motion-s-kongress-om

Motion nr 1 till Jönköpings arbetarekommuns årsmöte 14 mars 2016
En socialdemokratisk hästpolitik.
Att ta från de många för att ge till de få är inte socialdemokratisk politik. Utarmning av
landsbygden är inte heller socialdemokratisk politik. Avsaknaden av aktiv socialdemokratisk
hästpolitik har tyvärr medverkat till just detta. Om våra värderingar betyder något i praktiken
måste socialdemokratin därför formulera en aktiv hästpolitik
Socialdemokratin behöver en hästpolitik eftersom
• Det är dumt att inte nyttja den glestuvade svenska landsbygdens näringsmässiga fördelar.
• Det jättedumt att inte ta stöd av folks intressen
• Det är urbota dumt att inte använda ny teknik
för att påverka samhällsutvecklingen i en önskad riktning.
Socialdemokratin behöver en hästpolitik också därför att:
• Hästintresset redan idag är en betydande drivkraft hos många svenskar. Ett intresse som yttrar
sig i fritid, friskluft, sport och spel. Den drivkraften kan utnyttjas bättre.
• Hästhållning finansierar en näring som idag skapar 30 000 helårsarbeten men i morgon kan bli
många fler
• Endast 10% av den svenska landsbygdens potential för internationell hästuppfödning utnyttjas
idag.
• Utan hästägare finns inga hästar och således ingen hästnäring
Socialdemokratin har lämnat landsbygdspolitisk walk over till bonderörelsen vars politik har skapat
obetydlig samhällsnytta och underkänts av samstämmiga revisionsrapporter (EU:s revisionsrätt,
riksrevisor Claes Norgren och ESO-studien ”Bonde söker bidrag). Det nya
landsbygdsutvecklingsprogrammet har samma målgrupper som tidigare men den halva miljarden
fördelas nu av Vinnova och skall stödja innovationer inom jordbruks-, trädgårds- och rennäring. Att
stödja utvecklingsarbete inom hästnäringen är fortfarande uteslutet.
Det är också i denna belysning som den socialdemokratiska spelpolitiken skall ses. Spel på levande
hästar måste sättas in i ett hästpolitiskt sammanhang och skiljas från annat spel. Mer om detta i en
annan motion.
Jag föreslår därför
•
•
att partiet kallar sina ledamöter i kulturutskottet till en hearing om konsekvenserna av
spelpolitiken för hästhållningen samt
att partiet tillsätter en intern utredning som snarast och senast under 2017 utarbetar ett
hästpolitiskt manifest som kan tjäna som vägledning för partiets ställningstagande i frågor
med bäring på hästägandet.
Gränna den 15/1 2016
Anders Darenius Medlem nr 489440
Bakgrund med 2 bilagor delas med motion nr 2
Bilaga till två motioner till Jönköpings Arbetarekommuns årsmöte 2016
av Anders Darenius Alboga 4 563 93 Gränna tel 0706-742879 [email protected]
Motion nr 2 till Jönköpings arbetarekommuns årsmöte 14 mars 2016
En ny socialdemokratisk spelpolitik.
Det finns en enda likhet mellan fotboll och hästtävlingar: Staten tjänar pengar på vadhållning på
båda. Den gällande socialdemokratiska spelpolitiken gör ingen skillnad mellan spel på levande hästar
eller andra spel. Jag anser detta vara fel.
Tävling med levande redskap
… är något annat än fotboll och ridlektioner.
Skillnaden ligger i att tävlingsredskapen är levande varelser som har ägare men saknar egen talan.
När en fotbollspelare skadas ställer landstinget upp med ambulans och sjukhus. När en häst skadas
finns inget landsting. Allt ska betalas av hästägaren. Sjukvårdsberedskapen blir därefter.
