Utrikesdepartementet - Regeringens webbplats om mänskliga

advertisement
Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Saint Lucia 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
St Lucia är en parlamentarisk demokrati med en folkmängd på omkring 163
000 invånare. Vid valet 2001, som betecknats som fritt och rättvist, vann
premiärministern Kenny Anthony’s St Lucia Labour Party (SLP) 14 av totalt 17
platser i den folkvalda församlingen.
Regeringen respekterar generellt medborgarnas mänskliga rättigheter (MR)
även om problem kvarstår. Det förekommer bland annat rapporter om
polisvåld, långsamt fungerande rättsprocesser och övergrepp mot kvinnor och
barn. Yttrande- och tryckfriheten utnyttjas dock effektivt av media och av den
politiska oppositionen. De civila myndigheterna utövar generellt en effektiv
kontroll över säkerhetsstyrkorna.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
 Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
 Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
 kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt
 Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC)
 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC) har endast undertecknats.
2
St Lucia har inte ratificerat den amerikanska konventionen om mänskliga
rättigheter.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Tortyr och annan grym eller omänsklig behandling förbjuds i grundlagen.
Både förhållandena i fängelset samt brutalitet från polisens sida har dock
kritiserats av människorättsorganisationer.
4. Dödsstraff
Dödsstraff verkställdes senast år 1993. Den starkt ökande brottsligheten under
de senaste åren har dock lett till allmänna krav på hårdare tag mot brottslingar
och lett till att regeringen överväger att upphäva de facto moratoriet för
dödsstraff.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga arresteringar och frihetsberövanden samt att förvägras rättvis och
offentlig rättegång är förbjudet i grundlagen. Reglerna om en häktningstid om
högst 72 timmar respekteras emellertid inte i alla situationer och rättssystemet
uppges vara ineffektivt och överbelastat. Fyra fall av polisvåld med dödlig
utgång i samband med att polisen utfört arresteringar har rapporterats. Flertalet
anklagelser om fysiskt våld mot interner har framförts.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med
Privy Council i London som högsta instans. Landet har anslutit sig till, men
inte ratificerat, konventionen om inrättandet av den karibiska högsta
domstolen. Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, som regeringen
respekterar i praktiken.
Fängelsesituationen har generellt förbättrats sedan ett nytt fängelse uppfördes
2003 med skilda avdelningar för män, kvinnor och ungdomar.
7. Straffrihet
Straffrihet för poliser inblandade i brott förekommer. Ett arbete pågår dock
med att reformera poliskåren, öka transparensen och undersöka de anklagelser
om polisvåld som förekommer. Under 2005 fick polisen in 146 klagomål mot
3
enskilda poliser varav 89 undersöktes och 24 fall ledde till någon form av
åtgärd från myndigheternas sida.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Lagen garanterar yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet, vilka
generellt sett respekteras. Enligt en lag från 2003 kan personer dock dömas till
två års fängelse för att ha spridit ”falska nyheter”. Den kontroversiella lagen
har kritiserats av journalister och opposition.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Lagen ger medborgarna rätt att med fredliga medel välja regering genom att
delta i periodiskt återkommande fria och rättvisa val och genom allmän
rösträtt.
Premiärminister Kenny Anthony’s politiska parti SLP vann 14 av 17 platser i
den direktvalda folkförsamlingen (House of Assembly) i valet 2001. Två
kvinnor var i slutet av 2006 ledamöter i den direktvalda församlingen och fyra i
senaten. En kvinna ingick också bland regeringens 14 ledamöter och
generalguvernören var kvinna.
Få anklagelser om korruption riktas mot regeringen men utnämningspolitiken
kritiseras för att gynna partimedlemmar och vänner.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
En av de viktigaste frågorna för SLP regeringen har varit att försöka få fart på
landets ekonomi. Den höga arbetslösheten är dock ett stort problem, inte
minst den stora ungdomsarbetslösheten. Arbetslösheten är främst en
konsekvens av den långvariga nedgången i den traditionellt viktiga
bananindustrin.
Lagen ger arbetstagare rätt att fackligt organisera sig. De flesta
offentliganställda och 36 procent av den privata arbetskraften är fackligt
anslutna. Rätten att förhandla kollektivt är reglerad i lag. Lagen föreskriver
också strejkrätt. Poliser och brandmän äger dock ingen sådan rätt.
Barn- och tvångsarbete är förbjudet i lag.
4
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälso- och sjukvården är förhållandevis väl utbyggd. Arbetstagare äger rätt att
avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera förlora sin anställning.
12. Rätten till utbildning
Grundutbildningen är obligatorisk mellan 5 och 15 års ålder och en
registreringsavgift krävs. De flesta skolor är statsfinansierade och
undervisningen avgiftsfri. Ungefär en tredjedel av eleverna fortsätter till
sekundär undervisning. Regeringen ger hög prioritet till utbildningsinsatser för
ungdomar.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
St Lucia är ett medelinkomstland med en folkmängd på ca 163 000 invånare
och en BNP per capita på närmare 6 000 US-dollar. Landet hamnar på 76:e
plats av totalt 177 länder i FN:s välfärdsindex (HDI).
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Regeringen prioriterar kvinnors rättigheter. Ministern för kvinnofrågor
ansvarar för dessa frågor men även för jämställdheten på arbetsmarknaden.
Våld mot kvinnor utgör alltjämt ett allvarligt problem. Prostitution strider mot
lagen, men polisen angriper inte det växande problemet. Sexuellt ofredande på
arbetsplatser är sedan den 1 januari 2005 förbjudet i lag men utgör ett fortsatt
problem.
15. Barnets rättigheter
Ministern för kvinnofrågor är även ansvarig för barnets rättigheter och ger
dessa frågor hög prioritet, inte minst ifråga om utbildningsmöjligheter och
hälsovård. Fysiska och sexuella övergrepp mot barn är inte desto mindre ett
utbrett och allvarligt problem.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Lagen förbjuder inte diskriminering av dessa grupper. Detta till trots har inga
fall av diskriminering rapporterats. Däremot förekommer ofta diskriminering
mot personer som har drabbats av hiv/aids. Regeringen har inlett program för
5
att motverka dessa negativa attityder och bekämpa en fortsatt spridning av
hiv/aids.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Ingen lag finns som förbjuder diskriminering på grundval av kön och sexuell
läggning.
18 Flyktingars rättigheter
I praktiken ger regeringen skydd till personer som vid återsändande till
hemlandet riskerar att bli förföljda, men flyktingstatus eller asyl beviljas inte
rutinmässigt.
19. Funktionshindrades rättigheter
Det finns ingen lagstiftning som ger skydd mot diskriminering av personer
med funktionshinder. Särskilda skolor har inrättats för döva och blinda samt
mentalt funktionshindrade.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Frivilligorganisationer som verkar för mänskliga rättigheter kan verka fritt i
landet. Dock är myndigheterna inte särskilt lyhörda för synpunkter och
rekommendationer, även om regeringen förklarat sig villig att samarbeta med
MR-organisationerna. Detta gäller främst på lägre tjänstemannanivå.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Information om särskilda insatser saknas.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards