Utgifter för olika typer av hushåll
Inledning
Så här lyder vår problemställning, som kommer att besvaras längre ner:
Hur skiljer sig utgifter för olika livsmedel i olika kategorier av hushåll under 2008?
Vårt syfte är att:
- Jämföra hur utgifterna förhåller sig i kronor mellan olika varor i olika hushåll år 2008.
- Se om det finns några skillnader mellan olika hushåll och deras utgifter av specifika livsmedel.
- Se om det finns någon skillnad bland utgifterna av de olika livsmedlen från tidigare år.
- Se hur de totala utgifterna för livsmedel skiljer sig från tidigare år.
Antal medverkande hushåll och kategorier i undersökningen
Antal
Ensamstående Ensamstående Sammanboende Sammanboende
medverkande
med barn
utan barn
med barn
utan barn
hushåll
118
346
772
630
2008
152
367
899
640
2007
118
343
753
538
2006
Samtliga
hushåll
1866
2058
1752
Metod
För varje enskilt livsmedel har vi gjort ett eget diagram eftersom det ger en bra översiktlig bild av utgifterna. Vi
har använt oss av olika diagram för att åskådliggöra hur utgifterna skiljer sig. Vi har framför allt använt oss av
stapeldiagram, där vi har jämfört de olika hushållen med varandra för respektive livsmedel. Vi har också använt
oss av ett linjediagram där vi har standardvägt de totala utgifterna mellan åren 2006-2008. Då har vi också tagit
med KPI i uträkningarna för att få rättvisa uppgifter.
Vi har även tagit med ett diagram, där utgifterna för de olika livsmedlen jämförs. Detta för att få en rättvis bild
av hur mycket pengar som läggs på vad.
Dessutom har de totala utgifterna mellan åren 2006-2008 jämförts, även här har KPI använts i uträkningarna.
De olika kategorierna av hushåll vi har jämfört är:
- Ensamstående med barn (2,5)*
- Ensamstående utan barn (1)*
- Sammanboende med barn (3,9)*
- Sammanboende utan barn (2)*
* Uppgiften som står inom parantes efter de olika kategorierna hushåll är antalet personer som i genomsnitt
varje hushåll har bestått av. Alltså har ensamstående med respektive utan barn, omfattat i genomsnitt 2,5 och 1
person.
I hushållen samboende med respektive utan barn, har det i genomsnitt ingått 3,9 och 2 personer i respektive
hushåll. Utgifterna är alltså beräknade per hushåll, vilket oftast har medfört till att ju fler personer det har ingått
i hushållen desto högre utgifter, med ett undantag som vi kommer till lite senare i resultatet.
1
Vi har inte tagit med alla olika livsmedel utan istället valt ut de huvudkategorierna undersökningen vi studerat
omfattat och de i vårt tycke viktigaste och vanligaste livsmedelskategorierna. De vi har valt är:
- Bröd, spannmålsprodukter (Här ingår även pasta och ris)
- Pasta och ris (Ej medräknad i totala utgifter då det ingår i spannmålsprodukter)
- Matbröd (Ej medräknad i totala utgifter då det ingår i bröd)
- Kött
- Fisk och Skaldjur
- Mjölk ost och ägg
- Frukt och bär
- Grönsaker
- Sötsaker, socker
- Alkoholfria drycker
- Alkoholhaltiga drycker
- Tobak
Resultat
Så här ser de totala utgifterna ut samt utgifterna för respektive livsmedel för år 2008. Lägg märke till att det är
olika skalor på kostnaderna och därmed kan inte kostnaderna för de olika livsmedlen jämföras rättvist här.
TOTALA UTGIFTERNA
Spannmålsprodukter
A
B
10 000 kr
60 000 kr
9 000 kr
50 000 kr
8 000 kr
7 000 kr
40 000 kr
6 000 kr
30 000 kr
5 000 kr
4 000 kr
20 000 kr
3 000 kr
2 000 kr
10 000 kr
1000 kr
0 kr
Ensamstående
med barn
Ensamstående
utan barn
Sammanbo ende
med barn
Sammanbo ende
utan barn
Kött
Samtliga
hushåll
0 kr
Ensam-st ående
med barn
Ensam- st ående
ut an barn
Samman-boende
med barn
Samman-boende
ut an barn
Grönsaker
C
Samt liga hushåll
D
12 000 kr
6 000 kr
10 000 kr
5 000 kr
8 000 kr
4 000 kr
6 000 kr
3 000 kr
4 000 kr
2 000 kr
2 000 kr
1 000 kr
0 kr
0 kr
Ensamstående
med barn
Ensamstående
utan barn
SammanSammanbo ende med bo ende utan
barn
barn
Samtliga
hushåll
Ensamstående
med barn
Ensamstående
utan barn
Sammanbo ende
med barn
Sammanbo ende
utan barn
Samtliga
hushåll
Figur 1: A, B, C och D.
