoritets-NGO:erna från
Storbritannien ha fler utvecklade partnerskap och nätverkssamarbeten.
Graf 6.4: Medlemskap i olika typer av nätverk
1
Medlem i lokalt NGO-nätverk
56 (79 %)
2
Medlem i nationellt NGO-nätverk
41 (58 %)
3
Medlem i lokalt statligt nätverk
31 (44 %)
4
Medlem i annat nätverk
9 (13 %)
I Grekland är endast två organisationer medlemmar i lokala och nationella nätverk. En organisation är
medlem i ett nationellt statligt nätverk (Asylum Campaign).
I Portugal är fyra organisationer medlemmar i ett lokalt eller nationellt nätverk. En är medlem i ett
nationellt statligt nätverk.
I Sverige är två organisationer medlemmar i ett nationellt statligt nätverk; en är medlem i ett lokalt NGOnätverk. Inga är medlemmar i nationella NGO-nätverk.
I Storbritannien är majoriteten av organisationerna medlemmar i flera nätverk; endast tre organisationer
säger att de inte är det. Nästan alla är medlemmar i ett lokalt nätverk, några få är medlemmar i ett
nationellt NGO-nätverk. 6 är medlemmar i ett nationellt statligt nätverk. Två är medlemmar i europeiska
nätverk. De brittiska organisationerna är de som är bäst sammankopplade.
54
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.1.6.1 Nätverkssamarbete med lokala NGO:er
Grekland: ett lokalt nätverk nämns (Diktyo).
Portugal: fyra nätverk nämns (Network to combat domestic violence and human trafficking, Thematic
group dependencies; Thematic group of volunteers; Themed set of quality).
Sverige: en organisation svarar “ja”, men namnger inte nätverket.
Storbritannien: nätverkslistan är lång: Sisters for Safety Network, ASHA (Asylum and Housing Support
Group), Black Women’s Forum, Greater Manchester BME Network, FGM Greater Manchester Forum,
Voluntary and Community Association Sunderland; Black and Ethnic Community Organisations Network
Middlesbrough BME Network, Manchester Refugee Support Network, Refuges in Rochdale, Manchester,
Blackburn and Bury, Women Solidarity Forum, Sentinel Network, Domestic Violence Forum, Sheffield
Cubed, Violence against Women and Girls Partnership, Fife Sexual and Domestic Abuse Partnership, East
Midlothian Partnership, Islington BME Network, Islington Refugee Forum, Forum for Equalities and
Human Rights in Southwark, Haringey Harmful Practices Group, Violence against Women Action Group,
Human Trafficking Leadership Group, London Violence against Women and Girls Consortium, Islington
Refugee Forum, BME Women’s Network, Domestic Abuse Forum, Domestic Abuse Strategic Forum,
Health and Wellbeing Forum, Domestic Violence Provider Group, South Yorkshire Women Against
Violence Network, South Yorkshire Anti-trafficking Network, Liverpool Women’s Strategic Partnership,
Severa, Rotherham Ethnic Minority Alliance, Clifton Partnership, Islington FGM Forum, Harmful
Traditional Practices Network, Islington Faith Based Forum, Islington Prevention Network, Equality and
Human Rights Forum in Southwark, Lambeth Domestic Violence Forum, Stockton BME Network, BECON.
6.1.6.2 Nätverkssamarbete med nationella NGO:er
41 av de granskade organisationerna är medlemmar i nationella NGO-nätverk, men endast 10 % har namngett sina
nätverk. Majoriteten av dessa organisationer är brittiska. NGO-nätverken på nationell nivå inkluderar nätverk som
en nationell skyddsrörelse, föreningar mot våld (både baserade på etnicitet/ras och inte) och organisationer som
specifikt hanterar religiösa frågor (Storbritannien).
I Grekland omfattar medlemsskapet ett nätverk: Orestis.
I Portugal omfattar medlemsskapet the National Network of Shelters, the Union of IPSS, och Moviemento
International da Cruz Vermelha.
I Sverige är ingen av organisationerna medlemmar i lokala NGO-nätverk.
I Storbritannien är organisationerna medlemmar i många NGO-nätverk på nationell nivå, inklusive
exempelvis IMKAAN (många är medlemmar i denna organisation), the Muslim Women's Network,
Solidarity for Sisters, Trafficking Monitoring Group, National Working Group on Faith and Culture, Rights
of Women, Women’s Aid, Scottish Women’s Aid, Women’s Recourse Centre, London Violence against
Women and Girls Consortium, Migrants Rights Network, the Anti-trafficking Monitoring Group, och
Campaign to Reform No Recourse to Public Funds.
6.1.6.3 Nätverkssamarbete med lokala regeringsorgan
44 % av de granskade minoritets-NGO:erna är medlemmar i lokala statliga nätverk. Mönstret är väldigt tydligt här
också: minoritets-NGO:erna i Storbritannien har en mycket bredare räckvidd och sammankoppling än NGO:erna i
55
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Grekland, Portugal och Sverige. De svenska minoritetsorganisationerna namnger inte ett enda statligt nätverk på
lokal nivå som de arbetar med.
Andra nätverk (13 %) omfattade arbetsmarknadsnätverk och nätverk på europeisk nivå, exempelvis the European
Network against Racism (ENAR), Women Against Violence Europe (WAVE). Endast 3 % av respondenterna
specificerade ett nätverk.
6.1.6.4 Nätverkssamarbete med nationella regeringsorgan
De flesta organisationerna är inte medlemmar i något nationellt regeringsorgansnätverk, endast 9 är det:
6 brittiska organisationer är medlemmar i nationella regeringsorgansnätverk, vilka omfattar: FGM
National undergrupp med NHS-nätverk med sjukhus, Home Office Anti-trafficking Stakeholder Group,
National Working Group on Faith and Culture, Scottish Government, Forced Marriage Working Group,
FGM Working Group, Home Office Under-represented Groups Working Group, Content Development
Group –National training framework, Forced Marriage Unit, FGM Working Group, Welsh Violence against
Women and Girls Advisory Group, Met polisgrupper för hedersrelaterat våld.
De portugisiska organisationerna rapporterar inga nätverkssamarbeten med nationella regeringsorgan.
2 svenska organisationer är medlemmar i Forensic Care och SIDA.
1 grekisk organisation är medlem i Asylum Campaign.
56
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.2 ÅSIKTER, ATTITYDER OCH ARBETE OM OCH MED MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Den här sektionen beskriver och jämför kunskapsnivåerna om konventioner för mänskliga rättigheter och
lagstiftning och dess innehåll. De olika uppfattningarna om mänskliga rättigheter kategoriseras och jämförs.
Sektionen analyserar även i vilken utsträckning organisationerna arbetar med mänskliga rättigheter och vilken typ
av arbete och metoder NGO:erna engagerar sig i och drar nytta av.
6.2.1 Kunskap om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter
Medvetenhet om att FN och konventioner för barns och kvinnors rättigheter finns är hög hos de samplade
NGO:erna och de flesta av dem arbetar aktivt med frågor om mänskliga rättigheter. 90 % av organisationerna säger
att de känner till FN och dess konventioner för barns och kvinnors rättigheter, 10 % säger att de inte har kunskap
om konventionen. När det gäller medvetenhet om lagstiftning för mänskliga rättigheter på nationell nivå är
resultatet liknande: 85 % säger att de är medvetna om nationell lagstiftning för mänskliga rättigheter. 15 % av de
granskade organisationerna svarade att de inte var medvetna om lagstiftningen för mänskliga rättigheter i sitt
land. Majoriteten av dessa fanns i Portugal, följt av Grekland, några i Storbritannien och inga i Sverige. Två
organisationer svarade att de hade viss medvetenhet: ”Bara i allmänhet att alla har rätt till liv, rättigheter och
frihet” och ”viss medvetenhet, t.ex. Europakonventionen”. I de återstående 85 organisationerna som rapporterade
att de var medvetna varierar kunskapsnivån väsentligt, från svar som ”Ja, alla har lika rättigheter till hälsa och
utbildning”, till bidragande svar för mänskliga rättigheters juridiska position (många i Storbritannien).
Den allmänna slutsatsen för den här delen av enkäten är att medvetenhetsnivån om att lagstiftningen för
mänskliga rättigheter existerar är hög, likaså är kunskapen om de mänskliga rättigheternas status. Men det bör ske
betydliga förbättringar för kunskapsnivåerna om innehållet i mänskliga rättigheter – och dessa varierar mellan
länderna (se nedan). Majoriteten av de granskade organisationerna kunde inte beskriva lagstiftningen för
mänskliga rättigheter i sina länder, i synnerhet beskrev inte/kunde inte de svenska och de portugisiska
organisationerna beskriva innehållet i lagstiftningen för mänskliga rättigheter. Det finns variationer i kunskap
mellan länderna. Utbildningsmaterialet för att utbilda NGO:erna bör ta dessa resultat i beaktande. FATIMAprojektet har stor potential för inflytande här.
6.2.1.1 Uppfattning om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter i grekiska NGO:er
22 av de 28 grekiska NGO:erna svarar att de är medvetna om vad den grekiska lagstiftningen fastställer rörande
mänskliga rättigheter. De konceptualiserar (övervägande) fyra olika sätt:
1. Mänskliga rättigheter som lagar, ramverk och institutioner skapade genom politiska konventioner
2. Mänskliga rättigheter som universellt medfött hos människan, oavsett lagstiftning eller konventioner
3. Mänskliga rättigheter som en uppsättning oförstörbara värderingar
4. Mänskliga rättigheters etiska och moraliska principer
Den första kategorin organisationer som beskriver mänskliga rättigheter som skapade genom konventioner
tenderar att lista innehållet av stycken och betona individens relation till mänskliga rättigheter:
Grekland under artikel 28 stycke 2 av grundlagen är förpliktigat enligt internationellt avtal om mänskliga rättigheter,
vilket är ett parti (ratificerad genom lag). Dessutom innehåller den grekiska lagstiftningen flertalet lagar rörande
skyddsfrågor för mänskliga rättigheter så som våld i hemmet, jämlikhet i anställningsförhållanden, lagen för
antirasism, etc.
57
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Mänskliga rättigheter uttrycks och garanteras av lagen, i form av avtal, internationell sedvanerätt, allmänna principer
och andra källor för internationell lag. Lagen för mänskliga rättigheter behandlar vidare förpliktelser för regeringen
att agera på särskilda sätt eller att avstå från vissa åtgärder, för att kunna främja och skydda mänskliga rättigheter
och individens/gruppens fundamentala frihet. Eftersom vi har rätt till våra mänskliga rättigheter, bör vi på individnivå
även respektera andras mänskliga rättigheter.
Den andra organisationskategorin beskriver mänskliga rättigheter som universella och medfödda hos människan,
oavsett lagstiftning eller konventioner, och i viss utsträckning som redan existerande och i sin tur, skapar
konventioner:
Mänskliga rättigheter är de grundläggande rättigheter och friheter som tillhör varje människa i världen. Även om
konceptet mänskliga rättigheter har utvecklats under flera århundraden uppnåddes starkt internationellt stöd efter
Förintelsen och andra världskriget. Dessa rättigheter och friheter – baserade på kärnprinciper som värdighet,
jämlikhet och respekt – inspirerade en rad internationella och regionala fördrag för mänskliga rättigheter. De skyddar
vår frihet,deltar effektivt i beslut som tas av offentliga myndigheter och får rättvisa och jämlika tjänster från
offentliga myndigheter.
Mänskliga rättigheter är medfödda rättigheter hos alla människor, oavsett nationalitet, boendeplats, kön, nationellt
eller etniskt ursprung, färg, religion, språk eller någon annan status. Deras ramverk skyddar civila, politiska,
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
För den tredje organisationskategorin är mänskliga rättigheter en uppsättning oförstörbara värderingar, och ibland
sammanlänkade med en specifik uppsättning värderingar som ska skyddas. Dessa värderingar kan vara frihet,
jämlikhet eller mer specifika tillstånd hos specifika personer:
Mänskliga rättigheter är grundläggande rättigheter och friheter som tillhör varje person i världen och omfattar att
respektera människors värdighet. De skyddar erkännandet av värderingar, identitet och förmåga att säkerställa en
adekvat livsstandard.
Mänskliga rättigheter refererar till varje person i världen. Det finns rättigheter och frihet – baserade på principer som
jämlikhet, värdighet och respekt.
Mänskliga rättigheter är grundläggande rättigheter och frihet som alla människor har rätt till oavsett nationalitet,
kön, etniskt ursprung, ras, religion, språk eller annan status. Mänskliga rättigheter omfattar civila och politiska
rättigheter, så som rätten till liv, frihet och yttrandefrihet; och sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter inklusive
rättigheten att delta i kultur, rätten till mat och rätten till att arbeta och få en utbildning.
Den fjärde kategorin definierar mänskliga rättigheter som kollektiva etiska och moraliska principer, som är del av
människan, som människor, och kopplad till individen:
Mänskliga rättigheter är moralprinciper som beskriver vissa normer i mänskligt beteende, och skyddade som juridiska
rättigheter enligt lag. Alla människor har rättigheter i livet, frihet, tala, arbete, utbildning, etc. oavsett nation,
boendeplats, språk, religion, etniskt ursprung eller annan status.
Mänskliga rättigheter är universella och baserade på principen respekt för individen. Deras grundläggande antagande
är att varje person är ett moraliskt och rationellt väsen som förtjänar att behandlas med värdighet. Mänskliga
rättigheter är rättigheter som alla har rätt till – oavsett vilka de är eller var de bor – helt enkelt för att de är vid liv.
