LINKÖPINGS UNIVERSITET
Implementeringen av ett
offentligt-idéburet
nätverk
-Intervjuer med kommunpolitiker och idéburna
företrädare om överenskommelsen
Martin Lidegran
2014-08-24
Denna Masteruppsats handlar om implementeringsprocessen för Linköpings kommuns
överenskommelse. Uppsatsen är en kvalitativ empirisk uppsats som designats som jämförande
fallstudie. Material har samlats in med hjälp av intervjuer, litteratur om nätverksteori,
implementering och organisationsteori. Uppsatsen visar att uppfattningarna om den pågående
implementeringen av överenskommelsen spretar som en följd av organisationskulturella preferenser
och influenser från olika andra samverkansprojekt. Uppsatsen innehåller i brödtexten 23 537 ord.
Abstract
This Master thesis has conducted an interview-based qualitative empirical comparative case
study of the preferences of the implementation strategies in network governance. The
subject of the case is the implementation of a network “agreement" between nonprofit and
idea based organizations and the public sector in the municipality of Linköping, Sweden. The
study is conducted through a theoretical framework of network governance theory and
organizational theory.
In 2008 the national government issued that the perception that all welfare of Sweden is
carried out by or under the supervision of professional public organizations is a flawed view,
as nonprofit and idea based organizations provide a variety of different services to the
community. The time had come to recognize the contributions to the Swedish society
provided by nonprofit and idea based organizations and offer an invitation to join a network
organization consisting of the national government, the sector of nonprofit and idea based
organizations and SALAR.(Swedish Association of Local Authorities and Regions)
The network organization, christened “The Agreement” (Överenskommelsen) has served as
a role model of further networks on a local and regional level of administration, and it is on
local and regional levels where these “agreements” are believed to have the greatest
significance. The “agreement” of Linköping municipality was based on guiding principles of
independence, dialogue, sustainability, transparency and diversity. On the 18/9/2012 the
“agreement” between the municipality and representatives of local nonprofit and idea
based organizations were signed. The aim of the network now is the implementation of it´s
principles into the daily administration of public-nonprofit sector relationship.
To examine how the process of implementation of the “agreement” is being conducted and
how the process is regarded by the nonprofit and idea based sector. A qualitative empirical
comparative case study was conducted with interviews with representatives of the political
majority and minority, and six interviews with representatives from nonprofit and idea
based organizations.
The conclusion of the interviews showed that the implementation of the “agreement” hasn´t
manifested in society in terms of visible effects on a larger scale. The municipality’s
politicians are hoping that further development of a trans-sector dialogue will develop a
vibrant dialogue between the nonprofit and idea based organizations themselves. While the
interviews with the representatives of the organizations showed interests of issues closer to
the interests of their own organizations.
Innehållsförteckning
Abstract ................................................................................................................................................. 1
1.1 Introduktion....................................................................................................................................... 3
1.2 Bakgrund och forskningsproblem: ................................................................................................ 4
1.3 Syfte och frågeställning: ................................................................................................................ 5
1.4 Strategi och metod: ....................................................................................................................... 7
1.5 Definitioner och begrepp .............................................................................................................. 8
1.6 Validitet och generaliserbarhet ..................................................................................................... 9
2. Tidigare forskning .............................................................................................................................. 11
2.1. Idéburna organisationers förutsättningar nationellt och internationellt ............................ 11
2.2. Isomorfism som ett resultat av nätverkssamverkan ............................................................. 13
2.3. Utredningar gjorda av den nationella Överenskommelsen................................................... 14
3. Teoretiskt ramverk: Implementering av nätverk .............................................................................. 16
4. Överenskommelsens bildande .......................................................................................................... 21
4.1 Den nationella Överenskommelsen ......................................................................................... 21
4.2 Regionala och lokala Överenskommelser ................................................................................ 23
5. Överenskommelsen i Linköpings kommun ....................................................................................... 25
5.1 Arbetet med Linköpings överenskommelse ............................................................................ 25
5.2 Överenskommelsens utformning ............................................................................................. 27
5.3 Kommunens dialogmöte med idéburna organisationer......................................................... 29
6. Intervjuer med kommunens företrädare .......................................................................................... 31
7. Intervjuer med företrädare för den idéburna sektorn ...................................................................... 38
8. Implementeringen av överenskommelsen i Linköpings kommun .................................................... 53
9. Slutsatser ........................................................................................................................................... 62
Referensförteckning .............................................................................................................................. 67
Bilaga 1: Intervjumall för intervjuer med kommunpolitiker ............................................................. 69
Bilaga 2: Intervjumall för intervjuer med idéburna företrädare ....................................................... 70
1.1 Introduktion
I modern offentlig förvaltning är nätverksstyrning ett ofta förekommande begrepp.
Nätverksstyrning omnämns ofta som ett steg mot en mer deliberativ förvaltningsmodell som
tillvaratar demokratins möjligheter att finna nya, alternativa arbetsformer.
Nätverksstyrning i offentlig regi medför att det offentliga ofta tar på sig rollen som beställare
av tjänster, ofta är utförarna icke-offentliga aktörer. Icke-offentliga utförare är ofta aktörer
från den privata sektorn, och involvering av privata utförare inom vård, skola och omsorg
orsakar debatt om vinster inom välfärdssektorn. Privata utförare är dock inte ensamma som
icke-offentliga utförare, från offentligt håll har frågan om idéburna utförare som en viktig del
av välfärden motiverat bildandet av en nationell organisation kallad Överenskommelsen,
som syftar till att stärka idéburna organisationers roll inom välfärden. Överenskommelsen är
en nationell organisation som involverar Regeringen, Sveriges kommuner och landsting och
representanter från den idéburna sektorn och syftar till upprättandet av överenskommelser
mellan offentliga och idéburna aktörer lokalt och regionalt.
Överenskommelsen är ett avtal mellan offentlig aktör och idéburna aktörer, i vilket
parternas rättigheter och skyldigheter tydliggörs. Överenskommelser innefattar också
avsikten att synliggöra idéburna aktörer och deras arbete, och underlätta de idéburna
organisationernas arbete för ett bättre samhälle genom en dialog om översyn av regelverk
och organisatoriska och kulturella hinder för samarbete mellan offentliga och idéburna
aktörer.
Medan Överenskommelsen har medfört många positiva reaktioner från idéburna
organisationer runt om i landet så har Överenskommelsen också fått kritik för att bestående
organisationskulturella skillnader mellan offentliga företrädare och idéburna organisationer
leder till att implementeringen försvåras. Den nationella Överenskommelsen har också fått
kritik för sitt starka fokus på välfärdsproducerande organisationer.
Mycket fokus har legat på att undersöka relationen mellan offentligt och privat. Under
senare år har dock även den ideella sektorn genomgått en organisatorisk förändring som
syftar till att öka den idéburna sektorns betydelse för samhälle och välfärd. Den år 2008
grundade organisationen Överenskommelsen är ett uttryck för nätverksstyrningens
betydelse för den svenska förvaltningen i modern tid, och medförde att en stor del av de
ideella föreningarna i landet gick samman till en gemensam ideell sektor. Grundandet av
överenskommelsen initierades från regeringen, och arbetades fram genom dialog med
ideella föreningar och Sveriges kommuner och landsting. Bildandet av en
paraplyorganisation för Sveriges ideella föreningar motiveras som en reform för utökad
demokrati, ökad mångfald och valfrihet och expansion av välfärden. Organisationen anses
också kunna bidra till att förenkla kontakter och dialog mellan offentlig och ideell sektor och
bidra till att förbättra den administrativa kompetensen inom den ideella sektorn och mellan
ideell och offentlig sektor.
1.2 Bakgrund och forskningsproblem:
Denna studie syftar till att utreda Överenskommelsens betydelse för landets idéburna
organisationer.
Nätverksstyrning har blivit en viktig del av den offentliga sektorns verksamhet under senare
år, införande av Vårdval, skolval och upphandlingar av olika andra tjänster har medfört att
många ideella organisationer numera utför tjänster och verksamhet för offentliga
uppdragsgivare. Detta medför att delvis olika organisationskulturer möts och ibland går
samman för att diskutera utformning av policy. Olika kulturer och delvis olika mål för
verksamheten medför utmaningar, men också möjligheter.
Den 23 oktober 2008 undertecknade socialminister Göran Hägglund, äldre- och
folkhälsominister Maria Larsson samt den för folkrörelsepolitiken ansvariga statsrådet
Nyamko Sabuni det regeringsdokument som ledde till bidandet av den s.k.
