Ins$tu$onen
för
svenska
språket
Arbetet med
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009)
Emma Sköldberg
Fil. dr, docent i nordiska språk
Lexikaliska institutet, Institutionen för svenska språket, GU
Helsingfors, september 2012
www.gu.se
Dagens upplägg
• Kort om Inst. för svenska språkets ordboksverksamhet
• Våra hjälpmedel vid det lexikografiska arbetet
• Bakgrunden till Svensk ordbok utgiven av Svenska
Akademien (SO, 2009)
• SO:
– Uppslagsord
– Artiklarnas innehåll
– Stilrutor och sentenser
– Möjliga sökningar (åtminstone i databasen)
• Framåtblickar, slutkommentar
www.gu.se
Inst. för svenska språkets ordboksverksamhet
Omfattande ordboksframställning de senaste 40 åren.
• Nusvensk frekvensordbok 1-4 (Allén et al.; 1970-1980)
• Svenska Akademiens ordlista, SAOL (11-13 uppl. 1986 
jfr den elektroniska versionen SAOL Plus 2007)
• Svensk ordbok (1986)  Nationalencyklopedins ordbok, NEO
(1995-96)  Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, SO
(2009)
jfr Norstedts Svensk(a) ordbok (2:a uppl. 1988, 3 rev. uppl. 1999.
Finns i ord.se (betaltjänst) och som app (version 1.3 maj 2012)
www.gu.se
Inst. för svenska språkets ordboksverksamhet (forts.)
• Svensk baklängesordbok (1981)
• Norstedts Svenska Plusordbok (1997, en kombination av ordbok
och encyklopedi)
• Norstedts första svenska ordbok (2001; barnordbok)
• Isländsk-svensk ordbok (inom ISLEX; 2011)
www.gu.se
Just nu: fokus på 3 ordböcker
Tre i sig ganska olika enspråkiga svenska verk
•  SAOL (13 uppl. 2006: ny upplaga runt 2015,
gratisapp 2012)
•  Svensk ordbok (2009; mot elektronisk version)
•  Lexins svenska lexikon (4:e uppdaterade och utvidgade
upplagan 2011; ligger till grund för kommande uppdateringar av
de tvåspråkiga lexikonen. Endast nätordbok)
www.gu.se
Artikeln näsa i SAOL 13
www.gu.se
Näsa i Svensk ordbok 2009 (förkortad)
nä`sa subst. näsan näsor
• utskjutande parti mitt i ansiktet som har direkt förbindelse med luktorganen {JFR nos}
 nästipp;  uppnäsa;  örnnäsa; hålla för näsan; peta sig i näsan; vara täppt i näsan
° äv. mer el. mindre bildligt, ofta med tanke på hela ansiktet: han är sjuklig och sticker
sällan -n utanför dörren; de spelade luffarschack mitt framför -n på läraren
få/stå med lång näsa bli synbart snopen, vanligen efter att ha blivit lurad
förhandsfavoriten kom sist och fick stå där med lång näsa
hålla näsan över vattenytan/vattnet undgå att gå under jag har så mycket att göra på
jobbet att jag knappt kan hålla näsan över vattenytan
inte vara snutet ur näsan inte vara så lätt att genomföra ett så stort projekt är inte
snutet ur näsan och kräver noggrann planering
lägga näsan i blöt blanda sig i saker som man inte har med att göra
rynka på näsan åt något visa ogillande för något många rynkade på näsan åt hans
kaxiga uttalande
HIST.: sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska näsa 'näsa; näsborrar'
www.gu.se
Näsa i Lexins svenska lexikon
näsa [²nä :sa] LYSSNA subst.
⟨näsan, näsor, näsorna⟩
- utskjutande del av ansiktet som innehåller människans luktorgan
Sammansättningar:
●
●
●
Exempel:
●
●
Uttryck:
näs|blod
näs|håla
örn|näsa
Har jag inte sagt att du ska sluta peta dig i näsan!
