F A C T S
E
u
r
o
p
e
i
s
k
a
a
r
b
e
t
s
m
i
l
j
ö
b
y
r
å
n
ISSN 1681-2182
Ämnen som framkallar allergier i andningsorganen
Inledning
För Europeiska arbetsmiljöveckan 2003 tar arbetsmiljöbyrån fram en
serie faktablad med information om arbetarskydd och hälsa i
samband med farliga ämnen. Ämnen som framkallar allergier i
andningsorganen är biologiska och kemiska agenser som kan orsaka
dessa sjukdomstillstånd hos människor. I detta faktablad diskuteras
viktiga egenskaper vid exponering för dessa agenser och lämpliga
skyddsåtgärder.
Vad ger upphov till yrkesbetingade andningsproblem?
Reaktioner i luftvägar och lungor hos arbetstagare som andas in
ämnen och partiklar i sitt arbete kan indelas i tre huvudkategorier:
1. Många kända sjukdomar, som asbestos och silikos, orsakas av att
fibrer och partiklar avsätts i andningsorganen.
2. Flera typer av naturliga och syntetiska agenser som används på
arbetsplatser kan också orsaka allergiska sjukdomstillstånd i
andningsorganen, yrkesbetingad astma, rhinit eller alveolit som
har ökat stadigt under senare år (1).
3. Ämnen som irriterar luftvägarna, exempelvis tobaksrök i
omgivningen, klor, vanligt damm och kall luft, kan utlösa anfall
hos personer som redan har astma. I detta fall blir individen inte
sensibiliserad för detta specifika ämne, men anfallet är
fortfarande arbetsrelaterat.
Vad är allergiska sjukdomar i andningsorganen?
Det mänskliga immunsystemets reaktion mot yttre hot orsakat av
kemiska och biologiska agenser kan vara en allergisk reaktion i
luftvägarna. Symtomen kan vara hosta, andnöd, väsljud och
andfåddhet, nysningar, rinnande och täppt näsa, kliande och
inflammerade röda ögon samt feber och värk i muskler och leder.
Alla dessa sjukdomar har vissa gemensamma drag:
■ Upprepade exponeringar, antingen långvariga i låg dos eller
kortvariga toppar, krävs för att sjukdomen skall utvecklas. Under
denna period finns inga symtom.
■ Endast vissa av de exponerade personerna drabbas.
■ När en person har blivit sensibiliserad kan även mycket små mängder
av ämnet och varje kontakt utlösa symtom vid mycket lägre nivåer än
de som ursprungligen orsakade det överkänsliga tillståndet.
Symtom kan uppstå antingen omedelbart efter exponeringen eller
flera timmar senare, kanske nattetid, varför sambandet med
verksamheten på arbetsplatsen inte är uppenbart. Symtomen
minskar ofta när arbetstagaren är borta från arbetet, under
veckoslut och semester.
Vilka ämnen framkallar allergier i andningsorganen?
EU:s direktiv (2) tar upp allergiframkallande ämnen. Medel som
framkallar allergier i andningsorganen skall märkas med R-fraserna
R42 ”Kan ge allergi vid inandning” eller R42/43 ”Kan ge allergi vid
inandning och hudkontakt”.
Ämnen med naturligt ursprung
Sensibiliserande ämne
Yrke/sektor
Djurepitel och urinproteiner
Lantbrukare, djurskötare,
veterinärer, laboratoriearbetare
Kolofonium (naturharts)
Mjuklödare, elektronikindustrin,
metallprocessorer eller elektriska
processorer, tillverkare eller reparatorer
Prydnadsväxter
Florister, trädgårdsmästare och botaniker
Vissa livsmedel, växter och
grönsaker (t.ex. damm från
kaffebönor, äggproteiner, mjöl och
spannmålspulver, frukt, grönsaker,
fisk, skaldjur sojapulver, kryddor)
Lantbrukare, livsmedelsbearbetning,
kockar, köksarbetare, styckare,
bagare, mjölnare, brygare
Naturliga gummilatexproteiner
Sjukvård, laboratoriearbetare,
livsmedelsbearbetning
Mögel
Lantbrukare, bagare, växthus- och
sågverksarbetare
Kvalster
Bagare, mjölnare, lantbrukare,
livsmedelsarbetare och lagerarbetare
Textile fibres (3)
Textilindustrin, silkesodling
Visst trädamm, bl.a. kompositskivor
Snickare, timmermän, sågverksarbetare
Kemikalier
Källa
Yrke/sektor
Sensibiliserande ämne
Hartser, lim och färger
Dentalmaterial, färger och
fernissor
Epoxyhartser och härdare,
insprutnings- och
bindemedel
Härdare i färg, lim och
hartser