Överenskommelsen, ett gemensamt forum för utveckling av samarbete mellan idéburna
organisationer, regering samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Syftet med
Överenskommelsen var att tillvarata de idéburna organisationernas särskilda kompetenser
och ge dessa en möjlighet att framstå som alternativ till offentlig eller privat utförd välfärd
och utbildning. Reformens demokratiska betydelse fick ett varmt omnämnande i regeringens
dokument.1 Sedan den nationella Överenskommelsen bidades har frågan om nätverk med
idéburna organisationer förts ned på regional och lokal nivå och lett till överenskommelser
mellan landsting och kommuner och den idéburna sektorn.2
Regeringen skriver i protokollet från 23 oktober 2008 att den ideella sektorn är ”,,, en resurs
för att utveckla välfärden- inte en potentiell besparingsmöjlighet.”3 En farhåga som lyfts av
b.la. Lars Trädgårdh som menar att den ideella sektorn slukar resurser från det offentliga,
vilket inte självklart leder till en kostnadseffektiv service för den sociala ekonomin.4
Satsningen på att marknadsföra den ideella sektorn motiveras för det första som en
demokratireform.5 För det andra beskrivs syftet med samverkan med den idéburna sektorn
att: ”Det är regeringens avsikt att:,,, bidra till goda förutsättningar för idéburna aktörer.
1
Protokoll vid regeringssammanträde 2008-10-23
Uppföljningen av Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området
och Sveriges Kommuner och Landsting- Tredje delrapporten, Överenskommelsen, 2012, sid 75
3
Ibid, sid 11
4
Att ge eller att beskattas, Trädgårdh. L, Varmstad. J, Sektor 3, 2009, sid
5
Protokoll vid regeringssammanträde 2008-10-23, sid 5
2
Därmed uppnås en verklig mångfald av aktörer inom det offentligt finansierade systemet.
Och därmed erbjuds människor större valfrihet och kvalitet när det gäller sociala tjänster”. 6
Regeringen kommenterar politiken med att ”Dialog mellan regeringen och det civila
samhällets organisationer är centralt i politiken för det civila samhället. Detta avspeglas t.ex.
i att ett partsgemensamt forum ska föra den kontinuerliga dialogen mellan regeringen och
det civila samhällets organisationer.”7 Eftersom den offentliga sektorn står som finansiär och
lagstiftare inom den sociala ekonomin och således står över den idéburna sektorn hierarkiskt
kan jämlikheten mellan parterna i dialogen ifrågasättas.
Undersökningen kommer att undersöka hur överenskommelsen implementeras i Linköpings
kommun. I det aktuella läget har en överenskommelse instiftats och idéburna organisationer
har skrivit under avtalet. Idéburna organisationers involvering i offentligt regisserad
verksamhet medför att två olika typer av organisationer med starkt betingade
organisationskulturella olikheter möts. Vilken roll intar kommunen i förhållandet till de
organisationer som undertecknat överenskommelsen, och vilka förväntningar har de
idéburna organisationerna på kommunens roll i överenskommelsen. Och eftersom
överenskommelsen i det dagsaktuella läget återstår att leda till ett väl fungerande konkret
arbete är frågan vilken roll kommunen bör inta i arbetet med överenskommelsen.
Implementeringen av överenskommelsen är en fråga av betydelse för demokratin i det civila
samhället.
Frågan om vilka förväntningar den offentliga sektorn och den idéburna sektorn har på
varandras roll i ett samarbete mellan sektorerna och vad de anser att samarbetet bör leda
till är en fråga om samhällssyn. Vilka förväntningar och strategiska preferenser för
implementeringen av ett offentligt-idéburet samarbete som aktörerna har påverkar hur det
svenska civilsamhället omformas till en idéburen sektor. Omvandlingen av mångfalden av
idéburna organisationer till en idéburen sektor präglad av mångfald som arbetet med
överenskommelsen syftar till är en fråga som påverkar hur det civila samhället definierar sig
självt. Det är därför motiverat att undersöka hur kommunen och idéburna organisationer i
Linköping uppfattar arbetet med överenskommelsen i Linköpings kommun. Vad anser
överenskommelsens parter att syftet med lanseringen av den idéburna sektorn är? Och hur
påverkar detta förutsättningarna för implementeringen av överenskommelsen?
1.3 Syfte och frågeställning:
I modern tid är styrning genom nätverk en vanligt förekommande strategi för att tillgodose
behov av offentligt regisserad service inom vård, skola och omsorg. Inspirationen till
nätverksstyrning är hämtad från den privata sektorn, vilket medför ett starkt fokus på
upphandlingar, kostnadseffektivitet och utformning av direktiv för kvalitetssäkring.
