Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Jamaica 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Jamaica är en konstitutionell parlamentarisk demokrati med en folkmängd på
cirka 2,7 miljoner invånare. Oppositionspartiet Jamaicas arbetareparti(JLP)
vann en historisk seger vid parlamentsvalet den 3 september 2007 och bröt
därmed regeringspartiet Folkets nationella partis 18-åriga maktinnehav. JLPs
partiledare Bruce Golding blev ny premiärminister.
Det råder allvarliga brister i respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Jamaica.
Samtidigt råder politisk pluralism och frihet på massmedieområdet; inte heller
förekommer rapporter om politiskt motiverade försvinnanden och politiska
fångar. Fyra parlamentsval i rad har genomförts under ordnade former. Denna
bild förmörkas emellertid av ett stort inslag av våld, mord och rättslöshet,
bland annat i form av omfattande polisbrutalitet och utomrättsliga
avrättningar av brottsmisstänkta. Förhållandena i fängelserna är undermåliga.
Häktade personer och intagna fångar utsätts enligt rapporter ofta för
misshandel. Straffrihet är vanligt för poliser som begår brott. Dödsstraff finns
på straffskalan, men har inte verkställts sedan 1988. Rättssystemet är ineffektivt
och överbelastat och korruptionen inom den offentliga verksamheten
omfattande. Organisationer för mänskliga rättigheter tillåts verka fritt.
Våld mot och diskriminering av kvinnor utgör ett särskilt allvarligt problem.
Detta gäller även gentemot individer som är eller uppfattas som homosexuella
liksom mot personer som har drabbats av hiv/aids. Människohandel och
barnarbete utgör också allvarliga problem.
De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över
säkerhetsstyrkorna.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Jamaica har ratificerat de flesta centrala konventionerna på MR-området.
-
-
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt det fakultativa
protokollet om enskild klagorätt
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW)
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
Den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Våldet i landet är fortsatt omfattande. År 2006 uppgick antalet mord per
100 000 invånare till minst 45 – en minskning av rapporterade fall från 2005
års siffra på minst 62. Bristen på respekt för kroppslig integritet utgör
tillsammans med polisens utomrättsliga avrättningar, ett allt allvarligare
problem. Över 1 000 människor uppges ha dödats av polis sedan 1999. I
samband med gripanden av brottsmisstänkta dödades cirka 200 personer varav
10 poliser under 2006. Detta är ett problem som regeringen, trots
ansträngningar, inte lyckats komma tillrätta med. Dråp- eller mordmisstänkta
poliser går ofta fria. De senaste fem åren har inte ett enda fall lett till fällande
dom.
Politiskt motiverade mord och försvinnanden rapporterades inte under 2006.
Förhållandena i fängelserna är överlag undermåliga. Regeringen har tillåtit
lokala och internationella människorättsorganisationer, frivilliga och religiösa
organisationer samt media att besöka fängelserna och studera förhållandena.
3
4. Dödsstraff
Dödsstraff finns på straffskalan . Regeringen har dock motstått påtryckningar
från en alltmer våldsdrabbad befolkning att gå ifrån det moratorium för
verkställande av dödsstraff, som gällt sedan 1988. Antalet fångar som nu sitter i
dödscell uppges uppgå till ett 50-tal. FN:s kommitté för de mänskliga
rättigheterna har intervenerat i frågan med hänvisning till konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR).
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Lagen föreskriver att häktade personer skall lagföras inom 24 timmar – en
föreskrift som i många fall inte respekteras. Godtycklig arrestering och
frihetsberövande förekommer i stor omfattning. Systemet att bli fri mot
borgenssumma har kritiserats av polisen för att vara alltför generöst, främst när
det gäller hårt kriminellt belastade brottslingar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket regeringen allmänt
respekterar. Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska
rättssystemet med Privy Council som högsta rättsinstans. Rättssystemet är dock
ineffektivt och överbelastat vilket gör att det kan dröja år innan en misstänkt
person kan lagföras. Jamaica har anslutit sig till, men ännu inte ratificerat,
konventionen om inrättandet av en karibisk högsta domstol.
