Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Interkulturellt värdegrundsarbete i en mångkulturell skola Intercultural work with values in a multicultural school Johannes Jörgensen Lärarutbildningen 90p 2010 06 03 Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Marie Leijon Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Lärarutbildningen, 90p Vårterminen 2010 Jörgensen, Johannes. (2010). Interkulturellt värdegrundsarbete i en mångkulturell skola. (Intercultural work with values in a multicultural school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie har varit att analysera tre exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Analysen gjordes utifrån verktyg som tagits fram utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och litteratur som behandlar interkulturell pedagogik. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen och analys av skriftliga källor. Analysen av de tre exemplen på värdegrundsarbete visar hur man strävat efter att utgå från elevernas egna erfarenheter i det pedagogiska arbetet. Så använde sig Etniska relationer av en övning där ballonger fick symbolisera elevernas tankar, värderingar, erfarenheter och kunskaper. Syftet med övningen var att eleverna skulle gestalta skolans värdegrund och få tillit till varandra. Delvis har man dessutom genomfört ett värdegrundsarbete på strukturell nivå. Exempel på detta är ett avlönat interreligiöst arbetsteam i projektet Se mig kompis. Ett annat exempel är det där Sankta Maria folkhögskola i samarbete med romska ledare och den lokala katolska församlingen inbjuder romer som grupp till skolan och introducerar ett nytt ämne med namnet ”romsk kultur och religion”. En viktig skillnad mellan exemplen har varit att det kommunala arbetet som Etniska relationer står för utgår från konceptet en multikulturell skola för alla. De övriga exemplen utgår mer ifrån tanken att bygga upp en skolverksamhet utifrån gemensamma kulturella referensramar. Trots dessa initiativ är dock helhetsintrycket att man inte riktigt lyckats med att bryta majoritetskulturens dominans i den interkulturella dialogen. Det förblir en utmaning att skapa förutsättningar för ett interkulturellt värdegrundsarbete i ett integrerat mångkulturellt samhälle. Detta framförallt på grund av strukturer i och utanför skolan som försvårar jämlikhet, makt- och resursfördelning. Nyckelord: Interkulturell pedagogik, värdegrund, mångkultur. Johannes Jörgensen Handledare: Marie Leijon Examinator: Elisabeth Söderquist 1. INLEDNING ..................................................................................................................................................... 5 1.1 DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET............................................................................................................ 5 1.2 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ............................................................................................................. 6 2. TIDIGARE FORSKNING ............................................................................................................................... 7 2.1 INTERNATIONELL FORSKNING ....................................................................................................................... 7 2.2 SVENSK FORSKNING ...................................................................................................................................... 8 2.2.1 VÄRDEGRUNDEN ........................................................................................................................................ 9 2.2.2 VÄRDEGRUNDEN IFRÅGASATT ................................................................................................................. 10 2.2.3 KOMMENTAR............................................................................................................................................ 10 3. TEORETISK RAM......................................................................................................................................... 11 3.1 KULTURBEGREPPET..................................................................................................................................... 11 3.1.1 DET HUMANISTISKA KULTURBEGREPPET .................................................................................................. 11 3.1.2 DET ANTROPOLOGISKA KULTURBEGREPPET ............................................................................................. 11 3.2 KULTURRELATIVISM/MÅNGKULTURALISM, INTERKULTURELL DIALOG OCH ASSIMILATION. ...................... 12 3.3 KULTURER, VÄRDERINGAR OCH TRO ........................................................................................................... 13 3.4 MODERNISMEN, POSTMODERNISMEN OCH FRÅGAN KRING GEMENSAM VÄRDEGRUND ................................ 14 3.5 INTERKULTURELL PEDAGOGIK .................................................................................................................... 15 3.5.1 INTERKULTURALITET OCH INTERKULTURELL PEDAGOGIK ........................................................................ 15 3.5.2 INTERKULTURELL PEDAGOGIK OCH MAKT................................................................................................ 15 3.5.3 KULTURELLA PERSPEKTIV SOM PEDAGOGISKA ANALYSINSTRUMENT OCH ARBETSREDSKAP.................... 16 3.5.4 INTERKULTURELLA LÄROPROCESSER ....................................................................................................... 17 3.5.5 MULTIKULTURELLA RIKTMÄRKEN ........................................................................................................... 18 3.5.5.1 BANKS MODELL FÖR EN MULTIKULTURELL SKOLA ................................................................................ 18 3.5.5.2 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER ............................................................................................................... 18 3.6 VERKTYG FÖR ANALYS AV INTERKULTURELLT VÄRDEGRUNDSARBETE I SKOLAN ....................................... 18 3.6.1 UTIFRÅN ETT ANTROPOLOGISKT KULTURBEGREPP ................................................................................... 19 3.6.2 UTIFRÅN ETT INTERKULTURELLT PEDAGOGISKT PERSPEKTIV .................................................................. 19 4. METOD ........................................................................................................................................................... 20 4.1 METODVAL ................................................................................................................................................. 20 4.2 FÖRFÖRSTÅELSE OCH OBJEKTIVITET ........................................................................................................... 20 4.3 URVAL ........................................................................................................................................................ 21 4. 4 GENOMFÖRANDE ........................................................................................................................................ 22 4. 5 GENERALISERBARHET ................................................................................................................................ 23 4.6 VALIDITET................................................................................................................................................... 23 5. RESULTAT OCH ANALYS - INTERKULTURELLT VÄRDEGRUNDSARBETE I SKOLAN.......... 24 5.1 SE MIG KOMPIS – ETT INTERRELIGIÖST VÄRDEGRUNDSPROJEKT .................................................................. 24 5.1.1 PRESENTATION ......................................................................................................................................... 24 5.1.1.1 PROJEKTETS SYFTE ................................................................................................................................ 24 5.1.1.2 PROJEKTETS MÅLGRUPP ........................................................................................................................ 25 5.1.1.3 PROJEKTLEDNING OCH ARBETSTEAM .................................................................................................... 25 5.1.1.4 PROJEKTETS ARBETSMETODER .............................................................................................................. 25 5.1.1.5 ETT EXEMPEL – LEKTION OM ABRAHAM. (SE MIG KOMPIS 2002). ......................................................... 26 5.1.2 ANALYS ................................................................................................................................................... 26 5.1.3 KOMMENTAR............................................................................................................................................ 28 5.2 SANKTA MARIA FOLKHÖGSKOLA – ARBETET MED ROMSKA ELEVER .......................................................... 29 5.2.1 PRESENTATION ......................................................................................................................................... 29 5.2.2 ANALYS ................................................................................................................................................... 30 5.2.3 KOMMENTAR............................................................................................................................................ 32 5.3 ETNISKA RELATIONER OCH INTERKULTURELL KOMMUNIKATION ................................................................ 32 5.3.1 PRESENTATION ......................................................................................................................................... 32 5.3.2. ANALYS .................................................................................................................................................. 35 5.3.3 KOMMENTAR............................................................................................................................................ 37 6. AVSLUTANDE DISKUSSION...................................................................................................................... 38 7. REFERENSER................................................................................................................................................ 41 Interkulturellt värdegrundsarbete i en mångkulturell skola 1. Inledning 1.1 Det mångkulturella samhället Vår uppgift är inte blygsam. Vi måste omgestalta vårt land, vårt gemensamma hem, detta vårt välfödda och ombonade Sverige som för somliga har blivit så kallt. Vi befinner oss i sorgens men också i födelsens och möjligheternas tid. Det finns ett land att sörja men också ett land att bygga. Den etniska nationen hör till det förflutna, enhetsperspektivet är inte längre fruktbart och vi kan inte i all evighet förneka vad vi är, vi kan inte längre bortse från alla dessa nya ansikten som numera befolkar våra gator och torg. Vi måste lära oss att tänka vårt land på ett nytt sätt och vi måste utgå från denna mänskliga mosaik som är vår verklighet. I en stund som denna, när allt är satt i rörelse och verkar så ovisst, när vi famlande rör oss mot en framtid som inte låter sig förnimmas, i en sådan stund vill jag ännu en gång ta Karin Boyes ord till hjälp. Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger (Rojas 1995, s. 114115). Så beskriver Mauricio Rojas förändringarna i det svenska samhället i boken som bygger på intervjuer med svenska ungdomar med invandrarbakgrund. Han beskriver ett samhälle i förändring, ett samhälle som brottas med att hitta en ny identitet. Vi kallar detta samhälle för ett mångkulturellt samhälle. När regeringen i slutet på 90-talet i propositionen ”Sverige och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik” fastlade nya riktlinjer för hur man skulle bemöta denna mångkulturella situation var det en stor förändring. Jag var själv närvarande på ett möte i Malmö där ansvarige ministern Leif Blomberg med glädje och stolthet beskrev att det nu inte handlade om att ”integrera invandrare”. Målet var att skapa ett integrerat samhälle med mångfalden som grund där alla har samma rättigheter och möjligheter. I denna process måste alla aktivt delta. I denna process är det alla som förändras (Regeringen, prop. 1997/98:16). Vi var många svenskar med invandrarbakgrund som då delade Blombergs glädje över att äntligen så hade något hänt som motsvarade vårt eget synsätt och våra egna förhoppningar1. Samtidigt hänger tanken att det är invandrare som skall integreras envist kvar. Integrationsverkets publikationer genom åren visar också hur svårt det är att leva upp till tanken på ett integrerat samhälle. Sverige brottas med problem som segregering och diskriminering2. Mauricio Rojas bok kom ut i en andra upplaga år 2001… I denna uppsats kommer jag att reflektera kring förutsättningarna för den process som kan leda fram till ett integrerat samhälle genom att se närmare på den svenska skolan och förutsättningarna för interkulturell pedagogik. Jag kommer framförallt att fokusera på arbetet med värderingar. Arbetet med värdegrunden är av central betydelse både för skolan och för 1 Integrationsverket publicerade 2004 en studie där man anknyter till propositionen från 1997 och fördjupar reflektionen kring svensk integrationspolitik (Integrationsverket 2004). 2 Se till exempel integrationsverkets rapport om diskriminering från år 2007 (Integrationsverket 2007). 5 skapandet av ett integrerat samhälle. Detta betonas bland annat i Europarådets vitbok om interkulturell dialog. If there is a European identity to be realised, it will be based on shared fundamental values, respect for common heritage and cultural diversity as well as respect for the equal dignity of every individual (Europarådet 2008, s. 2). Värdegrunden som begrepp introducerades i skolans värld i början av nittiotalet under förberedelsearbetet för den nya läroplanen. I skollagen från 1985 står i första kapitlet med rubriken ”allmänna föreskrifter” att skolans verksamhet skall utformas utifrån demokratiska värderingar. Speciellt nämns människans egenvärde, värnandet om miljön, jämställdhet samt arbetet mot mobbning och rasism (Lärarnas Riksförbund 2007, s. 60). I läroplanen för det offentliga skolväsendet (Lpo) från 1994 använder man specifikt ordet värdegrund. Hela första kapitlet behandlar denna och har rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag”. Man börjar med att hänvisa till de grundläggande värderingar som nämns i skollagen från 1985. Därefter formulerar man värdegrunden på följande sätt: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta” (Lärarnas Riksförbund 2007, s. 12). Arbetet med värdegrunden skall ske i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism (Lärarnas Riksförbund 2007, s. 12). I Värdegrundsboken som utbildningsdepartementet publicerade år 2000 beskriver man begreppet och relaterar det till normer, etik och moral. Värderingar och etik uttrycker principiella ställningstaganden, medan normer och moral konkretiserar dessa värderingar. I läroplanerna formulerar man både värderingar och normer (Zackari & Modigh 2000, s. 3337). Värdegrundsboken går här inte in på relationen mellan värdegrund och tro. Jag återkommer till detta i beskrivningen av kulturbegreppet3. Det är en viktig fråga inte minst mot bakgrund av den kontroversiella formuleringen i läroplanen där man hänvisar till kristen tradition och västerländsk humanism. 1.2 Syfte och problemformulering Uppsatsens syfte är att analysera exempel på interkulturell pedagogik utifrån verktyg tagna från forskning kring kulturbegrepp och interkulturell pedagogik. Hur gestaltas värdegrundsarbetet i de tre exempel som tas upp? Hur kan dessa exempel förstås utifrån ett interkulturellt perspektiv? I en avslutande diskussion kommer jag sedan att resonera kring förutsättningar för ett interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. 