6.2.1.2 Uppfattning om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter i portugisiska NGO:er
58
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
15 av de 25 portugisiska NGO:erna säger att de är medvetna om vad den portugisiska lagstiftningen föreskriver
rörande mänskliga rättigheter. De som säger att de inte är medvetna svarar antingen “nej” eller är tveksamma till
innehållet. En organisation “har kunskap om lagen men vet inte hur man ska beskriva vad som föreskrivs” och en
annan säger att de har viss kunskap men vet inte objektivt sett. De portugisiska NGO:erna, till skillnad från de
grekiska, beskriver innehållet i lagstiftningen för mänskliga rättigheter med väldigt få ord. Majoriteten av de
portugisiska organisationerna refererar till mänskliga rättigheter som styrande principer och lagstiftning. De kan
kategoriseras i fyra grupper:
1. Mänskliga rättigheter som styrelseform och lag, vilket garanterar jämlikhet och rätten till jämlik tillgång till något
En uppsättning regler som styr ett land (respekt, liv, socialt skydd, juridiskt skydd...)
Enligt lagen finns en rättighet till frihet, utbildning, hälsa, religionsfrihet, uttryckande
Enligt lagen finns en rättighet till jämlik utbildning, uttryckandefrihet bland annat
Lagstiftningen omfattar åtgärder för olika länder med målet standardisering
Utformade för att skydda alla människors värdighet, de juridiska normer som länderna antagit
2. Mänskliga rättigheter som individuella rättigheter, förvarade i människan:
Alla mänskliga rättigheter så som rätten till liv, utbildning, hälsa och boende
3.Mänskliga rättigheter som berättigande:
Ja, de föreskriver mänskliga rättigheter som berättigade till liv, boende, utbildning, hälsa och frihet
Alla har lika rätt till utbildning
4. Mänskliga rättigheter som värderingar:
Lika möjligheter, icke-diskriminering av ras och nationalitet, jämlikhet, respekt och värdighet
6.2.1.3 Uppfattning om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter i svenska NGO:er
18 av de 25 svenska NGO:erna svarar att de är medvetna om vad svensk lagstiftning föreskriver om mänskliga
rättigheter. 1 organisation säger att den inte är medveten om det. Det saknas 6 svar. Ingen av de svenska
organisationerna har gett några detaljer om vad de tror att lagstiftningen föreskriver.
6.2.1.4 Uppfattning om konventioner och lagstiftning för mänskliga rättigheter i brittiska NGO:er
59
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
De brittiska organisationerna definierar mänskliga rättigheter på övervägande ett och samma sätt: de tenderar att
namnge eller lista olika delar ur lagstiftningen för mänskliga rättigheter och upprepa innehållet. Nedan följer några
exempel på svaren från de brittiska organisationerna:
Europakonventionen, t.ex. ombesörjande av privat- och familjeliv, yttrandefrihet etc. Barnkonventionen – lag i
Storbritannien – rätt till utbildning etc.
The Human Rights Act 1998 (också känd som the Act eller the HRA) trädde i kraft i Storbritannien i oktober 2000. Den
består av en rad sektioner som har effekten att kodifiera skydden i Europakonventionen till brittisk lag. Detta
betyder, bland annat, att individer kan ta fall för mänskliga rättigheter till nationell domstol och behöver inte längre
åka till Strasbourg för att argumentera för sin sak.
Human Rights Act 1998 – jämlik behandling för alla, rättvisa, värdighet, respekt etc., FN-riktlinjer för
Kvinnokonferensen och FN:s deklarationer mot våld mot kvinnor.
Ja, inklusive barnlagen, lagen mot våld i hemmet, lagen om jämställdhet
Lagen om mänskliga rättigheter, Europakonventionen och olika FN-konventioner så som CEDAW (direktören har en
hög nivå av medvetenhet om dessa frågor men det betyder inte att resten av personalen och volontärerna har det)
Ja, inklusive lagen om jämställdhet, CEDAW, barnlagen, etc. Allmän medvetenhet.
Ja i allmänhet – Europakonventionen, CEDAW, Europarådets konvention om människohandel. FN:s särskilde
rapportör om våld mot kvinnor ger rättsverkningar i Storbritannien för vissa grundläggande rättigheter och friheter i
Europakonventionen. De skyddar dig från liv och död och rätten att inte utsättas för tortyr men påverkar även ditt
dagliga liv: vad du kan säga och göra, din tro, dina rättigheter till en rättvis rättegång och andra grundläggande
rättigheter:
Rätt till liv, rätten att inte utsättas för tortyr och inhuman eller förnedrande behandling; rätten till frihet och säkerhet,
förbud mot slaveri och tvångsarbete, rätt till en rättvis rättegång, inget straff utan stöd i lag; respekt för ditt privatoch familjeliv, hem och korrespondens; åsiktsfrihet; tro och religion; yttrandefrihet; mötesfrihet och frihet att bilda
föreningar; rätt att ingå äktenskap och starta en familj; skydd från diskriminering rörande dessa rättigheter och
friheter.
6.2.1.5 Sammanfattande jämförelse av organisationernas förståelse för mänskliga rättigheter
Den största likheten mellan Grekland, Portugal och Storbritannien är att många organisationer definierar
mänskliga rättigheter som lagar, ramverk och institutioner som skapats genom politiska konventioner. Både de
grekiska och portugisiska organisationerna uppfattar även mänskliga rättigheter som något bortom lagstiftning och
regeringsstruktur; de uppfattar även mänskliga rättigheter som en uppsättning oförstörbara värderingar, ibland
universellt medfött hos människan, oavsett lagstiftning eller konventioner. Mänskliga rättigheter i den här
konstruktionen är individualiserade.
6.2.2 Arbete med frågor rörande mänskliga rättigheter
78 % av organisationerna arbetar aktivt med mänskliga rättigheter, 22 % gör det inte. Detta resultat antyder att
projektet kan behöva hitta ytterligare organisationer i de länder där de 22 % finns, eller så måste
utbildningsmaterialet utvecklas på en väldigt grundläggande nivå. De 22 % finns övervägande i Portugal och
Grekland.
60
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Lärorika aktiviteter och att ge information är de två vanligaste formerna av arbete som organisationerna utför. 77
% respektive 76 % av NGO:erna engagerar sig i dessa former av arbete. Medvetandegörande och anordnande av
seminarier är också väldigt vanligt, 66 % av NGO:erna engagerar sig i medvetandegörande och anordnar
seminarier. Vi vet inte vilken typ av medvetandegörande aktiviteter de engagerar sig i, men vi vet att 57 % av
NGO:erna erbjuder någon slags hjälp med immigrationsfrågor. 62 % arbetar direkt med hjälp och stöd för offer och
51 % arbetar med stöd för offer.
Graf 6.5: Arbete med frågor rörande mänskliga rättigheter
1
Medvetandegörande
aktiviteter
57 (66 %)
2
Seminarier
57 (66 %)
3
Lärorika aktiviteter
66 (77 %)
4
Givande av information 65 (76 %)
5
Hjälp och stöd för offer
53 (62 %)
6
Stöd för offer
44 (51 %)
7
Stöd med civil/kriminell
33 (38 %)
åtgärd
8
Hjälp med immigration
Andra frågor
49 (57 %)
6.3 VÅLD MOT KVINNOR OCH FLICKOR I GEMENSKAPERNA
Följande sektioner beskriver den allmänna uppfattningen om våld mot kvinnor i gemenskaperna och definitioner
av hedersrelaterat våld. De kategoriserar de olika definitionerna och uppfattningarna om hedersrelaterat våld och
analyserar det genomförda arbetet och de metoder som används i samhället och på politisk nivå för att ta itu med
olika former av våld, i synnerhet kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och våld i hemmet. De identifierar
luckorna och barriärerna som finns när det gäller att arbeta mot utrotning av dessa former av övergrepp.
6.3.1 Attityder gentemot samt definitioner av hedersrelaterat våld
Definitionerna av hedersrelaterat våld varierar mer mellan organisationerna än mellan länderna. Den stora
majoriteten av organisationerna relaterar hedersrelaterat våld till familjen, gemenskapen eller brott (antingen som
brott i sig själv eller som ett brott begått mot mänskliga rättigheter) (se figur 6.3 nedan). De flesta organisationer i
enkäten, 62 % av dem, har inte besvarat den här frågan.
Figur 6.1: Ordmoln: definitioner av hedersrelaterat våld
61
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Det finns inga landsspecifika uppfattningar, med undantag för de brittiska organisationerna, vilka tenderar att
betona att hedersrelaterat våld är ett brott i större utsträckning än organisationerna i de andra tre länderna. Brott
nämns 17 gånger; 10 gånger av brittiska NGO:er, 4 gånger av portugisiska NGO:er och 3 gånger av grekiska NGO:er.
De brittiska NGO:erna är också mindre benägna att rama in hedersrelaterat våld som baserat på religion. Helt
tvärtemot; de tre gångerna brittiska NGO:er nämner religion gör de det för att betona att ingen religion tolererar
hedersrelaterat våld. En vidare jämförande observation är att ingen av de svenska organisationerna har definierat
hedersrelaterat våld.
De allmänna uppfattningarna, eller ramarna, och attityder gentemot hedersrelaterat våld bland de granskade
organisationerna kan grupperas in i 7 kategorier:
1. Hedersrelaterat våld som kulturspecifikt, ibland kopplat till religion, tradition och normer;
2. Hedersrelaterat våld som en form av diskriminering av eller övergrepp på mänskliga rättigheter;
3. Hedersrelaterat våld som brott;
4. Hedersrelaterat våld som en könsbaserad fråga, en jämlikhetsfråga eller som en konsekvens av patriarkat;
5. Hedersrelaterat våld som en form av våld i hemmet eller andra typer av våld;
6. Hedersrelaterat våld som distansierat sig från religion, etnicitet, kultur;
7. Organisationer som är obekanta med hedersrelaterat våld.
Nedan följer exempel på citat från organisationerna för var och en av de 7 kategorierna.
6.3.1.1 Hedersrelaterat våld som ett kulturspecifikt fenomen (ibland ett kulturspecifikt brott)
Hedersrelaterat våld är väldigt vanligt i länder som praktiserar islam samt Afrika. Offren är oftast kvinnor.
HRV är våld mot kvinnor i relation till deras familjeförväntningar och normer, sociala och religiösa.
62
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Det beror på kulturen
Alla typer av våld som påverkar vad jag tror på har att göra med värderingar, sedvänjor, traditioner och rättigheter.
Jag skulle definiera det som vilka övergrepp som helst som utförs för att skydda familjens heder, av en eller flera
medlemmar i familjen eller gemenskapen
Hedersrelaterat våld är ett våldsamt brott som begås för att skydda familjens eller gemenskapens heder, på grund av
förövarens åsikt att offret har brutit mot principerna i en gemenskap eller religion, vanligtvis av anledningar som att
inte vilja ingå ett arrangerat äktenskap, att vara i ett förhållande som inte godkänns av familjen eller att vara ett offer
för våldtäkt.
HRV bringar skam över familjen. Skamrelaterat.
HRV är alla sorters våld mot kvinnor i hederns namn – som använder heder som anledning.
HRV är en samling av praktiker som används för att kontrollera familjemedlemmarnas och andra sociala gruppers
beteende, för att skydda uppfattade kulturella eller religiösa trosbekännelser.
HRV är ett brott som begås mot personen för att skydda familjens, gemenskapens eller religionens heder.
I allmänhet fysiskt våld som vållas en individ av förövare som anser att offret har bringat skam över familjen, klanen
eller gemenskapen genom att uppföra sig på ett sätt som uppfattas som omoraliskt eller oacceptabelt på grund av
religiösa och kulturella normer/standarder.
HRV är kulturella normer i vissa gemenskaper.
Ett hedersmord är en hämndåtgärd mot en medlem i en familj av andra medlemmar, på grund av förövaren anser att
offret har bringat skam eller vanära över familjen, eller har brutit mot principerna i en gemenskap eller religion,
vanligtvis av anledningar som att inte vilja ingå ett arrangerat äktenskap, att vara i ett förhållande som inte godkänns
av familjen, att bli offer för en våldtäkt eller att klä sig på sätt som anses opassande.
6.3.1.2 Hedersrelaterat våld som en form av diskriminering eller brott mot mänskliga rättigheter
Det är ett brott mot mänskliga rättigheter.
Diskriminering på alla nivåer; våld mot andra, brott mot grundläggande rättigheter
En form av diskriminering
HRV är brott mot en människas rätt till heder och värdighet
Min organisation definierar hedersrelaterat våld som alla typer av våld som går emot mänsklig värdighet.
HRV är alla former av övergrepp som begås eller rättfärdigas i hederns namn. Det är ett brott mot mänskliga
rättigheter och en form av könsbaserat våld. Det är ett sätt att kontrollera och begränsa frihet; det är inte en religiös
fråga.
Alla brott som kränker mänskliga rättigheter, alla typer av handlingar som utförs på någon annan där det inte finns
någon respekt för deras tro, religion och kultur
63
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.3.1.3 Hedersrelaterat våld som ett brott
Hedersrelaterat våld är ett våldsamt brott som begås på grund av förövarens åsikt att offret har brutit mot familjens
principer.
Hedersbaserat våld är ett våldsamt brott eller incident som kan ha begåtts för att skydda eller försvara familjens eller
gemenskapens heder. Exempelvis kan hedersbaserat våld begås mot en kvinna som vill bryta sig ur ett
tvångsäktenskap.
Jag definierar det som ett brott.
HRV är ett våldsamt brott eller en incident som kan ha begåtts för att skydda eller försvara familjens eller
gemenskapens heder.
Hedersbaserat våld är ett våldsamt brott som begås för att skydda familjens eller gemenskapens heder.
Hedersrelaterat våld definierar en vanärad familjs brott.
HRV är ett brott eller incident för att skydda familjens/gemenskapens heder (polisdefinition)
Hedersbaserat våld uppmuntrar våld mot familjemedlemmar som anses ha vanärat sin familj. Det är ett brott som
begås för att skydda eller försvara hedern.