7. Straffrihet
Amnesty International har rapporterat att ingen polis har dömts för mord
under de senaste åren. Det tolkas allmänt som att polisen är immun mot åtal
och tillåts i praktiken döda utan påföljd. Amnesty International är vidare
allvarligt bekymrat över den långa tid som det tar för myndigheter att föra
rättslig talan mot misstänkta polismän. På senare år har organisationen också
dokumenterat brister i systemet gällande förundersökningar av mord utförda
av poliser. Kritiken gäller bland annat brist på utredare, icke professionell
hantering av brottsplatser, otillräckliga obduktioner och att vittnen inte hörs
inom rimlig tid. Ett annat problem är tillkomsten av privatgarden med
mobbingtendenser mot brottsmisstänkta, vilket också lett till dödsfall.
Polisutredningarna leder sällan till resultat genom att vittnen i rädsla för
repressalier inte vågat avge vittnesmål.
4
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Lagen föreskriver rätten till rubricerade former av frihet som i allmänhet
respekteras. Media kan fritt ge uttryck för kritiska åsikter om de politiska
makthavarna och deras förehavanden. Det förekommer ingen inskränkning i
den akademiska friheten eller friheten att använda Internet.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Lagen ger medborgarna allmän rösträtt till periodiskt återkommande fria val.
Av den nya regeringens 18 ledamöter är endast två kvinnor.
Det råder en allmän uppfattning om att korruption förekommer inom såväl
den exekutiva som den lagstiftande makten. Korruptionen anses dock vara
mest omfattande inom polisväsendet.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Lagen föreskriver rätten att organisera sig fackligt och fackföreningarna kan i
allmänhet verka fritt och oberoende av regeringen. Fackföreningsrörelsen har
traditionellt en stark ställning i Jamaica och 20 procent av de 1,2 miljoner
arbetstagarna är fackligt anslutna. En kollektiv förhandling kan endast äga rum
i ett företag om 50 procent av arbetstagarna stöder ett sådant förslag – ett
villkor som har kritiserats av International Labour Organization (ILO) för att
vara alltför restriktivt.
Lagen föreskriver ingen strejkrätt men strejker förekommer i praktiken. År
2006 ledde 220 tvister till 21 strejker. En stor grupp arbetstagare inom så kallad
samhällsviktig verksamhet äger inte rätt att strejka. ILO har kritiserat den breda
definitionen av samhällsviktig verksamhet och uppmanat regeringen att
begränsa den.
Det finns inget förbud i lag mot barn- och tvångsarbete, med undantag av
barnprostitution
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälso- och sjukvården är av förhållandevis god kvalitet. Inspektioner för
kontroll av att arbetsplatserna upprätthåller fastställd standard genomförs
regelmässigt. I fall där arbetsplats inte uppfyller gällande hälso- och
säkerhetskrav utdelas först en varning innan eventuellt straff utdöms.
5
Arbetstagare äger rätt att avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera förlora sin
anställning om personen ifråga är fackligt ansluten.
Det finns ingen antidiskrimineringslag till skydd för personer som har drabbats
av hiv/aids.
12. Rätten till utbildning
Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri för barn i åldern 6 -11 år.
Utbildningsministeriet uppger att 99 procent av barnen i skolålder är inskrivna
i undervisningen. Ekonomiska förhållanden tvingar dock 1 000-tals barn att
stanna hemma både för att bistå i hushållningen och för att undvika avgifter
relaterade till undervisningen. Närvaron i grundskolan bedöms därför uppgå till
78 procent och i vissa områden på landsbygden till 50 procent. Cirka 70
procent av barnen i åldern 12-16 deltar i sekundärundervisning.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Jamaica är en av de politiskt ledande nationerna i Karibien. Landet är drabbat
av våld och en utbredd fattigdom. Folkmängden uppgår till 2,7 miljoner
invånare med en BNP per capita motsvarande 4 500 USD. Landet ligger på
101:e plats av totalt 177 länder i UNDP:s Human Development Index (HDI).