3 Se avsnitt 3.3 6 2. Tidigare forskning Frågor kring mångkulturell samlevnad har följt människan genom historien. Forskning har också bedrivits kring detta i alla tider. Jag tar upp några exempel på detta i presentationen av internationell forskning. Dessa historiska exempel kan hjälpa oss att bättre förstå nutida utmaningar. I samma avsnitt kommer jag också att ge exempel på nutida forskning i Latinamerika. Länder som har varit offer för kolonialism har erfarenheter som vi kan lära mycket av. Jag tar upp Bolivias konstitution som exempel. Här definieras staten som mångnationell och interkulturell. Den forskning som ligger bakom en sådan formulering skulle kunna bidra med mycket i vår svenska debatt. Peelman och Banks får stå som representanter för forskningen i USA och Canada (Peelman 1989 och Banks 2008). Peelman är professor på Saint Paul´s University i Ottawa. Där har man under många år integrerat studier i kulturantropologi och missiologi. I den nordamerikanska kontexten har man lång erfarenhet av forskning och praxis vad gäller mångkulturell samlevnad och interkulturell dialog4. Peelman beskriver ett antropologiskt och ett humanistiskt kulturbegrepp och reflekterar kring hur värderingar och tro uttrycks inom ramen för kulturella identiteter. Banks tar upp specifika skolfrågor mot bakgrund av en situation som starkt präglas av mångkulturalism. Han reflekterar kring hur hela skolverksamheten kan gestaltas utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Den svenska forskning som presenteras utgår mer från skolans värld och specifikt de frågor som tas upp inom ramen för interkulturell pedagogik. Begrepp som kultur, interkulturalitet och värdegrund är här centrala. Kapitlet avslutas med en personlig reflektion. 2.1 Internationell forskning Peelman representerar den forskningstradition som går många århundraden tillbaka och vars kontext var kristen mission och kolonialism. Samtidigt som det interkulturella och interreligiösa perspektivet alltid har funnits, har kolonisering och mission både i praxis och i akademisk forskning starkt präglats av en ideologi som gick ut på att både västerländsk kultur och religion var överlägsen de som fanns hos de folk som européerna mötte. Den tradition av ett interkulturellt och interreligiöst förhållningssätt som hela tiden funnits parallellt med denna mer eller mindre öppna rasism återfinns bland annat i munken och missionären Barolomé de las Casas skrifter som går tillbaka till de allra första åren av den spanska koloniseringen av Amerika5. Ett annat exempel på tidig interkulturell praxis och reflektion några årtionden efter erövringen återfinns i traditionerna kring Vår Fru av Guadalupe i Mexico6. Las Casas utgår från den förtryckta ursprungsbefolkningens perspektiv. I Vår Fru av Guadalupe presenterar sig Jungfru Maria på aztekernas språk som de aztekiska gudarnas 4 Se Sahlberg 2007. Här beskrivs den kanadensiska erfarenheten. Se Gutiérrez 1989. Teologen och historikern Gustavo Gutierrez skriver i denna bok om Las Casas. Han jämför dennes erfarenheter och teorier med bland annat Lima- och Salamancaskolans. Dessa tre teoribildningar står för tre olika riktningar som inte är så olika de som vi idag återfinner i debatten kring mångkulturalitet och interreligiös dialog. 6 Se Siller 1989. 5 7 moder. Dessa båda exempel på interkulturell dialog kontrasterar till de spanska erövrarnas ensidiga förmedling av sanningen. Den antropologiska, pedagogiska och teologiska forskning som idag bedrivs i länder och på kontinenter där man har erfarenhet av mångkulturell samlevnad vill jag här exemplifiera med de studier som bedrivs vid Abya-Yala i Quito / Ecuador. De amerikanska ursprungsbefolkningarnas kamp för att kunna överleva och utvecklas och den forskning som anknyter till detta är intressant även ur ett svenskt pedagogiskt perspektiv. Exempel på detta är modersmålets betydelse i inlärningsprocessen samt barnens rätt till kulturanpassade läromedel7. Ett annat exempel är de erfarenheter av pedagogiska reformer som genomförs i Bolivia. Här har man antagit en ny konstitution som definierar staten som bland annat mångnationell och interkulturell. Mångfalden skall beröra områden som politik, ekonomi, juridik, kultur och språk (Asamblea constituyente de Bolivia 2007, s. 7). Sedan mitten på nittiotalet har man erfarenhet av pedagogiska reformer som syftar till interkulturellt inlärande. Här har introduktionen av undervisning på modersmålet varit den minsta svårigheten. Att skapa förutsättningar för interkulturellt inlärande ur ett helhetsperspektiv har varit en stor utmaning. En bok som anknyter till dessa frågor är Multiculturalismo, educación intercultural y derechos indígenas en las Américas. (Dietz et al. (red.) 2008). Både dessa historiska och nutida exempel återspeglar kontrasten mellan å ena sidan en pedagogik där man förmedlar sanningar och grundläggande värderingar och å andra sidan en pedagogik där man i en gemensam praktisk och teoretisk process artikulerar gemensamma värderingar. Interkulturell pedagogik och interkulturellt värdegrundsarbete utgår från en dynamisk syn på kunskap, kultur och pedagogik. Som representant för interkulturell forskning i USA väljer jag Banks. I boken An introduction to multicultural education (Banks 2008) får man en bra inblick i den reflektion och praxis som är aktuell i USA. Banks betonar vikten av ett multikulturellt perspektiv i skolan både på en strukturell och på en praktiskt pedagogisk nivå. Han problematiserar den dominerande kulturens tolkningsföreträde i till exempel läromedel. En multikulturell undervisning utgår från mångfalden och visar på olika perspektiv. I denna uppsats kommer jag att använda mig av Banks modell för interkulturellt inlärande. I slutet av boken finns ”a Multicultural Education Basic Library”. 2.2 Svensk forskning I Sverige finns det en hel del forskning kring interkulturell pedagogik. Den har växt fram mot bakgrund av ett samhälle som blivit alltmer mångkulturellt. Anders Olsson skriver i sin artikel om interkulturell forskning hur forskare som Bredänge, Lahdenpäre och Borgström ser denna samhällsutveckling som ett problem och en utmaning för skolan. Lahdenpäre menar till exempel att en mångkulturell skola kräver ett pedagogiskt innehåll, ett arbetssätt och en organisation anpassade till elevernas kulturella bakgrund (Olsson 2005, s. 2). Här finns intressanta paralleller till Banks som just utvecklat en modell för en mångkulturell skola utifrån förhållandena i USA. 7 Jämför till exempel kulturanpassat skolmaterial från Mapuchefolket i Chile och från romer i Sverige. Båda här angivna referenser är utgivna av offentliga myndigheter, skolverket respektive Chiles utbildningsministerium (Grönfors & Hasan 1998 samt Cañulef Martínez & Galdames Franco (red.) 2002). 8 Det var Södertörns högskola i Stockholm som var först i landet med att erbjuda en lärarutbildning med interkulturell profil. De mål man beskriver för utbildningen är intressanta och visar på vilka områden interkulturell forskning är aktuell. Förberedelse för mötena i ett globaliserat, mångkulturellt samhälle Interkulturella förhållningssätt ger möjligheter till kommunikation Dialogisk relation mellan studenter – lärare, elever-lärare Skillnader i värderingar och i former för kunskapsöverföring och socialisation inom olika kulturer skall belysas Reflektion över lärandets villkor och möjligheter i ett interkulturellt perspektiv ger också riktlinjer för en didaktik som utgår från elevernas referensramar. Interkulturellt lärande tematiseras genom hela utbildningen (Bigestans 2006, s. 9). Högskolan nämner här som en viktig punkt studiet av skillnader i värderingar och socialisationsprocesser i olika kulturer. I det inledande kapitlet nämnde jag hur demokratiska värderingar och värdegrunden formuleras i skollagen och i Lpo 94. Frågan kring gemensamma grundläggande värderingar i ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell skola är central. Jag skall nu gå in på litteratur som berör värdegrunden. Denna ger oss värdefulla perspektiv på reflektionen kring interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. 2.2.1 Värdegrunden Den demokratiska värdegrunden som grund för ett integrerat samhälle återkommer i flera av Integrationsverkets skrifter. I dessa publikationer återfinns också utförliga litteraturhänvisningar. I Gemensam värdegrund i mångfaldens demokrati från 2004 vill man i ett mångkulturellt perspektiv bidra till att öka kunskapen om demokratins värdegrund. Man ger en orientering i vad som krävs för att genomföra målet att förverkliga ”ett samhälle med mångfalden som grund där alla är delaktiga” (Sahlberg (red.) 2004, s. 7). I Den goda människan och värdegrunden. Demokratins värden och det integrera(n)de medborgarskapet från 2005 tar man upp värdegrundsbegreppet både teoretiskt och praktiskt. Man går in på hur man kan tolka begreppet, och vilka etiska och socialfilosofiska implikationer som finns i dessa tolkningar. Man konkretiserar detta bland annat genom att ta upp värdet ”jämställdhet” och tar här speciellt hänsyn till köns- och etnicitetsaspekter (Integrationsverket 2005). Utbildningsdepartementet publicerade år 2000 en värdegrundsbok som syftade till att stimulera arbetet med värdegrunden i skolan. Mot bakgrund av skolas demokratiuppdrag och den mångkulturella situation som råder på många skolor ville man fördjupa reflektionen kring värdegrunden. ”Skolans svåra uppgift är att sätta in kunskap i ett sammanhang som berör och som relaterar till vår egen tid, oss själva och våra frågor om moral och etik” (Zackari & Modigh 2000, s. 6). I boken diskuteras bl.a. vad begreppet värdegrund står för, om skolan över huvud taget kan och bör fostra enligt givna värden, om vad som krävs för ett framgångsrikt värdegrundsarbete och om en gemensam värdegrund i en mångkulturell skola. Boken avslutas med ett antal frågeområden och förslag som behöver uppmärksammas i framtiden både på central nivå och i skolan. 9 2.2.2 Värdegrunden ifrågasatt Thornberg ställer sig skeptisk till begreppet värdegrund. Enligt honom utgår denna från vissa specifika värden som sedan skall förmedlas. Detta är problematiskt ut flera aspekter. Thornberg påpekar svårigheten i att man i ett styrdokument anser sig för skolan kunna fastlägga vilka värderingar som lärarna skall förmedla. Han pläderar istället för en värdepedagogik. I motsats till ett värdegrundsarbete tar inte denna pedagogik ställning för vissa moraliska eller politiska värden och normer. ”Värdepedagogik handlar om påverkan, mediering och lärande ifråga om moraliska eller politiska värden och normer” (Thornberg 2004, s. 5)8. 2.2.3 Kommentar Sammanfattningsvis kan man säga att det finns intressant forskning sedan flera århundraden tillbaka. Mötet mellan kulturer och teorier kring detta har utvecklats i alla tider. Här har man utifrån olika historiska och kulturella kontexter ofta behandlat väldigt likartade frågor. Reflektionen kring multikulturell pedagogik i USA, teorierna bakom utvecklandet av en multinationell författning i Bolivia och framväxten av en integrationspolitik och interkulturell pedagogik i Sverige är intressanta kontexter för akademisk forskning där man utifrån olika perspektiv ofta tar upp frågor som berör varandra. Värdegrundsfrågorna är i detta sammanhang centrala. Trots postmodernisternas skepsis kring förekomsten av en gemensam värdegrund, så anser jag att så länge som människor förtrycker och förnedrar varandra så är strävan efter en gemensam värdegrund en ödesfråga för mänskligheten. I den mån interkulturell pedagogik kan bidra till att hitta vägar för att söka en gemensam värdegrund är den oerhört viktig. Kanske har Thornberg en poäng här – att det snarare handlar om en pedagogisk metod än om värderingar som skall ”förmedlas”. Värdegrunden som kanske implicit finns där måste ju formuleras i en interkulturell process. Det är så jag förstår Thornberg. Även om interkulturellt förhållningssätt och reflektion kring detta alltid har funnits, så har det nog endast i undantagsfall stått i centrum för uppmärksamheten. Mitt intryck är att det också är så i den akademiska reflektionen i dagens pedagogiska utbildning i Sverige9. 8 Thornbergs skepsis till en förmedling av på förhand fastlagda värderingar sammanfaller med den postmodernistiska kritiken. Postmodernismen hävdar att det överhuvudtaget är tveksamt om man kan tala om en gemensam värdegrund (Sahlberg (red.) 2004, s. 95 och Integrationsverket 2005, s. 11). Se avsnitt 3.4. 9 En studie som tar upp detta är: Nasirian & Norén 2007. 10 3. Teoretisk ram Detta kapitel tar upp en rad olika aspekter som sedan ligger till grund för att formulera verktyg10. Utifrån dessa skall sedan konkreta exempel på interkulturell pedagogik analyseras11. Synen på kultur är helt centralt. Här avgörs vilken utgångspunkt man tar i reflektionen kring interkulturell pedagogik. Efter presentationen av kulturbegreppet tar avsnitt 3.2 upp ett par olika strategier för mångkulturell samlevnad. Från och med avsnitt 3.3 går jag närmare in på hur värderingar kommer till uttryck inom ramen för den kulturella identiteten. Relationen mellan tro, värderingar, strukturer och kulturers konkreta yttringar tas upp här. Reflektionen kring värdegrunden fortsätter i följande avsnitt, och behandlas ur ett modernistiskt och postmodernistiskt perspektiv. I avsnitt 3.5 presenterar jag interkulturell pedagogik utifrån några centrala begrepp som interkulturalitet och makt. I detta sammanhang formuleras också den interkulturella pedagogikens uppgift. De följande tre avsnitten blir mer konkreta och går in på modeller och tankar som är viktiga i ett interkulturellt skolarbete. 3.1 Kulturbegreppet Jag ställer här två kulturbegrepp mot varandra. Nackdelen med detta är att man förenklar presentationen. Fördelen är att man kan förtydliga skillnader, olika attityder och olika värderingar som alla påverkar strävan mot ett integrerat samhälle (Blomberg) och den interkulturella dialogen (Europarådets vitbok). Peelman beskriver två kulturbegrepp. Det ena är hämtat från den klassiska humanistiska traditionen, det andra från modern antropologi (Peelman 1989, s. 41-56)12. 3.1.1 Det humanistiska kulturbegreppet Det humanistiska kulturbegreppet beskrivs som elitärt. Kultur är aktiviteter som inte har att göra med manuellt arbete som utförs för att förtjäna sitt uppehälle. Man talar om kultiverade människor och om högtstående kulturer. Man skiljer mellan de intellektuellas kultiverade värld och arbetarnas värld som saknar kultur. Typiskt för detta synsätt är att ordet kultur används i singular. Det är något man har eller inte har. Eftersom kultur refererar till vissa specifika områden och aktiviteter är det relativt lätt att säga vad som är kultur och vad som inte är det. Denna fokusering på konkreta aktiviteter och områden gör också kulturen ganska statisk. Teater är teater, klassisk musik är klassisk musik. 3.1.2 Det antropologiska kulturbegreppet Det antropologiska kulturbegreppet använder ordet kultur i plural. Det finns inte kultur, utan bara kulturer. Kultur är inte ett abstrakt begrepp, utan ytterst konkret. Alla människor har en kulturell identitet som ständigt utvecklas i gemenskap med dem som delar samma kultur och i mötet med andra kulturer. Vår kulturella identitet är ett arv och vi delar den med andra. 10 Avsnitt 3.6 Kapitel 5 12 Se också Eklund 2008, s. 71-103 samt Lorenz & Bergstedt 2004, s. 16. Dessa författare beskriver skillnaden mellan ett antropologiskt och ett humanistiskt kulturbegrepp på samma sätt som Peelman. Eklund betecknar dessa två kulturbegrepp som etiskt-normativt respektive antropoligiskt-deskriptivt. 11 11 Kulturell identitet är i första hand en kollektiv identitet. Alla individer befinner sig i och utvecklas inom ramen för en gemenskap. Det råder ett dialektiskt förhållande mellan grupp och individ inom ramen för den kulturella identiteten. Kulturen skapar oss och vi är med om att skapa kultur. Den kulturella identiteten är holistisk. Den omfattar alla livets områden. Det innebär att man aldrig fullt ut kan beskriva en kultur. Det faktum att det är mycket svårt att avgränsa en kultur från en annan bidrar också till svårigheten att beskriva en specifik kultur. Kulturer är som levande varelser. De utvecklas och förändras ständigt i mötet med varandra. Dessa tankar innebär att det är av yttersta vikt att stärka de kulturella gemenskaperna och deras sociala strukturer. De utgör själva grogrunden för den individuella identitetsutvecklingen. Som byggstenar i det civila samhället utgör de också demokratibyggets fundament. En konsekvens av detta dynamiska kulturbegrepp är att det inte går att ”bevara” sin kulturella identitet på ett statiskt sätt. Det är å andra sidan lika omöjligt att byta kulturell identitet. Därför är både kulturrelativism där man sluter sig i sitt eget skal och assimilation där man försöker ”byta kulturell skjorta” en kränkning av den kollektiva och individuella identiteten13. Propositionen från 1997 där ramarna för den svenska integrationspolitiken fastställs anknyter till dessa tankar: Det mångkulturella samhället är inte statiskt och målet bör enligt kommittén inte heller vara att bibehålla och bevara det som gäller vid en viss tidpunkt. Ett mångkulturellt samhälle består av en mångfald värderingar och förhållningssätt som successivt påverkar varandra och utvecklas till nya livsformer (Regeringen 1997, s. 111). 