NYHETER FRÅN ENGELSKA PARKVÄGEN
Är det rent av våren som är på
väg...?
Vårens städdag
Vi samlas vid carportarna kl 10 lördagen den
14 maj med krattor och spadar. Vi hoppas
på god uppslutning som vanligt. Utspisning
utlovas. (Skulle vädret vara dåligt men bättre på
söndagen den 15e flyttar vi fram en dag).
Varför inte passa på att ställa fram sånt som
ni tröttnat på och vill dela med er av (byta/
skänka). T ex leksaker, kläder, böcker, filmer,
cd-skivor, möbler och vad det nu kan vara. Ta
med bord och grejer till carporten.
mars 2016
Kolla brandvarnarna!
Testa era brandvarnares funktion! Föreningen
tillhandahåller nya vid behov. Hör i så fall med
Hans!
På hemsidan...
...har några filmtitlar för utlåning tillkommit
under rubriken Slottsdalens Filmklubb. Kolla!
Björken
Vår ”trädgna” medarbetare Ingrid skriver
denna gång om björken. Det är bara att vända
blad!
Årets ordinarie föreningsstämma
Lördagen den 21 maj kl 16 träffas vi i Oxstallet
för att avhandla våra gemensamma angelägenheter. Kallelse med stämmodokument kommer
stadgeenligt att läggas i brevlådorna senast två
veckor innan.
Motioner till stämman
Vi påminner om att motioner till föreningsstämman ska vara inlämnade senast den 1 april.
Senaste nytt från styrelsen
Information kommer att ges vid städdagen och
vid stämman.
Välkomna till vårens aktiviteter!
/Styrelsen
Träd i Engelska parken
10 Björken (Betula)
I dagligt tal säger vi björken, men den beteckningen innefattar två björkarter: vårtbjörk och glasbjörk.
De få björkar som står i parken är vårtbjörkar (Betula
pendula). Det ser man på stammen, vars bark är uppsprucken och mörk högt upp och på bladen som är dubbeltandade och har en utdragen spets. Glasbjörken (Betula
pubescens), däremot, har en vit, slät stam och blad som
är mer avrundade längst ut och enkeltandade. Den tredje
svenska björkarten är dvärgbjörken (Betula nana), som
växer i norra Sverige som låg buske. I hela världen finns
ett trettiotal björkarter, spridda i den norra tempererade
zonen.
Ornäsbjörken är en mutation av glasbjörk. Den har vackra, flikiga blad och utnämndes 1985 till Sveriges riksträd.
Det första exemplaret upptäcktes 1797 i Dalarna.
Och masurbjörken är en vårtbjörk med ärftligt betingad
tillväxtstörning, som påverkar årsringarna. De blir ojämna
och vågiga och veden flammig. Slutligen är fjällbjörken,
som på fjällsidorna ofta utgör trädgränsen, en underart till
glasbjörk.
Allt kan användas: rötter, kvistar, löv, grenar och stam.
Av rötterna flätas korgar och kvistarna blir till kvastar och
vispar. Löven färgar garn gult och har också varit viktigt
boskapsfoder.
Veden är inte bara bra som brasved, den passar utmärkt
till möbler, sniderier, verktyg och redskap, till alla sorters
handtag, till kvast-, kniv- och yxskaft. Träet har knappt någon smak och användes därför förr ofta till förvaringskärl,
brödkavlar, skärbrädor, glasspinnar och tandpetare.
Av björkplywood byggdes ”Läkerolplanet”, som var det
första segelflygplanet att korsa Öresund 1933. Också ett
svenskt jaktflygplan byggdes i början av 1940-talet i björk.
Av björkaska framställs pottaska, som har tjänat som
tvättmedel. Och som det står i Svensk Botanik (1807):
”Torra askan är ganska tjenlig att därmed rengöra dunkla
anlupna fönsterglas.” Men det behöver inte prompt vara
björkaska. Spisen och braskaminens glasrutor går med fördel att rengöra med fuktat tidningspapper och aska.
Och av nävern gjorde man i gamla tider nävertak, som
höll i 40 år. Ännu gör man t.ex. kontar och korgar. Ett något annorlunda bruk var att skriva brev på näver. I Novgorod hittades 1951 ett första näverbrev från 1100-talet, i
syrefri lera.
Tidiga av sig
Björkarna var de första träden som efter istiden invandrade till Sverige, glasbjörken norrifrån och vårtbjörken söderifrån. De har olika behov, glasbjörken är mer beroende
av vatten men tål köld bättre.
De är också tidigt på plats efter t.ex. kalhuggning, kal�las därför pionjärträd. Och de blommar tidigt på våren i
samband med bladsprickningen. Ett enda björkhänge kan
innehålla fem miljoner pollenkorn – inte underligt att pollenallergiker skyr björkar. En björk frambringar varje år
mellan fem och tio miljoner frön, som på nära håll ser ur
som små insekter med sköra vingar.
Björkvin
Från snösmältningen fram till lövsprickningen stiger saven i björkarna. Förr betraktades björksav som ett mirakelmedel. Förutom som söt hälsodryck hjälpte den mot trög
mage, förkylning, kolik, tuberkulos m.m. När björkbladen
var stora som musöron borrade man ett hål i stammen och
i det satte man löst in en pinne, så att saven via den kunde
rinna ner i ett kärl. Genom ett mindre hål får man tre liter
per dygn. Björksaven går även att jäsa till vin. I Systembolagets beställningssortiment finns björkvin. Grythyttans
björkvin kan rekommenderas.
Björkens musöron signalerade också för bönderna att det
var dags att så och att släppa ut korna på bete.
”Till er tjänst”
Vårtbjörken kan bli 20–25 meter hög och över hundra år,
en och annan trehundra. Glasbjörken når inte lika högt
och blir inte lika gammal. Men deras gemensamma motto
tycks vara ”till er tjänst”.
Foto: Bengt Berglund
Men det är inte bara vi som har nytta av björken, den när
också en massa ”yrfän” (Carl von Linnés benämning på insekter), svampar, mossor och lavar. Björkkremla är bara en
av de 180 svamparter som kan leva i symbios med björk.
Genom vårtbjörkens skrovligare bark gynnas fler arter av
lavar och mossor än på glasbjörken. När björken dör kommer sedan en ny kader av insekter, svampar, mossor och
lavar, som tillgodogör sig björkens näring och sakta bryter
ner ved och bark.
De stora risiga bollar som på håll liknar skatbon och
som man kan se i björkar är bildade genom inverkan av en
parasitsvamp, häxkvastsvampen. Den får björken att alstra
ett virrvarr av små kvistar.
Slutligen: påskris eller fastslagsris är en kvarleva av en
medeltida sed då man på långfredagsmorgonen piskade
varandra med björkris som en påminnelse om Jesu lidande.
Ingrid Börge