2
Diagrammen (A, B, C och D) på föregående sida anger utgifternas storlek för de olika kategorierna av hushåll.
Vi har inte tagit med alla livsmedelsdiagram här eftersom de flesta av dem ser likadana ut. De diagram som
finns i bilagor är mjölk, sötsaker, pasta, frukt och alkoholfria drycker. För samtliga gäller att samboende med
barn lägger ut mest pengar och ensamstående utan barn minst. För de kategorierna gäller alltså att de med fler
personer/hushåll lägger ut mer pengar. Det gäller dock inte för kategorin samboende utan barn som i
genomsnitt är färre än ensamstående med barn men ändå lägger mer pengar på mat. Det tror vi beror på att de
utan barn har mindre övriga utgifter och högre inkomst (då barnen inte tjänar några pengar). De samboende
utan barn äter troligtvis också mer mat. Dessa två kategorier ligger i stort sett alltid nära varandra och nära
snittet (samtliga hushåll).
Diagrammen över tobak, alkoholhaltiga drycker och fisk & skaldjur skiljer sig från de övriga. Vi har tittat lite
noggrannare på dessa.
Tobak
E
2 500 kr
F
Alkoholhaltiga drycker
6 000 kr
5 000 kr
2 000 kr
4 000 kr
1 500 kr
3 000 kr
1 000 kr
2 000 kr
500 kr
1 000 kr
0 kr
Ensamstående
med barn
Ensamstående
utan barn
Sammanbo ende
med barn
Sammanbo ende
utan barn
Fisk och skaldjur
Samtliga
hushåll
0 kr
Ensamstående
med barn
Ensamstående
utan barn
Sammanbo ende
med barn
Sammanbo ende
utan barn
Samtliga
hushåll
G
3 500 kr
3 000 kr
2 500 kr
2 000 kr
1500 kr
1000 kr
500 kr
0 kr
Ensamstående
med barn
Ensamstående
utan barn
Sammanbo ende
med barn
Sammanbo ende
utan barn
Samtliga
hushåll
Figur 2 E, F och G.
Diagrammen E, F och G är alltså de livsmedel som skiljer sig från de övriga. Diagram F och G är ganska lika,
medan hushållen i diagram E har i stort sett lika utgifter över de olika hushållen. Detta har vi analyserat
noggrannare i analysen på sida fem.
3
Utgifter de olika hushållen lägger på respektive livsmedel
kr
kr
kr
kr
kr
kr
kr
kr
kr
ba
k
To
ns
öt
ak
sa
er
ke
r,
A
so
lk
oh
ck
er
ol
A
f
ria
lk
oh
dr
ol
yc
ha
ke
lti
r
ga
dr
yc
ke
r
r
S
G
rö
ch
to
Fr
uk
to
ch
äg
bä
g
ur
lk
,
M
jö
Fi
sk
P
as
oc
os
h
oc
ta
sk
al
dj
K
br
öd
R
is
h
uk
pr
od
ål
s
S
pa
nn
m
öt
t
H
M
at
000
000
000
000
000
000
000
000
0
te
r
8
7
6
5
4
3
2
1
Totala utgifter för livsmedel år 2006-2008
I
45 000 kr
40 000 kr
35 000 kr
30 000 kr
25 000 kr
20 000 kr
15 000 kr
10 000 kr
5 000 kr
- kr
2006
2007
2008
Figur 3 H och I
I diagram H redovisas hur mycket pengar som läggs på respektive livsmedel. Här är det de totala utgifterna för
respektive livsmedel som vi har räknat med och inte brytt oss om de olika livsmedlen. Här kan man se att kött,
mjölk och spannmålsprodukter är de livsmedel där det läggs mest pengar.
I diagram I redovisas de totala utgifterna som konsumenterna gemensamt lägger på de livsmedel som vi har
tagit med i denna undersökning mellan åren 2006-2008. Detta diagram är samma som det icke standardvägda i
linjediagrammet nedanför, där vi har standardvägt de totala utgifterna.
Analys
Totala utgifter för livsmedel i samtliga hushåll 2006 -2008
Totala utgifter, standardvägt
Totala utgifter
46 000 kr
44 000 kr
42 000 kr
40 000 kr
38 000 kr
36 000 kr
34 000 kr
32 000 kr
30 000 kr
2006
2007
2008
Figur 4
4
Diagrammet på föregående sida är de totala utgifterna standardvägda för åren 2006-2008. Vi har räknat ihop
antalet medverkande för varje kategori, multiplicerat med de totala utgifterna för varje livsmedel och sedan
dividerat det med de totala antalen hushåll. Lägg märke till att det blir en jämnare kurva efter
standardvägningen samt att de totala utgifterna är mindre för samtliga år. 2006 och 2007 är omräknat med KPI,
med 2008 som basår.