3.2 Kulturrelativism/Mångkulturalism, interkulturell dialog och assimilation. För att ytterligare förtydliga sambandet mellan kulturbegreppet och förutsättningarna för utvecklingen av interkulturell pedagogik och integration kan det vara på sin plats att avgränsa den interkulturella dialogen gentemot kulturrelativism och assimilation. Europarådets vitbok från 2008 om interkulturell dialog tar upp denna fråga. Vitboken gavs ut i samband med EU:s temaår ”interkulturell dialog”14. Vitboken beskriver integrationspolitiken i Europa ur ett historiskt perspektiv. Från slutet av 1800-talet fram till andra världskrigets slut vad den allmänna uppfattningen att man inom nationalstatens ram skulle sträva efter en assimilering in i majoritetskulturen. I Västeuropa präglades därefter situationen av stora folkomflyttningar. Här växte tanken kring mångkulturalism fram. Man såg ett samhälle med en majoritetskultur som inhyste olika minoritetskulturer. Målet var inte assimilering, utan man skulle leva åtskilt i samma samhälle. Gemensamt med det tidigare konceptet var att man delade in samhället i majoritetskultur och minoritetskulturer. Den kritik som växte fram mot detta synsätt ifrågasatte det statiska kulturbegrepp som uppdelningen i majoritets- och minoritetskulturer byggde på. Trots goda intentioner anser många idag att mångkulturalismen befäste icke flexibla föreställningar om grupper. I vitboken strävar man efter att förena element ur assimilationstanken och den mångkulturella tanken i ett nytt paradigm som betecknas som interkulturell dialog. Denna beskrivs som ett öppet och 13 14 Se reflektionerna i avsnitt 3.2. För mer information se hemsidan för Europeiska socialfondens Nationella temagrupp Asyl&integration. 12 respektfullt utbyte av idéer mellan individer och grupper (Europarådet 2008, s. 5).15 Bakom assimilationssträvanden och mångkulturell kulturrelativism finns ett kulturbegrepp som enligt min mening har likheter med det präglat av humanistisk tradition som Peelman presenterade. Vitboken beskriver gemensamma universella värderingar som är en förutsättning för interkulturell dialog. Exempel på sådana är jämlikhet och rättvisa. Jag kommer längre fram att problematisera förekomsten av gemensamma grundläggande värderingar16. Här begränsar jag mig till att konstatera att Europarådet förutsätter sådana och förutsätter att det går att formulera dessa (Europarådet 2008, s. 10). Om gemensamma värderingar som anses universella är en förutsättning för interkulturell dialog är det mycket viktigt att se på hur dessa kommer till tals i dialogen i och mellan kulturer. En viktig fråga är också om det överhuvudtaget finns gemensamma universella värderingar. Om de finns, hur kommer man i så fall fram till vilka de är? Är det överhuvudtaget relevant att relatera dessa värderingar till kristen tradition och västerländsk humanism så som det görs i läroplanen? Här närmar vi oss centrala frågor för den mångkulturella skolmiljön och för den interkulturella pedagogiken. Detta aktualiserar frågeställningen kring relationen mellan tro, värderingar och kultur. Peelman gör ett försök att beskriva denna relation. Han använder sig av en metafor där kulturer beskrivs som träd. 3.3 Kulturer, värderingar och tro Värderingar och tro utgör en osynlig grund i kulturer och samtidigt genomsyrar de kulturer på alla nivåer. Kronan det är de konkreta sätt på vilket en kultur yttrar sig17. Stammen det är de organisationsformer och strukturer som bär upp kronan. Här har vi familjestrukturer, ekonomiska och politiska organisationsformer etc. Rötterna det är en kulturs grundläggande värderingar och trosuppfattningar. Det är genom rötterna som livskraften strömmar ut i trädets olika delar. På samma sätt är det rötterna i en kultur som ger näring åt helheten. Det är rötterna som ger liv och som håller ihop de olika delarna så att de gemensamt bildar det vi kallar trädet. Att däremot exklusivt knyta en specifikt formulerad allmängiltig värdegrund till en viss religiös eller humanistisk tradition anser jag vara mycket problematiskt18. Det är snarare så att osynliga gemensamma värderingar kommer till uttryck på olika sätt i olika kulturer. En viss tradition kan inte lägga beslag på värderingar som återfinns i många olika traditioner. Man borde snarare beskriva hur grundläggande gemensamma värderingar uttrycks på olika sätt i olika kulturer och 15 En jämförelse av integrationspolitik i fem länder finns i Integrationsverkets skrift Mångkulturalism ifrågasatt. Förutom europeiska länder tar studien upp erfarenheter från Kanada. Rapporten är en intressant illustration av de tankar som återfinns i Europarådets vitbok ( Sahlberg 2007). 16 Se avsnitt 3.4. 17 I Peelmans beskrivning är det framförallt på dessa som det humanistiska kulturbegreppet fokuserar. Det är också dessa som är i fokus i det kulturbegrepp som ligger till grund för assimilering och kulturrelativism. Kulturer är här statiska och väl avgränsade. De är också lätta att beskriva eftersom de begränsas till konkreta fenomen. 18 Detta problematiseras bland annat i invandrarverket, den goda människan och värdegrunden i avsnittet ”att söka etikens rötter” (Integrationsverket 2005, s.9-109). 13 religioner19. Detta är inte alls självklart i den debatt som förs. Tanken att det är invandrare som skall ”integreras” och att det handlar om att värdegrunden är något som skall ”förmedlas” till nykomna medborgare återkommer inte så sällan20. Ordet ”förmedla” är problematiskt då det beskriver en envägskommunikation där det finns tydliga avsändare och mottagare. Detta pedagogiska koncept ifrågasätts bland annat av pedagoger inom den socialkonstruktivistiska skolan21. Dessa tankar utifrån metaforen ”det kulturella trädet” utgick ifrån att det finns gemensamma – om än osynliga – värderingar. Det är emellertid inte så självklart. Det ifrågasätts i diskussionen kring det postmoderna samhället. 3.4 Modernismen, postmodernismen och frågan kring gemensam värdegrund Modernismen grundas på en tro på förnuft, vetenskap och ständig utveckling. Inom modernismen finns det sedan olika sätt att se på hur detta skall förverkligas. Den liberala traditionen som fick sitt genomslag i och med upplysningstiden betonar individens frihet och dennes rättigheter. Dessa är universella och gäller överallt och i alla tider. Det är individen, inte kollektiv som familjer eller kulturella grupper som står i centrum, och det är det demokratiska rättssamhället som står som garant för denna universella och individuella värdegrund. Inom postmodernismen förnekar man att det går att formulera en universell värdegrund. Enligt Foucault är människan ofri och fången i ett samhällssystem. En gemensam värdegrund finns inte, och när man hävdar en sådan är syftet endast att forma lydiga samhällsmedborgare (Sahlberg (red.) 2004, s. 98). Utifrån denna korta redogörelse drar jag slutsatsen att man inte självklart kan tala om en allmängiltig värdegrund. Den postmoderna kritiken sammanfaller med den kritik mot förmedlandet av allmängiltigt formulerade universella värderingar som Thornberg gjorde och som jag presenterade utifrån metaforen om kulturer som träd. Om det finns allmänmänskliga värderingar som är universella, så uttrycks de aldrig universellt utan alltid kulturspecifikt. Detta leder till en kritisk hållning gentemot alla färdiga formuleringar som anses övergripande kulturneutrala. Den kulturneutrala mötesplatsen där vi samlas kring universella värderingar finns inte. Jag skall nu gå vidare och se hur interkulturell pedagogik kan bemöta utmaningen att arbeta med värdegrunden utifrån ett mångkulturellt perspektiv. 19 Se exemplet ”Se mig kompis” i avsnitt 5.1. I detta muslimsk-kristna värdegrundsarbete kom man fram till en central gemensam värdering för Islam och Kristendomen, nämligen solidaritet med de svagaste och mest utsatta i samhället. 20 Se Europeiska socialfondens Nationella temagrupp Asyl&integration 2007, s. 10. Synen på en gemensam färdig värdegrund som ensidigt skall förmedlas problematiseras i integrationsverkets rapport Den goda människan och värdegrunden ( Integrationsverket 2005). 21 I en socialkonstruktivistisk kunskapssyn är kunskap något som skapas i en interaktiv process (Dysthe 1996, s.46). Detta sammanfaller helt med den interaktiva dialog som är en konsekvens av det antropologiska kulturbegrepp som presenterats ovan. Se också Lahdenperä. Hon refererar till socialkonstruktivistisk kunskapsteori i kapitlet som behandlar interkulturellt lärande och undervisning. Här blir det tydligt hur nära socialkonstruktivismen står de tankar som utvecklas inom ramen för interkulturell pedagogik (2004a, s. 21-22). 14 3.5 Interkulturell pedagogik Interkulturell pedagogik anknyter till det kunskapsbegrepp vi möter i postmodernistiska teorier och i socialkonstruktivismen. Man fokuserar på kunskap som något vi skapar tillsammans. I en situation där vi ifrågasätter den dominerande kulturens diskurs och både i praxis och teori genom mötet med det som är annorlunda inser att vi hade fel, i detta läge tvingas vi tänka om. Här ser jag roten till framväxten av interkulturell pedagogik. Jag tror att denna pedagogik kan leda oss framåt och förhindra att vi hamnar i kulturrelativismens eller assimileringstankens fallgropar. Jag tror också att den kan visa på en väg bortom postmodernismens förnekande av gemensamma värderingar och dominerande kulturers formulerande av ”universella allmängiltiga värdegrunder”. Jag kommer här att presentera tankar kring interkulturell pedagogik utifrån några centrala begrepp. 3.5.1 Interkulturalitet och interkulturell pedagogik Pirjo Lahdenperä bygger mycket av sin forskning kring begreppet interkulturalitet. Begreppet började användas i Sverige under 70-talet i samband med ett av Europarådets projekt som syftade till att integrera olika minoriteter och kulturer i ett gemensamt Europa. För att knyta detta begrepp till pedagogiskt reflektion använder Lahdenperä med flera sig av benämningen interkulturell pedagogik (Lahdenperä 2004a, s. 12-15). Inter: ”betyder växelverkan eller mellanmänsklig interaktion”(Lahdenperä 2004a, s. 21). Kultur: ”kultur i betydelsen att något är kulturellt, dvs. meningssystem vilka ger ordning och inriktning i människans liv” (Lahdenperä 2004a, s. 21). Medan ordet mångkulturell snarare betecknar en realitet (många kulturer samexisterar i ett samhälle) fokuserar ordet interkulturell på mötet och kommunikationen mellan olika kulturella grupper. Interkulturell pedagogik handlar då om frågan hur man kommunicerar mellan kulturer. Lorenz & Bergstedt formulerar det på följande sätt: Ett lärande där olika kulturella beteenden, normer, värderingar, kunskap och tankar hos olika individer med skild etnisk eller kulturell bakgrund, genom social interaktion och interkulturell kommunikation kan påverka subjektiva uppfattningar av skilda (kunskaps) fenomen i världen omkring oss (2006, s. 14). Interkulturell pedagogik handlar mycket om ett synsätt. Man undersöker det kulturella inflytandet på människors utveckling och lärande (Lahdenpäre 2004a, s.14). Dessa perspektiv på den interkulturella pedagogikens uppgift ger också en insikt i hur begränsade den enskilda skolan, läraren eller eleven är att utveckla detta. Det krävs enligt min mening en kontext där man driver en integrationspolitik som ger utrymme åt alla grupper och individer att i dialog utveckla ett integrerat samhälle. Detta förutsätter i sin tur att alla grupper har tillgång till resurser och makt. 3.5.2 Interkulturell pedagogik och makt Enligt Lahdenperä skall interkulturell pedagogik analysera maktförhållanden. En maktfördelning är en viktig förutsättning för dialog. Lahdenperä menar att inte bara individer, utan även organisationer och institutioner kan vara diskriminerande. Hon hävdar att svenska institutioner inte är kulturneutrala, utan bygger på svenska värderingar och normer. För att 15 komma åt denna strukturella diskriminering är det viktigt att se på skolan ur ett organisationsperspektiv (Lahdenperä 2004b, s. 58). Den dominerande kulturens maktställning och tolkningsföreträde när det gäller arbetet med värderingar i skolan kommenteras i den kontroversiella utredningen Integrationens svarta bok från 2006.22 Här finns ett helt kapitel om hur skolans värdegrundsarbete diskriminerar. Man hävdar att frågor som berör demokratiska visioner och värdegrund formas av etnocentriska idéer om den svenska och europeiska tillhörigheten. Utredningen refererar till Ann Runfors fältstudier och intervjuer på tre kommunala grundskolor i Stockholm. Vi läser följande: Elever med utländsk bakgrund ansågs bära på positiv kultur i termer av mat, dans och en del andra delar som kunde användas i skolverksamheten, men också på en mer problematisk kultur som hade att göra med mellanmänskliga relationer som formade sig hierarkiskt. Lärarnas visioner om frihet gjorde att vissa ”ofriheter” hamnade i fokus och därmed ansågs de som klassificerades som ”invandrarelever” eller tillhörande en ”invandrarfamilj” ofta som ”ofria” och ”bundna” av sina kulturer och familjer. På detta sätt leder ”frihetsvisionens lins” till att elever med utländsk bakgrund homogeniseras och därmed diskrimineras i lärarnas värdegrundsarbete ( Integrationens svarta bok 2006, s. 159). Denna analys är mycket intressant. Det illustrerar hur man i den universella värdegrundens namn diskriminerar och förtrycker. Så länge som skillnaderna befinner sig på en ytlig nivå som ryms inom det humanistiska kulturbegreppet är det inget problem. Men när man sätter fokus på annat än mat och folkdans, då blir det svårare. Men det är också här som utvecklandet av interkulturell pedagogik börjar bli intressant. För att anknyta till Karin Boye, det måste få göra ont när knoppar brister. Slutsatsen av utredningens synpunkter är att det finns attityder och strukturella faktorer som påverkar jämlikhet och maktfördelning. Det är helt tydligt den dominerande kulturen som utövar sin makt och har tolkningsföreträde i värdegrundsarbetet23. Detta begränsar och försvårar den interkulturella dialogen. 3.5.3 Kulturella perspektiv som pedagogiska analysinstrument och arbetsredskap Lahdenperä utgår från ett kulturbegrepp som liknar Peelmans. Det innefattar både synliga och osynliga skikt, både konkreta yttringar och strukturer. Hennes kulturbeskrivning kan användas i en mångkulturell skola när man strävar efter en interkulturell dialog där elevernas kulturella bakgrund är utgångspunkten. Som metafor använder hon isberget (Lahdenperä 2004a, s. 14). 22 En kritisk kommentar går att läsa i (Europeiska socialfonden, Nationella Tema Gruppen – Tema asyl&integration 2006). 23 )Lorenz och Bergstedt konstaterar att skolböcker i mer än 100 år förmedlat etnocentriska och logocentriska förebilder. De skriver att denna ensidiga världsbild i första hand upptäcks av dem som har ett utifrån perspektiv eller som har ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. De ställer den retoriska och lätt ironiska frågan ”Ett ensidigt etnocentriskt perspektiv i dagens läroböcker, så som det såg ut så sent som i början av 1980-talet, har väl övergivits för gott” (Lorenz & Bergstedt 2006, s. 30)? 16 ISBERG SYNLIGT 1.Artefakter 2.Traditioner 3.Tänkande, språket 4. Former, värderingar 5. Kommunikation 6. Känslouttryck 7.Personlighetsaspekter OSYNLIGT Dessa olika områden som är intressanta att studera beskrivs närmare på följande sätt: 1. artefakter, dvs. olika kulturella produkter och avbildningar, som maträtter, konst, byggnader, arkiv, musik, dräkter och dans 2. traditioner, ritualer, upprepade beteendemönster, som olika typer av praktik, ritualer, firanden, hur man rutar in sin dag etc. 3. kollektiva trosföreställningar, värdegrunder, olika religiösa trosföreställningar, värden, meningssystem, normer och värderingar, vad som är rätt och fel 4. språk och sätt att tänka, abstraktioner, begrepp, metaforer, minnesfunktioner etc. 5. känslor, dvs. sinnesstämningar och tillåtna/otillåtna känsloyttringar 6. relationer och sätt att kommunicera och relatera till sin omgivning som relationer i släkten och familjen eller mellan könen 7. att konstruera sig själv personlig hållning och självuppfattning (Lahdenperä 2004a, s. 13). 3.5.4 Interkulturella läroprocesser Lahdenperä beskriver det interkulturella mötet utifrån tre olika aspekter. För det första är läroprocessen studentaktiv och erfarenhetsbaserad. Det är ett ömsesidigt affektivt och kognitivt givande och tagande. För det andra är viljan att möta den andre som jämlik grundläggande. För det tredje är lärprocessen kulturkontrastiv. Man möter det som är annorlunda. Här blir man medveten om den andres och ens eget sätt att tänka, värdera och kategorisera. I interkulturella lärprocesser bearbetar man känslomässigt den egna etnocentrismen. Lahdenperä beskriver etnocentrismen som en attityd där ”den egna uppfostran och kulturen samt samhälleliga förhållanden och betingelser står som referensram för värdering och tolkning av andra kulturer och olika grupper” (Lahdenperä 2004a, s. 25). Hon betonar att interkulturella läroprocesser tar tid. Den interkulturella undervisningen har som syfte att sätta igång dessa processer. Det är i dialogen som man lär känna varandra på djupet, där man har modet att se likheter och olikheter och där man bearbetar kulturkrockar och konflikter. Jag tror att om man öppnar sig för en sådan interkulturell läroprocess så påverkas skolan både som organisation och i sitt pedagogiska arbete. Detta leder oss vidare till nästa avsnitt där Banks beskriver viktiga förutsättningar för en mångkulturell pedagogik. 