Ny finansiering av tävlingsdjurskyddet
Sverige behöver därför en ny sorts djurskydd för hästar och framförallt en ny finansiering. Behovet
av nytänkande accentueras av hästsportens ökande tryck på topprestationer och behov av
affischnamn för att slå igenom i massmediabruset och locka sponsorer. Två finansieringsvägar finns:
Hästägandet eller överskott av spel. Belastas hästägandet läggs kostnaden ovanpå allt annat krångel
och kostnader som belastar just de svenska hästägarna och detta kommer att inverka negativt på
viljan att bli och förbli hästägare. Hästuppfödningen och därmed landsbygdsutvecklingen blir
liodande . Om spelpolitiken skall ha en chans att ta andra hänsyn än rent skattemässiga måste spelet
på levande hästar därför skiljas från allt annat spel.
En socialdemokratisk spelpolitik måste ta djurskyddshänsyn
Ny teknik och juridik gör en nationell reglering tandlös
Hästägandet utgör kärnan i hästnäringen. Utan hästägare inga hästar, inga hästtävlingar och inget
spel på levande hästar. Arrangörsmonopol finns inte (Bilsportdomen). Spelunderlag levereras av en
arrangör som lockar hästägare att ställa upp i tävling. Detta underlag kan säljas till agenter
utomlands. Svenska spelare kan spela på V75 med konto hos en agent i Sydafrika. De pengarna
undgår svensk spelskatt; spelarna får större vinster och agenterna tjänar mer pengar. Omsättningen i
Sverige krymper. Staten har sålt smöret och tappat pengarna. Det finns bara en enda väg att reglera
spelet på levande hästar och det är att samverka med hästägarna.
Jag yrkar därför
•
att partiet omprövar sin inställning i spelpolitiken och fattar beslut om att skilja mellan spel
på levande hästar och annat spel
Gränna den 15/1 2016
Anders Darenius Medlem nr 489440
Bakgrund med 2 bilagor delas med motion nr 1
Bilaga till två motioner till Jönköpings Arbetarekommuns årsmöte 2016
av Anders Darenius Alboga 4 563 93 Gränna tel 0706-742879 [email protected]
Bakgrund
”Den som vill framåt och vägrar se bakåt, den måste se upp! Orden från Tage Danielsson borde
varje politiker i beslutsfattande ställning fundera över. När det gäller frågan om spel på hästar bör
man dessutom ta till sig Jan Stenbecks ord: ”teknik slår politik”
Bilaga 1 Läget - Bonde söker spel?
Spelvärlden lockar konsumenten. Vadhållning och andra direkta spel om pengar regleras därför
genom monopol eller licenser som begränsar konsumtionen och konkurrensen i utbyte mot
skatteinkomster. Dataspelvärlden lockar också konsumenter men tycks utåt sett bara handla om
försäljning av en produkt. Så är det dock inte http://www.svd.se/barn-lockas-till-dyra-kop-i-minecraft
Därför lockas företagen ännu mer av dataspelsbranschen. Nu har ATG gett sig in i den branschen och
lanserar sina första produkter. https://www.atg.se/vr/trav I skydd av sitt monopol (eller framtida
licenser) kan ATG i lugn och ro satsa pengar på att utveckla nya spel till nya konsumentgrupper
istället för att hålla Dannero, Kalmar eller Solänget-banorna öppna för traktens hästägare och
traventusiaster.
Ny konsumentgrupp. ATG har idag möjlighet att ta pengar från spelet på levande hästar till att
utveckla produkter med virtuella hästar. ATG har ensamrätt på marknaden. Inget dataspelsbolag får
konkurrera. Om produkterna blir framgångsrika har ATG gjort sig oberoende av tillgången på hästar.
Hästintresserade unga tjejer är en målgrupp som dataspelsföretagen ännu inte hittat fram till.
Tjejerna är än så länge i stallet och pysslar eller rider ute i skogen och får frisk luft. Den målgruppen
nås enklast via Ridsportsförbundet. I samverkan med ATG (eller dess licensierade efterföljare) kan
förbundet skaffa sig nya inkomstkällor genom dataspel där tjejerna kan spela Malin Baryardkaraktären; lägga ner pengar på att köpa lite träningstid hos Pether Markne-karaktären eller köpa en
ny häst av uppfödarkaraktären Magnus Dyrendahl. Då blir de sittande vid datorn och glömmer att ge
sig av till stallet. Ridsporten gör sig oberoende av sina medlemmar och sitt samhällsuppdrag.