Brott som är relaterade till personlig värdighet, yrkesmässig och social, våld mot grundläggande rättigheter, en
persons värdighet och värderingar, skador, emotionellt och fysiskt våld, inkräktande på privatliv, åsidosättande av
varje individs väsen, alla sorters våld mot en individs fysiska, psykiska, emotionella och andliga välbefinnande,
respektlöshet mot varandra på olika nivåer
Hedersvåld är när en person, vanligtvis en man, begår ett brott eftersom han anser att han förolämpats
6.3.1.4 Hedersrelaterat våld som en könsrelaterad fråga, eller relaterat till jämlikhet mellan könen
Alla åtgärder som vidtas för att hindra en kvinna/flicka/person från att leva sitt liv som de vill, där åtgärden är
våldsam
HRV är brist på respekt, speciellt för kvinnor. Kvinnor har inga rättigheter eller friheter. Kvinnor behandlas som
underlägsna och dominerade och kontrollerade av män. Omfattar övergrepp som tvångsäktenskap, våld i hemmet
etc.
När en man som anser att han definierar hederskodexen och tillämpar den som det passar honom, ofta genom att
döda en kvinna – kränkare.
Brist på respekt för och utövande av makt på kvinnor och barn
HRV är alla former av övergrepp som begås eller rättfärdigas i hederns namn. Det är ett brott mot mänskliga
rättigheter och en form av könsbaserat våld. Det är ett sätt att kontrollera och begränsa friheten
Det är våld i hederns namn, ägandeskap av kvinnor och barn
Enligt nyare FN-rapporter och ECRI mördas 5 000 kvinnor varje år på grund av “heder”, även om NGO:er världen över
tror att morden överstiger 20 000 varje år eftersom många av dem presenteras som självmord och inte mord.
64
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.3.1.5 Hedersrelaterat våld som en form av våld i hemmet eller andra typer av våld
Alla typer av våld mot någon annan (rasism, diskriminering, intolerans, respektlöshet...)
HRV är en form av våld i hemmet i regeringens definition. Våld i hemmet där det finns en hederslag och en kränkning
av denna lag. Det finns tvång och hemliga överenskommelser från gemenskapen som definierar heder.
HRV är svaret på brott mot hederslagen. Placerat i ett holistiskt ramverk – del av våld i hemmet.
HRV är kopplat till definitionen av våld i hemmet. Det handlar om skam – man vidtar extrema åtgärder för att
kontrollera kvinnor för att undvika skam.
Jag skulle definiera det som våld
6.3.1.6 Hedersrelaterat våld distansierat från religion, etnicitet, kultur
En ytterligare kategori av uppfattning är en där NGO:erna tar avstånd från och aktivt tar ställning mot åsikten att
hedersrelaterat våld är religions- eller kulturspecifikt:
Våld av alla anledningar verkar bringa vanära eller skam över familj eller gemenskap. Inte baserat på någon
gemenskap eller religiösa värderingar – moraliskt fel
HRV är alla former av övergrepp som begås eller rättfärdigas i hederns namn. Det är ett brott mot mänskliga
rättigheter och en form av könsbaserat våld. Det är ett sätt att kontrollera och begränsa frihet, det är ingen religiös
fråga.
Det är ofta kopplat till familjemedlemmar som felaktigt anser att någon bringat skam över familjen/gemenskapen
genom att göra något som inte är i enlighet med den traditionella tron.
6.3.1.7 Organisationer som är obekanta med hedersrelaterat våld
Sju organisationer, som alla är grekiska, vet inte vad hedersrelaterat våld är, eller så har de inte arbetat med
frågan. Exempel inkluderar:
Vi har ingen definition – vi har inte arbetat med den frågan
Tyvärr är vi inte bekanta med det här ämnet
Vi är inte bekanta med det här ämnet. Dock anser vi att hedersvåld är våld som sker på grund av förövarens åsikt att
offret har bringat skam eller vanära över familjen.
Jag är inte bekant med ämnet
6.3.2 Typer av övergrepp och våld som organisationerna hanterar
83 % (78) av organisationerna anser att det finns våld i gemenskaperna där organisationen är aktiv. Det är ganska
överraskande att 17 % anser att att det inte finns våld mot kvinnor och flickor i gemenskaperna där de arbetar. 11
organisationer har inte besvarat den här frågan.
65
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Bland organisationerna som hanterar våld mot kvinnor och flickor är våld i hemmet den vanligaste formen av våld
som hanteras. 87 % av de granskade organisationerna hanterar våld i hemmet. Den andra vanligaste formen av
våld är övergrepp mot barn, som 67 % av organisationerna hanterar. Av de givna alternativen är de minst vanliga
formerna av våld eder (10 %) och hemgiftsrelaterade övergrepp/brudpris (14 %). Tvångsäktenskap, som tas upp av
41 % av organisationerna, ses ibland som en form av våld i hemmet, och resultatet bör tolkas med viss försiktighet
eftersom vi inte vet hur organisationerna definierar de olika formerna av våld.
Annat (7 % av organisationerna besvarade den här frågan) kan grupperas i: våldtäkt, arbete, äktenskap,
människohandel, grooming, sexmobbning på nätet, stämpla flickor/barn som häxor och slavarbete i hemmet. Tre
organisationer tillade våldtäkt som deras område, men det bör noteras att det var avsett att inkludera våldtäkt i
sexuella övergrepp. Gruppvåldtäkt tillades som en specifik fråga utöver sexuella övergrepp/våld. Två
organisationer listade utnyttjande av arbetskraft som del av en form av våld som de arbetar med.
Mänskliga rättigheter nämndes av en organisation. Två organisationer arbetar med frågor som bigami och
skenäktenskap, en lite mer försiktig formulering än tvångsäktenskap. Endast två organisationer tillade
människohandel utöver arbete med immigrationsrelaterat våld.
Graf 6.6: Typer av hot och våld som tas upp (flera alternativ möjliga)
1
Övergrepp mot barn
58 (67 %)
2
Barnvistelse/kontakt/bortrövande
22 (26 %)
3
Våld i hemmet
75 (87 %)
4
Hemgiftsrelaterade övergrepp/ brudpris
12 (14 %)
5
För tidigt äktenskap
36 (42 %)
6
Familjens/gemenskapens normer om
55 (64 %)
kontrollbehov av flickor/unga kvinnor
7
Kvinnlig könsstympning/skärande
22 (26 %)
8
Tvångsäktenskap/bortrövande
35 (41 %)
9
Hedersbrott
36 (42 %)
10
Eder (afrikanskt)
9 (10 %)
11
Sexuella övergrepp (familjen)
44 (51 %)
12
Sexuella övergrepp (inte familjen)
40 (47 %)
13
Stalking
36 (42 %)
14
Annat (vänligen specificera)
14 (16 %)
66
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.3.3 Arbete med hedersrelaterat våld
56 % av organisationerna arbetar aktivt med sina stödmottagare med frågor om hedersrelaterat våld.
Förebyggande arbete och medvetandegörande inom gemenskaperna är de vanligaste typerna av arbete. Av de 56
% som arbetar aktivt med hedersrelaterat våld arbetar 93 % med förebyggande och medvetandegörande. 77 % av
organisationerna arbetar aktivt med tjänster och stöd för offer/potentiella offer. Det förebyggande arbetet är
övervägande informellt, med gruppaktiviteter och samtal (93 %). 61 % arbetar formellt med förebyggande.
Exempel av den här typen omfattar seminarier, presentationer och informationsmaterial och
gemenskapsevenemang.
Tabell 6.9: Mönster för NGO:ernas arbete med hedersrelaterat våld
Arbetar aktivt med
HRV
Ja
56 %
Nej
44 %
Tjänster och stöd
77 %
Medvetandegörande
93 %
Informellt
93 %
Formellt
61 %
Graf 6.7: Formellt arbete med att förebygga hedersrelaterat våld som utförs av NGO:erna i Grekland, Portugal, Sverige och
Storbritannien
1
Konst och drama
28 (42 %)
2
Partnerskap med gemenskap/religiösa ledare
24 (36 %)
3
Gemenskapsevenemang
45 (67 %)
4
Gemenskapsradio
24 (36 %)
5
Informationsmaterial-posters, broschyrer
44 (66 %)
6
Presentationer
46 (69 %)
7
Seminarier
47 (70 %)
8
Annat? Vänligen specificera
16 (24 %)
67
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Andra former av arbete med att förebygga hedersrelaterat våld omfattar (besvarat av 14 organisationer (8 %)):
Utbildning (3 organisationer)
Skolor (2 organisationer)
Workshoppar (2 organisationer)
Kampanjer
Rådgivning
Hänskjutande till de behöriga myndigheterna inom regering eller stödnivå/lokalt stöd och vägledning
Konstellationer
Grupparbete
Musik
Gemenskapstidning
6.3.4 Reaktioner på våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld
Det finns en lång rad olika reaktioner på hedersrelaterat våld. Följande tabeller visar reaktionerna på
tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella övergrepp från tre uppsättningar aktörer: a)
civila samhället/NGO:er/gräsrotsnivå; b) samhället i övrigt och c) regeringen/parlamentet i Grekland, Portugal,
Sverige och Storbritannien. Reaktionerna har summerats och samma svar har inte upprepats.
6.3.4.1 Det civila samhällets reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet
och sexuella övergrepp i Grekland
Stöd för offer är de vanligaste reaktionerna från det civila samhället i Grekland när det gäller de fyra formerna av
våld mot kvinnor. Stöd för offer omfattar både psykosocialt och juridiskt stöd. Det saknas en civil samhällelig röst i
både tvångsäktenskap och sexuella övergrepp/våldtäkt. Det vill säga: de kvinnor som påverkas mest av dessa
former av våld hörs inte – har ingen röst – av offentliga myndigheter. De tillfrågas inte.
Tabell 6.10: Det grekiska civila samhällets reaktioner på våld mot kvinnor
Siffror inom parentes = antalet NGO:er som ger detta svar
68
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Tvångsäktenskap
FGM
Våld i hemmet
Stöd (3)
Stöd för offer (3)
Psykosocialt och juridiskt
stöd (12)
Sexuella övergrepp och
våldtäkt
Psykosocialt och juridiskt stöd
(9)
Psykosocialt och juridiskt stöd
(3)
Psykosocialt och juridiskt stöd
(2)
Medvetandegörande
aktiviteter (4)
Medvetandegörande
aktiviteter (9)
Stöd för offer (1)
Medvetandegörande inom
lokala gemenskaper (1)
Stöd för offer (6) och
familjer (1)
Rådgivning (3)
Primärt förebyggande (2)
Stöd för offer (9) och familjer
(1)
Rådgivning (2)
Primärt förebyggande (2)
Utbildning av
branschsakkunniga(1)
Kampanjer (1)
Utbildning av
branschsakkunniga (1)
Otillräcklig rådgivning och
vägledning (1)
Röst: NGO:erna saknar tillgång
till myndigheterna (1)
Medvetandegörande (1)
Röst: NGO:erna saknar tillgång
till myndigheterna (1)
Otillräcklig rådgivning och
vägledning (1)
Otillräcklig rådgivning och
vägledning (1)
6.3.4.2 Det civila samhällets reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet
och sexuella övergrepp i Portugal
Det civila samhällets reaktioner på våld i Portugal, för alla former, är stöd för offer, medvetandegörande
kampanjer och hänskjutande/rapportering till åklagarmyndigheten.
Tabell 6.11: Det portugisiska civila samhällets reaktioner på våld mot kvinnor
Siffror inom parentes = antalet NGO:er
CJS= criminal justice system(straffrättsligt system)
Tvångsäktenskap
Stöd för offer (7),
juridiskt (2)
Medvetandegörande
(8)
Utbildning i offrens
försvar (2)
Utbildning om regler
och plikter (1)
FGM
Medvetandegörande
kampanjer (11) för
förövare (1)
Stöd för offer (8)
Våld i hemmet
Medvetandegörande (6)
kampanjer (1)
Sexuella övergrepp
Hänskjutning (8) och rapportera
till allmänt åtal (8)
Medvetenhet (6)
Utbildning (3)
Hänskjutande, vidarebefordra,
rapportera till CJS (5) och
offentliga myndigheter (3)
Konsultering (6)
Skydd av offer (2)
Juridiskt stöd (4)
Information och utbildning
för tekniker (1)
Utbildning och dela
erfarenheter(2)
Behandling (1)
Familjemedling (1)
Flerdimensionella insatser med
offer och förövare (1)
Stöd för offer (emotionellt stöd,
medicinskt, säkerhetsplanering,
hjälpgrupper) (4)
Försvar och skydd för offer (2)
Rådgivning (5)
Behandling (1)
Stödrespons (1)
6.3.4.3 Det civila samhällets reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet
och sexuella övergrepp i Sverige
69
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
De svenska enkäterna för den här frågan var blanka, förutom en som angav ”gud”. Detta svar har tolkats som ett
misstag. Resultatet är förmodligen på grund av faktumet att den svenska samplingen av organisationer medvetet
inriktade sig på mindre minoritets-NGO:er som nödvändigtvis inte var aktiva i området våld mot kvinnor, och där
kunskap och kompetens behöver skapas.
Slutsatsen från de svenska svaren är att FATIMA-projektet har en lucka att fylla, både rörande kunskapsproduktion
och kunskapsöverföring. Utbildning och medvetandegörande är mycket viktigt.
Tabell 6.12 Det svenska civila samhällets reaktioner på våld mot kvinnor
Tvångsäktenskap
-
Kvinnlig könsstympning
-
Våld i hemmet
-
Sexuella övergrepp
-
6.3.4.4 Det civila samhällets reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet
och sexuella övergrepp i Storbritannien
Det finns en lång rad svar i Storbritannien, flest sett till länderna, som sträcker sig från medvetandegörande
aktiviteter till vägvisare, utbildning av poliser och att lokalisera kulturellt känsliga läkare. Medvetandegörande
kampanjer (posters, banderoller, mediakampanjer, gemenskapsradio) och nätverk är de vanligaste svaren. Det
saknas kunskap om hur man kan stötta kvinnor från BME-gemenskaper. De brittiska svaren sticker ut genom att
vara mer varierade och flera i antal. Detta är en del av reflektionerna hos de samplade organisationerna: de
brittiska NGO:erna är alla minoritets-etniska organisationer som är aktiva på området hedersrelaterat våld.