17 3.5.5 Multikulturella riktmärken Jag skall här presentera Banks riktmärken för multikulturella skolor. De belyser förutsättningarna för interkulturell pedagogik (Banks 2008, s. 112 – 120). Modellen är intressant eftersom den erbjuder en struktur för en multikulturell skola. Förutom denna modell tar han upp grundläggande principer för multikulturell undervisning. Jag återger här de principer som kompletterar modellen. 3.5.5.1 Banks modell för en multikulturell skola Det är viktigt att skolledningen stödjer den multikulturella profilen. Detta är så därför att den kommer att påverka hela skolans verksamhet och organisation. Vidare skall skolans personal återspegla den kulturella mångfalden. På så sätt garanteras att den interkulturella lärprocessen inte begränsas till den enskilde läraren och dennes klass. Skolpersonalens attityder och förväntningar gentemot elever skall vara positiv. Föräldramedverkan är också en väsentlig del i en multikulturell skola. Föräldrar bidrar med en kulturell kompetens och de ger kunskap om elevernas bakgrund. Läroplanen skall vara flexibel och handlingsfokuserad. Undervisningen måste kunna anpassas utifrån de processer som sätts igång i det interkulturella mötet. Undervisningsmaterialet skall återge olika perspektiv utifrån ras, etnicitet och kultur. Detta gäller både aktiviteter, koncept och ämnesområden. Undervisningsstrategierna skall vara konstruktivistiska och personliga. Kunskap är något vi skapar gemensamt. Detta förutsätter delaktighet och egenmakt. Avslutningsvis nämner Banks att man i en multikulturell skola regelbundet analyserar och utvärderar alla dessa områden. 3.5.5.2 Grundläggande principer Genom utbildning skall lärarna bättre förstå olika etniska gruppers komplexa natur och de skall lära hur elevers beteende påverkas av ras, etnicitet, språk och klasstillhörighet. Alla elever skall ha samma möjligheter att inhämta kunskap och att nå högre studiemål. Eleverna skall lära sig att kunskap är socialt betingat och återspeglar forskares personliga erfarenhet såväl som den sociala, politiska och ekonomiska kontext inom vilken de lever och arbetar. Eleverna skall få möjlighet att i arbetsgrupper och i andra sammanhang möta elever från olika grupper. De skall lära känna hur stereotypa föreställningar har negativa följder för relationen mellan olika grupper. Elever skall lära känna värderingar som återfinns inom i stort sett alla kulturella grupper (rättvisa, jämlikhet, frihet, fred, empati och välgörenhet). Skolan skall utveckla strategier för gemensamt beslutsfattande och att all personal utbildas i olika samarbetsformer. Gemensamt skall man skapa en atmosfär där man bryr sig om eleverna och ställer dem i centrum. Alla offentliga skolor skall ha samma ekonomiska resurser. Lärare bör använda kulturanpassade tekniker i bedömningen av elevers kognitiva och sociala kunskaper (Banks 2008, s. 122 - 123). 3.6 Verktyg för analys av interkulturellt värdegrundsarbete i skolan Verktygen sammanfattar vad som skrivits i detta kapitel. Jag delar in dessa punkter i två avsnitt där det ena specifikt utgår från det antropologiska kulturbegreppet, och där det andra utgår från vad som skrivits om interkulturell pedagogik. 18 3.6.1 Utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp Kulturell identitet är kollektiv. Individen föds in i en specifik kultur. Det är inom ramen för den egna kulturella gemenskapen som man utvecklas och förändras. Interkulturell pedagogik och interkulturellt värdegrundsarbete förutsätter en dialog mellan grupper. Kulturell identitet är dynamisk. Den förändras ständigt i mötet med andra kulturella grupper. Därför är det också mycket svårt att avgränsa en kulturell grupp från en annan. De osynliga rötterna (värderingar och tro) genomsyrar helheten. 3.6.2 Utifrån ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv Interkulturellt värdegrundsarbete berör alla livets områden. Lahdenpäre har sammanställt en lista på sådana områden som är aktuella i skolan ( Se avsnitt 3.5.3). Kunskap är något vi skapar tillsammans. I skolan är interkulturell pedagogik studentaktiv och erfarenhetsbaserad. I Banks modell talas det om undervisningsstrategier som är konstruktivistiska och personliga. De bygger på delaktighet och de möjliggör utvecklandet av egenmakt (empowerment). Interkulturellt lärande är kulturkontrastivt. Alla möter det som är annorlunda utifrån sina egna övertygelser. Kulturkrockar och konflikter blir en del i processen. Interkulturellt värdegrundsarbete förutsätter maktfördelning och rättvis fördelning av resurser. Interkulturellt värdegrundsarbete förutsätter levande starka gemenskaper. Det förutsätter ett minimum av rättvisa på livets alla områden. Interkulturellt lärande bygger på en inkluderande värdegrund. Ett mångkulturellt samhälle kräver gemensamma grundläggande värderingar som har konkretiserats i en interkulturell dialog. Ett interkulturellt arbete måste vara sanktionerat av skolledningen för att kunna fungera. Detta är så eftersom i princip hela skolans organisation och undervisning måste präglas av det interkulturella perspektivet. Inkludering och kosmopolitisk kommunikation är en viktig förutsättning för interkulturellt lärande. Detta förutsätter samarbete på alla plan. Ett interkulturellt arbete kräver en mångkulturellt sammansatt personalgrupp. Verksamhetsplaner och lokala arbetsplaner måste återspegla den mångkulturella elevsammansättningen. Dessa måste vara flexibla tillräckligt för att ge utrymme för interkulturella läroprocesser. Fortbildningen måste vara präglad av ett interkulturellt perspektiv både till innehåll och metod. Läromedel måste ses över. Dessa skall enligt Banks återge olika perspektiv utifrån ras, etnicitet och kultur. Det gäller både aktiviteter, koncept och ämnesområden. Interkulturellt pedagogiskt arbete kräver ekonomiska resurser och organisation. Dessa verktyg är endast några få exempel utifrån det som presenterats i denna första del av uppsatsen. De är snarare ett diskussionsinlägg än en fullständig lista. 19 4. Metod Uppsatsens syfte är att analysera exempel på interkulturell pedagogik utifrån verktyg tagna från forskning kring kulturbegrepp och interkulturell pedagogik. Detta styr metodvalet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie där jag använder mig av källanalys. 4.1 Metodval Den kvalitativa metoden används ofta i sammanhang där man försöker förstå sociala processer. Denna metod bidrar snarare till att upptäcka det unika än att lyfta fram typiska generaliserbara drag. Metoden är användbar när man försöker belysa olika sidor av en företeelse och när man strävar efter att få fram en helhetsbild. Forskaren skapar mening och utvecklar ett sätt att se på det som undersöks. Detta sker utifrån dennes bakgrund och erfarenheter. Man kan säga att kunskap växer fram genom att forskaren interagerar med det som undersöks. Här finns paralleller till socialkonstruktivistisk kunskapssyn och tankar inom interkulturell pedagogisk forskning. En kvalitativ studie behöver inte göra ett representativt urval eller studera ett visst antal fall. Detta innebär en begränsning, då det är svårt att dra kvantitativt generaliserbara slutsatser av resultatet. Den öppnar däremot upp möjligheten för läsaren att jämföra med egna erfarenheter (Lichtman 2006, s. 3-20). Källmaterialet som ligger till grund för källanalysen kan både vara skriftligt och icke skriftligt. I denna studie rör det sig om skriftliga källor. Man delar också in källor i primäroch sekundärkällor. Primära källor är ursprungliga. De har tillkommit under den skeende man studerar. Det kan till exempel vara ett sammanträdesprotokoll. I en sekundärkälla tolkar man något som ägt rum. Av de skriftliga källor jag använder finns både primära och sekundära källor. I en källanalys börjar man med att söka lämpliga källor utifrån den problemställning man har valt. Därefter undersöks om det är en primär eller en sekundär källa. Man undersöker också hur nära källan står den händelse som skall studeras. Därefter följer en tolkning och en analys av källan. Till sist avgör man hur relevant källan är i förhållande till det syfte man har med studien. Trovärdigheten måste också bedömas. Ett problem med skriftlig källanalys är att det kan ha hänt mycket mellan den ursprungliga situationen och beskrivningen av denna i den skriftliga källan. Dessutom kan författarens urval och sållning av information vara svår att få en uppfattning om. Det är viktigt att försöka förstå författarens syfte och förförståelse (Holme & Kron Solvang 1997, s. 131 – 138). 4.2 Förförståelse och objektivitet Min förförståelse präglas av min egen bakgrund som ”svensk med invandrarbakgrund”. Jag tillhör den generation som Rojas beskriver i sin bok som Sveriges oälskade barn24. Jag har under tjugo år arbetat med barn och ungdomar i katolska kyrkan. Här har jag bland annat arbetat med att ta fram läromedel för konfirmationsundervisning och ett utbildningspaket för personer som är aktiva i katolskt ungdomsarbete i Sverige. Framförallt den senare är präglat av ett interkulturellt perspektiv. Jag har vid ett flertal tillfällen deltagit i organisatoriska omstruktureringar i kyrkliga organisationer där målet har varit att skapa en pluralistisk mångkulturell struktur. Ett exempel på detta behandlas i exemplet från Sankta Maria katolska folkhögskola25. 24 25 Se avsnitt 1.1. Se avsnitt 5.2. 20 Jag har också en lång erfarenhet av ett praktiskt och teoretiskt utbyte med kolleger i Latinamerika i frågor som gäller interkulturell dialog och mångkulturell samlevnad. Genom studier i kulturantropologi i Ottawa/Kanada har jag lärt känna den historiska bakgrunden och den akademiska reflektionen kring mångkulturella frågor i landet. Det var här som jag i början på nittiotalet för första gången mer ingående satte mig in i frågor kring mångkulturell samlevnad och interkulturell pedagogik. Min egen utgångspunkt är den som i avsnitt 3.2 beskrivs som interkulturell dialog. Jag delar också den kulturbeskrivning som Peelman gör26. Detta är min förförståelse i frågor kring integration och interkulturellt värdegrundsarbete. En del av denna förförståelse är att jag tar avstånd från en syn på objektivitet där man anser att man utifrån på ett neutralt sätt kan observera ett fenomen. Min förförståelse är att det är genom dialogen man tillägnar sig och skapar kunskap. I denna dialog är det viktigt att tydliggöra vilka utgångspunkter och syften man har för att därefter belysa en fråga utifrån så många perspektiv som möjligt. 4.3 Urval Urvalet av de tre exempel som presenteras är gjort utifrån tanken att beskriva så många aspekter som möjligt av interkulturellt värdegrundsarbete. Förutom detta kriterium har urvalet också styrts av att det i de här tre fallen finns skriftliga källor att tillgå där man beskrivit och utvärderat arbetet. Det är dessa skriftliga källor jag använder i presentationen av de tre exemplen. Ett tredje kriterium i urvalet har varit att exemplen tas både från kommunal och fristående skolverksamhet. Ett exempel drivs helt i kommunal regi, ett är helt tagen från en fristående skola, och det tredje beskriver ett samarbete mellan fristående organisationer och kommunala skolor. Skolprojektet Se mig kompis är ett initiativ där muslimska och kristna organisationer gått samman för att arbeta på kommunala högstadieskolor. Exemplet illustrerar ett interreligiöst och interkulturellt värdegrundsarbete i samarbete mellan fristående och kommunal verksamhet. Den skriftliga källan är här en projektutvärdering skriven av en kommunalpolitiker som var volontär inom Stadsmissionen i Malmö. Det är en sekundär källa. Dessutom använder jag en redovisning av innehållet i lektioner kring Abraham och vallfärden till Mecka. Dessa anteckningar är gjorda av en av projektmedarbetarna som själv deltagit i arbetet. Detta är en primär källa. Etiska relationers arbete på kommunala gymnasieskolor är ett exempel på interkulturellt arbete helt i kommunal regi. Malmö Kommun finansierar här en grupp som specialiserat sig på interkulturell pedagogik. Källan är här en bok som medarbetarna i Etniska relationer själva skrivit. Syftet med boken är att visa på hur man kan arbeta interkulturellt i en mångkulturell miljö. Man redogör för de erfarenheter och de utgångspunkter man har i arbetet. Man beskriver också i detalj hur man genomfört introduktionsdagar för gymnasieelever. Eftersom det är teamet som står i fokus för min analys i detta exempel, är källan en primär källa. Sankta Maria Folkhögskolas arbete med romer beskriver hur man på en fristående skola arbetar utifrån ett grupperspektiv. Romer bjuds in som grupp till skolan och påverkar denna både strukturellt och pedagogiskt. Den skriftliga källan är en uppsats skriven av en av lärarna 26 Se avsnitt 3.1.2 och 3.3. 21 på folkhögskolan. Läraren beskriver processer som hon endast delvis själv varit direkt engagerad i. Den är på så sätt både primär och sekundär. 4. 4 Genomförande I resultatkapitlet presenteras varje exempel för sig. Efter varje presentation följer en analys utifrån de verktyg som sammanställts i teoridelen. Efter analysen följer en kommentar. I resultatkapitlet jämför jag inte de olika exemplen. Detta görs senare under diskussionen i kapitel 6. Här drar jag några slutsatser utifrån verktygen och exemplen. Jag kommenterar också resultaten utifrån min egen ståndpunkt i detta avslutande kapitel. Redan innan jag påbörjade mitt arbete hade jag tillgång till den skriftliga dokumentationen. I arbetet med Se mig kompis och arbetet på Sankta Maria folkhögskola har jag själv på olika sätt deltagit. Fördelen med detta är att jag har en mängd kunskap som gör att jag bättre kan förstå och analysera de skriftliga källorna. Nackdelen är att det finns en fara i att jag analyserar exemplen mer utifrån min egen erfarenhet och mina egna synpunkter än utifrån de skriftliga källornas innehåll. I denna uppsats har jag valt att avstå från muntliga källor och begränsa mig till de skriftliga källor jag haft tillgång till. Exemplet från Etniska relationers arbete har jag ingen direkt erfarenhet av. Jag har valt att ta med detta framförallt eftersom det har delvis andra utgångspunkter än de båda andra exemplen. Utvärderingen av projekt Se mig kompis berör arbetet under år 2002. Av de tre dokumenten är detta det enda där den som skrivit det hade ett ”utifrånperspektiv”. Utvärderaren beskriver syftet med arbetet samt de aktiviteter som genomförts under året. Se mig kompis var under året verksamt på fyra olika skolor. Totalt nådde man ut till cirka 420 elever. Svanberg intervjuade projektets styrgrupp, arbetsgruppen som arbetade på skolorna, skolledningarna, lärarna som deltog i samarbetet och sist men inte minst – eleverna. Därefter gör han en grundlig analys av det som framkommit under intervjuerna. Han jämför också resultatet med det syfte och de målsättningar som ställts upp. I bilagor redovisas frågor och svar från enkäterna. Utvärderingen är på 29 sidor. Ett centralt tema i projektet och i dess utvärdering är hur man utifrån ett interreligiöst perspektiv kan arbeta med värdegrundsfrågor på multikulturella skolor. Dokumentationen av Sankta Maria folkhögskolas arbete med romer har ett annat syfte. Den är skriven av en av skolans lärare. Uppsatsen skrevs inom ramen för en forskarutbildningskurs. Syftet med uppsatsen var att studera hur folkhögskolan kunde bidra till upprättelse och integrering av romer i det moderna Sverige. Som exempel tar författaren det arbete som bedrivs på Sankta Maria Folkhögskola. Uppsatsen tar upp värdegrundsfrågor som berör diskriminering av romer. Hon beskriver också hur man arbetat strukturellt med detta både i skolan och i den församling där skolan befann sig. Uppsatsen är på 30 sidor. Uppsatsen skrevs under pågående arbete med dessa frågor. Förutom teoretisk bakgrund och en beskrivning av arbetet på skolan och i församlingen återger och kommenterar författaren också intervjuer med en fokusgrupp bestående av fem romska elever. Det tredje exemplet är hämtat från ett kommunalt team som arbetar med värdegrundsfrågor ur ett interkulturellt perspektiv. Teamet skrev år 2007 en bok där de redogör för åtta års erfarenheter av arbetet med gymnasieelever på skolor i Malmö. De beskriver också i detalj hur man kan gestalta introduktionsdagar för gymnasieelever. Syftet med boken är att dela med 22 sig av sina erfarenheter och inspirera lärare till att arbeta med dessa frågor och att ge dem konkreta verktyg för detta arbete. Boken är på 95 sidor. En CD följer också med. Eftersom det är teamet och dess arbete som jag fokuserar på är boken en primär källa. Det är den enda som beskriver ett arbete helt i kommunal regi. Det är också det enda exemplet där jag själv inte har varit engagerad. 