6
7
Ibid, sid 8
http://www.regeringen.se/sb/d/9735
Nätverksstyrning i offentlig regi, med icke-offentliga aktörer involverade är ett led i
införandet av ett nytt sätt att bedriva förvaltning, vilket kommit att få beteckningen New
Managementbyråkrati. Reformer inspirerade av denna agenda beskrivs ofta som
demokratiskt motiverade försök att öka möjligheterna för aktörer utanför den offentliga
sektorn att bidra till ett samhälle bättre rustad att svara mot växande behov av sociala
tjänster.8 Överenskommelsen beskrivs i enlighet med denna linje som en reform med viktiga
demokratiska aspirationer.
Undersökningen kommer att utreda förutsättningarna för den idéburna sektorns arbete
inom ramen för överenskommelsens pågående utveckling med aspekter som expansion,
självständighet, medverkan i nätverk, medverkan och resultat som behandlade punkter.
Överenskommelsen har från nationellt håll tenderat att inkludera organisationer inom den
sociala ekonomin som bistår med konkreta insatser, har det offentliga stulit ideell
produktion men ignorerat dialogen? Hur betraktas överenskommelsen av de idéburna
organisationerna?
Undersökningen kommer att undersöka följande:
Ideell verksamhet under Överenskommelsens styre- expansion eller assimilering av den
idéburna sektorn? Vilka konsekvenser kan härledas till Överenskommelsen? Hur har
implementeringen av överenskommelsen i Linköpings kommun bedrivits och hur ser
företrädare för den idéburna sektorn på kommunens arbete. Av de framkomna resultaten
kan sedan ett resonemang om hur parternas relationer påverkas av vilka strategiska val som
har gjorts och som har föreslagits:
Undersökningen av kommunens och de idéburna organisationernas inställning till
överenskommelsen och till dess implementering leder till följande frågeställningar:
-
Hur ser intervjuade parter på implementeringsarbetet av Linköpings kommuns
överenskommelse?
Vilka synsätt och implementeringsstrategiska preferenser ligger bakom parternas syn
på implementeringen av överenskommelsen?
Uppsatsen kommer härigenom att komma fram till faktorer som anses kunna leda till ett
förbättrat samarbete mellan kommunen och de representerade idéburna organisationerna,
och vilka faktorer som kan betraktas som generellt gångbara erfarenheter för samverkan
mellan offentlig och idéburen sektor.
8
Governing by Network-The New Shape of the Public Sector, Goldsmith. S, Eggers. W D, 2004, Brookings
Institution Press, Kap 1
1.4 Strategi och metod:
Frågeställningen kommer att besvaras genom en jämförande studie mellan den nationella
Överenskommelsen och exempel på överenskommelser mellan kommun och idéburen
sektor. Information kommer att hämtas genom:
1. Dokument- Överenskommelsen har genomfört uppföljningsstudier inom vilka frågan
om Överenskommelsens effekter har lyfts, likaså frågan om hur lokala
Överenskommelser utformas. Mycket information om lokala överenskommelser kan
också hämtas genom dokument och hemsidor.
2. Intervjuer- Med de ideella organisationerna, representanter för nationella
Överenskommelsen, kommuner som arbetar med lokala överenskommelser i nätverk
med idéburna organisationerna, och ev. en professor. För att inte riskera att
undersökningen missar intressanta aspekter kommer intervjuerna att genomföras
med en semistrukturerad form.
3. Litteratur- Om den idéburna sektorn och dess förutsättningar och om viktiga begrepp
som nätverksstyrning, NPM, implementering, förutsättningar för interorganisatoriska
relationer och förutsättningarna för idéburna organisationers arbete.
Arbetsmetoden för undersökningen är av deduktiv karaktär, och utmynnar i en kvalitativ
empirisk analys. Intervjuer har genomförts med kommunala politiker och med företrädare
för de idéburna organisationerna där intervjupersoner har fått berätta om sina erfarenheter
och åsikter utifrån några grundläggande frågor. Undersökningens teoretiska attributer har
tillkommit efter att intervjuerna har genomförts. Läsaren kommer också att få en överblick
över forskning om modern förvaltning med fokus på nätverksstyrning, och även en
introduktion till den idéburna sektorns förutsättningar, möjligheter och begränsningar i
mötet med offentligt regisserade nätverk.
Uppsatsen är upplagd som en jämförande fallstudie där kommunens och ett urval av
idéburna organisationernas åsikter om överenskommelsens strategiska och idémässiga
innehåll ställs mot varandra. Representanter för den politiska majoriteten och den politiska
minoriteten har intervjuats liksom representanter för ett urval av idéburna organisationer.