Tabell 6.13: Det brittiska civila samhällets reaktioner på våld mot kvinnor
Siffror inom parentes = antalet NGO:er som ger detta svar BME=black and minority ethnic (mörkhyade och etniska minoriteter)
Tvångsäktenskap
Medvetandegörande
kampanjer (4)
(gemenskapsradio, posters,
banderoller, sociala medier)
och seminarier (2) och
presentationer (1) av BMENGO:er
Stöd för offer (6)
Tillhandahållande av tjänster
för offer (5)
Stöd för offer (egenmakt) (5)
Vägledning för offer (1)
Utbildning för myndigheter i
frontlinjen (1)
24
Kvinnlig könsstympning
Medvetandegörande (5)
(posters/banderoller &
sociala medier och
mediakampanjer med hög
profil) (3)
Våld i hemmet
Medvetandegörande
(mediakampanj) inom
lokala gemenskaper (4)
Sexuella övergrepp
Medvetandegörande (t.ex
mediakampanjer) (1) inom
lokala gemenskaper (2)
Stöd (juridiskt och
emotionellt) och råd till
offren (7)
Stöd (2)
Logi för flyktingar/tjänster
(4)
Stöd för offer (5)
Stöd/råd/vägledning för
offer (5)
Förebyggande (nätverk) (1)
Utbildning (seminarier,
diskussioner, filmer) (2)
Brist på kunskap om lagen
eftersom det påverkar
BME-kvinnor, mainstreamNGO:er förstår inte ras- och
Stöd (juridiskt, socialt,
psykosocialt) (5) och
rådgivning för offer (2)
24
Kritiska röster: ”Många NGO:er ger respons på FGM eftersom det är väldigt aktuellt. Men finansiering och resurser saknas.
Hög profil för tillfället – vissa NGO:er ansluter sig till ‘tåget’ på grund av tillgänglig finansiering.”
70
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
könskorsning (1)
“Mainstream”tillhandahållare ignorerar
BME-frågor (1)
BME-flyktingar (2) och tillfällig
logi (1)
Gemenskapschampions som
stöttar kvinnor (1)
Rapportcenter för
tvångsäktenskap och nätverk
för aktionsgrupper för
tvångsäktenskap (1)
Vägvisare (1)
Seminarier och
presentationer av
specialist- BME och
“mainstream”kvinnogrupper (1)
Vägvisare till relevanta
myndigheter, seminarier,
hjälpa kvinnor att gå till
seminarierna (1)
Röst: Institutionaliserade
konsulteringar och lobbying
“Mainstream” och
specialiserade NGO:er (!)
Rådgivning för offer (1)
Forskning, rapporter,
enkäter, formulär etc. (1)
Vägledning för offer (1)
Utbildning av polis (1)
Utbildning av myndigheter i
frontlinjen (1)
Ge kvinnor utrymme att
tala om sina erfarenheter
Medvetandegörande (4)
(konferens om
kriminalisering, rollspel,
låtsasrättegångar) (1)
Seminarier (1)
Seminarier/presentationer av
specialist-BME (1)
och “mainstream”kvinnogrupper (1)
Vägvisare (1)
Lokalisera kulturellt känsliga
läkare (1)
Råd (1)
Lobbyverksamhet med
regeringen (1)
Ärendehantering (1)
Rådgivning (1)
6.3.4.5 Samhället i övrigts reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och
sexuella övergrepp i Grekland
De två största reaktionerna från samhället i övrigt i Grekland på våld mot kvinnor är tystnad eller ogillande. Medan
tystnad kan uppfattas som en passiv form av acceptans kan andra reaktioner så som samverkan med förövare,
brist på fördömande och döljande av incidenter uppfattas som aktiv acceptans. Det är en utmaning för FATIMAprojektet att involvera samhället i övrigt.
Tabell 6.14: Samhället i övrigts reaktioner på våld mot kvinnor i Grekland
Siffror inom parentes = antalet NGO:er som gett detta svar. Ingen siffra = 1
Tvångsäktenskap
Ogillande
Kvinnlig könsstympning
Ogillande
Våld i hemmet
Tystnad (9)
Ignorerande (2)
Samverkan med förövare
Döljande av incidenter
Ovetskap (2)
Samverkan med förövare;
Döljande av incidenter
Brist på fördömande inom
gemenskaperna
Brist på fördömande inom
gemenskaperna
Ogillande (6)
Kvinnojourer (2)
Juridiskt (2), psykosocialt (2)
och socialt (2) stöd
Ovetskap
Sexuella övergrepp och våldtäkt
Ogillande inom gemenskaperna
(6)
Tystnad (4)
Kvinnojourer (2)
Juridiskt (2), psykosocialt (2) och
främjande (1) stöd
Ovetskap (2)
71
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Lokala gemenskaper bryr
sig inte
Lokala gemenskaper tar
inte ansvar
Lokala gemenskaper bryr
sig inte
Lokala gemenskaper tar
inte ansvar
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Lokala gemenskaper bryr sig
inte
Lokala gemenskaper tar inte
ansvar
Döljande av incidenter
Underrapportering
Rådgivningscenter
Stigmatisering av offer
Lokala gemenskaper bryr sig
inte
Lokala gemenskaper tar inte
ansvar
Döljande av incidenter
Underrapportering
6.3.4.6 Samhället i övrigts reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och
sexuella övergrepp i Portugal
De viktigaste reaktionerna från samhället i övrigt om våld mot kvinnor i Portugal är samverkan, delaktighet och
utelämnande. Det är en synnerligen nedsättande bild. Brist på kunskap är vanlig och det finns ringa involvering i
allmänhet från samhället i övrigt. Det finns vissa specialiserade tjänster, men inte tillräckligt. Det är en utmaning
för FATIMA-projektet att involvera samhället i övrigt.
Table 6.15: Samhället i övrigts reaktioner på våld mot kvinnor i Portugal
Siffror inom parentes = antalet NGO:er som gett detta svar. Ingen siffra = 1. SA= sexual assault (sexuella övergrepp)
Tvångsäktenskap
FGM
Våld i hemmet
Sexuella övergrepp
Delaktighet (8) baserat på
kultur
Utelämnande (3)
Delaktighet/samverkan (10)
baserat på kultur
Delaktighet (4)
Klagomål (4)
Brist på kunskap (4)
Ignorerande av klagomål
Delaktighet (3)
Brist på censur inom
gemenskaperna (2)
Klagomål
Utelämnande (3)
Icke-inblandning (3)
Ovetande
Klagomål
Klagomål (3)
Specialiserade tjänster
Medvetandegöra lokal
gemenskap
Vara informerad om
ämnet
Specialiserade tjänster
Vara informerad om ämnet (2)
Ringa involvering (2)
Brist på klagomål (3)
Hjälpa offer, vara informerad och
förvarna relevanta myndigheter
Seminarier för att diskutera SA
Ringa involvering (5)
Skapa informella stödgrupper
för offer
Medvetandegöra och utbilda
myndigheter (polis, brandkår,
sjukhus)
Vara informerad om ämnet
Utbildning om ämnet
Utbildning om våld i hemmet
Förvarna myndigheter
Medvetandegöra och utbilda
myndigheter (polis, brandkår,
sjukhus)
Information/vara informerad om
ämnet (2)
Brist på klagomål (3)
6.3.4.7 Samhället i övrigts reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och
sexuella övergrepp i Sverige
De svenska enkäterna för den här frågan var blanka, förutom en som angav ”gud”. Detta svar har tolkats som ett
misstag. Resultatet är förmodligen på grund av faktumet att den svenska samplingen av organisationer medvetet
inriktade sig på mindre minoritets-NGO:er som nödvändigtvis inte var aktiva i området våld mot kvinnor, och där
kunskap och kompetens behöver skapas.
Slutsatsen från de svenska svaren är att FATIMA-projektet har en lucka att fylla, både rörande kunskapsproduktion
och kunskapsöverföring. Utbildning och medvetandegörande är mycket viktigt.
72
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Tabell 6.16: Samhället i övrigts reaktioner på våld mot kvinnor i Sverige
Tvångsäktenskap
-
Kvinnlig könsstympning
-
Våld i hemmet
-
Sexuella övergrepp
-
6.3.4.8 Samhället i övrigts reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och
sexuella övergrepp i Storbritannien
Samhället i övrigts ovetande är en vanlig reaktion. I vissa fall är det frågan om samverkan och aktivt beskyddande
av förövare, men i majoriteten av reaktionerna verkar det finnas ovetande och brist på kunskap och medvetenhet
om, till exempel, den befintliga lagstiftningen och politiken. Det finns ett behov av mer specialiserade BME-tjänster
i det brittiska fallet. Det finns också brist på bevis här, eftersom gemenskaperna ofta är slutna. Det är en utmaning
för FATIMA-projektet att involvera samhället i övrigt.
Tabell 6.17 Samhället i övrigts reaktioner på våld mot kvinnor i Storbritannien
Siffror inom parentes = antalet NGO:er som gett detta svar. Ingen siffra = 1
Tvångsäktenskap
FGM
Våld i hemmet
Sexuella övergrepp
Samverkan med förövare/motvillighet
att träda fram på grund av
skam/förnekandeproblem finns –
tunn linje mellan
arrangerat/tvångsäktenskap; brist på
fördömande inom gemenskaperna.
Kvinnor håller tyst trots
kriminalisering (3)
Brist på medvetenhet och
rädsla för
polisens/regeringens åtgärd
mot problemet, men
långsamt ökande
medvetenhet.
Ovetande (lokal regering
förstår inte behovet av att
finansiera speciella BMEkvinnors tjänster, eller de
risker som BME-kvinnor tar
när de talar ut och ber om
hjälp från specialisttjänster)
Svårt att veta eftersom
gemenskaperna är
slutna. Kvinnorna råds
till att inte rapportera
till polisen – har hört
om en incident när
kvinnan rapporterade
och undveks av hela
gemenskapen
Vissa kvinnor håller utkik
efter tecken för att det
händer i deras gemenskap
och låter kvinnorna veta att
det finns stöd för dem
Anses vara privata
familjeaffärer
Vill inte yppa på grund
av rädsla för
gemenskapen
Rädda för att berätta på
grund av
gemenskapen/blunda för
det/acceptera i kulturen
Offerbeskyllan (offret
‘bad om det’)
Vill ha medling och försoning
snarare än att hjälpa
kvinnorna att fly, gömma
problemet
Något förbättrad
medvetenhet, dock
måste mycket mer
arbete göras. Kvinnan
ska beskyllas, hon
bringar vanära över
familjen
Brist på kunskap (skillnad mellan
arrangerat och tvångsäktenskap inte
helt tydligt förstått; lagen) (3)
Press från gemenskapen, vill inte
prata om det på grund av rädsla.
Omedveten om kriminalisering av
tvångsäktenskap
Tvångsäktenskap normaliserat i
kulturen. Historiskt sett förnekat som
problem. Väldigt dolt problem men
anser inte att det finns samverkan
eller fördömande.
Trosledare fortarande i
tidigt skede – reagerar
positivt men mer måste
göras
Samverkan med förövare,
hjälpa till att dölja brottet,
under jorden, brist på
fördömande inom
gemenskaperna (4)
Fler personer i
gemenskapen öppnar upp
om FGM. Men många
förnekar fortfarande och är
förvirrade om lagen – det
finns konflikt mellan vad
gemenskapen vill och
juridiska krav
Problemet har gått under
jorden – lågt antal åtal
Tystnad
I förnekelse, inte deras
problem
73
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Vill ha medling och försoning snarare
än att hjälpa kvinnorna att fly,
gömma problemet (2)
Ovetande om
kriminalisering av FGM
Problemet ignoreras i
latinamerikanska gemenskaper (1)
och problemet har tagits ner under
jorden (1)
Ignorerande av befintlig lagstiftning
Gemenskap i förnekelse
Stöttande av gemenskapschampions
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Bättre medvetenhet, polisen
är bättre utbildad – mer
utrymme för förbättringar
Privat fråga
Privat fråga
Skamligt/bäst att hålla
hemligt.
6.3.4.9 Politiska reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Grekland
Majoriteten av de politiska reaktionerna på våld mot kvinnor i Grekland är lagstiftning och kriminalisering.
Politiken döljer också våld. Ett annat problem är att lagarna inte upprätthålls korrekt. Att kvinnor inte rapporterar
till polisen och stigmatiseringen av offer. Enligt deltagarna är lagstiftning inte en politisk reaktion på området våld i
hemmet, vilket faktiskt är fel: det finns lagstiftning om våld i hemmet i Grekland.
Tabell 6.18: Politiska reaktioner på våld mot kvinnor i Grekland
Siffror inom parentes = antalet NGO:er som gett detta svar. Ingen siffra = 1
Tvångsäktenskap
FGM
Våld i hemmet
Sexuella övergrepp och våldtäkt
Lagstiftning (5)
Kriminalisering (2)
Lagstiftning (5)
Kriminalisering
(2)
Döljande av
incidenter
Tystnad (9)
Ogillande mot dessa typer av
handlingar (5)
Kvinnojourer (2)
Lagstiftning (17)
Rådgivning (hjälplinje)
Döljande av incidenter
Det finns lagar som inte
upprätthålls för att försvara
offren
Juridiskt, psykosocialt, socialt
stöd (2)
Rådgivningscenter
Fördömande inom
gemenskaperna
Genomförande av program, primärt,
sekundärt och tertiärt bekämpande
Döljande av incidenter
Kriminalisering (3)
Det finns lagstiftning men de juridiska
förfarandena är okända och
upprätthålls inte för att försvara offren
Stigmatisering av offren
Sådana incidenter rapporteras
sällan
Döljande av incidenter
Okunnighet
Tvekan och motvillighet
Lokala gemenskaper bryr sig inte
och säger att det inte är deras
ansvar
6.3.4.10 Politiska reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Portugal
74
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
De viktigaste politiska reaktionerna i Portugal inkluderar lagstiftning, kriminalisering och höjda straff för förövare.
Det finns en brist på tillräckligt genomförande i alla former av våld, förutom i fallet våld i hemmet där bristen på
engagemang betonas som ett huvudproblem.