"Andas genom näsan!" sa läkaren
går dit näsan pekar går rakt fram
har näsa för (affärer) har god instinkt för (affärer)
har skinn på näsan är bestämd
lägger näsan i blöt är nyfiken, lägger sig i
rynkar på näsan åt något visar att man inte tycker om något
står på näsan ramlar handlöst
www.gu.se
Näsa i Lexins svenska lexikon
näsa [²nä :sa] LYSSNA subst.
⟨näsan, näsor, näsorna⟩
- utskjutande del av ansiktet som innehåller människans luktorgan
Sammansättningar:
●
●
●
Exempel:
●
●
Uttryck:
näs|blod
näs|håla
örn|näsa
Har jag inte sagt att du ska sluta peta dig i näsan!
"Andas genom näsan!" sa läkaren
går dit näsan pekar går rakt fram
har näsa för (affärer) har god instinkt för (affärer)
har skinn på näsan är bestämd
lägger näsan i blöt är nyfiken, lägger sig i
rynkar på näsan åt något visar att man inte tycker om något
står på näsan ramlar handlöst
www.gu.se
W4 konk: ordboksprojektens egna korpus
• Innehåller ca 300 miljoner löpande ord.
• Blandade textmaterial i konkordansformat. Främst
pressmaterial, t.ex. GöteborgsPosten 2009-2011 och
Svenska Dagbladet 2009-2010. Även ett
kollokationsprogram.
• Hela texter; man kan även få större kontext. Innehållet i
W4:an tillgängligt endast för redaktionen.
• Framtiden? Jfr Språkbankens/Korps starka frammarsch
(just nu: drygt 1 miljard löpande ord)
www.gu.se
SMDB (Svensk morfologisk databas)
• Används i arbetet med alla ordböckerna, men det mesta
arbetet går via SAOL.
• Innehåller alla uppslagsord (inklusive deras
böjningsformer) i SAOL 13 (2006).
• SMDB i ordboksarbetet: Jämförelse mellan innehållet i
SMDB och textmaterialen i W4-konk.
 Listor över ord som kan utmönstras ur ordlistan
 Lista över tänkbara nya ord
www.gu.se
SAOL 14: In med det nya och ut med det gamla (?)
www.gu.se
Svensk ordbok (1986)  NEO (1995-96)  SO 2009
Svensk ordbok (1986)
– 58 000 uppslagsord
– En av de första korpusbaserade ordböckerna
– Rent formella (inte etymologiska) kriterier för uppslagsorden
( lemma-lexem-modellen )
– Jfr Norstedts Svensk(a) ordbok i olika upplagor, i ord.se och som
app.
Nationalencyklopedins ordbok 1995-96 (några nyheter)
– 61 500 uppslagsord
– Dateringar av 68 000 ord och betydelser (fr.o.m. 1520). Stort
antal etymologier.
– Avancerad cd-version 1997
– Elektronisk version på ne.se ( Svensk ordbok )
www.gu.se
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009)
•  Bakgrund: Svenska Akademien tog över NEO-databasen (från
bokförlaget Bra böcker) 1999.
•  Huvudredaktör Sven-Göran Malmgren. Föryngring inom redaktionen.
•  Ordbokens primära målgrupper – desamma som tidigare men nu
uttalade:
- personer med svenska som modersmål
- även inlärare (på mer avancerad nivå)
•  Funktion – flera uttalade sådana:
- om man vill förstå ord i en text (reception)
- om man vill skriva en text (produktion). Ökat!