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Våld mot och diskriminering av kvinnor är fortsatt ett mycket allvarligt
problem. År 2006 anmäldes 635 våldtäkter, vilket bedöms vara en
underskattning eftersom majoriteten av fallen - framför allt i hemmet - inte
rapporteras. Straffet för våldtäkt är max 25 års fängelse. Även om lagen
förbjuder prostitution är det frekvent förekommande, främst i turistområdena.
Kvinnorättsgrupper, bland annat Women’s Media Watch, har välkomnat
regeringens beslut i (november 2005) att ratificera den inter-amerikanska
konventionen om att förhindra, bestraffa och utrota våld mot kvinnor (The
Inter-American Convention on the Prevention, Punishment and Eradication of Violence
against Women). Lagen förbjuder dock inte sexuellt ofredande på arbetsplatser
Handeln med kvinnor är omfattande men regeringen har skärpt lagstiftningen
för att bekämpa den illegala verksamhet. ILO har uppskattat att flera hundra
minderåriga ingår i landets sexhandel.
Kvinnor utsätts också för diskriminerande behandling i arbetslivet.
6
15. Barnets rättigheter
Fysiska och sexuella övergrepp på barn är ett allvarligt problem. Även
barnprostitution och handel med barn för sexuell exploatering förekommer.
Regeringen har lovat vidta åtgärder för att förbättra situationen.
Oberoende organisationer har rapporterat att ledare för kriminella gäng och
även fäder ser sexuella förbindelser med unga flickor och döttrar som en
rättighet och cirka 400 sådana fall anmäldes under år 2006 - en kraftig ökning
av rapporterade fall jämfört med föregående år. Regeringen har uttryckt oro
över denna utveckling och har också medgivit att antalet oanmälda fall
förmodligen är stort.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Grundlagen förbjuder diskriminering som grundas på ras, kön eller religion.
Positiv diskriminering på grundval av politisk partitillhörighet har blivit vanligt
förekommande när det gäller fördelning av allmänna bidrag eller
arbetstillfällen. Detta gäller i synnerhet i så kallade "garrison constituencies" som är
beteckningen på valkretsar med en partipolitiskt homogen sammansättning.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Diskriminering som en följd av sexuell läggning och könsidentitet är vanligt
förekommande. Sexuellt umgänge mellan män bestraffas med tio års fängelse.
Förre premiärministern Patterson har klart deklarerat att landet inte vill låta sig
utsättas för påtryckningar i syfte att förändra sina stränga lagar gentemot
homosexuella. Homosexuella män vågar sällan rapportera övergrepp av rädsla
för svåra repressalier.
18 Flyktingars rättigheter
Lagen innehåller ingen föreskrift om att bevilja asyl eller flyktingstatus enligt
1951 års konvention om flyktingstatus jämte 1967 års protokoll. Regeringen
har dock infört ett system för skydd av personer som vid återsändande löper
risk att bli förföljda i sitt hemland. Regeringen samarbetar med FN:s
flyktingkommissariat (UNHCR) och andra humanitära organisationer för att
bistå flyktingar och asylsökanden. Samtliga haitier, som begärde flyktingstatus
under 2006, har återsänts av myndigheterna. Regeringen har gett tillfälligt
skydd till hundratals personer som inte levt upp till kriterierna för flyktingstatus
enligt flyktingkonventionen.
7
19. Funktionshindrades rättigheter
Lagen föreskriver inte förbud mot diskriminering av personer med
funktionshinder. Diskriminering förekommer främst i arbetslivet och skolor.
Ingen diskriminering rapporteras gällande hälso- och sjukvården där
behandling, i stor utsträckning, sker på lika villkor.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Ett antal lokala och internationella organisationer för mänskliga rättigheter kan
fritt verka i landet och uttrycka sina åsikter. Regeringens tjänstemän samarbetar
med dessa grupper och är ofta lyhörda för deras rekommendationer. The
Independent Jamaica Council for Human Rights är landets enda formella
organisation som täcker alla aspekter av frågor som rör mänskliga rättigheter.
Den icke-statliga organisationen Jamaicans for Justice (JFJ) inriktar sig på
frågor gällande polisers straffrihet, utomrättsliga avrättningar och
våldsövergrepp.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Information om internationella insatser saknas.