4. 5 Generaliserbarhet De tre exempel som ges utgör ett mycket begränsat urval av praktiska exempel på interkulturellt värdegrundsarbete. Målet är inte här att dra generaliserbara slutsatser, utan att illustrera interkulturellt värdegrundsarbete genom några exempel. Dessa exempel, den analys som görs och den diskussion som förs i följande kapitel har snarare som syfte att bidra till diskussionen kring interkulturell pedagogik och interkulturellt värdegrundsarbete. Detta är i linje med en interkulturell och socialkonstruktivistisk syn på kunskap. Här är kunskap aldrig något definitivt utan något som växer fram i en interaktiv process. Min förhoppning är att denna uppsats kan bli en del i denna process. 4.6 Validitet Validiteten i en undersökning uppskattar i vilken utsträckning denna beskriver det som författarna påstår. Den bedömer också i vilken utsträckning de tolkningar som görs bygger på trovärdiga slutsatser och resultat. Man undersöker om data mäter det som författarna påstår och om tolkningar baseras på dessa data (Bell 2007, s. 117-118). Jag bedömer validiteten i de tre skriftliga källorna som mycket god. Svanbergs utvärdering bygger på dokumentation från projektet och på intervjuer med alla berörda parter. I en bilaga till utvärderingen finns intervjufrågor och en sammanställning av svaren. De slutsatser han drar bygger helt på projektets syfte och det material han samlat in under intervjuerna. Norells uppsats beskriver en process där romska elever som grupp utvecklats inom ramen för en folkhögskolas arbete. Hon beskriver processen och redovisar också en intervju med de romska eleverna. Denna intervju bekräftar de slutsatser som Norell gör. Etniska relationers bok har som syfte att ge en bakgrund till deras arbete och att ge konkreta tips på hur man kan genomföra introduktionsdagar. Ett fåtal citat återges från elever och lärare. Här är också validiteten hög när det gäller bakgrundsbeskrivningen och beskrivningen av det arbete man utfört med elever. Det är framförallt bakgrundsbeskrivningen jag är intresserad av i denna uppsats. Denna beskriver tydligt syftet och målen med teamets verksamhet. Jag återger även en värdegrundsövning där det blir tydligt hur teamet arbetar med elever under introduktionsdagarna. Validiteten i denna uppsats bygger framförallt på i vilken utsträckning jag är trogen de skriftliga källor som ligger till grund för de presenterade exemplen. En annan viktig aspekt är huruvida de verktyg som använts i analysen tillämpats på samma sätt i de tre exemplen. 23 5. Resultat och analys - Interkulturellt värdegrundsarbete i skolan En konsekvens av första kapitlets slutsatser är att värdegrundsarbetet finns på alla nivåer. Allt vi gör – om det är en lektion i matematik eller byggandet av en skola – har ett budskap. Detta budskap bygger på grundläggande värderingar. Värdegrundsarbetet är både implicit och explicit. Det är inte alltid de osynliga rötterna materialiseras på ett medvetet sätt. Men de är alltid med och påverkar. Värdegrundsarbete handlar inte minst om synliggörande och medvetandegörande av grundläggande värderingar. 5.1 Se mig kompis – ett interreligiöst värdegrundsprojekt27 5.1.1 Presentation Svenska kyrkans församling i Rosengård hade under en tid haft ett arbete på skolorna som kallats ”Abrahams barn”. Endast Svenska kyrkans representant var avlönad för att göra detta arbete. Representanter för Svenska Kyrkans församling, katolska församlingen och Islamic Center kom fram till att aktiviteterna först skulle återupptas när finansiering fanns för ett helt team bestående av personer från de tre samfunden. Det visade sig vara omöjligt att få fram en sådan finansiering. Därigenom var också ett jämlikt deltagande från de tre församlingarna omöjligt. Detta var under andra hälften av nittiotalet. Några år senare startades projektet på Malmönivå. Man hade hittat finansiering genom en stiftelse. Denna stod för lönekostnader för den muslimske och katolske medarbetaren. Målet var att arbeta på skolor som hade en jämn fördelning av elever med muslimsk och kristen bakgrund. Fokus låg på värdegrundsfrågor, och kristna och muslimska traditioner sågs i detta perspektiv. Lika resurser och möjligheter för de olika teammedlemmarna sågs här som en förutsättning för trovärdighet inför eleverna. Det rådde också en maktfördelning mellan deltagande organisationer (Svenska kyrkan, Islamic Center, Katolska Kyrkan). En utvärdering av projektarbetet under 2002 gjordes av Mats Svanberg som har sin bakgrund som kommunalpolitiker och som vid tidpunkten för projektets genomförande arbetade som volontär på Stadsmissionen i Malmö. Presentationen som följer bygger på utvärderingen samt på en dokumentation av genomförda lektioner med tema Abraham och vallfärden till Mecka. Dessa anteckningar gjordes av en av Svenska Kyrkans projektmedarbetare. Jag deltog själv i arbetet både som projektledare och delvis som medarbetare på skolorna. Den presentation som följer baseras på utvärderingen och på dokumentationen av lektionerna. 5.1.1.1 Projektets syfte Projektets syfte var ”att arbeta med värderingsfrågor bland ungdomar från olika kulturer och religioner för att på så sätt skapa en gemensam värdegrund. Denna gemensamma värdegrund är en förutsättning för att kunna leva tillsammans i en kulturell mångfald” (Svanberg 2002, s. 4). Här betonas att en gemensam värdegrund är något vi skapar tillsammans i en interaktiv process samt att den är en förutsättning för att leva tillsammans i ett mångkulturellt samhälle. 27 Jämför gärna denna presentation med den som Björn Skogar gör av arbetet med Abrahams barn i Rinkeby (Skogar 2004). 24 5.1.1.2 Projektets målgrupp Man riktade sig till högstadieungdomar och deras lärare.28 Tanken var att arbeta på skolor med en blandning av elever med kristen och muslimsk bakgrund. Det blev emellertid inte riktigt så i praktiken. På Sofielundsskolan och Augustenborgsskolan hade en övervägande del av eleverna muslimsk bakgrund. Det var endast Kirsebergsskolan som hade ett elevunderlag som motsvarade det projektet egentligen önskat. Projektgruppens tanke var att på skolor med övervägande del muslimska elever borde man snarare ha ett rent muslimskt team. Arbetet förbereddes av lärare och projektteam. Man var angelägen om att lärarna också deltog på lektionerna. På så sätt blev både lärarlag, elever och projektteamet indragna i värdegrundsarbetet. Med undantag av Sofielundsskolan deltog också lärarna på lektionerna. Valet att utgå från religiös bakgrund i definitionen av målgrupper bland eleverna gjordes på grund av att man ville arbeta med värdegrundsfrågor utifrån Islam och Kristendomen. Här var det inte den etniska tillhörigheten som var det primära. Den etniska tillhörigheten var dock en viktig faktor. De allra flesta muslimer och katoliker i Sverige kommer från andra länder. Samfunden har växt framförallt genom att många flyktingar kommit till Sverige. Svenska Kyrkan har däremot till största delen medlemmar med svensk kulturell bakgrund. 5.1.1.3 Projektledning och arbetsteam En säkrad finansiering möjliggjorde att alla teammedlemmar kunde göra jobbet på arbetstid. Genom detta kunde man skapa ett team där inflytande kunde fördelas lika. Det som talar emot lika inflytande var dock att det bara var en muslim men tre kristna i teamet. Dessa förutsättningar försvagade jämlikheten och maktfördelningen. Det var viktigt för projektet att teammedlemmarna var väl förankrade i sina respektive samfund. Även om de inte formellt representerade samfunden så kunde de på ett trovärdigt sätt tala utifrån sin grupptillhörighet. Styrgruppen bestod av representanter från samarbetande organisationer. Skolan hade dock ingen representant i styrgruppen. I styrgruppen fanns fyra kristna och endast en muslim. Detta bidrog inte till projektets trovärdighet. 5.1.1.4 Projektets arbetsmetoder Arbetsmetoderna beskrivs på följande sätt i utvärderingen: I projektet har metoder som anpassats för arbete med värderingsfrågor i en mångkulturell situation utarbetats. Det har även bedömts vara av vikt att ungdomarnas kulturella kompetens tas tillvara som en resurs. Metoder där denna kunskap tas tillvara har därför använts. Arbetsgruppen har i mötet med eleverna belyst de frågor som tas upp utifrån den värderingsgrund som finns i Koranen respektive Bibeln samt i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Under arbetsgruppens arbete har det varit grundläggande för hela projektet att alla de tre trosriktningar som finns representerade i projektet deltagit i mötet med eleverna under lektionerna. Just detta, det gemensamma mötet med eleverna, har varit kärnan i projektet (Svanberg 2002, s. 5). Under projektets gång kom man fram till att komplettera Koranen och Bibeln med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som arbetsdokument. Detta gjordes för att denna 28 Under vårterminen 2002 även till elever på Sankta Maria Folkhögskola. 25 deklaration faktiskt är framtagen i en interkulturell process och att den är av global betydelse. Det var viktigt att utgå från elevernas erfarenheter. Det hände att man spontant anknöt till saker som hände under pågående lektion. Lärarens närvaro gjorde också att det var lättare att arbeta utifrån elevernas erfarenhet. Läraren kände eleverna på ett helt annat sätt än vad projektteamet gjorde.Att man arbetade i team innebar att det åtminstone var tre vuxna med på varje lektion. Därmed hade man möjlighet att arbeta varierat (plenum, smågrupper etc.). Detta bidrog väsentligt till att förbättra förutsättningarna för dialog också i känsliga ämnen. 5.1.1.5 Ett exempel – lektion om Abraham (Se mig kompis 2002). Abraham har en central ställning både i Islam och i Kristendomen. I tidigare Abrahams Barn arbete har man ofta försökt att söka gemensamma nämnare i Koranens och Bibelns Abrahamsberättelser. I projektet Se mig Kompis beslöt man att ta en annan väg. Utgångspunkten var att det var just genom våra olika utgångspunkter som man kunde berika varandra och belysa olika grundläggande värderingar. Koranens Abrahamsberättelse betonar monoteismen. Den bibeltolkning som såväl Svenska Kyrkan som Katolska Kyrkan står för är historisk kritisk. Man försöker här bland annat att rekonstruera den historiska kärnan i bibelns berättelser. I skolarbetet med fokus på värdegrundsfrågor utgick man från dessa två perspektiv. Genom detta kunde man visa eleverna att Bibeln och Koranen berikar och inspirerar oss på olika sätt oberoende av trosbakgrund. Lektionernas huvudmål var att utifrån Abrahamsberättelsen reflektera över hur vi kan bli bättre ”kompisar” med varandra på skolan/i klassen. Utifrån bibelns perspektiv beskrevs den historiska situationen. Nomader levde i området. Det fanns också ”stadsstater”. I tider av torka tvingades nomaderna att söka hjälp. De blev då beroende av kungarna i stadsstaterna. Här föddes drömmen om en stor familj som kunde försvara sig och ett eget land där det alltid fanns vatten och mat. Eleverna fick arbeta med frågor som anknyter till detta. Finns det nomader i klassen? Vad behöver man för att klara sig som elev på skolan/i klassen? Finns det kungar och drottningar bland er elever. Hur beter de sig? Utifrån Koranens perspektiv arbetade man med monoteismen och vallfärden till Mecka. Monoteismen har universell solidaritet som konsekvens. Om Gud är en är vi alla en familj. Vallfärden till Mecka står för jämlikhet (alla pilgrimer bär samma vita kläder) och solidaritet med de förtryckta och förföljda (Mecka som fristad). När man återvänder från vallfärden till Mecka skall man kämpa för att bryta ner alla försvarsmurar som finns för att försvara privilegier och orättvisor. Gud vill inte att det skall finnas kungar som lever på andras bekostnad. Gud vill att vi alla skall vara jämlika överallt och inte bara i Mecka. Eleverna arbetade med frågor som: Kan skolan bli ”Mecka”? Kan skolan bli en fristad för förföljda, en plats där vi alla är lika, där alla delar med sig till varandra? 5.1.2 Analys Kulturell identitet är kollektiv: Projektet Se mig kompis hade ett uttalat grupperspektiv. Individen sågs utifrån grupptillhörighet. Hela arbetet var upplagt utifrån ett interkulturellt möte mellan grupper. Det var den religiösa bakgrunden som utgjorde utgångspunkten i projektet. Det var utifrån denna som man såg grupptillhörigheten. Detta var en tillgång och samtidigt problematiskt. Var blev de ungdomar av som inte identifierade sig utifrån religiös grupptillhörighet? Bidrog projektet till att ”cementera” en icke dynamisk grupptillhörighet? Den kulturella identiteten förändras ständigt i mötet med andra kulturella grupper. Utgångspunkten var religionstillhörighet, men etnisk tillhörighet var också central i projektarbetet. På de skolor man arbetade var kulturmöten helt naturlig för eleverna. De allra flesta hade växt upp i en mångkulturell miljö. Här var det så att projektmedlemmarna kom in i en dynamisk interkulturell process som redan var igång. Det projektet tillförde var ett 26 värdegrundsarbete som tog sin utgångspunkt i Bibeln och Koranen. Detta hade en inspirerande funktion i den process som redan var igång. Det var tydligt både i projektets upplägg som i elevernas egna erfarenheter att det är mycket svårt att avgränsa en kulturell grupp från en annan. Den religion och den konfession man tillhörde kan sägas utgöra en kulturell gemenskap. Samtidigt finns det till exempel både muslimer och katoliker från samma områden på Balkan. Dessa kan ha en kulturell hemvist i samma land eller språkgrupp. Det finns kulturella skillnader mellan olika muslimska grupper. Det finns kulturella skillnader mellan olika kristna grupper. De osynliga rötterna (värderingar och tro) uttrycks i strukturer och konkreta kulturella former. Detta tydliggjordes både i projektorganisationen där man försökte genomföra jämlikhet på strukturell nivå genom makt och resursfördelning. Det tydliggjordes också genom att man synliggjorde värderingar i de olika religiösa texterna och traditionerna man arbetade med. I tillämpningen utifrån elevernas vardag i skolan synliggjordes värderingar som låg till grund för de erfarenheter man gjorde. Utvärderingen ställer frågan huruvida projektet var förankrat på de skolor man arbetade och i de religiösa samfunden. Det är tveksamt om man genom projektets värdegrundsarbete har påverkat strukturer i skola och samfund. Interkulturellt värdegrundsarbete berör alla livets områden. Projektets styrka var att det utifrån Koranen och Bibeln utgick från elevernas erfarenheter. Lektionen kring Abraham är ett exempel på detta. Det blir också mycket tydligt i de elevenkäter som utvärderaren sammanställde. Utvärderingens rubrik var tagen från en elevkommentar: ”För det lär oss att se att man kan fungera tillsammans” (Svanberg 2002, s. 1). Detta uttalande sammanfattar mycket av de erfarenheter som eleverna gav uttryck för. Alla sju områden som Lahdenperä nämner togs upp av eleverna under projektets gång29. Kunskap är något vi skapar tillsammans. Det är studentaktivt och erfarenhetsbaserat. I den pedagogiska metoden utgick man från Bibeln, Koranen, deklarationen om de mänskliga rättigheterna eller olika muslimska eller kristna traditioner. Man utgick här från gruppernas traditioner och kollektiva erfarenheter. Inom ramen för detta relaterade man till elevers aktuella erfarenheter. Eftersom lärarteamet var interreligiöst och interkulturellt kan man säga att gemensamma grundvärderingar togs fram tillsammans (jämlikhet, solidaritet, försvara förföljda etc.). Men dessa värderingar togs inte fram tillsammans med eleverna. De var endast med och konkretiserade utifrån de religiösa traditionerna och grundläggande värderingar som tagits fram av projektteamet. Genom utgångspunkten i religiös tillhörighet begränsades förmodligen också de elevers delaktighet som inte kunde identifiera sig med någon av dessa religioner. De deltog därmed inte på samma villkor som de andra eleverna. Deras kollektiva bakgrund togs inte med på samma sätt i arbetet. Interkulturellt lärande är kulturkontrastivt. Genom den interreligiösa utgångspunkten arbetade man kulturkontrastivt. Samtidigt fanns det en mängd andra kulturmöten både på individ- och gruppnivå. Maktfördelning, jämlikhet och rättvisa är en förutsättning för interkulturell dialog. Samtidigt som projektet var medvetet om betydelsen av lika och rättvisa förhållanden fanns här stora brister genom att den kristna och muslimska representationen var olika stor. Den allra största delen av lärare var också svenska kvinnor. Detta innebar att muslimer var konstant underrepresenterade i projektet. Detta var en uppenbar svaghet. Ytterligare en svaghet bestod 29 Se avsnitt 3.5.3. 