Topp skapar inte bredd! Ett brett hästägande är en förutsättning för en blomstrande hästnäring.
Saknas hästägare finns det inga hästar, inga ridskolor, inga tävlingar och inget spel på levande hästar.
Den sanningen glöms ofta bort.
Alla tävlingar måste ha förlorare annars blir det ingen tävling. Försämras villkoren för hästägandet
kommer näringen därför att krympa och förbehållas en liten elit. Att köpa, äga och bekosta träning av
förlorande hästar är inte kul om man inte får något annat i utbyte, t.ex glamour. Elitverksamhet får
TV-tid som röner sponsorintresse och skapar kassaflöde som kan satsats på nya hästar och ny elit.
Elitverksamhet ger ledarskapet rikliga tillfällen till glamour och mingel med champagne och kändisar
på galor och i VIP-tält. Därför måste politiken se upp när man fördelar bidragsmiljoner eller beslutar
om spellicenser.
Det är självklart för en avelsförening och en sportförening att försöka få fram en elit. Denna strävan
sammanfaller också med samhällsintresset så länge den gynnar bredden. Här är en varning på
Bilaga till två motioner till Jönköpings Arbetarekommuns årsmöte 2016
av Anders Darenius Alboga 4 563 93 Gränna tel 0706-742879 [email protected]
plats. Okunniga men välmenande politiker lyssnar gärna och vill tro på organisationernas
representanter. Om då budskapet framförs att i hästvärlden får man bredden genom att satsa på
toppen, så skall de bli misstänksamma. Budskapet gynnar de personer och organisationer som vill få
pengar och makt via politiken snarare än via utövarna och medlemmarna. (Det budskapet har f.ö.
framförts av Svensk Galopps Bo Gillborg i en intervju i SvD.)
Gamla bidragsmodeller ger klen effekt! Etablerade folkrörelser och etablerade politiska partier
är i Sverige sedan länge förbundna med varandra. Bidrag till folkrörelserna via ensamrätt till lotterier
har tidigare hjälpt partierna att genomföra sin politik. Detta kan även idag ge en bra utväxling på
pengarna så länge som hanteringen sker kompetent och bidragen går till rätt saker. Modellen börjar
dock svikta. Med tiden har medlemmarnas avgifter underifrån kommit att betyda allt mindre och
bidragen uppifrån allt mer. Se t.ex. http://www.svd.se/bidrag-blir-viktigare-an-medlemmar Arbetet
utförs dessutom allt mindre ideellt och alltmer av anställda tjänstemän med ibland
uppseendeväckande höga löner. Detta är en oroande utveckling som måste uppmärksammas. Utan
förändring av bidragsmodellen är risken stor att det ideella föreningssverige utvecklas till en
bidragsmaskin som inte levererar samhällsnytta utan bara finansierar sin byråkrati.
Hästsektorn utgör inget undantag http://perssonbloggar.se/2015/12/kolgjini-forbannad-overmiljonregnet/ Ridsporten är en ny folkrörelse som har över 150 000 medlemmar, majoriteten unga
tjejer. Travsporten är en gammal folkrörelse styrd av slutna sällskap och dominerad av äldre män.
Nya normalstadgar infördes 2014 som öppnar upp sällskapen och gör dem ”folkrörelse-fähiga”. Detta
har ett syfte.
LRF Häst. LRF är en stark lobbyorganisation med producent-och bidragsfokus. Hösten 2013 kom tre
rapporter som i princip dömde ut landsbygdsprogrammets bidragsmodell (se bilaga 2). Våren 2014
bildade LRF en branschförening för hästföretagande. Det ideella folkrörelseSverige med häst på
programmet anslöt sig genast medan de verkliga hästföretagarna valde att stå utanför.
2015 tillsattes en spelutredning med uppgift att bl.a. omreglera spelet på hästar. Motiven är alltfort
folkhälsa (men inte djurskydd) och statskassa och hjälp till ideella organisationer av folkrörelsetyp
Direktiven är sådana att allt pekar mot att licensen för spel på hästar, levande och virtuella kommer
att ges till den organisation som kan representera det ideella och folkrörelsebaserade Hästsverige.