Tabell 6.19: Politiska reaktioner på våld mot kvinnor i Portugal
Siffror inom parentes = antalet NGO:er som gett detta svar. Ingen siffra = 1
Tvångsäktenskap
FGM
Våld i hemmet
Sexuella övergrepp
Lagstiftning (14)
Lagstiftning (10)
Lagstiftning (10)
Kriminalisering (6)
Verkställande av
lagstiftning
Strängare straff
Gemenskapen mer alert och fler
klagomål (3)
Delaktighet (4)
Ringa engagemang (5)
Verkställande av lagstiftning
Brist på klagomål (3)
Spridning av de åtgärder som
beivrar brottet; information på
strategiska platser
Finansiering
Genomförande av
lagstiftning
Verkställande av
lagstiftning
Interkulturell dialog
Skyddsorder
Medvetandegörande
Medvetenhet om dessa
problem
Ogiltigförklaring
Pågående och väldigt
skarp – kulturell barriär
Utbildning om ämnet (2)
Strängare straff
Kampanjer för
medvetandegörande
Ovetande om klagomål
Medvetandegöra myndigheterna
(polis, brandkår,
sjukhusmyndigheter), tillhandahåll
utbildning
Förvarna relevanta myndigheter
Brist på censur i
gemenskapen
6.3.4.1.1 Politiska reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Sverige
De svenska enkäterna för den här frågan var blanka, förutom en som angav ”gud”. Detta svar har tolkats som ett
misstag. Resultatet är förmodligen på grund av faktumet att den svenska samplingen av organisationer medvetet
inriktade sig på mindre minoritets-NGO:er som nödvändigtvis inte var aktiva i området våld mot kvinnor, och där
kunskap och kompetens behöver skapas.
Slutsatsen från de svenska svaren är att FATIMA-projektet har en lucka att fylla, både rörande kunskapsproduktion
och kunskapsöverföring. Utbildning och medvetandegörande är mycket viktigt.
Tabell 6.20: Politiska reaktioner på våld mot kvinnor i Sverige
Tvångsäktenskap
-
FGM
-
Våld i hemmet
-
Sexuella övergrepp
-
6.3.4.1.2 Politiska reaktioner på tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, våld i hemmet och sexuella
övergrepp i Storbritannien
Fastän det finns en strategi för civilt välfärdsskydd har de politiska reaktionerna i Storbritannien ett klart fokus på
brott och straff, och organisationerna är kluvna rörande effekterna av kriminalisering av tvångsäktenskap. Å ena
75
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
sidan sänder kriminalisering ett väldigt tydligt budskap men å andra sidan finns en rädsla att kvinnor inte
rapporterar brott, att brotten ”går under jorden” och att fokus på brottet inte kommer att förändra människors
tänkesätt.
Tabell 6.21: Politiska reaktioner på våld mot kvinnor i Storbritannien
Siffror inom parentes = antalet NGO:er som gett detta svar. Ingen siffra = 1 NGO
FMPO = Forced Marriage Protection Order (Beslut som fattas av domstol om skyddande av dem som gifts bort mot sin vilja)
Tvångsäktenskap
Kriminalisering (3)
Lagstiftning (3)
FGM
Kriminalisering (6)
Lagstiftning (FGM Act 2003)
Kriminalisering fungerar inte:
ingen träder fram; brist på
stödtjänster; flickor åker tillbaka
hem-får med stor sannolikhet
problem med våld i hemmet: brist
på erkännande av problem med
tvångsäktenskap utomlands av
asylsökare; riktar inte in sig på
den latinamerikanska
gemenskapen; kriminalisering har
delad åsikt; offren är motvilliga
mot att anmäla
Brott mot FMPO (3)
För fokuserade på åtal,
behöver arbeta tillsammans för
att förändra tänkesättet; riktar
inte in sig på den
latinamerikanska
gemenskapen; kriminalisering
kommer att driva ner
problemet under jorden
Forced Marriage Unit
Utveckla ramverk, förbindelser,
policyer och obligatorisk
rapportering
Verkställandeproblem:
Regeringen vet inte hur detta
ska verkställas inom
gemenskapen
Våld i hemmet
Lagstiftning
Sexuella övergrepp
Kriminalisering (4)
Lagstiftning (Sexual
Offences Act 2003)
Bättre medvetenhet,
polisen bättre utbildad
Verkställandeproblem för
BME-kvinnor
Den lokala regeringen
förstår inte behovet av att
finansiera
specialisttjänster för BMEkvinnor
Rädda att berätta på
grund av gemenskapen
Oberoende rådgivare för
sexuellt våld
Regeringen finansierar inte
tillräckligt med tjänster.
Specialisttjänster
Socialarbetare behandlar
fortfarande inte tvångsäktenskap
som övergrepp mot barn.
Finansiering för
gräsrotskampanjer för att
förändra tänkesättet
Vill hellre ha medling och
försoning än att hjälpa
kvinnorna att fly, gömma
problemet
Hett ämne: mediakampanjer,
polisen mer intresserad av
FGM än tvångsäktenskap och
hedersmord.
Lokala sjukhus hanterar FGMbarnmorskor
Medvetandegörande möten
för flickor
Privat
familjeangelägenhet(2)
Dåligt gensvar, inget bra
stöd och få dömda, skyller
fortfarande på kvinnorna
Brist på förståelse/empati
för offer för sexuellt våld,
detta avspeglas i
rättsprocessen som
gynnar förövaren
6.3.4.1.3 Identifierade luckor i lösningar för tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och våld i
hemmet
76
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Enkäterna identifierade områden där det fanns luckor i effektiva lösningar på tvångsäktenskap, kvinnlig
könsstympning och våld i hemmet, vilket inkluderade brist på resurser, verkställande och adekvat lagstiftning i
Grekland, Portugal och Storbritannien.
Tabell 6.22: Identifierade luckor och brister inom politiska lösningar för hedersrelaterat våld i varje land
Grekland
Portugal
Sverige
Inadekvat lagstiftning
Kvinnors rättigheter
Inadekvat lagstiftning
Inadekvata straff
-
Informationskampanjer
(Adekvata) resurser för
verkställande
Skydd av offer
-
Övervakning och utvärdering
Kvinnojourer
-
Storbritannien
Brist på finansiering
Brist på lagstiftning om HRV
Brist på utrymme i gemenskapen,
engagemang, etc.
Brist på verkställande
Mångfald, kultur
Stigmatisering
Mainstream
Resurser
6.4 KAPACITET OCH RESURSER
Det allmänna tillståndets problem och typ av kunskapsproduktion och överföringsprocesser omfattar frågor som:
vilka metoder NGO:erna använder; om de är medvetna om mänskliga rättigheter som en resurs; och om ja, hur
mänskliga rättigheter används som en resurs. Vilka metoder används och var är luckorna? Vilka skulle fungera?
Vad är målgruppen? Vad är målgruppens behov?
Följande sektioner kartlägger, jämför och analyserar minoritets-NGO:ernas kapaciteter och resurser samt den
utbildning de har genomgått och de specifika utbildningsbehov de själva säger att de har. Resurser rörande storlek,
personal, finansiering och räckvidd diskuteras i kapitel 6.1.
6.4.1 Utbildning av personal och volontärer
Majoriteten av NGO:erna har fått viss utbildning i projektorganisering eller projektledning, men det är ojämnt de
fyra länderna emellan, och även förmågan att organisera och leda workshoppar är ojämn. 55 % av de granskade
minoritets-NGO:erna säger att deras personal och/eller volontärer har fått utbildning i
projekt/organisationsledning, vilket betyder att 45 % inte har fått det.
Det är huvudsakligen i Portugal och Storbritannien som utbildningen har ägt rum. I Grekland finns ett exempel och
i Sverige har det inte funnits någon utbildning för de granskade NGO:erna. Detta tyder på en stor ojämnhet mellan
NGO:erna i de fyra länderna.
6.4.1.1 Befintlig utbildning i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien: typer och nivåer
I Grekland svarar en organisation att den fått utbildning i projektledning.
I Portugal har 14 av de 25 NGO:erna fått någon form av utbildning i projektledning. Detta är 56 % av de 25
NGO:erna, vilket kan jämföras med 55 % mellan de fyra länderna. Utbildningen har antagit former som:
Projektutformning;
77
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Projektorganisering och -ledning;
Verkställande av sociala projekt;
Konflikthantering;
Territoriell kvalifikation;
I Sverige har ingen av NGO:erna fått utbildning på projektledningsnivå.
I Storbritannien har majoriteten av minoritets-NGO:erna fått någon form av utbildning på ledningsnivå, men det
finns ett behov av mer djupgående utbildning och mer uppdaterad utbildning.
Tabell 6.23: Utbildning på projektledningsnivå i de deltagande länderna
Grekland
Projektledning
Portugal
Verkställande av sociala projekt
Projektutformning
Ledning, projektorganisering
Territoriell kvalifikation
Hantera gemenskapsprojekt
Hantera institutioner
Utveckling av gemenskapen
Câmara
Element med utbildning på
området
Formell information
Juridisk, social,
familjeåterförening och specifik
observationsutbildning
Internt och externt
Sverige
Storbritannien
Ledningsnivå- ledningsgrupp och förvaltare och
några medlemmar ur WAST.
På alla nivåer i organisationen
Seniornivå
Grundläggande
Ledningsnivå och grundläggande medvetenhet för
dem som gynnas av projektet
Viss utbildning på olika nivåer
Behov av mer djupgående utbildning och med
uppdaterad utbildning
Förvaltare och ledning
Liten mängd för all personal
Viss ledning och annan personal
Seniorledning
Teamledare/ledningsnivå
6.4.1.2 Utbildningsbehov i Grekland, Portugal, Sverige och Storbritannien
NGO:erna erfordrar specifik utbildning, särskilt i projekthantering, finansiering och fundraising samt ledarskap (se
tabell 6.37 nedan för detaljerade utbildningsbehov). De mest efterfrågade utbildningarna är projektledning (27
förekomster) och fundraising (6 förekomster).
Figur 6.2: Utbildningsbehov
78
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
De grekiska NGO:erna ber särskilt om träning i projektledning, fundraising och associerade verktyg
(“projektledningsverktyg”, “fundraisingverktyg”, “verktyg för mänskliga rättigheter”, “användning av nya
metodiska verktyg” etc.). Det finns även ett uttryckt behov av fortlöpande utbildning om lagstiftning och
policyutveckling. Ett par av organisationerna ber också om e-lärande.
För de portugisiska NGO:erna är de viktigaste utbildningsbehoven relaterade till projektledning och organisation
(inklusive ledarskap). Det finns också behov för utbildning om projektutveckling, fundraising, arbete i partnerskap
och nätverks- och offerstöd. Vissa organisationer nämner stresshantering och tidsplanering. Det är intressant att
notera att endast tre tematiska utbildningsområden nämns: hedersrelaterat våld, migration/migranter och kultur.
Den största majoriteten av de självutvärderade utbildningsbehoven är relaterade till projektledning och
organisering. Vissa organisationer nämner stresshantering och tidsplanering.
De svenska organisationerna sticker ut genom att inte be om utbildning i projektledning eller fundraising. Istället
säger de svenska organisationerna att de skulle fungera mer hållbart och effektivt om de fick utbildning i
hedersrelaterat våld och höja sin kunskap.
De brittiska organisationerna ber huvudsakligen om utbildning i (projekt-)ledning, fundraising och anförtroende.
Innehållsmässigt nämner en organisation ett behov av att lära sig att stärka argumenten för specialiserade tjänster
för svarta och etniska minoritetskvinnor.
79
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Tabell 6.24: Utbildningsbehov för att fungera mer effektivt och bli hållbara
Siffror inom parentes = antalet NGO:er som gett detta svar. Ingen siffra = 1 NGO
Grekland
Portugal
Sverige
Storbritannien
Verktyg och metoder
för projektledning
(10)
Fundraising och
verktyg för
fundraising (8)
Innehåll i befintlig
lagstiftning (2)
Projektledning/
organisatoriska projekt (7)
Tematiskt:
hedersrelaterat
våld
Fundraising/säkrad finansiering/hållbar
finansieringsstrategi/anförtroende/anskaffning (15)
Projektutveckling och
tillämpning (3)
Affärsutveckling
Projektledning (för personal, volontärer och
stödmottagare) (5)
Stresshantering och
tidsplanering (3)
Gemensamt
samtal om
25
kvinnor
Marknadsföring (sociala medier, socialt inflytande
och ökande kommunikation (4)
e-lärande (2)
Nätverkande/partnerskap
(3)
Fundraising/hållbar
finansiering (2)
Interpersonell
kommunikation (2)
Övervakning och utvärdering av projekt, påverka
bedömningssystem (3)
Affärer, affärsspråk (2)
Service för individen (2)
Ledarskap (2)
Social marknadsföring
Kapacitetsuppbyggande
Ledarskap
Hur stärka argument för specialisttjänster för BMEkvinnor
Workshoppar
Teammotivation
Kontraktshantering
Finanser
Rådgivningsverktyg
Interpersonell
kommunikation
Konflikthantering
Ledarskap
God praxis i Grekland
och utomlands
Workshoppar
Tematiskt: mänskliga
rättigheter
Skapande av stöd
Offerstöd
Specifik utbildning på
kulturell nivå
Tematiskt: våld mot heder
(2)
Tematiskt: mänskliga
rättigheter
Tematiskt: migration
6.4.2 Utbildning i hedersrelaterat våld
I 36 % av de granskade NGO:erna har personalen/volontärerna fått någon form av utbildning i hedersrelaterat
våld. 64 % har inte fått någon utbildning alls. Detta är en stor lucka i utbildningen. Av dem som hade fått utbildning
i hedersrelaterat våld tycker 74 % av utbildningen var effektiv. 26 % anser att utbildningen inte var effektiv.
Anledningarna till att utbildningen ansågs vara effektiv varierar mellan länderna.