- om man vill veta mer om ordens härkomst och hur länge de har
funnits i svenskan
www.gu.se
SO: några nyheter
–  64 500 uppslagsord
–  Dateringar och källangivelser av förstabelägg av ca
9000 fornsvenska ord och betydelser
–  Komplettering med många fasta fraser
–  Noggrannare beskrivning (och upplyftning ) av ca
5000
idiom; mycket korshänvisningar
–  Stilrutor, ofta av språkvårdskaraktär
– Ledigare beskrivningsspråk; mer könsneutralt
www.gu.se
Ca 2000 föråldrade uppslagsord borttagna från NEO
ackuschörsgroda
advocera
befrynda
gartner
julfemma
konsulinna
septennium
www.gu.se
Ca 5000 nya uppslagsord jämfört med NEO
• teknik och data blogg, sms:a, messa, webbhotell,
phishing, nätfiske
• hälso- och sjukvård artroskopi, sockerfälla,
stafettläkare
• mat och dryck lådvin, rosésallad, wrap
• allmänt chilla, magkänsla, gångstav, livspussel,
burkini, sudoku
• partikelverb kasta av, kasta om, kasta ur sig
www.gu.se
Exempel på en artikel: sällskap
www.gu.se
Många nya kollokationer: argument
www.gu.se
Noggrannare beskrivning av ca 5000 idiom
(med språkexempel)
halka in på ett bananskal
komma med i ngt av en händelse
hon är en mångsysslare som har halkat in i nöjesbranschen
på ett bananskal
få kalla fötter
plötsligt få starka betänkligheter
finansiärerna fick kalla fötter när projektet utsattes för negativ
publicitet
www.gu.se
Dateringar/källanvisningar till
ca 9000 fornsvenska ord
dag
NEO: före 1520
SO: sedan 800-talet; på runsten
(Sparlösa i Västergötland)
sol
NEO: före 1520
SO: sedan 900-1000-talet
(på berghäll i Östergötland)
ligga NEO: före 1520
SO: sedan 800-talet
(Rökstenen i Östergötland)
www.gu.se
Stilrutor
Nytt inslag inom svensk lexikografi
Förebilder: bl.a. The New Oxford
Dictionary of English (1998)
Recension av Nikula (2010):
-  Praktiskt för den som saknar
handböcker
-  I stort sett välvalda
-  Luftigare layout
www.gu.se
Stilrutor av språkvårdskaraktär
• Utgör ca hälften av de ca 400 rutorna
• SO: från deskriptivt till normativt anslag
• Stilrutorna behandlar klassiska språkvårdsfrågor. De rör
olika språkliga nivåer: uttal, böjning, ordval, syntax…
• Innehåll: Från okej till nej!
www.gu.se
korrekt
www.gu.se
mindre lämpligt
www.gu.se
fel, bör undvikas…
www.gu.se
Rekommendation
www.gu.se
Språkvårdande självreflektion
www.gu.se
Sentenser
www.gu.se
Några fler sentenser
gredelin
Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin.
Titel på barnbok av Elsa Beskow (1918)
tecken
Var inte rädd. Det finns ett hemligt tecken,/
ett namn som skyddar dig nu när du går./
1986 års psalmbok, nr 256:1 med text av Ylva Eggehorn (1972)
och musik av Lars Moberg (1974)
www.gu.se
SO: förstabelägg 1957 (totalt 172 stycken)
•  ansiktslyftning
•  bullermatta
• calypso
• dureform
• lapplisa
• närbutik
• simultantolkning
• skogsmulle
• slamkrypare
• sputnik
• talangjakt
• terrorbalans
www.gu.se
SO: några ord som slutar på -barn med årtal
barn
gudbarn
hittebarn
spenabarn
fosterbarn
underbarn
födelsedagsbarn
krigsbarn
sladdbarn
dagbarn
gatubarn
öronbarn
bonusbarn
900-talet
1350
ca 1430
början av 1500-talet
1712
1749
1892
1919
1938
1962
1984
1993
1997
www.gu.se
SO i framtiden?
Ordförrådet redan något daterat. Måste uppdateras!
– smartboard?
– twittra?
– vuvuzela?
– wiki?
Arbete på en elektronisk version pågår. Innehåll?
Funktioner? Fritt tillgänglig på Svenska Akademiens
svenska.se?
Ökat samarbete och utnyttjande av Språkbankens
resurser?
www.gu.se
Slutkommentarer
•  Svenskans ordförråd intresserar och engagerar många.
•  Ordböcker i olika format:
–  pappersordböcker
–  nätordböcker
–  i mobilen: T9-inmatning, appar, Wordfeud
–  rättstavningsprogram
•  Ordboksjobbet – ett evighetsarbete!
•  Innehållet i ordboksdatabaserna kan användas inom forskning.
•  Det kan vara värt att hålla ordning på olika upplagor av Svensk
ordbok och det gäller att hålla tungan rätt i mun när man refererar
till dem.
www.gu.se