MEDBORGARNAS
POLITISKA ENGAGEMANG
I FÖRÄNDRING
Magnus Wennerhag
Forskare i sociologi
Södertörns högskola
Göteborgs universitet
Min föreläsning
Det politiska engagemangets förändring:
en historisk översikt och några
förklaringar från forskningen.
En internationell jämförelse.
Är de politiskt engagerade representativa
för befolkningen? Kommer alla till tals?
Vilken roll spelar klass och andra sociala
faktorer?
Hur har det politiska
engagemanget förändrats?
Svenskarnas politiska deltagande
Data: Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968–2000
Partimedlem
Fackligt förtroendeuppdrag
Skrivit insändare*
Partipolitiskt förtroendeuppdrag
Demonstrerat*
Tagit kontakt med politiker/tjänsteman*
* = Har gjort detta någon gång
30
25
20
15
10
5
0
1968
1974
1981
1991
2000
Hur förstå denna utveckling?
Å ena sidan: partierna färre medlemmar; minskat förtroende för
politiska institutioner och partier.
Å andra sidan: ökat politiskt deltagande: demonstrerande,
namninsamlingar, direkt påverkan av politiker/tjänstemän, politisk
konsumtion (köp av rättvisemärkt / köpbojkotter), politik på
internet.
1. Partierna förändras
Färre fritidspolitiker.
Ökad professionalisering: fler politiska tjänstemän, PR-byråer, mm.
Minskat behov av medlemmar – större andel av inkomster
kommer från stat och kommun, mindre andel från
medlemsavgifter.
2. Värderingsförändringar hos medborgarna
”Politikens individualisering” / deltagardemokratiska värderingar:
• Mindre viktigt att enbart bli representerad och vara medlem i
en organisation. Demokrati som deltagande.
• Inte ökad individualism – utan ökad vilja att själv vara med och
direkt påverka politik och samhällsutveckling.
3. Nya rörelser och politiska påverksansformer
Framväxten av de ”nya sociala rörelser” fr.o.m. 1960-talet:
miljörörelsen, internationella solidaritetsrörelsen, feministiska
rörelsen, HBT-rörelsen, mm.
”Demonstrerandets normalisering”: den nya aktivismen bidrog till
att ge ökad legitimitet åt gatuprotester och andra alternativa sätt att
påverka samhällsutvecklingen.
I dag använder alltfler politiska och sociala grupper demonstrationer
och alternativa former av politik.
Skiljer sig Sverige från andra länder?
Partimedlemskap
Data: Är medlem i ett politiskt parti. European Social Survey 2002–2010
Frankrike
Storbrittannien
Tyskland
Sverige
10
8
6
4
2
0
2002
2004
2006
2008
2010
Demonstrationsdeltagande
Data: Har demonstrerat under de 12 senaste månaderna. European Social Survey 2002–2010
Frankrike
Storbrittannien
Tyskland
Sverige
20
16
12
8
4
0
2002
2004
2006
2008
2010
Vilka är politiskt engagerade?
Kommer alla till tals i politiken?
Demokratin utgår från tanken att alla grupper ska ges möjlighet
att komma till tals när viktiga politiska beslut tas.
Representativ demokrati: olika grupper representeras genom
folkvalda företrädare; de politiska partierna representerar olika
sociala och andra grupper.
Kritik mot deltagardemokratiska sätt att påverka: inte
representativa för folkflertalet; engagerar sällan underordnade
grupper.
• Jämförelse utifrån SOM-undersökningen.
• Variabler: Generation, etnicitet, kön, klass (i olika
bemärkelser), utbildning, urbaniseringsgrad.
Demonstrationsdeltagande
Data: Har demonstrerat senaste 12 månaderna, nationella SOM-undersökningen 2011
16-29 år
30-49 år
50-64 år
65-85 år
Uppvuxen i Sverige
Uppvuxen utomlands
Kvinna
Man
Ren landsbygd
Mindre tätort
Stad/större tätort
De tre storstäderna
0
2
4
6
8
10
12
Demonstrationsdeltagande (forts.)
Data: Har demonstrerat senaste 12 månaderna, nationella SOM-undersökningen 2011
Obl. utbildning
Mellannivå utb.
Universitet/högskola
Arbetarhem
Tjänstemannahem
Högre tjänstemannahem
Företagarhem
LO-medlem
TCO-medlem
SACO-medlem
Fast/tillsvidare-anställd
Tidsbegränsat anställd
0
2
4
6
8
Uppdrag i politiskt parti
Data: Har någon typ av uppdrag i politiskt parti eller förbund, nationella SOM-undersökningen 2011
16-29 år
30-49 år
50-64 år
65-85 år
Uppvuxen i Sverige
Uppvuxen utomlands
Kvinna
Man
Ren landsbygd
Mindre tätort
Stad/större tätort
De tre storstäderna
0
0,5
1
1,5
2
Uppdrag i politiskt parti (forts.)
Data: Har någon typ av uppdrag i politiskt parti eller förbund, nationella SOM-undersökningen 2011
Obl. utbildning
Mellannivå utb.
Universitet/högskola
Arbetarhem
Tjänstemannahem
Högre tjänstemannahem
Företagarhem
Månadsinkomst <15 000 kr
15–25 000 kr
25–40 000 kr
>40 00 kr
Fast/tillsvidareanställd
Tidsbegränsat anställd
0
0,5
1
1,5
2
Uppdrag i facklig organisation
Data: Har någon typ av uppdrag i facklig organisation, nationella SOM-undersökningen 2011
16-29 år
30-49 år
50-64 år
65-85 år
Uppvuxen i Sverige
Uppvuxen utomlands
Kvinna
Man
Ren landsbygd
Mindre tätort
Stad/större tätort
De tre storstäderna
0
1
2
3
4
5
6
Uppdrag i facklig organisation (forts.)
Data: Har någon typ av uppdrag i facklig organisation, nationella SOM-undersökningen 2011
Obl. utbildning
Mellannivå utb.
Universitet/högskola
Arbetarhem
Tjänstemannahem
Högre tjänstemannahem
Företagarhem
Månadsinkomst <15 000 kr
15–25 000 kr
25–40 000 kr
>40 00 kr
Fast/tillsvidareanställd
Tidsbegränsat anställd
0
2
4
6
8
10
