6
Faktablad
Arbetsrelaterad cancer
Sinikka Vainiotalo
Vad är arbetsrelaterad cancer?
E
xponering för kemikalier eller strålning i arbetet kan
ge upphov till cellförändringar som leder till cancer.
De bäst kända formerna av arbetsrelaterad cancer är
lungcancer och mesoteliom (lungsäckscancer) som
orsakas av asbest. Sambandet mellan cancer och arbetsmiljö är dock vanligen svårt att påvisa, eftersom arbetsrelaterad cancer inte skiljer sig från andra typer av cancer och
vanligen uppträder först långt efter exponeringen, när arbetstagaren redan är pensionerad.
I Finland upptäcks årligen över 20 000 cancerfall, av
vilka ett par procent (cirka 500 fall) anses vara arbetsrelaterade. Av lungcancerfallen (totalt cirka 2 000 fall per år)
beräknas 15 % (300 fall) vara arbetsrelaterade. Också vissa
mindre vanliga cancerformer orsakas i betydande utsträckning av arbetsrelaterade faktorer: asbest beräknas orsaka
omkring 70 % (50 fall) av alla mesoteliomfall, medan trädamm beräknas orsaka 30 % (10 fall) av alla fall av näs- och
bihålecancer.
De vanligaste cancerframkallande agenserna
i Finland är:
• UV-strålning från solen (vid regelbundet utomhusarbete)
• miljötobaksrök (restaurangarbete)
• kvartsdamm (stenarbete, byggarbete)
• damm från hårda träslag/ek och bok (träarbete)
• radon (gruv-, sprängnings- och tunnelarbeten)
• dieselavgaser (transportarbete och fordonsservice)
• formaldehyd (framställning och användning av hart-
•
•
•
•
•
ser och limmer, desinficerings- och steriliseringsarbeten)
kromater (svetsning av rostfritt stål, förkromning)
nickelföreningar (svetsning, framställning och bearbetning av rostfritt stål)
asbest (rivnings-, sanerings- och underhållsarbeten)
bensen (lastning och distribution av bensin)
PAH-föreningar (koksningsarbete, användning av
kreosot och bitumenprodukter).
Cancerform
Viktigaste orsaksfaktorer
lungcancer
asbest, kvarts, kromater, nickelföreningar, arsenik, PAH-föreningar
(=polycykliska aromatiska kolväten), avgaser, tobaksrök och radon
lungsäckscancer (mesoteliom)
asbest
urinblåsecancer
aromatiska aminer, PAH-föreningar, vissa färgämnen och gummikemikalier
hudcancer
ultraviolett strålning, PAH-föreningar, arsenik
leukemi
bensen, joniserande strålning
näs- och bihålecancer
nickelföreningar samt damm från hårda träslag, lädermaterial och textilier
övriga cancerformer
(bl.a. struphuvuds-, mag-, lever- och njurcancer)
förutom de ovan nämnda även flera andra agenser, bl.a. trikloretylen, formaldehyd, nitrosaminer och vinylklorid
Faktablad 6 • Arbetsrelaterad cancer
Klassificering och märkning av
cancerframkallande agenser
EU:s förteckning över farliga kemiska ämnen (social- och hälsovårdsministeriets förordning 509/2005) upptar en klassificering av farliga ämnen, däribland även cancerframkallande
ämnen. I säkerhetsdatablad och märkning av förpackningar
anges ett ämnes cancerogenitet med hjälp av följande riskfraser (R-fraser):
R45 Kan ge cancer
R49 Kan ge cancer vid inandning
R40 Misstänks kunna ge cancer
Arbetsgivaren är skyldig att lämna uppgifter till Arbetshälsoinstitutets ASA-register över arbetstagare som utsätts för
sådan exponering som avses i social- och hälsovårdsministeriets nationella förteckning över cancerframkallande agenser.
I förteckningen ingår 5 arbetsmetoder och 170 ämnen - däribland dock inte UV-strålning från solen, radon, kvartsdamm
eller formaldehyd, trots att dessa av Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) betraktas som cancerogena.
Hur kan man förebygga arbetsrelaterad
cancer?
Lagstiftningen ålägger arbetsgivaren att avvärja cancerrisk
orsakad av alla typer av cancerframkallande ämnen. Därtill
finns det ämnes- och arbetsspecifik lagstiftning.