De idéburna organisationerna har kontaktats utifrån deras olika syften och storlek för att ge
undersökningen en mångfald av olika organisationer med olika perspektiv och erfarenheter.
Detta ger möjlighet att undersöka betydelsen av intervjupersonernas sociala sammanhang
och sammansättningen av deras kontaktnät, och om deras åsikter om olika aspekter av
överenskommelsen skiljer sig från varandra, dvs. om olikheter i syfte och resurser genererar
olikhet i uppfattning. Syftet med att intervjua representanter för den politiska majoriteten
och den politiska minoriteten var detsamma. Teoretiska perspektiv har tillförts efter att
intervjuerna genomförts och är beroende av det empiriska materialet.
Eftersom överenskommelsen i det aktuella läget inte har lett till större märkbara effekter för
involverade parter valdes metoden med semistrukturerade intervjuer med möjlighet att
ställa fördjupande frågor och möjliggöra en djupförståelse av organisationens villkor, åsikter
och sociala kontext. Metoden att använda intervjuer bidrar till en förståelse av
sammanhanget som t.ex. en enkätstudie inte skulle bidra med. Den politiska konsensus om
överenskommelsen som råder inom politiken och som välkomnats av den idéburna sektorn
har ännu inte lett till det genomslag i termer av intresse och utvecklingsprojekt som
motiverar en utredande enkätundersökning, i stället har den semistrukturerade
intervjuformen använts för en kvalitativ undersökning av social kontext och strukturellt
betingade förväntningar som påverkar samverkan mellan kommunen och de representerade
idéburna organisationerna. Riskerna med semistrukturerade intervjuer som
insamlingsmetod består i att metoden är beroende av ett väl motiverat urval av
organisationer.
Frågor har ställts som berör involvering i processen mot bildandet av Linköpings kommuns
överenskommelse, åsikter om överenskommelsens utformning, överenskommelsens
effekter hittills och vilka arbetsmetoder och strategier som arbetet med överenskommelsen
bör använda sig av för att uppnå sitt syfte. Faktorer som de idéburna organisationernas
relation till kommunen och vilka verksamheter de utför är relevanta för att dra slutsatser om
den kontext intervjupersonerna verkar inom.
Implementerings och organisationsteoretiskt relaterade problem har också bidragit till att
skapa olika förutsättningar för utarbetandet av nätverk mellan den offentliga och den
idéburna sektorn, vilket tar sig uttryck i att överenskommelser lokalt har fått en annan
implementeringsprocess än den nationella.
Uppföljningar av den nationella Överenskommelsens genomslag har genomfört av
Överenskommelsen och kan bidra med intressant material som kan ställas mot genomförda
studier och intervjuer lokalt. En sammanställning och diskussion om slutsatser- besvarandet
av frågeställningen- följer i en jämförande del. I den avslutande analysen kommer resultatet
återkopplas mot hypotes, teori och frågeställning.
1.5 Definitioner och begrepp
Komplexiteten i de begrepp som läsaren möter i studien motiverar en introduktion till de
begrepp som är viktiga för en förståelse för hur den idéburna sektorns definieras och vilka
förutsättningar denna arbetar under. Denna begreppsanalytiska aspekt i undersökningen
syftar främst till att skapa en förståelse för de förutsättningar som det offentliga och de
idéburna organisationerna arbetar under. Flera av de begrepp som används i denna studie är
begrepp som offentliga organisationer genomarbetat för att utveckla ett språkbruk för
arbetet med offentlig-idéburet samarbete. Följande begrepp och definitioner används i
Linköpings överenskommelse:
1. Den idéburna sektorn: Ett samlingsbegrepp som inkluderar folkrörelser, föreningar,
kooperativ och stiftelser. Begreppet inkluderar också aktörer utan formell
organisation som t.ex. vissa nätverk och möten.
2. Idéburna organisationer: Organisationer av annan art än offentliga aktörer, privata
företag och skilda från det enskilda hushållet, vilka gör det möjligt för människor att
skapa ett organiserat samarbete på frivillig grund. Det civila samhället, den ideella
sektorn och frivilligheten är exempel på andra begrepp som avser samma betydelse.
3. Social ekonomi: Med detta begrepp avses ”,,,organiserade verksamheter som primärt
har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt
fristående från den offentliga sektorn.(,,,,) Verksamheter inom den sociala ekonomin
har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som sin främsta drivkraft.”