LRF Häst är konstruerad för detta ändamål.
Sätt en bomb under skiten och börja på ny kula! Detta lär ha yttrats av en
organisationskonsult som tittat på hästsektorn. Att hästsektorn måste reformeras är ställt utom allt
tvivel och att det är spelpolitiken som utgör redskapet är också sannolikt. Frågan som måste ställas
är om det är LRF som skall styra i denna omorganisation. Mitt svar på detta är nej!
Bilaga till två motioner till Jönköpings Arbetarekommuns årsmöte 2016
av Anders Darenius Alboga 4 563 93 Gränna tel 0706-742879 [email protected]
Bilaga 2 Historik – hur blev det så här?
Lantbrukssektorn gick från självhushåll till regleringsekonomi. Övergången till marknadsekonomi
pågår men möter starkt motstånd. Bonde söker därför bidrag och landsbygden skall fortfarande bara
producera livsmedel och trävaror - basta. I den världen finns det ingen plats för produktion av
sällskapsdjur. Alltsedan begreppet husdjur i Sverige klövs i två delar och ersattes av begreppen
sällskapsdjur och animalieproduktionsdjur har hästen befunnit sig i ett politiskt och administrativt
ingenmansland. Hästar är både – och, vilket medfört att hästfrågor i praktiken kunnat hänföras till
endera kategorin lite som det passar. Detta vinglande förstärks av att HästSverige organiserat sig
efter det som skiljer, dvs sport och ras. Ingen försvarar det som förenar – hästägandet.
Misslyckad C-politik.
Den C-märkta landsbygdspolitiken har misslyckats. Europeiska revisionsrätten har i en rapport
konstaterat att pengarna avsedda för landsbygdsutvecklingen inte bara saknat avsedd effekt utan
man har t.o.m. ifrågasatt om det alls funnits någon avsikt att ge en sådan. Övriga revisionsrapporter
och studier styrker slutsatsen. Ineffektiv förvaltning av ekonomiska tillgångar tycks också vara ett
genomgående drag hos bonderörelsen (SPIRA-affären, AGRO-etanol och det statliga riskkapitalets
förvaltning i Inlandsinnovation är tydliga exempel)
ATG är ett privat bolag som bildades 1974 och disponerar ett statligt monopol. Samhällsintresset
anses vara bevakat genom att styrelsemajoriteten tillsätts av staten och genom ett avtal. Att
spelfrågorna i Sverige ägs av finansdepartementet visar vilka samhällsintressen som främst skall
tillgodoses. I Frankrike ägs frågan om spel på hästar av Jordbruksdepartementet. Detta speglar den
franska synen på hästpolitiken och har fått stor betydelse för landsbygds- och kulturpolitiken.
Med inrättande av ATG klövs hästSverige definitivt i två världar – en enhetlig och uppifrån
kontrollerad och finansierad travvärld och en splittrad och oreglerad folkrörelse – ridsporten. När
hästantalet ökade i den oreglerade sektorn uppstod ett behov hos politiken att få en
diskussionspartner och en kommandolinje till hästägarna.
HNS. Detta behov ledde fram till att en borgerlig regering 1992 såg till att det bildades en stiftelseNS (Nationella Stiftelsen för Hästhållningens främjande, numera HNS – Hästnäringens Nationella
Stiftelse) Stiftare var ATG och LRF med noll kronor i kapital men med ett politiskt löfte om ständiga
bidrag från ATG. Av betydelse i det sammanhanget var att
1.
2.
3.
4.
5.
vi bytt regering och att
ridhästuppfödaren och centerpartisten Karl-Erik Olsson var jordbruksminister
Travhästuppfödaren och LRF:s ordf. Bo Dockered satt i ledningen för ATG
att en stiftelse alltid väljer sin egen styrelse.
I urkunden garanterades Ridsporten en styrelseplats.
Utan eget kapital blir stiftelsen maktlös och helt beroende av ATG och därmed indirekt av politiken.