25
Det är oklart vad “gemensamt samtal om kvinnor” betyder
80
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
I Portugal har 17 av de 25 (68 %) NGO:erna inte fått någon utbildning i hedersrelaterat våld, vilket kan jämföras
med 36 % i de fyra länderna. Av de åtta (32 %) som har fått utbildning i hedersrelaterat våld säger fyra att det inte
var effektivt. Anledningarna till detta är:
Utbildningen fokuserade inte på praktiska problem
Utbildningen innehöll för mycket/var för omfattande/för detaljerad
Den portugisiska utbildningen är lyckad när utbildningen fokuserar på praktiska problem och ger en omfattande
och tematisk översikt av problemen. De portugisiska NGO:erna betonar bristen på geografiskt utspridd utbildning
och säger att de övervägande erbjuds i Lissabonområdet.
I Storbritannien säger organisationerna att träningens effektivitet är relaterad till dess grundläggande nivå för
medvetandegörande – alla kan lära sig. De brittiska NGO:erna ber om mer djupgående utbildning.
Det finns inga svar från Grekland och Sverige om anledningar till varför utbildningen var effektiv eller inte.
6.4.2.1 Innehåll i erhållen utbildning
Innehållet, utsträckningen och ämnena som utbildningen täcker varierar stort. De svenska NGO:erna rapporterar i
stort sett ingen utbildning, där däremot de brittiska listar en lång rad av utbildningar som erhållits:
I Grekland har NGO:erna fått utbildning i mänskliga rättigheter; hatbrott, nationell lagstiftning och
internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Internationell lagstiftning om mänskliga
rättigheter, jämlikhet, brottmål, element i offentlig rätt, lagstiftning om våld i hemmet och om principer
för skydd av personer med psykisk ohälsa, jämlikhet, element i offentlig rätt, lagstiftning om våld i
hemmet. En NGO får årlig utbildning, vars innehåll beslutas av kvalificerade läkare och utländska
terapeuter. Utvärderingen Konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, välfärd
och skyddande av rättigheter som möjliggör erbjudna tjänster för den psykiska hälsan hos individer och
deras familjer nämns också.
I Portugal är majoriteten av den utbildning som erhållits av 32 % av organisationerna som fått utbildning i
hedersrelaterat våld tematiskt listad och inkluderar, men går bortom, utbildning om själva hedersvåldet.
Det omfattar: våld i hemmet (tre organisationer), sexuellt våld, stalking, grundläggande medvetenhet,
mänskliga rättigheter och hedersrelaterat våld.
De svenska NGO:erna i enkäten har fått utbildning om kunskap och uppfattning om hedersrelaterat våld
(två NGO:er).
I Storbritannien fokuserar utbildningen på grundläggande medvetenhet, mänskliga rättigheter. Många av
de brittiska minoritets-NGO:Erna får sin utbildning från IMKAAN, som erbjuder en ackrediterad
utbildningsmodul på två dagar. KMEWO nämns också, och en dvd om HRV som diskuterar
tvångsäktenskap och FGM förklarar problemets natur, dess effekt och var man kan söka hjälp. Många
ämnen täcks men en huvudsaklig slutsats i enkäten är att brittiska minoritets-NGO:er vill ha och behöver
mer djupgående utbildning. Deras allmänna kunskapsnivå är hög men ytlig. Ämnen i deras utbildning är elärande kurser om hedersrelaterat våld, kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och grooming; vad
hedersrelaterat våld är, vilka traditionella övertygelser som finns omkring tvångsäktenskap och vad det
betyder. Det har också funnits utbildning i lagen, riktlinjer, gemenskaps- och yrkesmässiga lösningar, unga
81
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
kvinnors behov, ramverk för mänskliga rättigheter. En organisation hade utbildning i överlevares
erfarenheter, orsaker och hur man ska reagera.
Figur 6.3: Innehåll i erhållen utbildning
6.4.2.2 Utbildningsbehov
De mest valda utbildningsbehoven hos minoritets-NGO:erna är utbildning om kunskap om FN/nationella åtgärder
om barns rättigheter, följt av kunskap om FN/nationella åtgärder om kvinnors rättigheter. Det tredje är utbildning i
kunskap och uppfattning om hedersrelaterat våld. Det fjärde är lobbying och kampanjverksamhet och utbildning i
att använda medier och sociala medier för medvetandegörande.
Graf 6.8: Innehåll i de fördefinierade utbildningsbehoven
Besvarade: 91 (50 %) Obesvarade: 91 (50 %)
1
Kunskap om FN/nationella
åtgärder
för
barns 77 (85 %)
rättigheter
2
Kunskap om FN/nationella
åtgärder
för
kvinnors 75 (82 %)
rättigheter
3
Kunskap och uppfattning
71 (78 %)
om hedersrelaterat våld
4
Lobbying
kampanjverksamhet
och
55 (60 %)
82
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
5
Använda
medier/sociala
medier
för 55 (60 %)
medvetandegörande
6
Annat, vänligen specificera: 8 (9%)
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.4.2.2.1 Utbildningsbehov för hedersrelaterat våld i Grekland
Fynden från de grekiska enkäterna visar att för att kunna ge mer effektiva tjänster rörande hedersrelaterat våld
ber NGO:erna om utbildning i frågor övervägande relaterade till rådgivningsverktyg.
Av de 18 grekiska organisationerna som svarade på den här frågan säger 7 att de behöver rådgivningsverktyg och
tekniker; 2 vill ha verktyg för att bättre kunna arbeta med mänskliga rättigheter och ytterligare 2 ber om utbildning
i e-lärande och workshoppar. 2 organisationer säger att för att de ska kunna erbjuda stödmottagarna bättre
tjänster behöver de utbildning i effektiva sätt att nå ut till kvinnor och utbildning om hur de kan närma sig kvinnliga
våldsoffer. En organisation nämner information, utbildning och vidare utbildning i primär och sekundär prevention.
6.4.2.2.2 Utbildningsbehov för hedersrelaterat våld i Portugal
Fynden från de portugisiska organisationerna visar att för att kunna ge mer effektiva tjänster rörande
hedersrelaterat våld ber NGO:erna om utbildning i frågor övervägande relaterade till innehållet och betydelsen av
hedersrelaterat våld. Endast en organisation nämner ett behov av utbildning i den institutionaliserade form/policy
och förfaranden som omger hedersrelaterat våld.
Av de 16 (64 %) portugisiska organisationer som svarade på den här frågan sade en: “Det finns ingen utbildare” och
en annan ”det är inte målet med vårt arbete”. Av de återstående 14 organisationerna bad en om
medvetandegörande om våld i nära relationer; en om utbildning i identitet, rättigheter och skyldigheter; och
ytterligare en om mer teknisk och social information gällande immigration.
2 organisationer (12.5 %) bad om utbildning i våld i hemmet och FGM (inklusive policy och lagstiftning); 2 sade att
all utbildning är välkommen, vilket indikerar att de för tillfället inte får någon specifik utbildning.
83
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
8 organisationer (50 %) bad om utbildning specifikt i hedersrelaterat våld, inklusive både allmän och
grundläggande kunskap och medvetandegörande samt mer detaljerade önskemål så som utbildning i hur man kan
identifiera offer för att kunna hjälpa dem.
Organisationerna behöver även utbildning i uppfattning om och definitioner av begreppet ‘heder’ baserat på olika
religioner och traditioner för att kunna erbjuda mer effektiva tjänster rörande hedersrelaterat våld.
Alternativ listade under ‘Annat’ omfattar: förfaranden, god praxis och mobbning.
6.4.2.2.3 Utbildningsbehov för hedersrelaterat våld i Sverige
Fynden från de svenska organisationernas enkäter visar ett väldigt homogent utbildningsbehov: 19 av de 22
organisationer som svarat på frågan säger att för att kunna ge mer effektiva tjänster rörande hedersrelaterat våld
behöver de utbildning i FN-konventioner och nationell politik rörande kvinnors rättigheter. 7 ber om utbildning i
FN-konventioner och nationell politik rörande barns rättigheter. Ytterligare 7 andra organisationer vill ha/behöver
utbildning i (kunskap och uppfattning om) hedersrelaterat våld.
6.4.2.2.4 Utbildningsbehov för hedersrelaterat våld i Storbritannien
Fynden från de brittiska organisationernas enkäter visar att för att kunna ge mer effektiva tjänster rörande
hedersrelaterat våld ber NGO:erna om utbildning i frågor övervägande relaterade till fördjupad kunskap om
hedersrelaterat våld. Av de 20 svaren behöver 7 organisationer utbildning i just hedersrelaterat våld; både
djupgående utbildning och repetitionsutbildning. Utbildningen skulle kunna vara för både personal och
gemenskapen i stort.
De brittiska organisationerna ber om utbildning i lagstiftning och kriminalisering för hedersrelaterat våld; lagens
inverkan och hur man kan implementera nationella och lokala standarder.
En annan form av utbildning som skulle kunna ge mer effektiva tjänster rörande hedersrelaterat våld är utbildning i
specifika områden så som: kampanjverksamhet, lobbying, fundraising och projektledning.
Det finns även önskemål att sakkunniga ska hålla i undervisningen.
6.4.3 Undervisningsmetoder: hur och för vem
Utbildningen bör ges med öga-mot-öga-metoder. 76 % av de granskade NGO:erna föredrar presentationer och den
näst mest efterfrågade metoden är gruppdiskussion, 73 %. Fallstudier (63 %) och rollspel (57 %) hamnar också högt
upp. 38 % vill ha utbildning via dvd. Kategorin ’Annat’ omfattar: workshoppar (Grekland), seminarier och
nätverksevenemang (Portugal), diskussioner i öppna forum och tvåspråkig litteratur (Storbritannien).
Graf 6.9: Undervisningsmetoder
1
Dvd
37 (38 %)
2
Fallstudier
62 (63 %)
3
Gruppdiskussioner
72 (73 %)
84
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
4
Rollspel
56 (57%)
5
Presentationer
74 (76%)
6
Annat, vänligen specificera:
5 (5%)
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Utbilda andra
82 % av de granskade minoritets-NGO:erna vill utbilda andra i mänskliga rättigheter och/eller hedersrelaterat våld,
18 % vill inte utbilda andra. Av de 82 % vill de flesta utbilda personer i den egna gemenskapen (91 %), inklusive
gemenskapschampions (t.ex. individer så som bekymrade medborgare, offentliga tjänstemän) och många vill
utbilda socialarbetare, volontärer, det vill säga personer som initierar eller stöttar interventioner som riktar in sig
på en särskild grupp i gemenskapen (74 %). Kategorin Annat (nedan) omfattar politiker, studenter, media,
universitetsinstitutioner och små grupper av kvinnor i den lokala gemenskapen.
Graf 6.10: Grupper/organ som minoritets-NGO:er skulle undervisa om mänskliga rättigheter och/eller hedersrelaterat våld
1
Grupper/tjänstanvändare 58 (67 %)
2
Gemenskaper
3
Gemenskapschampions* 64 (74 %)
4
Gemenskaps-/religiösa
ledare
46 (53 %)
5
Myndigheter och
regeringsorgan
38 (44 %)
6
Annat
6 (7 %)
78 (91 %)
*Gemenskapchampions är individer, till exempel en bekymrad medborgare, offentlig tjänsteman, socialarbetare, volontär, som
startar/stöttar interventioner för att förbättra livskvaliteten för en speciell grupp i gemenskapen.
6.4.4. Språk i undervisningsmetoderna för samhället i övrigt
Engelska är det mest nämnda språket som behövs för att sprida utbildningen till samhället i övrigt (42
organisationer), följt av grekiska (26 organisationer), arabiska (18 organisationer), portugisiska (14), urdu (13) och
punjabi (13). Språkbehoven är dock olika bland de olika organisationerna i de fyra deltagande länderna där
Grekland och Portugal är relativt homogena i kontrast till Sverige och särskilt till Storbritannien, vilka snarare är
heterogena beträffande språkbehov.
I Grekland är topp-två-språken grekiska (alla utom två organisationer erfordrar grekiska) och engelska (20
organisationer). Franska, romani och ryska erfordras av respektive en organisation.
I Portugal är topp-två-språken som erfordras för att sprida utbildning portugisiska (13 organisationer) och engelska
(8 organisationer). 2 organisationer behöver utbildningsmaterial på franska.
85
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
I Sverige är topp-två-språken arabiska (8 organisationer) och somali (6 organisationer). 3 organisationer erfordrar
farsi och ytterligare 3 kurdiska.
I Storbritannien är topp-fyra-språken engelska (22 organisationer), urdu (13 organisationer), punjabi (13
organisationer) och arabiska (10 organisationer). 8 organisationer erfordrar utbildningsmaterial på bengali, 5
organisationer på somali och 3 på hindi. Utbildningsmaterial på franska, swahili och kurdiska (sorani och
kurmanjidialekter) erfordras av 2 organisationer. Tigrinja, turkiska, spanska, hausa behövs var och en av 1
organisation.
Tabell 6.26: Antal organisationer som behöver ett specifikt språk för att sprida utbildningen till samhället i övrigt
Engelska
Grekiska
Arabiska
Portugisiska
Urdu
Punjabi
Somali
Bengali
Franska
Hindi
Farsi
Kurdiska (Sorani)
Kurdiska (Kurmanji)
Swahili
Tigrinja
Romani
Ryska
Turkiska
Spanska
Hausa
Grekland
20
26
1
1
1
-
Portugal
8
13
2
-
Sverige
0
8
6
1
3
2
1
1
-
Storbritannien
22
10
1
13
13
5
8
2
3
1
1
2
1
1
1
1
Totalt
42
26
18
14
13
13
11
8
6
3
3
3
2
2
2
1
1
1
1
1
86
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6.6 POLITISKA REKOMMENDATIONER
Den här sektionen identifierar och summerar organisationernas rekommendationer för policy och för praktiska
riktlinjer i vart och ett av de fyra länderna.
6.5.1 Politiska rekommendationer för Grekland
1. Offerskydd och stöd
Den politiska rekommendationen här är att skapa effektiva interventionsprogram (direkta och indirekta), effektivt
förebyggande, skydd och återintegrering av offren. Det bör finnas kampanjer om psykosociala stödprogram för
överlevare.
