BAT Systemoptimering eller Suboptimering Jan Carlsson SKB “Nollutsläpp” från kärnkraftverk • Gränsvärden för utsläpp ges av myndigheter • Självpåtagna, frivilliga, miljömål (EMAS) • Minimera utsläpp av kemikalier och radionuklider till havet Hur uppnå nollutsläpp på bästa sätt? • Indunsta avfallet/vattnet dvs koka bort vattnet och ta omhand resterande koncentrat/sediment • Avfallet tas omhand i särskilda behållare för deponering i slutförvar för radioaktivt avfall (SFR) • Inga kemikalier eller radionuklider släpps ut i havet = nollutsläpp har uppnåtts SFR Avfallsbehållare Konsekvenser i SFR • Avfallet innehåller endast små mängder radionuklider som inte innebär några bekymmer • Avfallet innehåller också kemikalier och organiska ämnen som kan vara komplexbildande dvs göra radionuklider mer lättrörliga • Komplexbildarna kan påverka annat avfall i förvaret och ge ökat utsläpp av radionuklider • Salter i avfallet kan påverka barriärerna i SFR och bidra till ökad nukliduttransport • Slutsats: avfallet kan inte accepteras i SFR utan lämplig behandling Behandling av avfallet • Nedbrytning av cellulosa och andra komplexbildare • Minska koncentrationen av salter genom mindre mängd i varje avfallskolli Slutsats • En optimal hantering med beaktande av BAT i ett led behöver inte vara optimal för hela systemet (suboptimering) • För att uppnå bästa möjliga resultat för ett helt system kan det vara nödvändigt att ge avkall på BAT-tänkandet i vissa detaljer • I det aktuella exemplet bör det vara möjligt att finna en för systemet acceptabel men kanske inte optimal lösning