Med rätt personer i ledningen för ATG går det att slussa medel från ATG över till HNS, bygga upp en
Bilaga till två motioner till Jönköpings Arbetarekommuns årsmöte 2016
av Anders Darenius Alboga 4 563 93 Gränna tel 0706-742879 [email protected]
förmögenhet där och så småningom göra HNS oberoende av politiken. Den processen är inledd men
om den skall slutföras måste LRF få fortsatt kontroll över spelet på hästar i Sverige.
I Finland gjorde man på annat sätt. Där såg man från början till helheten, det gemensamma. Där
skapade man 1973 en topporganisation – Suomen Hippos - med alla hästorganisationer som
medlemmar och med ansvar för travsporten, spelet på hästar samt hästregister, hästpass och en
tidning för informationsspridning.
C-märkt hästpolitik har också misslyckats. Med C-politiker i ledningen för ATG sedan 1992 och den
borgerliga regeringens beslut att delegera toppstyrningen av hästsektorn till HNS - inleddes en
tillbakagång för hästuppfödningen i Sverige. 1992 var självförsörjningsgraden 100 % och uppbyggnad
av en rikstäckande infrastruktur hade påbörjats som underlättade uppfödning av sporthästar oavsett
var i landet denna bedrevs. Den uppbyggnaden avstannade och gick t.o.m tillbaka. Antalet
travhästuppfödare halverades. Uppfödningen av varmblodiga hästar minskade och koncentrerades
alltmer till Skåne och storstadsnära stuterier. Självförsörjningsgraden sjönk till 30%. Stockholm är
idag det län som hyser flest travhästuppfödare i landet.
ATG ser ut att ha bibehållit sina intäkter men till synes tappat marknadsandelar på den svenska
spelmarknaden. Bolaget tycks emellertid ha levererat spelunderlag till agenter utomlands men inte
redovisat intäkterna därifrån som intäkter av spel. Om det är svenska eller utländska medborgare
som spelat hos dessa agenter går inte att få fram. Källor anger att ca 3 miljarder/år därigenom
undandras spelbeskattning. Hästklinikerna som bekostats av ATG har överflyttats till HNS och
verksamheten har därifrån sålts till riskkapitalägda Evidensia medan tillgångarna stannat kvar i HNS.
ATG:s byråkrati har försvarat sina ställningar och med påstående om försämrad totalekonomi har
nedskärningar i fältverksamheten kunnat motiveras. Det externa hästägandet sviktar och tvingar
professionella travtränare att själva bli hästägare. Detta kan få konsekvenser för djurskyddet.
Hästavelns riksanläggning Flyinge har styrts så att den tvingats ”äta” av sina tillgångar och nu
befinner sig i fritt fall. Samtidigt har entreprenörer i trakten framgångsrikt lyckats bygga upp
konkurrerande anläggningar. Anmärkningsvärt är att från början hyrdes anläggningen och omgivande
ca 150 hektar god skånsk åkermark utanför Lund för 200 000 per år av staten (som alltså ansvarade
för underhållet av de kulturminnesförklarade byggnaderna) men så fort HNS kom in i bilden så
bildades ett bolag (Flyinge AB) som köpte anläggningen med de 150 hektaren mark. Därmed övertogs
också underhållsansvaret för de byggnadsminnesförklarade byggnaderna. På senare år har bolaget
lånat pengar av HNS istället för att belåna tillgångarna samt bildat ett fastighetsbolag (Flyinge
Kungsgårds Fastighets AB) . Varför man gjort på detta sätt lär vi inte få svar på eftersom insynen i
privata bolag är begränsad och i stiftelser obefintlig.
Här tycks pågå en förflyttning av gemensamt finansierade och uppbyggda tillgångar till en plats
utom räckhåll för politiken. Detta var knappast avsikten när ATG-systemet infördes.
Tystnadskultur?
”Det börjar normalt sett med svag ägarstyrning.” ” Toppstyrningen har i många fall skapat
företagskulturer som bygger på rädsla.” ” Det har karriärmässigt varit betydligt viktigare att hålla tyst
än att opponera mot cheferna. ” Citaten kommer från näringslivsjournalisten Torbjörn Isacson som
nämner företag som VW, TeliaSonera, ARLA men också idrottsorganisationer som FIFA.
