Kretsloppskomposten
www.fobo.se
1
Hösten, vintern o vårens avfall.
25 maj 2011
Täckt med jord ca 5 cm.
Förodlade plantor av jordärtskockan Lola klara för plantering.
2
Avfall och jord blandat 50:50.
Fyra dagar har gått.
Marken mellan plantorna
är täckt med gräs.
Två veckor har gått.
Jordärtskockan - nordens regnskog!
Fyra veckor
23 september
Sex veckor
Annandag jul – skörd.
17 kg per kvadratmeter!
3
Hemma i köket
Om man använder papperspåsar kan det vara bra med
lite jord eller strö i botten på påsen. Det minskar risken
för att påsen ska gå sönder. Den billiga köpjorden
(5 säckar 100 kronorī) går bra.
När man tömmer påsen blandar sig jord eller strö med
avfallet och bidrar till att förhindra syrebrist.
4
Dags att ställa om till en klimatsmart hantering av organiskt
avfall!
• Värdefull kunskap förträngs, förvrängs och dränks i mediebruset.
• Det är väldigt svårt att ändra sådant som är gängse uppfattning
och praxis.
• Ett exempel är hanteringen av organiskt avfall, där den
konventionella komposteringen är helt dominerande.
Den prisas och lovas av Marknaden
och Medierna och många, många miljövänner
jorden över! (Även av mig under 1900-talet)
Den obehagliga sanningen:
Den konventionella komposten:
•
innebär långsam nedbrytning.
•
innebär stora energiförluster (i regel >50%)
•
är en miljöbov som bidrar till växthuseffekten.
Avfallshantering - historia
• På 1920-talet visade nobelpristagaren Virtanen
att växterna kan ta upp sammansatta ämnen.
• På 1950-talet visade mikrobiologen H.P.Rusch
att kompostering i hög (eller behållare) är stort
slöseri med energi.
Förslag: ytkompostering.
Att ytkompostera matavfall är knappast att
rekommendera med tanke på fåglar och gnagare.
• År 2001 gjorde Barbro Beck Friis sin
doktorsavhandling om kompostering av hushållsavfall.
(2001-5-2 SLU Ultuna)
Detaljerad beskrivning av energiförlusterna.
Förslag: Slutna behållare med gasåtervinning.
Slutna behållare och gasåtervinning är knappast
något man gör i liten skala.
5
Kretslopp
I ekosystemets kretslopp på land ingår dessa fem saker.
•
Mikroorganismerna i jorden.
•
Dött organiskt material.
Solenergi är drivkraften
•
Växande gröna växter.
och fotosyntesen är motorn i systemet.
•
Vatten
•
Luft.
Mikroorganismerna överför energin från det döda organiska materialet till växterna och
jorden. De är arbetarna.
Organiska material är mat för mikroorganismerna och byggmaterialet för växterna.
Växten är byggnaden.
Saknas växten blir det inget kretslopp!
I stället blir det långsam nedbrytning och lagring av det organiska materialet. Detta
innebär stora förluster i form av tid och energi.
Kretsloppskomposten
Enligt forskaren H.P.Rusch blandar man in det organiska avfallet i jorden .
Det går naturligtvis lika bra att bland in jorden i avfallet. Odlar man i blandningen har
man skapat kretsloppskomposten!
”Det som kan göras med hjälp av mikroorganismer
kan vi aldrig göra billigare med hjälp av teknik.”
J. Ford, en känd mikrobiolog
Vatten
Om man ska omsätta stora mängder organiskt material på kort tid åtgår det mycket vatten.
Energitransporten i jorden sker i vätskeform. Ju större grönmassa växten har – desto mer
vatten behövs. Jordärtskocka kan kräva upp till 50 liter per vecka och kvadratmeter under
senare delen av säsongen, när tillväxten är stor.
Många år av experiment och studier har lett fram till
kretsloppskomposten. Under 2009, 2010 och 2011 har
försöksodling med jordärtskocka i hushållsavfall
dokumenterats med bilder och mätresultat.
Skockor av sorten Lola
Kg/m²
9,6
2009
8,2
2010
17
Normalskörd (Wikipedia m.fl.) 2-3 kg/m²
6
2011
Kompostering – klimat och mat
Konventionell
kompost
=nedbrytning
O2
Kretsloppskompost
=ämnesomsättning
= syre
CO2 = koldioxid
Mat och grönmassa
Organisk biologisk odling
Kretsloppskomposten
Arbete
Blanda avfallet med jord ungefär 1:1.
Täck med jord.
Plantera, odla. Välj växter med stor bladmassa.
Exempel: jordärtskocka, potatis, tomat, squash eller pumpa.
Vattna – vattna – vattna.
Resultat
Mindre förluster
Upptagning av koldioxid – bra för klimatet.
Bättre jord
Kortare tid
+ rejäl skörd
7
Den lilla kretsloppskomposten
1. Tag tre plastkärl. Fyll ett med jord.
2. Lägg ett lager jord i botten på ett kärl.
3. Fyll på med blandning av jord och avfall.
Lika mycket jord som avfall.
4. När kärlet är nästan fullt täcker man med jord.
5. Upprepa med nästa kärl.
Tredje kärlet är tomt. Dags att börja om från början med
nya kärl eller skaffa mer jord och fylla nummer tre med kompost.
Förvara på svalt ställe eller utomhus. Utomhus kan det behövas lock eller
annan täckning för de vilda djurens skull.
När våren kommer planterar man. Förslagsvis jordärtskocka, potatis, tomat,
squash eller pumpa. Det krävs mycket vatten, särskilt i slutet av säsongen !
Öppet för alla försök!
LECA-bänken
med lock
Bengt Flärdh
Butgatan 14
602 40 NORRKÖPING
011-168537
[email protected]