2. Medvetenhet och information
Den politiska rekommendationen här är att höja medvetenheten med hjälp av medvetandegörande aktiviteter på
samhällsnivå.
3. Jämlikhet
Den politiska rekommendationen här är att främja jämlikhet mellan könen, bekämpa diskriminering och
stereotyper.
4. Program för förövare
Den politiska rekommendationen här är att införa program för förövare och se till att de erbjuder terapi för
förövare.
5. Staten
Den politiska rekommendationen här är att erkänna statens ansvar och roll i hanteringen av våld. Specifikt bör
staten: a) informera allmänheten och offren för våld om dess stöd och rapportera våldsincidenter; b) informera om
organisationer och organ som stöttar offer för våld. Deras åtgärder bör förstärkas; och c) anordna seminarier och
program som inriktar sig på att förebygga våld, införa program för att återintegrera förövare.
6.5.2 Politiska rekommendationer för Portugal
1. Resurser
Rekommendationen här är att policyn bör tillhandahålla resurser för långvariga och hållbara interventioner.
2. Medvetenhet och information
Rekommendationen här är att policyn bör uppmuntra och stötta medvetenhetskampanjer riktade mot
allmänheten, göra projekten synliga inom detta ramverk samt innehålla praktiska exempel av tillämplighet.
Det finns ett behov av allmän medvetenhet om våldets existens, om lagstiftningen och dess implementering.
3. Skydd för offer och stöd samt straff
Policyn bör ge mer skydd till offer och mer effektiv kontroll av förövare. En NGO rekommenderar strängare straff
för brott.
4. Lagstiftning och implementering
87
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Rekommendationen här är att skapa lagstiftning för de former av våld som ännu inte existerar. För det andra
måste lagstiftningen säkerställa att integriteten hos människor skyddas, oavsett deras kön, ras, religion eller
sexuella läggning. Lagstiftningen och policyn måste vara mer medveten om och känslig för kulturella skillnader och
mänskliga rättigheter.
6.5.3 Politiska rekommendationer för Sverige
De svenska NGO:erna har inte föreslagit några politiska rekommendationer.
5.5.4 Politiska rekommendationer för Storbritannien
1. Röst och inflytande
Policyn bör utvecklas i samarbete med specialistmyndigheter för mörkhyade och etniska minoritetskvinnor. Policy
och riktlinjer bör använda sig av den speciella kunskap som redan finns i gemenskaperna för mörkhyade och
etniska minoriteter. Rösten hos de som övervägande påverkas av dessa typer av våld bör beaktas när policyer och
riktlinjer skapas; offer för hedersrelaterat våld bör vara inkluderade i konsultationsprocesserna. Riktlinjerna bör
vara bemyndigande för kvinnor – sätt dem i mitten av beslutsfattandet.
2. Mänskliga rättigheter och jämlikhet
Policy och riktlinjer bör tydligt fastställa att hedersrelaterat våld är en form av våld mot kvinnor och flickor (måste
vara en holistisk snarare än en fragmenterad policy). De bör använda ett perspektiv för mänskliga rättigheter och
jämlikhet. Policyn bör erkänna kvinnoförtrycket i Storbritannien och i andra länder och tillämpa en feministisk
strategi. Den bör erkänna inflytandet över asylsökande kvinnor i Storbritannien och utomlands – där kvinnor flyr
våld. Det bör omfatta perspektivet asylsökande kvinnor och se till helheten.
3. Bästa praxis, minimistandarder och checklistor
Policy och riktlinjer bör omfatta minimistandarder (policyer om stöd, skydd för barn och sårbara vuxna) och bästa
praxis, särskilt för lokala myndigheter. Bästa praxis bör omfatta en tydlig användning av ramverket för mänskliga
rättigheter, juridiska åtgärder och ramverk samt vara offercentrerad.
För bästa praxis är säkerhet, sekretess och hur överträdelser ska hanteras, gränser mellan yrken, faran i att skapa
självständighet, speciellt för sårbara grupper, viktiga frågor att beakta.
För professionella i frontlinjen som erbjuder stöd till offer bör det finnas en checklista för att se om de har tagit
vederbörlig hänsyn till HRV-beteende. Riktlinjerna bör beakta positivt inflytande för offren och ha referenser till
god praxis. De bör omfatta ett positivt test för offer så att dessa inte missgynnas på grund av deras situation.
4. Definition och förtydligande
Policy och riktlinjer bör vara tydliga och tydligt definiera de olika formerna av hedersrelaterat våld. Policyn bör
också tydligt informera om vilka policyerna och förfarandena är. Policy och riktlinjer måste vara specifik för
gemenskaperna. Det är svårt att prata om policyer i gemenskapen – riktlinjerna behöver noteringar eller en
sammanfattning för gemenskapen.
5. Lärorik och specialiserad utbildning
Utbildning i hedersrelaterat våld bör vara inkluderad i läroplanen i skolan (från sjunde året, 10/11 år).
88
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Program för föräldrakompetens, hur god kommunikation kan möjliggöras mellan barn och föräldrar vilket
förebygger nedbrytning eller övergrepp senare, bör utvecklas. Barnmorskor, barnsköterskor, polis och alla
offentliga tjänster bör ha utbildning i hedersrelaterat våld som del av sitt jobb, information om lagen i
ursprungslandet. Utbildningen bör inkludera arbetsstandarder, kvalitetsstandarder, rikta in sig på fler
gemenskaper och undvika stereotyper.
6. Resurser
Policyn måste säkerställa finansiering för kvinnojourer och tjänster och öronmärka finansiering för etniska
minoritetsgrupper för mörkhyade kvinnor, med kvinnojourer och tjänster med feministperspektiv för mörkhyade.
89
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Re
ko
m
me
nd
ati
on
er
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
6. REKOMMENDATIONER
90
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
7. REKOMMENDATIONER
1.
Höj medvetenheten hos personal och volontärer om hedersrelaterat våld, förutom hos gemenskapen och
yrkeskunniga – i Storbritannien omfattar detta mer djupgående kunskap. Detta kan uppnås med hjälp av
långsiktiga, finansierade utbildningsmöjligheter som är öppna för alla;
2. Öka utbildningen i mänskliga rättigheter, speciellt kvinnors och barns rättigheter, hos minoritets-NGO:er
som är aktiva både på området våld och utanför området våld. Den här utbildningen måste vara konkret;
3. Förstärk minoritets-NGO:ernas kapacitet att överföra kunskap om kvinnors rättigheter och
hedersrelaterat våld; kunskapsluckan och förmågan att överföra befintlig kunskap är stor;
4. Tillhandahåll utbildning för kapacitetsuppbyggnad, särskilt projektledning och fundraising;
5. Tillhandahåll praktisk utbildning med omfattande översikter och anpassade verktyg;
6. De utvecklade verktygen bör omfatta praktiskt material, presentationer, diskussioner och fallstudier;
7. De utvecklade verktygen bör ta hänsyn till känsligheten hos problemet hedersrelaterat våld;
8. Utbildningsmaterialet måste vara flexibelt och ta olika publiker, behov lokalt och i länderna samt profiler i
beaktande;
9. Intrastatligt lärande med Storbritannien i spetsen skulle hjälpa till att öka kunskapen om HRV och hur det
kan hanteras på en organisatorisk kapacitetsuppbyggande nivå samt utbildnings- och policynivå; och
10. Det måste finnas ett ekonomiskt och kunskapsbaserat främjande av sektorövergripande, transnationella
och överskridande kapacitetssamarbeten.
91
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
RE
FE
RE
NS
ER
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
7. REFERENSER
92
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
8. REFERENSER
Andersson Jona, Pernilla och Wadensjö, Eskil (2011) Rekrytering av utländsk arbetskraft: Invandrares arbetsmiljö
och anknytning till arbetsmarknaden i Sverige. Rapport 2011:1. Stockholms universitets Linnécentrum för
integrationsstudier (SULCIS).
Baldwin-Edwards, Martin (2014) Immigrants, Racism and the New Xenophobia of Greece’s Immigration Policy.
Mediterranean Migration Observatory Working Paper, Nr 11, juli 2014.
Bennett, Jane (1999) A preliminary assessment of current South African research being undertaken (or completed)
on connections between gender-based violence, peacebuilding and development initiatives in South Africa. Cape
Town: African Gender Institute.
Brownmiller, Susan (1975) Against our will: Men, women and rape. New York: Simon and Schuster.
Council of Europe (2011) Draft Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women
and domestic violence. Document prepared by the Directorate General of Human Rights and Legal Affairs.
Strasbourg.
Crenshaw, Kimberley W. (1989) ‘Demarginalizing the intersection of race and sex: A black feminist critique of
antidiscrimination doctrine, feminist theory, and antiracist politics’, University of Chicago Legal Forum 14: 538-54.
Crenshaw, Kimberley W. (1991) ‘Mapping the margins: Intersectionality, Identity politics, and violence against
women of color’, Stanford Law Review 43(6): 1241–99.
Crompton, Rosemary, och Michael Mann (1986) Gender and stratification. London: MacMillan.
Dobash, Russell P. och Dobash, Emerson R. (1977) Violence against wives: A case against patriarchy. New York: The
Free Press.
Dustin, Moira, och Phillips, Anne (2008) ‘Whose agenda is it? Abuses of women and abuses of “culture” in Britain’,
Ethnicities 8(3): 405-24.
Gill, Aisha, och Radford, Lorraine (2007) ‘Domestic violence policies under New Labour: Wasted years?’ i Social
Justice and criminal Justice, s. 105-120 i Roberts, Rebecca and McMahon, Will (eds). London: Centre for Crime and
Justice Studies.
Hancock, Agne-Marie (2007) ‘When multiplication doesn’t equal quick addition’, Perspectives on Politics 5(1): 6379.
Hankivsky, Olena, och Renee Cormier (2011) ‘Intersectionality and public policy: some lessons from existing
models’, Political Research Quarterly 64(1): 217-29.
Hartmann, Heidi (1976) ‘Capitalism, patriarchy and job segregation by sex’, Signs 1: 137-70.
Hearn, Jeff (2011) ‘Neglected intersectionalities in studying men: Age/ing, virtuality, transnationality’, i Framing
Intersectionality: Debates on a Multi-faceted Concept in Gender Studies. The Feminist Imagination-Europe and
Beyond, ed. Helma Lutz, Maria Teresa, Herrara Viovar, and Linda Supik, 89-104. Ashgate: Farnham.
93
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Hellgren, Zenia, och Barbara Hobson (2008) ‘Cultural dialogues in the good society: The case of honour killings in
Sweden’, Ethnicities 8(2): 385-404.
Kelly, Liz (1988) Surviving sexual violence. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Koss, Mary P, Lisa A. Goodman, Angela Browne, Louise F. Fitzgerald, Gwendolyn Puryear Keita, och Nancy Felipe
Russo (1994) No safe haven: Male violence against women at home, at work, and in the community. Washington,
DC: American Psychological Association.
Citizen in Deed (Ergo Polition)(2008) Study on the Legislative and Fiscal Framework of Civil Society Organisations in
Greece.
Patel, Pragna och Siddiqui, Hannana (2010) ‘Shrinking secular spaces: Asian women at the intersect of race, religion
and gender’, i Thiara, R.K. och Gill, A.K. (eds) Violence against Women in South Asian Communities: Issues for Policy
and Practice, London: Jessica Kingsley Publishers.
Rolandsen Augustin, Lise (2011) Gender equality and diversity at the transnational level. Aalborg: Aalborg
university press.
Russo, Nancy (2006) ‘Violence against women: a global health issue’, Proceedings of the 28th International
Congress of Psychology, Beijing, 2004. New York: Psychology Press.
Russo, Nancy, och Pirlott, Angela (2006) ‘Gender-based violence: Concepts, methods, and findings’, Annals of the
New York Academy of Science 1087(1): 178-205.
SCB (Statistics Sweden) (2008) Integration: en beskrivning av läget I Sverige. Integration: Report 1. Stockholm: SCB.
Finns på: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0105_2008A01_BR_BE57BR0801.pdf
SCB
(Statistics
Sweden)
(2015)
‘Största
folkökningen
någonsin’,
Pressrelease
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/385509/
2015-02-19.
SCB (Statistics Sweden) (inget datum) Utrikesfödda efter födelseland. SCB Databas (hämtad 2015-06-30) finns på:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/UtrikesFoddaR/?rxid=4c143
7f3-0ae2-4028-af30-4f6285298f7a
SCB (Statistics Sweden) (inget datum) Invandringar och utvandringar efter medborgarskapsland. SCB Database
(hämtad
2015-06-30)
finns
på:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101J/ImmiEmiMedb/?rxid=0818b
a82-45d1-40e3-8b51-6d405cc820b6
Siddiqui Hannana (2005) ‘There is no “honour” in domestic violence, only shame! Women’s struggles against
‘honour’ crimes in the UK’, in Welchman, L. och Hossain, S. (eds) ‘Honour’ Crimes, Paradigms and Violence Against
Women, London: Zed Books.
Siddiqui, Hannana (2008) ‘Making the grade?: meeting the challenge of tackling violence against ethnic minority
women’, i Mossa, Z. (ed) Seeing Double: Race and Gender in Ethnic Minority Women’s Lives, London: Fawcett.
94
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Strid, Sofia (2015) Gendered interests in the European Union. The European women’s lobby and the organisation
and representation of women’s interests. Saarbrücken: GlobeEdit.
UNHCR (2010) High Commissioner speaks out against domestic violence and ‘honour killing’ on occasion of
International Women's Day. Office of the High Commissioner for Human Rights. Finns på:
http://www.ohchr.org/EN/NewsEvents/Pages/DisplayNews.aspx?LangID=E&NewsID=9869
Walby, Sylvia och Olive, Philippa (2015) Estimating the costs of gender based violence in the EU. Vilnius: EIGE. Finns
på: http://eige.europa.eu/sites/default/files/MH0414745ENC.pdf
Watts, Charlotte och Zimmerman, Cathy (2002) ‘Violence against women: global scope and magnitude’, Violence
against
Women
1.