• Exponering för joniserande strålning regleras och övervakas enligt anvisningar från Strålskyddscentralen.
• Asbestarbete regleras genom olika myndighetsföreskrifter
om bl.a. anmälningsskyldighet till arbetar-skyddsmyndigheterna, hälsoundersökningar och särskilda säkerhetskrav vid asbestrivning.
• Arbetsgivaren är skyldig att föra en förteckning över
cancerframkallande ämnen och över arbetstagare som
exponerats för sådana ämnen. Som exponerade betraktas personer som under året har hanterat sådana ämnen
eller på annat sätt exponerats för dem under en betydande del av arbetstiden i minst 20 dagars tid. Uppgifterna insänds årligen till Arbetshälsoinstitutet för införing
i ASA-registret (registret över personer som i sitt yrke är
exponerade för ämnen och processer som föranleder risk
för cancersjukdom).
• I tobakslagen har miljötobaksrök klassificerats som
cancerframkallande ämne. Anmälan till ASA-registret
ska göras beträffande alla arbetstagare som under året
exponerats för miljötobaksrök under en betydande del av
arbetstiden i minst 40 dagars tid.
• En gravid arbetstagare som exponeras för cancerframkallande ämnen kan omplaceras till andra arbetsuppgifter.
Om ett säkert arbete inte går att ordna, kan arbetstagaren erbjudas särskild moderskapsledighet.
Arbetsplatserna är skyldiga att identifiera cancerframkallande
ämnen och utreda exponeringen för sådana ämnen. Förebyggandet av exponering sker på samma sätt som beträffande
andra typer av kemisk exponering:
• genom att ersätta ämnet med ett annat ämne eller ge-
nom att begränsa dess användning
• genom att ändra arbetsmetoderna, kapsla in arbetsutrustningen eller automatisera arbetsprocessen
• genom att ordna med effektiv ventilation och punktutsugning
• genom användning av personlig skyddsutrustning, bl.a.
andningsskydd och skyddshandskar samt i vissa arbeten
även skyddsoverall
• genom att märka alla kemikalier och allt avfall och se till
att alla farliga ämnen förvaras, transporteras och hanteras på rätt sätt
• genom att avgränsa och märka ut farliga områden och
planera för nödsituationer
• genom att hålla ordning och rent i arbetslokalerna
• genom att se till att så få arbetstagare som möjligt utsätts för exponering
• genom att informera om hälsorisker och genom att ge
arbetstagarna vägledning, handledning och utbildning i
hur man skyddar sig
Exponeringsmätning
Mätning av koncentrationen av agenser i arbetsplatsluften
används för att påvisa exponering och utreda föroreningskällorna. Riktgivande (indikativa) gränsvärden för koncentrationen i arbetsplatsluften (HTP-värden) har fastställts för de
vanligaste agenserna. För vissa kemiska ämnen (t.ex. asbest
och bensen) finns bindande gränsvärden. Exponeringsmätning kan också utföras med hjälp av blod- och urinprover.
Koncentrationsnivåerna jämförs då med de referensvärden
för biologisk monitorering som Arbetshälsoinstitutet har publicerat.
Ytterligare information:
ASA-statistiken. Utkommer årligen (innehåller en förteckning över cancerframkallande faktorer), Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors. www.ttl.fi
Vainiotalo S, Linnainmaa-Jaakkola K, Savolainen K, Tossavainen A. Opas työperäisen syövän ehkäisyyn, Työterveyslaitos, Helsinki 1999.
HTP-värden. Utkommer med några års mellanrum. Socialoch hälsovårdsministeriet, Arbetarskyddsavdelningen,
Delegationen för arbetarskydd beträffande kemiska ämnen, Helsingfors.
Biomonitorering av exponering för kemikalier. Anvisningar för insamlandet av prov. Utkommer årligen. Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors. www.ttl.fi/biomonitorering
Social- och hälsovårdsministeriets förordning (509/2005)
om en förteckning över farliga ämnen.
Kemikaalit ja työ. Utredning om kemiska risker i arbetsmiljön. Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors, 2005.
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet, Topeliusgatan 41 a A, 00250 Helsingfors, tfn 030 4741, e-postadress fö[email protected]
9/2010