Som vi kan se i linjediagrammet, har standardvägningen gjort att skillnaderna mellan åren inte är lika stora. Det
beror på att ju fler som är med i undersökningen desto mer rättvist och sant blir resultatet. 2007, som förut stack
ut i de totala utgifterna, håller nu en klart jämnare kurva, vilket tyder på att 2007 års totala utgifter inte är alltför
pålitliga. Att de totala utgifterna är högre för samtliga år efter standardvägningen beror troligen på att
skillnaden på antalet hushåll mellan samboende med och utan barn, samt ensamstående med och utan barn, blir
större på standardvägningen, då de totala hushållen räknas. De samboende spenderar för det mesta även mer
pengar än de ensamstående, vilket påverkar de standardvägda totala utgifterna.
Slutsats
Man kan se att diagrammen för de olika livsmedlen är väldigt lika, där samboende med barn äter mest samt de
ensamstående utan barn äter minst. De tre övriga kategorierna är däremot ganska lika varandra.
De tre livsmedlen som det läggs mest pengar på är kött, mjölk och spannmålsprodukter.
En annan slutsats är att antalet medverkande i undersökningen påverkar resultatet, och detta kan man se i
standardvägningen.
Det som skiljer från dessa normalfall är diagrammen: fisk och skaldjur, alkoholhaltiga drycker och tobak (Figur
2, E, F och G).
Fisk och skaldjur
I det här diagrammet kan man se att samboende utan barn äter mest, detta troligtvis pga att barn vanligtvis inte
äter så mycket skaldjur. Det anmärkningsvärda är att de två kategorierna utan barn skiljer sig oväntat mycket.
De ensamstående har utgifter på ca 1000 kr/år medan samboende drygt 3000 kr/år. Vilket är en stor skillnad,
som kan ha lite av sin förklaring i tillfälligheter, då t.ex. skillnaden 2006 bara är det dubbla (vilket är naturligt
då de samboende är dubbelt så många).
Alkoholhaltiga drycker
Denna skiljer sig också från övriga livsmedel. Som de flesta andra har även denna kategori samboende med
barn som största konsument, medan ensamstående med barn köper minst, men det skiljer inte så mycket. De
ensamstående med barn dricker t.ex. i stort sett lika mycket som de som inte har barn.
Tobak
Slutligen visar diagrammet på tobak relativt lika utgifter på de olika kategorierna. Ensamstående med barn har
lite lägre utgifter, vilket är förståeligt, eftersom det är vanligt att man slutar röka när man får barn. Tobak är ett
livsmedel med inte alltför stor konsumtion, vilket kan ses som positivt. Det skiljer sig endast 290 kr mellan
största och minsta konsumenten, vilket visserligen motsvarar ca 13%. Kollar man resultatet på tobak från 2006
och 2007 skiljer sig resultatet klart från 2008. I 2006 är t.ex. utgifterna dubbelt så stora för ensamstående med
barn jämfört med övriga, medan de här är den minsta konsumenten.
5
Bilaga
Mjölk, ost och ägg
Sötsaker, socker
9 000 kr
6 000 kr
8 000 kr
5 000 kr
7 000 kr
6 000 kr
4 000 kr
5 000 kr
3 000 kr
4 000 kr
3 000 kr
2 000 kr
2 000 kr
1000 kr
1000 kr
0 kr
0 kr
EnsamEnsamSammanSammanst ående med st ående ut an boende med boende ut an
barn
barn
barn
barn
Samt liga
hushåll
Ensamst ående med
barn
Ensamst ående ut an
barn
Alkoholfria drycker
4 500 kr
4 000 kr
4 000 kr
3 500 kr
3 500 kr
Sammanboende med
barn
Sammanboende ut an
barn
Samt liga
hushåll
Matbröd
3 000 kr
3 000 kr
2 500 kr
2 500 kr
2 000 kr
2 000 kr
1500 kr
1 500 kr
1000 kr
1 000 kr
500 kr
500 kr
0 kr
0 kr
Ensamstående med
barn
Ensamstående utan
barn
Sammanbo ende med
barn
Sammanbo ende utan
barn
EnsamEnsamstående med stående utan
barn
barn
Samtliga
hushåll
Sammanbo ende med
barn
Sammanbo ende utan
barn
Samtliga
hushåll
Frukt och bär
Pasta och Ris
5 000 kr
1400 kr
4 500 kr
1200 kr
4 000 kr
1000 kr
3 500 kr
3 000 kr
800 kr
2 500 kr
600 kr
2 000 kr
1500 kr
400 kr
1000 kr
200 kr
500 kr
0 kr
0 kr
Ensamstående med
barn
Ensamstående utan
barn
Sammanboende med
barn
Sammanboende utan
barn
Samtliga
hushåll
EnsamEnsamSammanSammanstående med stående utan bo ende med bo ende utan
barn
barn
barn
barn
Samtliga
hushåll
AV Rasmus Mikiver, Josefine Nilsson och Jesper Nilsson.
6