27 i att de elever som inte kunde identifiera sig med en kristen eller muslimsk grupptillhörighet inte deltog på jämlik nivå i dialogen. Deras kollektiva kulturella identitet tematiserades inte på samma sätt. Det kan gälla elever och lärare som avvisar en religiös tillhörighet eller som har en annan religiös tillhörighet (judar, buddister etc.). Ett mångkulturellt samhälle kräver gemensamma grundläggande värderingar som har konkretiserats i en interkulturell dialog. Det visade sig att man lätt utifrån Islam och Kristendomen kunde se detta. I båda religioner är rättvisa och solidaritet med de svagaste och mest utsatta en helt central värdegrund. Ett interkulturellt arbete måste vara sanktionerat av skolledningen för att kunna fungera. De skolor man arbetade på hade stöd av sin ledning. Man var mycket positiv till att kristna och muslimer samarbetade. Därför var man heller inte skeptisk till att projektet utgick från bibeln och koranen i sitt arbete. Det fördes emellertid ingen diskussion på skolledningsnivå hur man skulle kunna implementera det interkulturella värdegrundsarbetet i skolan som helhet. Interkulturellt arbete bygger på inkludering och kosmopolitisk kommunikation. Interkulturellt lärande förutsätter samarbete på alla plan. Projektet samarbetade med SO-lärare på skolorna. Det var allt. Ett interkulturellt arbete kräver en mångkulturellt sammansatt personalgrupp. Projektets arbetsgrupp var interkulturell. Så även styrgruppen. Verksamhetsplaner och lokala arbetsplaner måste återspegla den mångkulturella elevsammansättningen. Projektet byggde på att utgå från elevernas mångkulturella och mångreligiösa bakgrund. Detta påverkade den lektionsplanering som gjordes gemensamt med SO-lärarna. Projektet påverkade lektionsplaneringen i SO-ämnena. Detta fick dock knappast följder för skolans struktur i sin helhet. Fortbildningen måste vara präglad av ett interkulturellt perspektiv både till innehåll och metod. I de skolor där lärare deltog kan man säga att det gemensamma arbetet med förberedelse, genomförande och utvärdering var en fortbildning för alla deltagande parter. Läromedel måste ses över. Dessa skall återge olika perspektiv utifrån ras, etnicitet och kultur. Det gäller både för aktiviteter, koncept och ämnesområden. Projektets läromedel var Koranen och Bibeln och människorna som deltog i arbetet. Man gick aldrig igenom skolans läromedel utifrån ett interkulturellt perspektiv. Man tittade heller aldrig på skolans aktiviteter, koncept eller ämnesområden utifrån ett interkulturellt perspektiv. Interkulturell pedagogik behöver ekonomiska resurser och organisation. Arbetet med värdegrund är långsiktigt. Interkulturellt arbete som har ambitionen att förändra både strukturer och arbetssätt kräver helt andra resurser än vad projektet ”Se mig kompis” hade. Projektet levde av tillfälliga medel, och därför så dog det också ut efter några år. 5.1.3 Kommentar Analysen visar att projektet utgick från en dynamisk syn på kultur och interkulturell dialog. Man strävade efter en mångkulturell och interreligiös sammansättning av arbetsteam och riktade sig till skolor med ett blandat elevunderlag. Att utgå från religiösa traditioner i 28 värdegrundsarbetet visade sig positivt. Det visar tydligt de enkätsvar som Svanbergs utvärdering återger och som sammanfattas i den titel han ger sin utvärdering ”För det lär oss att se att man kan fungera tillsammans”. Begränsningen till Islam och Kristendomen gjorde emellertid att elever med annan tillhörighet hamnade i ett underläge. Ur ett maktfördelningsperspektiv var också snedfördelningen mellan kristna och muslimer i projektteam och styrgrupp negativt. En klar brist var även det begränsade samarbetet. Man arbetade med SO-lärare. Den övriga skolorganisationen påverkades endast marginellt. Slutligen byggde finansieringen av muslimska och katolska projektmedlemmar på projektmedel. Dessa tog slut. Det är möjligt att finansiering på lång sikt hade kunnat ordnas om kommun, skola och trosgemenskaper hade haft större intresse för arbetet. Det är också möjligt att projektet på lång sikt hade kunnat arbeta med att undanröja de brister som analysen har visat på. 5.2 Sankta Maria Folkhögskola – arbetet med romska elever 5.2.1 Presentation Denna presentation bygger på en uppsats skriven av en av lärarna på folkhögskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur folkhögskolan kan bidra till romers upprättelse och integrering i samhället (Norell 2000, s. 1). När projektet startade var jag kyrkoherde i församlingen och jag var även i ett inledningsskede lärare i ”romsk kultur och religion”. Folkhögskolan är placerad på Rosengård i Malmö. I slutet av nittiotalet ville man inom Rosengårds katolska församlings ram inbjuda Malmös katolska Romer att komma till församlingen. Folkhögskolan anslöt sig till detta, och man funderade hur man skulle kunna gå till väga. Bakgrunden till detta initiativ var insikten i att Romer utsätts för diskriminering både i kyrkan och i samhället30. Man beslöt att göra följande: - Man inbjöd katolska romska ledare till ett möte för att lyssna på dem. Det framkom att vad unga romer behöver är utbildning och ekonomiska resurser. - Genom egna kontakter och genom romernas interna kanaler inbjöds romska ungdomar att börja på folkhögskolan. Skolan började samtidigt erbjuda ämnet ”romsk kultur och religion”. För skolan var det viktigt att romerna skulle få en gruppidentitet. Läraren i ämnet hade inga djupare kunskaper i ämnet, men däremot en pedagogisk metod som gick ut på att hitta former för de romska eleverna att dela med sig av sin kulturella identitet. De romska eleverna blev experter.31 Gruppen fick en status på skolan. Detta ledde till att också andra elever med olika kulturell bakgrund började delta i klasserna, samt att romska elever som hemlighållit sin etniska identitet öppet sade sig vara rom. Norell beskriver detta på följande sätt: Det var romerna själva som utsåg de första eleverna, vilket har en betydelse. En dag fick vi lärare informationen att ”en grupp romer skall börja här som elever”….. det finns även andra elever på skolan med romskt ursprung, men de har kommit på ”vanligt” sätt. Vissa av dem talar inte om att de är romer. När nu de andra romerna kommit – som definierats i förhållande till kyrkan, och vi infört tillvalsämnet romsk kultur och flera visar intresse för romsk kultur och romani-språk, då ”vågar” (min tolkning) också dessa, nästan alla, visa 30 Detta beskrivs bland annat av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Diskrimineringsombudsmannen. Se (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 2002) och (Diskrimineringsombudsmannen 2010). 31 Detta är ett exempel på det Henning Johansson efterlyser i pedagogiskt utvecklingsarbete: ”Jag tror att aktionsforskningsprojekt, där eleverna själva görs ansvariga för utveckling av skolans innehåll utifrån uppställda mål, bör prövas i stor skala bland invandrarelever”. (Johansson 1996, s. 199). 29 öppet att de är romer. Eftersom jag som lärare i svenska som andraspråk haft de flesta av dessa elever har jag kunnat följa utvecklingen från dolt till öppet. Det tog några månader, mindre än ett år, kanske några dagar blott ( Norell 2000, s. 6). Citatet visar på två saker. För det första visar det hur en del romer döljer sin identitet när de kommer som flyktingar till Sverige. Detta hör förmodligen samman med att de erfarit diskriminering i sina hemländer och inte vill utsättas för samma behandling i Sverige. För det andra beskrivs hur allt fler romer öppet visade sin identitet efter att romer inbjudits som grupp till skolan med stöd av de egna ledarna och kyrkan. Norell redovisar sina intervjuer i uppsatsen. Fem elever tillfrågades 1) varför de kommit till skolan, 2) hur de upplevde studierna på skolan, 3) vad ämnet romsk kultur betytt för dem/ vad handlar det om, samt 4) vad de hittills lärt sig på skolan. Alla svarar att de är intresserade av att påbörja eller komplettera sin utbildning. Någon vill bli hemspråkslärare, andra fritidsledare eller sjuksköterska. För några elever var det viktigt att det var en katolsk skola, och att man kunde delta i gudstjänster i samband med skolgången. Alla säger att de är positiva till skolgången. De uppger att lärarna har tid för eleverna och tar deras behov på allvar, att det finns en familjekänsla på skolan som gör att man känner sig trygg och välkommen. Man känner sig inte nedvärderad, och man upplever att man kan säga till lärarna om man inte förstår. Det är också positivt att lärarna äter med eleverna. Eleverna nämner också att det är skönt att leva på studiemedel. Att leva på försörjningsstöd förstör ens självförtroende. På frågan om ämnet romsk kultur och religion och vad det betytt för dem svarar eleverna att det handlar om romers ursprung och historia. Det handlar också om olika romska traditioner. Eleverna betonar att även om de försöker smälta in i det svenska samhället så är det viktigt att den romska kulturen hålls levande och att de för den vidare till kommande generationer. Det är också viktigt att lära sig hur man för kulturen vidare. Det nämns som positivt att man på lektionerna börjat skriva och läsa på romska. Eleverna påpekar att inte alla romer skriver likadant. Det finns skillnader mellan länder som Tjeckien, Slovakien och Ungern. På frågan om vad de hittills lärt sig svarar eleverna förutom att de tagit till sig ämneskunskaper att de har fått större självförtroende (Norell 200, s. 27-28). I slutet av uppsatsen gör Norell följande reflektion: ” Vi inom den etablerade institutionsvärlden måste kunna ta vårt ansvar, om vi vill arbeta med dessa samhällsfrågor, och kunna skapa en plattform, där människors identitet kan få rotera – det ser jag som folkhögskolans positiva och lämpliga roll i detta sammanhang” (Norell, s. 28). 5.2.2 Analys Kulturell identitet är kollektiv. Det faktum att de ”anonyma romerna” trädde fram efter att gruppen som grupp kommit till skolan visar enligt min mening på hur viktig den kollektiva identiteten är. Man kan fråga sig om skolan tillämpade samma strategi för andra kulturella grupper. Detta framgår inte av Norells uppsats. Den kulturella identiteten förändras ständigt i mötet med andra kulturella grupper. De romska eleverna betonade vikten av mötet med andra elever från andra kulturer på skolan. De såg positivt på detta kulturmöte. Några närmare uppgifter om hur den egna kulturella identiteten förändrades finns inte. Kanske det faktum att de stärktes i den egna identiteten är en sådan förändring. Romerna som grupp fick högre status både i skolan och i församlingen. Att det är svårt att avgränsa en kulturell grupp från en annan antyddes när eleverna kommenterade skillnader i det romska språket mellan romer från olika länder. Kan man tala om en romsk 30 kultur eller måste man tala om flera? Förmodligen både ock. Eleverna ser sig som romer och samtidigt antyder de skillnader mellan romer från olika länder. Detta utvecklas dock inte i intervjusvaren som redovisas i Norells uppsats. De osynliga rötterna (värderingar och tro) uttrycks i strukturer och konkreta kulturella former. Norell går inte in på detta i sin uppsats. I enkätsvaren nämner dock romerna att de i ämnet ”romsk kultur och religion” stärks i sin kulturella identitet. De vill både smälta in i det svenska samhället, bevara sin kultur och ge den vidare till kommande generationer. Här beskriver de något som liknar interkulturell dialog, d.v.s. en väg mellan assimilation och kulturrelativism. Denna dialog bygger på att man på något sätt kan finna en gemensam värdegrund. Längre än så kan man knappast komma utifrån det som står i Norells uppsats. Interkulturellt värdegrundsarbete berör alla livets områden. Eleverna beskriver familjekänslan på skolan och den nära relationen mellan lärare och elever. De säger att lärarna har tid för eleverna. Här finns goda förutsättningar till en dialog som är öppen för olika frågor. För många elever på skolan är det viktigt att man inte bara pratar om skolämnena. Kanske påverkar också här folkhögskolans rötter i folkbildningstraditionen som ser till alla livets områden. Det faktum att eleverna till stor del styrde innehållet i ämnet ”romsk kultur och religion” bidrog också till att de kunde ta upp olika livsfrågor. Kunskap är något vi skapar tillsammans. Det är studentaktivt och erfarenhetsbaserat. I ämnet ”romsk kultur och religion” var det eleverna som var experterna. Det lärarna bidrog med var snarare en metod och en positivt nyfiken attityd gentemot de romska eleverna och deras kulturer. Interkulturellt lärande är kulturkontrastivt. Detta aktualiserades på skolan genom att eleverna var från många olika länder och genom att eleverna som valde ämnet ”romsk kultur och religion” var från olika länder. Det fanns också elever som inte var romer som hade valt detta ämne. Maktfördelning, jämlikhet och rättvisa är en förutsättning för interkulturell dialog. Den kollektiva närvaron av romerna som grupp, stödet från deras egna ledare, från skolans ledning och från kyrkan gav romerna en stark position. Däremot var det av dessa grupper endast deras egna ledare som var romer. I skolledning, bland lärare och församlingsledning fanns inga romer. Ett mångkulturellt samhälle kräver gemensamma grundläggande värderingar som har konkretiserats i en interkulturell dialog. Skolan bedrev ett starkt värdegrundsarbete både i praktik och teori. Detta återspeglas i de romska elevernas kommentarer. De kände sig välkomna på skolan. Lärarna hade tid för dem och åt med dem. Detta senare är en viktig symbolik. De valde att öppet visa att de var romer. Detta hade inte varit möjligt om man inte hade haft gemensamma grundläggande värderingar. Ett interkulturellt arbete måste vara sanktionerat av skolledningen för att kunna fungera. Här var det tydligt att initiativet bars upp både av romska ledare, församlingens och skolans ledning. Det var en viktig framgångsfaktor. Interkulturellt arbete bygger på inkludering och kosmopolitisk kommunikation. Det fanns ett bra samarbete med skolledning och övriga lärare. Alla lärare hade romerna som elever. Det var ett teamarbete. Det visar också det faktum att en lärare som inte direkt var engagerad i 31 ämnet ”romsk kultur och religion” skrev en uppsats om de romska eleverna på skolan. Romerna beskriver i sina enkätsvar skolan som en familj. Detta visar också på hur både personal och elever var delaktiga i skolans verksamhet. Ett interkulturellt arbete kräver en mångkulturellt sammansatt personalgrupp. De flesta lärare och rektorn hade svensk kulturell bakgrund. Ingen romsk lärare fanns på skolan. Det fanns heller ingen romsk ledare i församlingen, endast en romsk kateket. Verksamhetsplaner och lokala arbetsplaner måste återspegla den mångkulturella elevsammansättningen. Det var endast ett av skolans ämne som direkt planerades utifrån romernas närvaro som grupp. Huruvida skolans övriga planer utgick från ett mångkulturellt perspektiv framgår inte ur uppsatsen. Fortbildningen måste vara präglad av ett interkulturellt perspektiv både till innehåll och metod. Det förekommer inga uppgifter om fortbildning av personal. Man kan kanske säga att de romska eleverna utbildade både lärare och elever genom sitt aktiva deltagande i skolans verksamhet. Det var en lärprocess för alla inblandade. Läromedel måste ses över. Det framgår inte av uppsatsen om detta skedde. Det som nämns är att det var de romska eleverna som delvis själva bidrog med läromedel i form av sin kulturella kompetens. De var själva det viktigaste läromedlet. Interkulturell pedagogik behöver ekonomiska resurser och organisation. Genom församlingen och skolan fanns det resurser att dra igång verksamheten. 5.2.3 Kommentar I mycket av det som framgår i uppsatsen ser jag samma grundtankar som beskriver interkulturell dialog och interkulturell pedagogik. Det handlar om att utifrån sin kollektiva och individuella identitet mötas i en öppen dialog som bygger på rättvisa, respekt och nyfiken öppenhet i mötet med det som är annorlunda. Intressant är att de romska eleverna känner sig trygga på skolan. Deras självkänsla växer både på det kollektiva och individuella planet. Denna trygghet är mycket viktig när man kommer in på känsliga frågor i interkulturell dialog. Det visar inte minst det faktum att vissa romer i början hemlighöll sin romska identitet för att sedan öppet tillkännage att de var romer. En viktig faktor är att arbetet utgick från en dialog med de romska traditionella ledarna. Det var de som formulerade romernas behov. Detta var sedan utgångspunkten i arbetet. Stödet av ledare både bland romer, i kyrkan och i skolan var förmodligen mycket viktigt. När det gäller maktfördelning var romerna i en svagare position. Skolan hade till exempel inga romska lärare. Detta kompenserades endast delvis genom en mycket elevaktiv pedagogik där de romska eleverna spelade en viktig roll som kunskapsbärare. Det verkar vara mycket svårt att praktisera maktfördelning, jämlikhet och rättvisa. Detta begränsar också möjligheterna att praktisera verklig demokrati och interkulturellt värdegrundsarbete. 