Polyuretanskum
Tandtekniker, mekaniker,
sprutlackerare,
valsarbetare, arbetare i
gjuteribranschen,
kemikalie- och
plastindustrin,
byggindustrin, isolerare,
metallprocessorer eller
elektroniska/elektriska
processorer, tillverkare och
reparatörer, harts- och
träbearbetning
Syreanhydrider
Alifatiska, cyklofatiska eller
aromatiska aminer
Isocyanater
Formaldehyd
Skyddsmedel
Metallarbetare, städare,
Dietanolaminer
arbetare i kemikalie-, plast- Foramaldehyd och material
och textilindustrin
som ger ifrån sig
formaldehyd
Läkemedel
Läkemedelsindustrin,
laboratorier, kemister,
sjukvård
Antibiotika
Livsmedelstillsatser,
rengöringsmedel
Bagare,
livsmedelsbearbetning,
arbetare i
läkemedelsindustrin och
laboratorier, textil- och
rengöringsmedelsindustrin
Enzymer (papain, alfaamylaser, proteaser)
Svetsångor, metaller,
elektropläteringskemikalier
Svetsare, metallarbetare,
pläterare, raffinatorer,
slipare, glasindustrin
Metallångor och -salter,
metallkarbider
Hårfärger
Frisörer, skönhetsexperter
Parafenylendiamin, henna
Blekmedel
Frisörer, tvätteriarbetare,
kemiska industrin,
livsmedels- och
pappersindustrin
Persulfater, sulfiter och
bisulfiter
Textilkemikalier och -fibrer, Textilarbetare
även appretering
Blekmedel, syntetiska fibrer (4),
formaldehyd
De vanligaste medlen på arbetsplatsen som ger allergier i
andningsorganen är dock inte klassade och märkta som sådana.
Många är av naturligt ursprung, mest proteiner och biologiska
agenser som finns allmänt i vår livsmiljö men som också är typiska
för vissa arbetsprocesser.
Att hantera ämnen som framkallar allergier i
andningsorganen
Några ämnen som framkallar allergier i andningsorganen och de
yrken de berör listas i följande tabeller.
Arbetsgivare bör vidta följande åtgärder som fastställs i EU:s
regelverk (5):
(1) I fransk forskning har det konstaterats att 5-10 % av alla astmafall är arbetsrelaterade. I Storbritannien tillkommer omkring 3 000 nya yrkesrelaterade astmafall varje år. Talet stiger till 7 000
om astmafall som förvärras av arbetet räknas in.
(2) Direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 och 1999/45/EC med ändringar som innehåller krav på klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat, särskilt kommissionens direktiv
2001/59/EG av den 6 augusti 2001 om anpassning till tekniska framsteg för tjugoåttonde gången av rådets direktiv 67/548/EEG.
(3) Bomull, lin, hampa, jute, kapock silke, sisal, ylle.
(4) Nylon, Orlon, Rayon.
(5) Rådets direktiv 98/24/EG av den 7 april 1998 om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot risker som har samband med kemiska agenser i arbetet, och Europaparlamentets och rådets
direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet.
SV
h t t p : / / a g e n c y . o s h a . e u . i n t
39
E
u
r
o
p
e
i
s
k
a
a
r
b
e
t
s
m
i
l
j
ö
b
y
r
å
n
1. Bedöm riskerna
Kartlägg riskerna - vilka ämnen med potential att framkalla astma
används eller uppstår i arbetet. Kom ihåg att biologiska och kemiska
ämnen kan orsaka allergiska andningssjukdomar. Bestäm vem som
kan skadas och hur.
2. Eliminera eller ersätt
Det bästa alternativet är att undvika användning av och exponering
för dessa agenser genom att ersätta dem med mindre farliga ämnen.
Allergiframkallande agenser kan ge allergisk sensibilisering vid
koncentrationer som understiger de standardiserade gränsvärden
för exponering som fastställts. Även mycket låg exponering för
allergiframkallande ämnen på arbetsplatsen kan ge allergiska
andningssymtom hos redan sensibiliserade arbetstagare.
INSHT, Instituto Nacional
de Seguridad e Higiene
en el Trabajo, Spanien.
Latexallergi: en mångfasetterad risk
3. Förebygg exponering
Om ersättning inte är möjlig, minimera koncentrationen, tiden och
frekvensen för exponeringen och antalet arbetstagare som
exponeras. Bestäm om vidtagna försiktighetsåtgärder är tillräckliga
eller behöver kompletteras.