Finns
på:
http://www.researchgate.net/profile/Cathy_Zimmerman/publication/11410834_Violence_against_women_global
_scope_and_magnitude/links/02bfe50f46628b0469000000.pdf
Woodward, Alison (2004) ‘Building velvet triangles. In Informal Governance in the European Union’, ed. T.
Christiansen, och S. Piattoni, Cheltenham: Edward Elgar.
Yuval-Davis, Nira (2006) ‘Intersectionality and feminist politics’ European Journal of Women’s Studies 13(3): 193210.
WHO (World Health Organization) (2013) Global and Regional Estimates of Violence against Women. WHO:
Geneve. Finns på: http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/85239/1/9789241564625_eng.pdf, s. 2.
95
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Bil
ag
or
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
8. Bilagor
96
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
9. BILAGOR
Bilaga 1: Online-enkät
Fatima-projektet
NGO-ENKÄT
Januari 2015
Radera där så är lämpligt
Grekland/Portugal/Sverige/Storbritannien
97
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
INTERVJUARENS NAMN
DATUM FÖR INTERVJUN
ANVÄNT SPRÅK
DEL 1- OM NGO:N
Namn på NGO
Den intervjuades namn
Den intervjuades etnicitet
Talat/talade språk
Kontaktdetaljer
Position i NGO:n
1.1
Organisatorisk struktur
Grundad år
Antal personal
Antal volontärer
Ledningsstruktur
Organisationens juridiska status
Välgörenhetsorganisationens nummer____________
Företagsnummer_____________
Icke-registrerat________
1.2
Finansiering
Erhållen total årlig finansiering
Kryssa i det som stämmer
Stödorgan
Lokal
Finansieringskälla Reger. (lokal)
Reger. (nationell)
Nationell
Välgörenhet/fond
1.3
Stödmottagare och räckvidd
1.3.1
Totalt antal personer som använder tjänsterna och/eller stödet årligen
EU
Privat
98
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
1.3.2
Ålder på stödmottagare (Ange siffror)
0-16
1.3.3
16-25
25-60
60+
Stödmottagarnas religion och etnicitet
Ange siffror för varje kategori:
Etnicitet
Antal i
NGO
Befolkning i
lokalt område
Afrikansk Eritreansk/
Nigeriansk/Somalisk/
Sudanesisk/
Ugandisk (annan, vänligen
specificera)
Arabisk
Bangladeshisk
Kinesisk
Östeuropeisk
Malaysisk
Pakistansk
Indisk
Iranisk
Irakisk-arabisk
Religion/tro
Antal i
NGO
Befolkning i
lokalt område
Ateism
Buddhism
Kristendom
Hinduism
Islam
Jainism
Judism
Sikhism
Annan (vänligen
specifiera)
Kurdisk
Srilankesisk
Annan, vänligen specificera
1.3.4
Typ av arbete som NGO:n utför
(kryssa i de som stämmer)
Boende (kvinnojour/härbärge)
Råd
Stöd
Kampanjverksamhet
Medborgarskap
Arbete i gemenskapen
Vägledning
Utbildning
Trosbaserat arbete
Familjekonflikt
1.3.5
Hälsa (fysisk och psykisk)
Hjälplinje
Bostadsstöd
Immigration och asyl
Social välfärd
Socialarbete
Kvinnogrupp
Arbete med barn
Arbete med ungdomar
Arbete med äldre
Nivå av utriktande inom olika gemenskaper
Kryssa för det lämpligaste
Lokalt
Regionalt
Nationellt
99
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
1.3.6
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Partnerskap och nätverk
Kryssa i det som stämmer och specificera under varje nedan med namn och detaljer:
Partnerskap och samarbete
Partnerskap med lokala NGO:er
Partnership med nationella NGO:er
Partnerskap med lokala regeringsorgan
Partnerskap med nationella regeringsorgan
Partnerskap med privat sektor
DEL 2
Nätverk
Medlem i lokalt NGO-nätverk
Medlem i nationellt NGO-nätverk
Medlem i lokalt regeringsnätverk
Medlem i nationellt regeringsnätverk
Medlem i annat nätverk
Vänligen specificera
ÅSIKTER OM/ATTITYDER MOT MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
2.1 Arbetar du aktivt med mänskliga rättigheter med dina stödmottagare? Ja/Nej
2.2 Om ja, vänligen specificera hur:
Medvetandegörande aktiviteter
Seminarier
Lärorika aktiviteter
Informationsgivande
Hjälp och stöd för offer
Främjande för offer
Stöd med civila/kriminella handlingar
Hjälp med immigrationsfrågor
2.3
2.4
Känner du till Förenta Nationerna och dess konventioner om kvinnors och barns rättigheter? Ja/Nej
Är du medveten om lagstiftningen för mänskliga rättigheter i ditt land?
Om ja, vet du vad den föreskriver?
2.5
Tror du att det pågår våld mot kvinnor och flickor i den/de gemenskap/er du arbetar med? Ja/Nej
Om ja, vilka är de olika formera av övergrepp och våld som du hanterar?
Kryssa i alla relevanta alternativ och lägg till specifika frågor
Övergrepp mot barn
Barnvistelse/kontakt/bortrövande
Våld i hemmet
Hemgiftsrelaterade övergrepp/ brudpris
För tidigt äktenskap
Familjens/gemenskapens
normer
kontrollbehov av flickor/unga kvinnor
Kvinnlig könsstympning/skärande
Tvångsäktenskap/bortrövande
Hedersbrott
Eder (afrikanskt)
Sexuella övergrepp (familjen
Sexuella övergrepp (inte familjen)
om
Stalking
Annat (vänligen specificera)
100
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
2.6
Hur skulle du/din organisation definiera hedersrelaterat våld?
2.6.1
Arbetar du aktivt med dina stödmottagare med frågor rörande hedersrelaterat våld? Ja/Nej
Om ja, vänligen beskriv hur du arbetar med dessa frågor
a)
Tjänster och stöd för offer/potentiella offer Ja/Nej
b) Förebyggande arbete och medvetandegörande inom gemenskaperna Ja/Nej
2.6.2
Förebyggande arbete
Vänligen beskriv hur du arbetar med dessa frågor:
Informellt, med gruppaktiviteter och samtal Ja/Nej
Och/eller
Formellt- Ja/Nej (kryssa i de metoder du använder)
Konst och drama
Partnerskap med gemenskap/religiösa ledare
Gemenskapsevenemang
Gemenskapsradio
Informationsmaterial-posters, broschyrer
Presentationer
Seminarier
Annat? Vänligen specificera
2.6.3
Vilka reaktioner på olika hedersrelaterade och andra våldsproblem finns från a) det civila
samhället/NGO:er/gräsrotsnivå, b) samhället i stort och c) regeringen/parlamentet?
Problem
NGO:ns
reaktion
på Gemenskapens reaktion Regeringens reaktion på
problemet
på problemet
problemet
Exempel:
Hjälp, främjande stöd för Samarbete
med Lagstiftning
–Forced
Storbritannienoffer;
förövare,
brist
på marriage
Act
och
Tvångsäktenskap
medvetandegörande inom fördömande
inom kriminalisering
av
lokala gemenskaper
gemenskaperna
tvångsäktenskap
Tvångsäktenskap
FGM
Våld i hemmet
Sexuella övergrepp
och våldtäkt
(lägg till ytterligare
problem)
…
…
101
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
2.7 Vilka barriärer möter du på familje-/gemenskapsnivå när du tar itu med dessa frågor?
2.8. Vilka luckor kan du identifiera i policy och praktik när det gäller att effektivt ta itu med dessa problem?
2.10
Vilka utbildningsbehov har du som kommer att hjälpa dig att mer effektivt hantera dessa frågor?
DEL 3- KAPACITET OCH RESURSER
3.1
Har din personal/volontärer fått någon utbildning i projekt-/organisationsledning?
Ja, på vilken nivå?
Nej
3.1.1
Vilken utbildning behöver din grupp/organisation för att fungera mer effektivt och bli hållbar?
3.2
Har din personal/volontärer fått någon utbildning i HRV?
3.2.1
Var detta effektivt? Ja/Nej
Om Nej, varför?
3.2.2
Vad var utbildningens innehåll?
3.3
Vilken utbildning behöver din organisation för att tillhandahålla mer effektiva tjänster om hedersrelaterat
våld?
3.3.1
Vad bör utbildningens innehåll vara?
Kunskap om FN/nationell lagstiftning om barns rättigheter
Kunskap om FN/nationell lagstiftning om kvinnors rättigheter
Kunskap om och uppfattning av hedersrelaterat våld
Lobbying och kampanjeverksamhet
Använda media, sociala medier för medvetandegörande
Annat, vänligen specificera:
3.3.2
Hur skulle undervisningen gå till?
Dvd
Fallstudier
Gruppdiskussioner
102
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Rollspel
Presentationer
Annat, vänligen specificera:
3.4
Skulle du vilja bli undervisad eller undervisa andra? Ja/Nej
Om Ja,
Vilka är de grupper/organ som du skulle vilja undervisa om mänskliga rättigheter och/eller hedersrelaterat våld?
Grupper/tjänsteanvändare
Gemenskaper
Gemenskapschampions (individer – t.ex. en bekymrad medborgare,
offentlig tjänsteman, socialarbetare, volontär – som startar/stöttar
interventioner för att förbättra livskvaliteten hos en specifik grupp i
gemenskapen)
Gemenskap/religösa ledare
Myndigheter och regeringsorgan
Annat, vänligen specificera:
3.5
Hur skulle undervisningen gå till för samhället i stort? (prioritera 1-x där 1 är mest relevant):
bräd-/kortspel
böcker
tecknade serier
fallstudier
datorspel
gemenskapsradio
diskussionsseminarier/gruppdiskussioner
dvd
informationsmaterial
onlineresurser
presentationer
telefonappar
rollspel
teater
annat, vänligen specificera:
3.5
Vilka språk behövs för undervisningen för samhället i stort?
3.6
Vad tycker du att policyer eller praktiska riktlinjer rörande HRV bör omfatta?
TACK FÖR DIN TID OCH ENGAGEMANG
103
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Bilaga 2: Deltagande NGO:er
Grekland
European Anti-Violence Network
Α21 Campaign
Information and Documentation Center on Racism, Ecology, Peace and Non Violence (ANTIGONE)
ARSIS – Association for the Social Support of Youth
FOUR ELEMENTS
Hellenic League for Human Rights (HLHR)
KEAN
The Hellenic Center of Art and Culture
Human Rights Defence Centre (KEPAD)
Hellenic Red Cross - Asylum Centre
Tact Hellas
Polydynamo Centre Social Support and Integration for Refugees
Greek Red Cross, social welfare section/accommodation centre of Volos
Marangopoulos Foundation for Human Rights
Anthropomania Voluntary Humanitarian Action
Association of Families and Friends for Mental Health (SOFPSY)
Social and Educational Action- Support Center for family and children
Thessalian Center of Research (THESSIS)
Charitable Association ”Saint John the Merciful”
The Hellenic Center of Art and Culture
Apostoli (Mission)
Assyrian Union of Hellas
Greek Council for Refugees
The Smile of the Child
World Wide Aid and Cooperation (WWAC)
National Chamber Network of Women Entrepreneurs
Association for regional development and mental health (EPAPSY)
Programs of development social support and medical cooperation (PRAKSIS)
Portugal
Centro Social, Cultural e Recreativo Abel Varzim
Serviço de Apoio ao Cidadão Comunitário
Serviço de Ação Social do Município de Esposende
Fundação Bomfim
Gabinete de Atendimento e Acompanhamento Social de Famalicão
Equipa Multidisciplinar de Acompanhamento às Urbanizações Sociais
Centro Local de Apoio à Integração Imigrante
Comissão de Proteção De Crianças e Jovens de Famalicão
Gabinete Atendimento à Família
Associação Mais Brasil
Cruz Vermelha Portuguesa- Clai
Social Department Universidade do Minho
Support service for immigrants
104
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Associação Fazer Mais
Centros Locais de Apoio à Imigração Claii- Câmara Municipal de Guimarães
Serviço de apoio ao emigrante e imigrante
CNAII
Altos
Municipality of Póvoa de Varzim - CLAII
Grupo Acção Social Cristã
Universidade Católica Portuguesa
CLAI - Viana de Castelo -Caritas Diocesana de Viana do Castelo
Cruz Vermelha Portuguesa - Delegação de Barcelos
Municipality of Barcelos (Office to support migrants)
CASFIG
KIBELE
Sverige
Women's Centre for Integration & Development (KCIU)
Uppsala compound
Örnsköldsvik Thaiförening
Selmagruppen
Selmagruppen
UN Women Örebro
IFK Stockholm
IFK Umeå
KIBELLE
Sudanese Association
Elektra lokalavdelning Fryshuset Göteborg
Ordfronten
Tulpan uppsala
Kurdiska förening
FTS produktioner förening för film teater och specialproduktioner
Internationella förening i Sundsvall
Svensk-kinesiska förening
Somaliska ungdomsförening Västerås
Somaliska förening i Uppsala
Afghanska förening Uppsala
Yari
Alborz Kulturförening
Sina kulturförening
Iranska Föreningen i Karlstad
Storbritannien
Women Asylum Seekers Together (WAST)
New Step for African Community (NASTAC)
Middlesborough
Sheffield BE Network
BAWSO
105
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
FATIMA AP1: En tvärsnittsstudie över medvetandegörande aktiviteter
Med stöd av Europeiska Unionens
Daphne-programmet
Imece Women’s Centre
Hopscotch Asian Women’s Centre
Humraaz
Ashiana Sheffield
Amadudu
Amadudu
Apna Haq
Kurdish Middle East Women’s Organisation (KMEWO)
Northern Ireland Council for Ethnic Minorities
Asha Projects
BME Network CIC
Sunderland Bangladesh International Centre
Halo project
Straightforward Community Organisation
Afruca (Africans Unite against Child Abuse)
Rochdale Women’s Welfare Association
Saheli Asian women's Project
Roshni
Roshni Asian Women’s Resource Centre
Shakti Women’s Aid
Latin American Women's Rights Service (LAWRS)
106
Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen.