Internationella friidrottsförbundet IAAF och fackföreningsrörelsen är enligt tidningsuppgifter heller
inte förskonat och det verkar nu som om en sådan kultur även spritts till hästsektorn via ATG och LRF
(Anna Nyberg, tidningen Ridsport nr 1 2015) . I jakten på den nya guldkalven (licensen för spel på
Bilaga till två motioner till Jönköpings Arbetarekommuns årsmöte 2016
av Anders Darenius Alboga 4 563 93 Gränna tel 0706-742879 [email protected]
hästar) tycks man också ha ändrat hästsektorns medielandskap. En kritisk journalist har belagts med
munkavle av sin arbetsgivare.
Konsumentskyddet och Moment 22.
Hästägarna betalar för foder, skötsel, tak över huvudet, träning och hästpass. Foder och tak över
huvudet levereras ofta av bönder. Intäkterna av pass och registreringsbevis skall enligt
myndighetsbeslut i Sverige (men inte i Finland) tillfalla avelsföreningarna. Med hästsportens
organisationer anslutna till LRF Häst finns därmed bara producentintresset företrätt på marknaden.
Alla tjänar pengar på hästägarna.
Konsumentintresset befinner sig därför i en Moment 22-situation. För att Konsumentverket skall ta
upp en konsumentfråga inom en bransch måste den drivas av en branschorganisation. Som
situationen nu är finns det ingen sådan utan det ligger tvärtom i de etablerade organisationernas
intresse att sopa konsumentfrågor under mattan. Ett exempel: Hästar är i EU:s definition
livsmedelsproducerande djur och konkurrerar i den meningen med bönder som föder upp tjurar till
slakt. Alla hästar skall ha ett pass och om ansökan inkommer efter 31 december det året fölet fötts
utgår en straffavgift och passet stämplas med ”ej till livsmedel”. Detta har förstås inget med
livsmedelssäkerhet att göra utan är en ren eftergift åt producentorganisationen LRF.
Landsbygdsutvecklingspengar – nej …..
Det tidigare landsbygdsprogrammet har kritiserats starkt av flera revisionsorgan för att inte leverera
samhällsnytta. I det nya programmet administreras bidragen därför som innovationsstöd via
Vinnova. Av svårförklarliga skäl har hästarna uteslutits i såväl det gamla som det nya programmet.
Svårförklarliga därför att hästar är betande djur som med fördel föds upp på just den mark som håller
på att växa igen. Helt obegripligt är att forskare vid SLU förordar utplantering av visenter och
vildhästar istället för utökning av sporthästuppfödningen som metod för att bevara beteskulturens
mångfald.
….. till bättre infrastruktur med ny teknik.
Alla hästköpare vill ha hållbara hästar och vissa vill dessutom ha begåvade hästar. Mycket talar för att
begåvning är en avelsfråga medan hållbarhet är en uppfödningsfråga. Stora glestuvade marker som
tvingar föl och unghästar att röra sig över stora avstånd gynnar hållbarhet. Gener går att förflytta
men inte landskap. Sveriges glestuvade landsbygd har därför stora näringsmässiga fördelar om blott
det funnes en infrastruktur för att flytta generna. Med ny teknik och utnyttjande av det slags
infrastruktur som bönderna sedan 50 år använder för nötkreatur skulle detta vara möjligt.
Därigenom skulle den glesa landsbygdens fulla potential för hästuppfödning kunna utnyttjas med
återupplivande av 1000 nedlagda gårdar och förstärkning av ekonomin för 1000 mjölkbönder.
Hästsektorn av idag inte organiserad för detta. Intresse och kunskap för att utnyttja ny teknik som
gagnar bredden finns inte hos dess ledarskap .
Detta kan ändras med hjälp av spelpolitiska beslut!
Bilaga till två motioner till Jönköpings Arbetarekommuns årsmöte 2016
av Anders Darenius Alboga 4 563 93 Gränna tel 0706-742879 [email protected]