5.3 Etniska relationer och interkulturell kommunikation 5.3.1 Presentation ”Interkulturell kommunikation – Ett praktiskt redskap för dig som vill skapa ett gott arbetsklimat i skolan”. Detta är titeln på en bok som redogör för åtta års erfarenhet av Malmö 32 Kommuns arbetsgrupp ”Etniska relationer”. Målet är att ”främja goda relationer och motverka främlingsfientlighet, diskriminering och rasism” ( Flórez & Nazar 2007, s. 10). Teamet arbetar utifrån skolans värdegrund med begrepp som klass, kön, etnicitet och sexuell läggning. Ungdomarnas kunskaper och erfarenheter är en viktig inspiration i arbetet. Därför samarbetar man med Mångfaldsgruppen. Detta är en grupp gymnasister som hjälpt teamet att utveckla sitt arbete. Gruppen har bland annat varit med om att genomföra kompetensdagar för lärare och medverkat i rektorsutbildningar. Arbetet började för åtta år sedan. Teamet kontaktades då ofta av skolor som ville ha hjälp med att lösa akuta problem bland eleverna. Det var sällan som lärare visade intresse för att arbeta för att förbättra samarbetet mellan personalen på skolan. Ofta sökte man orsaker i sådant som man inte själv kunde påverka. Stökiga omogna elever, etniska och kulturella konflikter och elevers socioekonomiska förhållanden, brist på resurser och svagt städ från skolledningen nämndes ofta. Teamet började organisera utbildningar för lärare. Genom JämO projektet ”Våga bryta mönstret” kunde kurser hållas i samarbete med Folkhälsoenheten i Malmö och Program Sexuell Hälsa. Detta blev en inkörsport. Man anordnade läger för elever. Många frågor kom upp som påverkade elevernas sätt att vara och man arbetade mycket med värdegrundsövningar. Ganska snart förstod vi att det enda som kan fungera på längre sikt är att skolans organisation och skolans personal själva har en beredskap och en förmåga att skapa interkulturella möten. För att kunna arbeta med interkulturell kommunikation måste pedagogen ha en interkulturell kompetens och ett interkulturellt förhållningssätt” (Flórez & Nazar 2007, s. 15). Etniska relationer utgår från tanken om ”en skola för alla”. Syftet med en skola där elever med olika bakgrund möts är att utjämna klasskillnader och motverka fördomar. I en skola för alla är målet att utvecklas och lära av varandra. Man påpekar dock att de vuxna har stort inflytande. Rådande värderingar, normer och maktförhållanden dominerar. Det gäller att undervisa om grundläggande värderingar som demokrati och allas lika värde. Men endast undervisning räcker inte. De grundläggande värderingarna måste praktiseras. Värdegrunden måste prägla skolans hela vardag. Den måste utövas i praktiken! Om vi vill att ungdomarna ska ”sköta sig” måste vi utveckla samspelsformer som ger dem sådan kompetens. Skolan ska vara en plats där man får kunskap, där man får lust att lära hela livet och där man lägger grunden för en framtida karriär. Men utöver detta är skolan en mötesplats där vi umgås, känner gemenskap och lär oss fungera tillsammans32 (Flórez & Nazar 2007, s.13). Författarna tar upp en del begrepp med anknytning till interkulturell pedagogik, och hänvisar till Lahdenperäs bok om interkulturell pedagogik i teori och praktik. Teamet skriver att man försöker undvika att dela in ungdomar i invandrare och svenskar. Detta för att undvika schablonmässiga kategoriseringar. Man betonar istället aspekter som kön, klass, utbildning, yrkes- och politisk identitet. Man ser faran i att dela in människor i ”vi och dom”. En sådan indelning är kulturbunden och påverkar möjligheterna att lära känna varandra. Min tolkning av det som skrivs är här att författarna menar att det påverkar negativt och är ett hinder för en fördjupad kommunikation. Kultur Man utgår från en dynamisk kultursyn. ”Vi skapas och begränsas av kulturen men är samtidigt, på ett påtagligt sätt, aktiva i konstruktionen av den” (Flórez & Nazar 2007, s. 18). 32 Här kan vi jämföra med Svanbergs citat av en elev som deltagit i Se mig kompis. ”För det lär oss att se att vi kan fungera tillsammans.” 33 Man betonar att vi kan skapa nya gemensamma erfarenheter, kunskaper, symboler och värderingar. Vi kan skapa nya gemensamma kulturer. Interkulturella möten Här ser man på de kvalitativa och värdemässiga aspekterna i mötet mellan människor. Ofta handlar det också om makt. Jämlik och dynamisk kommunikation är målet. Centrala värden är här respekt, tolerans, empati, solidaritet och vänskap. Interkulturellt förhållningssätt Genom ett interkulturellt förhållningssätt där elevernas erfarenheter och kunskaper får plats i undervisningen skapas förutsättningar för ett bättre studieklimat. Ungdomarna får lust att lära. Om pedagogens roll skriver man: Det är just du som kommer att vara bron mellan eleverna, mellan olika ”öar” som försöker att dra ifrån varandra. Från början är du deras gemensamma referensram, dom kommer att kommunicera genom dig… Efterhand leder detta arbetssätt till att det uppstår en atmosfär av avspändhet, kreativitet, glädje, tillit, tillhörighet och ömsesidig respekt. I sin tur skapar detta en vilja till förändring och positiv utveckling. Det gemensamma engagemanget gör det sedan möjligt att sätta upp mål och tydliga spelregler för gruppens arbete. Gruppen får vara med om att skapa sin egen kultur” (Flórez & Nazar 2007, s. 1920). Efter denna beskrivning av teamets historia och grundläggande pedagogiska tankar presenterar man hur man kan arbeta med en grupp nya elever som åker iväg på en introduktionsdag i början av terminen. Man går igenom förberedelsestadiet, resan med elever till stället man skall vara på, samlingen när man kommer fram. Därefter går man igenom olika övningar. Det hela är mycket konkret och detaljerat, en verklig handbok för lärare i vad man kan göra. I slutet på dagen följer utvärdering, fika och hemfärd. Jag skall här återge en övning. Det är en värderingsövning som är ett utmärkt exempel på hur man arbetar med värderingsfrågor (Flórez & Nazar 2007, s. 34 – 37). Övningens syfte är att eleverna skall gestalta skolans värdegrund. De skall inse att allas tankar är lika mycket värda. Övningen skall väcka tillit i gruppen och uppmuntra till att man tar ansvar för varandra. Dessutom skall man lära känna varandra och träna sig på att säga positiva saker om sig själv. Alla ställer sig först i en cirkel. Därefter får var och en ballong. Ledaren ber eleverna att blåsa upp ballongen. Den symboliserar deras värderingar, tankar, erfarenheter och kunskaper. Sedan tar varannan elev ett steg framåt. På så sätt bildas två cirklar. De som står i den inre cirkeln vänder sig om. På så sätt bildas par. Varje par hälsar, skakar hand med varandra och berättar tre saker för varandra som de är bra på. Därefter krokar de lillfingrarna med varandra och börjar bolla ballongerna i luften. Ballongerna symboliserar deras tankar. Nu skall man bolla ballongerna utan att släppa lillfingrarna och utan att ballongerna faller i golvet. Man upprepar övningen med en annan kompis tre till fyra gånger. Därefter bildar man en gemensam ring. Ballongerna skall hållas i luften. Man ber eleverna att komma på hur man kan göra. Hela gruppen bär ansvar för att allas tankar (ballonger) hålls i luften. Författarna gör följande reflektion: Vår erfarenhet hittills är att dom flesta deltagare tycker om den här övningen. Här krävs det koncentration och ungdomarna har en möjlighet att säga bra saker om sig själva. Vi kan få reda på fina saker om dom och det skapar nya kontakter, gemenskap och glädje i gruppen. Några kan vara rädda för att blåsa upp sin ballong eller tycker det är svårt. Var lyhörd och försök få alla att hjälpas åt. Om någon ballong (tanke) faller ner, eller tappas eller exploderar kan du förklara för ungdomarna att i verkligheten, t.ex. i skolan eller i samhället kan det vara svårt att bolla tankar med varandra och att det är lätt att trampa på varandras värderingar. Blås upp en ny ballong och ge till den deltagare som behöver den. 34 I den här övningen är det viktigt att låta ungdomarna bestämma tempot och lämna ansvaret till gruppen. Här kan du understryka dagens regler. När värdegrundsövningen är slutförd brukar ungdomarna ha klart för sig varför vi bjudit in till en introduktionsdag (Flórez & Nazar 2007, s. 36). Sex elever citeras i boken. Dessa gör följande reflektioner utifrån övningen: Man känner att man inte ska mobba. Man känner att det är viktigt att alla är på samma nivå. Man kände press, tillit och ansvar för att inte tappa ballongen. Allas tankar var lika värda eftersom att när vi tappade en ballong var det ’allas fel’. Här gestaltar vi teorin och kan praktisera den (Flórez & Nazar 2007, s. 37). En lärare gör följande kommentar: ”Dom övningar som jag tyckte om var där vi samarbetade eller där vi hjälptes åt att hålla våra tankar i luften, ’ballongen’. Där såg vi varandra” (Flórez & Nazar, s. 37). 5.3.2. Analys Mycket av det som beskrivs i boken handlar om att bygga relationer, samverkan där man anknyter till skolans värdegrund och elevernas erfarenheter. Det handlar om att skapa en pedagogisk miljö där alla känner sig delaktiga. Kulturell identitet är kollektiv. Om kulturell identitet är kollektiv och något vi föds in i, så är tanken att man kan skapa en ny kultur en svår formulering att acceptera. Författarna skriver: ”Man betonar att vi kan skapa nya gemensamma erfarenheter, kunskaper, symboler och värderingar. Vi kan skapa nya gemensamma kulturer.” Man byter då inte kultur, utan utvecklar den i mötet med andra. Möjligtvis menas här att man utvecklar något gemensamt, en gemensam erfarenhetsgrund och gemensamma värdeformuleringar. Den kulturella identiteten förändras ständigt i mötet med andra kulturella grupper. Denna dynamik betonas starkt i detta exempel. Kanske är det detta man menar när man säger att man skapar nya gemensamma kulturer. Samtidigt känns det som om man betonar att ungdomarnas kulturella bakgrund snarare begränsar dem än att den skapar nya utvecklingsmöjligheter. Så tolkar jag teamets formulering att man vill undvika att dela in ungdomar i invandrare och svenskar. Detta för att undvika en indelning i ”vi och dom”. En kulturbunden indelning försvårar möjligheten att lära känna varandra. Man vill hellre betona aspekter som kön, klass, utbildning, yrkes- och politisk identitet. Jag förstår författarna så att de snarare vill undvika att utgå från den kulturella tillhörigheten i den interkulturella dialogen. Det verkar som om man argumenterar mot ett kulturbegrepp som är statiskt och som låser in människor i fasta positioner. Författarna skriver inte direkt att kulturella grupper är svåra att avgränsa från varandra. Man betonar att man kan skapa en ny gemensam kultur tillsammans. Detta är en helt annan tanke. Jag har svårt att förena de båda. De osynliga rötterna (värderingar och tro) uttrycks i strukturer och konkreta kulturella former. Värderingsövningen är ett mycket bra exempel på hur man konkretiserar ”osynliga värderingsrötter”. Interkulturellt värdegrundsarbete berör alla livets områden. Det presenterade exemplet strävar efter detta. Samtidigt tolkar jag skrivningen så att man föredrar att utgå från vissa specifika 35 områden och att man vill undvika andra som man betecknar som schablonmässiga (t.ex. indelningen i vi och dom, invandrare och svenskar). Man nämner heller inte religion. Varken som något man bör undvika eller som något man bör ta med i samtalen. Kunskap är något vi skapar tillsammans. Det är studentaktivt och erfarenhetsbaserat. Man betonar detta i exemplet. Samarbetet med Mångfaldsgruppen är ett utmärkt exempel. Interkulturellt lärande är kulturkontrastivt. Man arbetar med mångkulturella grupper. Detta skapar förutsättningar för ett kulturkontrastivt arbete. Samtidigt skriver man att man vill undvika en kulturbunden indelning. Maktfördelning, jämlikhet och rättvisa är en förutsättning för interkulturell dialog. Man arbetar med dessa frågor. Mångfaldsgruppen bidrar till att ungdomarna har makt och inflytande. Texten ger dock inte tillräckligt med information för en djupare analys. Ett mångkulturellt samhälle kräver gemensamma grundläggande värderingar som har konkretiserats i en interkulturell dialog. I arbetet utgår man från vissa på förhand givna värderingar. Samtidigt arbetar man med att ta fram gemensamma värdeformuleringar med ungdomarna. När man hävdar att man kan skapa en ny gemensam kultur säger det att man lyckas med att formulera gemensamma värderingar i arbetet. Ett interkulturellt arbete måste vara sanktionerat av skolledningen för att kunna fungera. Författarna antyder att det inte alltid är så lätt att förankra tankarna kring interkulturell kommunikation på gymnasieskolor. Däremot visar det faktum att de kunnat arbeta i åtta år att de stöds av kommunala beslutsfattare och finansiärer. Interkulturellt arbete bygger på inkludering och kosmopolitisk kommunikation. Man betonar detta. ”Värdegrunden måste prägla skolans hela vardag. Den måste utövas i praktiken” (Flórez & Nazar, s. 13)! ”Ganska snart förstod vi att det enda som kan fungera på längre sikt är att skolans organisation och skolans personal själva har en beredskap och en förmåga att skapa interkulturella möten. För att kunna arbeta med interkulturell kommunikation måste pedagogen ha en interkulturell kompetens och ett interkulturellt förhållningssätt” (Flórez & Nazar, s. 15). Ett interkulturellt arbete kräver en mångkulturellt sammansatt personalgrupp. Båda teammedlemmar har latinamerikansk bakgrund. Verksamhetsplaner och lokala arbetsplaner måste återspegla den mångkulturella elevsammansättningen. Boken tar inte upp om detta arbete gjorts på någon av de skolor man samarbetat med. Fortbildningen måste vara präglad av ett interkulturellt perspektiv både till innehåll och metod. Man har tillsammans med Mångfaldsgruppen arbetat med fortbildning av lärare och rektorer. Man går inte närmare in på hur detta arbete utformats. Läromedel måste ses över. Inget nämns i boken om detta. Interkulturell pedagogik behöver ekonomiska resurser och organisation. Malmö Kommun finansierar teamet Man har under ganska många år kunnat utveckla arbetet. Detta ger en stabilitet och skapar förutsättningar för ett långsiktigt arbete med kvalitet. 36 5.3.3 Kommentar Teamet har lyckats utveckla arbetsmetoder som bidrar till att skapa förståelse och sammanhållning i mångkulturella elevgrupper. Man har också lyckats med att påverka de förväntningar som skolornas personal har på teamet. I början förväntades de mer agera som ”brandkår” och experter på akuta problemlösningar. Med tiden kunde man mer och mer arbeta med att skapa interkulturell kompetens hos skolornas personal. Jag har emellertid problem med att förstå hur man ser på kulturell identitet och interkulturell dialog. Man beskriver kultur utifrån ett dynamiskt synsätt. Ändå menar man att man vill undvika att utgå från kulturell identitet i arbetet. Detta begränsar och låser fast individer i ett ”vi och dom” tänkande. Man skriver också vad man föredrar att utgå ifrån, nämligen frågor som rör kön, klass, utbildning, yrkes- och politisk identitet. Jag får känslan av att man här styr in på frågeställningar som ligger väldigt nära de som den dominerande majoritetskulturen föredrar. Man skriver också att man skapar nya gemensamma kulturer33. Utifrån Peelmans teorier skulle man inte formulera det på detta sätt. Han skriver att man utvecklas utifrån sin egen kulturella tillhörighet i mötet med andra kulturer. Men man byter inte kulturell identitet. Det är svårt att få dessa tankegångar att gå ihop. 33 Lahdenpäre anknyter till detta synsätt. Hon skriver att man kan inta ett kulturellt mellanläge, en tredje position utifrån vilken man kan betrakta och värdera olika kulturer. I den interkulturella dialogen kan man ställa sig utanför sin egen och den andres kultur. Individen kan välja kulturtillhörighet (Lahdenpäre 2004a, s. 19-20). Jag har svårt att förena detta med ett antropologiskt kulturbegrepp i allmänhet och med den beskrivning som Peelman ger av detta begrepp i synnerhet. 