Begreppslista Bärbar ström
Atom: ”byggsten” som alltid har lika många protoner(+) som
elektroner (-), oladdad utåt.
e- : förkortning för elektron
Elektronskal: Atomens elektroner fördelas på olika avstånd från
kärnan, kallas skal men är ett område som elektroner rör sig i.
Närmast kärnan K-skalet som rymmer 2 e-, därefter L-skalet
som rymmer 8 e- .
Kolatomen har 6 elektroner i
2 elektronskal
Grundämne: ämnen som består av bara en sorts atomer.
Alla jordens grundämnen finns samlade i Periodiska systemet
Kemisk förening: De flesta ämnena i naturen är kemiska
föreningar. Det beror på att de flesta grundämnenas atomer vill
ha elektronskal som liknar ädelgasernas elektronskal (stabila
elektronskal) vilket innebär att de vill se till att de har 8
elektroner i sitt yttersta skal, antingen genom att dela elektroner
med annan atom (vara molekyl)
(de minsta atomerna vill ha 2 e- som Helium)
eller genom att sno åt sig/ ge bort e- så att yttersta skalet har 8
e- (vara jon) T ex natriumjoner och kloridjoner i salt
Därför finns få grundämnen rena i naturen (ex. guld, syrgas,
diamant (kol), kvävgas, helium, neon, argon...)
Jon: ”före detta atom” eller molekyl som har förändrats: den har gett bort elektroner (blivit
+laddad) eller tagit upp elektroner (blivit -laddad)
Metalljon: När metallatomer blir joner blir de
alltid positivt laddade för att de ger bort
elektroner från sitt yttersta elektronskal.
De ger oftast bort så många som de har i sitt
yttersta skal, valenselektronerna
(gruppnumret= antal), t ex Na+, Mg2+, Zn2+
och Al3+
(Men det finns undantag t ex järn som kan bli Fe2+ eller Fe3+ , koppar som kan bli Cu+
eller Cu2+ mfl. Dessa får man lära sig utantill).
Ickemetalljon: När ickemetallatomer blir joner blir de alltid negativt laddade för att de
fyller på sitt yttersta elektronskal med elektroner, oftast med så många att de får 8
elektroner i yttersta skalet (8-gruppnummer). Ex. Cl- , O2-
Elektrolyt: en vätska som det finns joner i. Jonerna (+ och -) kan röra sig fritt i
vätskan och vätskan kan därför leda ström. Ex: saltvatten, syra
Ledare: ett ämne som leder ström bra för att det innehåller lättrörliga
elektroner. Ex. metaller, grafit
Ädel metall: en metall som helst vill vara atom = den vill inte vara jon. Ex. guld, platina
Om metallen är jon kan den ta elektroner från oädlare metaller för att själv bli
atom.
Om metallen är atom och har joner (som kan ta upp e-) nära sig kan metallen
dra bort elektroner från oädla metallatomer så att de blir joner.
Oädel metall: en metall som har svårt att vara atom (behålla sina elektroner).
Den får ofta ge bort elektroner till ädlare metaller eller andra ämnen t ex. syre
(O2) eller syror (H+). Då blir metallatomen jon och korroderar (fräts)
Spänningsserien: en serie som visar de oädlaste ämnena till vänster och
de ädlaste ämnena till höger.
Oädlast
Ädlast
Pluspol: Det ämne som vill ha elektroner. I ett batteri
kan det vara en ädel metall (ex
koppar) i samarbete med joner (ex H+ i syran) som
kan ta hand om elektronerna
Minuspol: Det ämne som vill ge bort elektroner. I ett
-
+
batteri kan det vara en oädel metall t ex zink.
Batteri: innehåller ett ämne som är minuspol (t ex zink) och ett ämne som är pluspol
(t ex koppar) och en elektrolyt ( jonlösning). När man kopplar ihop polerna med
varandra rör sig elektroner från minuspol till pluspol. Då får man ström.
Laddningsbara batterier: Genom att tillföra ström kan man få tillbaka den förbrukade
minuspolen och pluspolen (via kemiska reaktioner) så att
batteriet kan ge ström på nytt.
Många batterier innehåller tungmetaller!
Tungmetaller: Metaller som är giftiga för oss och naturen, bly, kadmium, kvicksilver,
koppar, zink. Därför ska batterier som inte fungerar samlas in!
De flesta metallerna i naturen är joner i jonföreningar!
Koppar finns som kopparjon i kopparklorid mfl.
Periodiska systemets atomer
För att framställa ren kopparmetall använder man ström som
tvingar kopparjoner att ta upp e- och bli kopparatomer.
Kostar mycket energi! Kallas elektrolys
Elektrolys: är när man använder elektrisk
energi för att göra om joner till atomer.
Positiva joner (+) tvingas ta upp
elektroner och negativa joner(-) tvingas
lämna bort elektroner.
(PANK: Minnesregel för utrustning i
elektrolysen:
Positiv ( + laddad, tar emot elektroner)
kallas Anod,
Negativ ( - laddad, ger ut elektroner)
kallas Katod).
När vi använder metaller i bilar, båtar, cyklar mm. angrips de av syre, vatten och syror
som finns i luft och regn. Då fräts metallerna. Det kallas korrosion
Korrosion: När metallatomer blir joner och lämnar metallen
(går tillbaka till naturen). Det blir hål, metallen fräts sönder
(ex. järn rostar)
Skydd mot korrosion
Sätt fast en oädlare metall som får offra sig t ex
zink blir jon istället för järn.
Galvanisering: ytskikt av en oädlare metall. Ofta zink
Hindra syre O2, vatten H2O och syra H+ att komma åt:
måla, vaxa,
Kemisk reaktion: när ämnen ändrar egenskaper för att elektroner byter plats. Det bildas
ett nytt ämne med nya egenskaper
Oxidation: kallas det när en atom eller jon ger bort elektroner (minnesregel:
oxidation=avge elektroner).
Reduktion: kallas det när en jon eller atom tar upp elektroner(minnesregel:
reduktion= upptag av elektroner)