Gör upp en plan för andningsskydd:
■ Ta hand om utsläppen vid källan. Förhindra damm och
aerosoler systematiskt genom att
• ändra arbetsprocessen och undvika arbetsmetoder där damm,
aerosoler eller ångor bildas,
• använda ämnen i mindre riskabel form, som pellets eller pasta i
stället för pulver eller vätska,
• använda slutna system för påfyllning och transport av
exempelvis pulverformiga ämnen eller fibrer,
• kontrollera utsläpp genom effektiva inneslutningar, ventilation,
dragskåp och andra anordningar på arbetsplatsen,
• göra upp en skötsel- och städplan med intervall, städmetoder
och utrustning och där våtmetoder eller dammsugare används i
stället för kvastar.
■ Personlig andningsskyddsutrustning bör användas utöver
andra möjliga kontrollåtgärder, om exponering inte kan förhindras
på annat sätt. Utrustningen måste uppfylla EU:s regelverk (6).
• Välj lämpligaste skyddsutrustning för varje arbetsuppgift eller
exponering. Följ tillverkarens råd om lämpligt val.
• Andningsmasker skall användas endast av en arbetstagare och
inte gemensamt.
• Vid regelbunden användning skall utrustningen hållas i gott
skick och rengöras efter användning, filter bytas vid behov och
utrustningen kontrolleras med avseende på teknisk eller annan
skada.
• Utarbeta skriftliga rutiner för hur andningsmasker regelbundet
skall rengöras, desinficeras, förvaras, inspekteras, repareras,
kasseras och underhållas.
Hos vissa arbetstagare kan exponering för latex ge upphov till
hudutslag, nässelfeber, rodnad, klåda, symtom i näsa, ögon
eller näsans bihålor, astma och (sällan) chock. Rapporter om
sådana allergiska reaktioner mot latex har ökat under senare år
bland hälso- och sjukvårdspersonal och även hos andra som
använder handskar eller medicinsk utrustning av naturlatex.
Den största risken kommer från hudkontakt med
latexproteiner och inandning av damm från pudrade handskar.
Personalen kan också utveckla allergier mot vissa livsmedel och
andra naturliga proteiner till följd av användningen av latex,
vilket blir en svår begränsning i deras liv. Några måste lämna sin
arbetsplats på grund av förvärvad överkänslighet.
Genom att begränsa innehållet i specifika proteiner för
latexprodukter, undvika pudrade handskar och ersätta naturlig
latex med andra material i handskar och utrustning som
används regelbundet har denna risk minskat betydligt.
Central Labour
Inspectorate, Ministry of
Economics and Labour,
Österrike.
Ytterligare punkter att beakta:
Mjöldamm: en risk för bagare?
Informera och utbilda arbetstagarna om
I början av 1980-talet noterades en ökning av astmatiska
sjukdomar hos bagare. Enzymer som i allt större utsträckning
används som tillsatser i mjöl och bakprodukter har
konstaterats vara en viktig orsak. Även vete, råg, sojamjöl och
pollen bidrar. Mögel är också vanligt på dessa mycket varma
och fuktiga arbetsplatser.
■
■
■
de andningsallergiframkallande ämnen de exponeras för,
säkra arbetsrutiner,
riktig användning av andningsmasker, även hur man skall ta på
och av dem, eventuella begränsningar för deras användning och
skötsel och till vem andningsproblem skall anmälas.
Övervaka exponering och hälsoproblem
regelbundet och gör nya
bedömningar, särskilt om arbetsmetoder ändras. Vid
andningssvårigheter som kan hänföras till arbetet skall
läkarundersökning göras.
Dokumentera slutsatserna
Åtgärder bör inriktas på höga dammkoncentrationer i bagerier.
Enzymprodukter som används i bagerier erbjuds allt oftare
som granulerade, flytande eller inkapslade produkter, vilket
hindrar dem från att spridas med damm. Andra faktorer, som
hygien och ändring av väletablerade arbetsrutiner, har bidragit
till att minska fallen av bagarastma.
Rådgör med arbetstagare och/eller deras företrädare
■
■
■
■
när risker, exponeringar och andningsproblem på arbetsplatser
bedöms,
när farliga ämnen ersätts,
när personlig skyddsutrustning väljs,
om resultaten av övervakning, bland annat hälsoövervakning.
Ytterligare upplysningar
Andra faktablad i serien om farliga ämnen och ytterligare
upplysningar finns på http://osha.eu.int/ew2003/. Webbplatsen
aktualiseras och utvecklas fortlöpande.
(6) Direktiv 89/686/EG om personlig skyddsutrustning.
© Europeiska arbetsmiljöbyrån. Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium, 2003
h t t p : / / a g e n c y . o s h a . e u . i n t
F a c t s
TE-AE-03-S39-SV-D
Europeiska arbetsmiljöbyrån
Gran Vía, 33, E-48009 Bilbao
Tfn. (34) 944 79 43 60, Fax (34) 944 79 43 83
E-post: [email protected]