37 6. Avslutande diskussion Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ett antropologiskt kulturbegrepp och teorier kring interkulturell pedagogik ställa upp verktyg för en analys av konkreta exempel på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Det svenska offentliga skolsystemet har ambitionen att vara en skola för alla. Man strävar efter att alla elever skall ha samma möjligheter. Undervisningen skall anpassas efter elevernas förutsättningar. Målet är också att elever med olika bakgrund skall gå i samma skola. En skola för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme och där alla elever får en undervisning som tillgodoser deras behov och krav. I en skola för alla undervisas elever med olika bakgrund tillsammans. Målet är en skola där alla elever utvecklar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som stärker deras förmåga både att anpassa sig till det moderna samhället och att delta i förändringen av detta samhälle (SOU 2003:35 s.21). Utifrån teoriavsnittet ställde jag upp verktyg för analysen av de konkreta exemplen på interkulturellt värdegrundsarbete i skolan. Om vi ser dessa verktyg som en beskrivning på förutsättningar för att genomföra interkulturell pedagogik och interkulturellt värdegrundsarbete, då blir listan ganska lång. Skolans värdegrund skall vara inklusiv och i en ständigt pågående process skall den formuleras gemensamt. Lärarutbildning, skollag, läro- och kursplaner skall vara flexibla och handlingsfokuserade och ha ett multikulturellt perspektiv. Ett sådant perspektiv skall även prägla läromedel. Aktiviteter, koncept och ämnesområden skall återge olika perspektiv utifrån ras, etnicitet och kultur. Undervisningen skall anpassas utifrån de processer som sätts igång i det interkulturella mötet. Detta möte äger inte bara rum i klassrummet utan i hela skolan. Därför är det önskvärt att personalen återspeglar den kulturella mångfalden. Skolan är ingen öde ö. En interkulturell pedagogik förutsätter att man strävar efter ett integrerat samhälle med makt- och resursfördelning bland de olika kulturella grupperna. I en interkulturell skola är samarbetet med lokalsamhället och ett globalt perspektiv i undervisningen viktig. Detta gäller inte minst föräldramedverkan. Banks erbjuder en modell för en sådan skola. Han visar på olika viktiga områden och betonar vikten av att ständigt på nytt analysera och utvärdera arbetet. Av de tre exemplen som analyserades har inget förverkligat allt detta. Det exempel som kommer närmast en strukturell förändring av själva skolan är Sankta Maria Folkhögskolas initiativ att bjuda in romer som grupp. Här finns grupperspektivet, skolans undervisning förändras, man inför ett nytt ämne, man utgår från gruppens sociala strukturer och samarbetar med traditionella ledare och kyrkan. Men vad hände då med de andra kulturella grupperna på skolan? Förändrades skolan som helhet i en interkulturell pedagogisk riktning? Skedde det en makt och resursfördelning? Det ger Norells uppsats inget svar på. Det var heller inte hennes syfte med uppsatsen. Projektet Se mig kompis genomförde andra aspekter. Här fanns det en viss pluralism i ledning och arbetsgrupp. Man betonade vikten av att uppträda gemensamt. En viktig framgångsfaktor var att muslimer och kristna samarbetade. Även om makt och resursfördelningen inte var helt jämlik var man medveten om problemet. Man arbetade medvetet med värderingar utifrån muslimska och kristna traditioner. Fokus var på skolan, klassen och kommunikationen mellan elever. I värdegrundsarbetet var man mycket flexibel och praktiskt orienterad. Detta 38 visar dokumentationen från lektioner kring Abrahamsgestalten och vallfärden till Mecka. Etniska relationers arbete visar på samma flexibilitet. De övningar som beskrivs syftar alla till att bygga relationer mellan eleverna och förbättra kommunikationen mellan dem. En viktig skillnad är att man här förhåller sig reserverad till att arbeta utifrån kulturell (och religiös?) tillhörighet. Man prioriterar frågor som kön, klass, utbildning, yrkes- och politisk identitet. Ändå säger man sig bedriva ett interkulturellt värdegrundsarbete. Man betonar att man utgår från skolans värdegrund och dess demokratiska uppdrag. Man skriver att ”en grundläggande tanke med en skola för alla är att utjämna klasskillnader och överbrygga kulturella fördomar genom att elever med olika bakgrund och erfarenheter möts, lär och utvecklas tillsammans” (Flórez & Nazar 2007, s. 13). Man utgår här från ett individperspektiv och arbetar med grupper som består av individer från många olika kulturer34. Här finns en tydlig skillnad jämfört med de båda första exemplen. Dessa utgår från ett grupperspektiv. I folkhögskolan var det romer, i Se mig kompis var det religionstillhörighet. Bakgrunden i det första exemplet var den diskriminering som romer utsätts för i samhälle, kyrka och skola. I det andra exemplet var utgångspunkten den värdegrund som aktualiseras i Islam och Kristendom. Frågan är vilka förhållanden som skapar de bästa förutsättningar för ett interkulturellt värdegrundsarbete. Är det konceptet med en skola för alla där man utgår från den värdegrund som gäller för den svenska skolan och där man arbetar med mångkulturella elevgrupper? Eller är det ett koncept där man utgår ifrån existerande kulturella grupper och arbetar utifrån dessa? De romska eleverna betonade det positiva med att de kan utvecklas inom sina egna kulturella ramar, men samtidigt betonade de vikten av att de på skolan kunde möta elever från andra kulturer. Utifrån Peelmans metafor med det kulturella trädet uttrycks grundläggande mänskliga värderingar alltid kulturspecifikt. Lika lite som det finns en kultur, lika litet kan det finnas en kulturneutral skola för alla35. Då faller också tanken med en skola för alla där alla kan mötas på lika villkor. Den är inte bara orealistisk utan direkt fel och ogenomförbar. I uppsatsens kapitel om makt betonades att det är den dominerande kulturen som präglar den svenska skolan. Jag anser att det är självklart att så är fallet. Jag anser också att det bör vara så. Den svenska skolan bör vara svensk. Annars vore skolan konturlös. Lösningen är att precis som man talar om kulturer i plural, så bör man också tala om skolor i plural. Skolor och utbildning för alla i Sverige där olika skolor utgår från olika kulturella identiteter, är en fullt möjlig väg att gå. Om detta stämmer är friskolereformen en mycket viktig reform. Den öppnar upp för grupper i vårt samhälle att ta makten över sina egna liv och starta skolor som utgår från deras egna förutsättningar. Ett dynamiskt synsätt på kultur och pedagogik gör att dessa skolor aldrig kommer att bli isolerade ghetton. Det finns alltid en mångfald att utgå ifrån. Det visade de båda första exemplen tydligt. Romer från ett flertal länder och kulturer studerade på folkhögskolan. Islam och Kristendomen är i sig mångkulturella religioner med en stor intern mångfald. En utveckling där fler och fler samhällsgrupper öppnar upp skolor kanske på sikt kan skapa den maktfördelning och 34 Det är intressant att samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige (SIOS) delar Etniska relationers uppfattning om riktigheten i konceptet med en skola för alla. De betonar detta i remissvaret till förslaget om en ny skollag (SIOS 2009). 35 Både Flórez & Nazar och Lahdenpäre är inne på att detta är möjligt när de skriver att man kan byta kulturell identitet och att man kan tillägna sig en slags multikulturell identitet. En multikulturell skola för alla skulle därmed vara möjlig. Se avsnitt 5.3.3. Utifrån den kultursyn som presenterats i denna uppsats skulle man snarare tala om en utveckling av den kulturella identiteten. Att tillägna sig en ny multikulturell identitet är en omöjlighet på grund av att den kulturella identiteten är något vi föds in i och primärt är kollektiv. 39 den mångfald som ett integrerat demokratiskt samhälle bygger på36. Det skulle vara skolor som utifrån sina egna kulturella förutsättningar gestaltar för oss alla gemensamma värderingar. Här skulle på sikt en mångfald kunna byggas upp som återspeglar mycket av de ”verktyg” som låg till grund för uppsatsens analys. Att gemensamma värderingar som uttrycks i olika kontexter behövs om vi skall kunna leva ihop uttrycktes av elever som deltog i projektet Se mig kompis. ”För det lär oss att se att man kan fungera tillsammans.” (Svanberg 2002, s. 1). 36 Eklund redogör i sin avhandling för diskussionen kring individuella rättigheter och grupprättigheter. Den liberala demokratiuppfattningen brukar förknippas med ett individuellt perspektiv, grupprättigheter med ett kommunitariskt perspektiv. De som betonar betydelsen av grupprättigheter menar att en neutral stat alltid står för majoritetskulturens perspektiv. Majoritetens kultur genomsyrar centrala institutioner som till exempel skolan (Eklund 2008, s. 115). 40 7. Referenser Asamblea Constituente de Bolivia (2007). Constitución política del estado. Sucre. PDF format. Tillgänglig: <http://www.sinpermiso.info/articulos/ficheros/Boliviaconstitucion.pdf>. Banks, James A. (2008). An introduction to Multicultural Education. Boston: Pearson Education Inc. Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bigestans, Aina (2006). Interkulturell lärarutbildning. Erfarenheter från Södertörns högskola, Bedömning, flerspråkighet, lärande. Symposium Lärarhögskolan Stockholm 2006. Power Point format. Tillgänglig: http://www.hio.no/layout/set/print/content/download/56387/400633/version/1/file/Aina+Bige stans.ppt. Borgström, Maria (2004). Lärarens interkulturella kompetens i undervisningen. I Lahdenperä, Pirjo (red.) (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Cañulef Martínes, Eliseo & Galdames Franco, Viviana (red.) (2002). Guía didáctica para la enseñanza de la cultura y lengua Mapuche. Santiago: Programa de Educación intercultural Bilingue. Contextio Ethnographic. Kulturdialog. Antropologtjänst. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.kulturdialog.se/index.htm. (2010-04-23). Dietz, Gunther & Mendoza Guadlupe & Zuany, Rosa & Téllez Galván, Sergio (red.) (2008). Multiculturalismo, educación intercultural y derechos indígenas en las Américas. Quito : Abya-Yala. Diskrimineringsombudsmannen (2010). DO:s arbete med att motverka diskriminering av romer. Tillgänglig: <http://do.se/sv/Om-DO/Nyheter/DOs-arbete-med-att-motverkadiskriminering-av-romer-/>. Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer Tillgänglig: <http://www.kultur.stockholm.se/Nationella_Minoriteter/Pdf/roma_rapport.pdf>. Dysthe, Olga (1966). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Eklund, Monica (2008). Interkulturellt lärande. Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Andra reviderade upplagan. Diss. Luleå Tekniska Universitet 2003. Luleå: Universitetstryckeriet. Tillgänglig: <http://epubl.luth.se/1402-1544/2003/34/LTU-DT0334-SE.pdf>. Europarådet (2008). White Paper on Intercultural Dialogue. Living together as equals in dignity. PDF format. Tillgänglig <http://www.coe.int/t/dg4/intercultural/Source/Pub_White_Paper/White%20Paper_final_revis ed_EN.pdf>. 41 Europeiska socialfonden. Nationella Tema Gruppen – Tema asyl & integration. Europeiska året för interkulturell dialog lanserat i Bryssel. Tillgänglig: <http://www.temaasyl.se/Templates/Page.aspx?id=2150>. (Senaste datum för uppdatering 2007-12-11). Europeiska socialfonden, Nationella Tema Gruppen – Tema asyl&integration (2007). Europeiskt medborgarkunskap – för alla?. PDF format. Tillgänglig: <http://www.temaasyl.se/Templates/IntroPage.aspx?id=2377 europ medb.för alla?>. (Senaste datum för uppdatering 2007-12-11). Europeiska socialfonden, Nationella Tema Gruppen – Tema asyl&integration (2006). Tillbaka till 1970-talet?Regeringens andra integrationspolitiska maktutredning. Tillgänglig: <http://www.temaasyl.se/Templates/Page.aspx?id=639 >. Flórez, Elisabeth & Nazar, Gustavo (2007). Interkulturell kommunikation – Ett praktisktredskap för dig som vill skapa ett gott arbetsklimat i skolan. Malmö: Etniska relationer och Utbildningsförvaltningen Malmö stad. Grönfors, Milja & Hasan, Baki (1998). Akana ginas romanes. Nu läser vi romska. Stockholm: Skolverket. Gustavsson, B. (red.) (2003). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur. Gutiérrez, Gustavo (1989). Dios o el Oro en las Indias. Lima: Instituto Bartolomé de las Casas. Holme, I M. & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Integrationsverket (2004). Integration och verktyg. Några teoretiska och metodologiska utgångspunkter för användandet av verktyg. PDF format. Tillgänglig: <http://www.mkc.botkyrka.se>. Integrationsverket (2005). Den goda människan och värdegrunden Demokratins värden och det integrera(n)de Medborgarskapet. PDF format. Tillgänglig: <http://www.mkc.botkyrka.se>. Integrationsverket (2007). Diskriminering dröjer kvar. Verktyg och insatser inom området etnisk och religiös diskriminering. 2 delrapporter. PDF format. Tillgänglig: <http://www.mkc.botkyrka.se>. Integrationens svarta bok (2006). Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar 2006:79). Johansson, Henning (1996). Invandrarelevers skolsituation. I Hultinger, Eva-Stina & Wallentin, Christer (red.), Den mångkulturella skolan, Lund: Studentlitteratur. S. 182 – 205. 42 Lahdenperä, Pirjo (2004a). Interkulturell pedagogik – vad, hur och varför? I Lahdenperä, Pirjo (red.) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. S. 11 – 31. Lahdenperä, Pirjo (2004b). Att utveckla skolan som interkulturell lärandemiljö. I Lahdenperä, Pirjo (red.) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. S. 57 – 74. Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse (2006). Interkulturella perspektiv – från modern till postmodern pedagogik. I Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. S. 13 – 40. Lärarnas Riksförbund (2007). Lärarboken 2007/2008. Stockholm: Lärarnas riksförbund. Nasirian, Yashar & Norén, Henrik (2007). En interkulturell lärarutbildning? – en jämförande studie över fyra svenska universitet och högskolor med fokus på begreppet interkulturalitet. C-uppsats i pedagogik vid lärarutbildningen Södertörns högskola. PDF format. Tillgänglig: <http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:15686/FULLTEXT01>. Norell, Monika (2000), Har folkhögskolan en roll att spela vid upprättelse av romer och romers integrering i det moderna Sverige? Uppsats. Linköpings universitet. Institutionen för pedagogik och psykologi. Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Linköping. Olsson, Anders (2005). Interkulturell pedagogisk forskning. En översikt. Lund: Paper presenterat vid doktorandkonferens. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet, 12 maj 2005 . Peelman, Achiel (1989). L’inculturation. L’Église et les cultures. Paris: Desclée. Regeringen (1997). Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik. Stockholm. (Prop. 1997/98:16). PDF format. Tillgänglig: <http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/22/71/bbd15e5a.pdf>. Rojas, Mauricio (1995). Sveriges oälskade barn. Att vara svensk men ändå inte. Stockholm: Brombergs bokförlag. Sahlberg, Lillemor (red.) (2004). Gemensam värdegrund i mångfaldens demokrati. Integrationsverkets rapportserie 2004:06. PDF format. Tillgänglig: <http://www.mkc.botkyrka.se/>. Sahlberg, Lillemor (2007). Mångkulturalism ifrågasatt. Jämförande studie av integrationspolitiken i fem länder. Integrationsverkets rapportserie 2007:1. Norrköping: Integrationsverket. PDF format. Tillgänglig: < http://www.mkc.botkyrka.se>. Se mig kompis (2002), Lektionen om Abraham. Opublicerat manuskript. Malmö: Kirsebergs församling. Siler, Clodomiro (1989), Para comprender el mensaje de María de Guadalupe. Buenos Aires: Ed. Guadalupe. 43 SIOS (2009), Remissvar över departementspromemorian Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. (Ds 2009: 25). PDF format. Tillgänglig: <http://www.sios.org/pdf_doc/Remiss_nya_sprklagen_Ds2009_25.pdf>. Sjögren, Annick (1996). Bygga en ny värld utifrån olika referenser.. I Hultinger, Eva-Stina & Wallentin Christer (red.). Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur. S. 298 – 304. Sjögren, Annick (2000). Interkulturell pedagogik med etnologisk inriktning. Litteraturförteckningpaper presenterat vid symposiet Science in a Multicultural and Postcolonial World: Issues and Challenges. Göteborgs Universitet, 19-20 juni 2000. Sjögren, Annick (2006). Här går gränsen : om integritet och kulturella mönster i Sverige och Medelhavsområdet. Stockholm: Dialogos förlag. Skogar, Björn (2004). Religionsundervisning med kulturhistorisk profil. I Lahdenperä, Pirjo (red.) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. S. 75 - 98. SOU (2003:35). För den jag är – Om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Fritzes. Svanberg, Mats (2002). ”För det lär oss att se att man kan fungera tillsammans”. En utvärdering av projektet ”Se mig kompis”. Ett muslimskt – kristet skolprojekt kring värderingar och normer. Opublicerat manuskript. Malmö: Kirsebergs församling. Thornberg, Robert (2004). Värdepedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, nr 2 ss 99–114. PDF format. Tillgänglig: http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/thornberg.pdf Von Brömsen, Kerstin (2006). Identiteter i spel – den mångkulturella skolan och nya etniciteter. I Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. S. 41 – 70. Zackari, Gunilla och Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken. Om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. 44