4. Sociala företag: Har som syfte att integrera människor med stora svårigheter att på
egen hand få och behålla ett arbete. Det sociala företaget återinvesterar sina vinster i
egna eller liknande verksamheter och skapar delaktighet för sina medarbetare
genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt.
5. Volontär: En person som utan betalning och på frivillig basis engagerar sig inom ideell
verksamhet.9
Den idéburna sektorn involverar personal som kan vara avlönade eller inte, ideell
verksamhet ingår i den idéburna sektorn och består av oavlönad verksamhet.
Med begreppet sektoriseringen av den idéburna sektorn avses de idéburna
organisationernas uppfattning av sig själva och andra idéburna organisationer som delar av
en gemensam sektor. Arbetet med en sektorisering av den idéburna sektorn medför
spridning av information om vilka organisationer som tillhör denna och nätverk för
samverkan. Med sektionalisering av den idéburna sektorn avses den idéburna sektorn
indelning i olika samhällsområden som boende, kultur och fritid, sociala insatser m.m.
I uppsatsen används också begreppen Överenskommelsen för det nationella nätverket och
dess organisation, och överenskommelsen för samarbetet mellan Linköpings kommun och
de idéburna organisationerna som finns i kommunen.
1.6 Validitet och generaliserbarhet
I undersökningen har politiker från kommunen och företrädare för idéburna organisationer
intervjuats. De uppfattningar som framkommit kan i vissa fall ställas mot rön från den tredje
uppföljningsstudien av Överenskommelsens arbete. Andra frågor berör frågan om
strategiska överväganden om den fortsatta implementeringen av överenskommelsen och
saknar ingående studium från gjorda uppföljningsstudier. Undersökningens validitet i frågor
som går vidare i ett ingående studium av kausala mekanismer och förväntningar baseras på
intervjupersonernas trovärdighet. De båda politikerna som intervjuats har varit involverade
med arbetet med överenskommelsen i kommunen och är därför valida källor. De idéburna
organisationernas företrädare har uppgett sina erfarenheter av processen och sina åsikter
om framtiden, vilka återspeglar åsikter från organisationer av olika storlek och syfte.
9
Program för kommunens samverkan med den idéburna sektorn, Linköpings kommun, 2012, sid 4
De idéburna organisationer som är involverade i arbetet med överenskommelsen i Linköping
är ofta involverade i nätverk med nationell spridning. I undersökningen har det framkommit
att kommunen inhämtat rådgivning från nationellt håll och att kommunen också undersökt
hur andra kommuner och landsting arbetar med frågan. De idéburna organisationerna är i
sin tur ofta involverade i större nätverk. Av de idéburna organisationer som deltog i studien
är samtliga föreningar utom Linköpings God man-och förvaltarförening delar av nationella
nätverk. Undersökningen kan därmed ge generaliserbara rön om dessa nätverks inflytande
och påvisa hur organisationskulturen utformas och bekräftas i de nätverk där organisationen
deltar, och där nätverket leder till att konkreta frågor avhandlas. Däremot kan
undersökningen inte visa på hur en kommun bör arbeta i den typ av nätverk som
överenskommelsen utgör, medan undersökningen kan ge generaliserbarhet i frågan hur
offentliga och idéburna nätverk influerats av erfarenheter från samverkan med andra
samarbeten och nätverk i den lokala implementeringsprocessen i Linköpings kommun.
Undersökningen visar hur historiska erfarenheter och influerande nätverk präglar
förväntningar och implementeringsstrategiska preferenser för det lokala nätverket.
Uppsatsen kan således visa på betydelsen av social kontext och tidigare erfarenhet vid
arbete med Linköpings överenskommelse, dock är det svårt att utkristallisera en exakt plan
för hur arbetet bör bedrivas utifrån det insamlade materialet.
2. Tidigare forskning
Eftersom Överenskommelsen är en nyhet i svensk politik och dessutom inte nått fram till
viktiga konkreta effekter så har forskningen om Överenskommelsen varit ganska begränsad.
Den nationella organisation som arbetar med Överenskommelsen genomför dock
återkommande utredningsarbeten som undersöker hur arbetet framåtskrider.
Relevant forskning om den idéburna sektorns förutsättningar och relation till den offentliga
sektorn är ämnen som Lars Trädgårdh arbetat med under många år. Trädgårdh är professor i
historia och närmar sig den idéburna sektorn med en holistisk ansats med stark influens av
historisk institutionalism med fokus på hur det svenska civilsamhället har vuxit fram och
påverkats av historiska ramverk. Trädgårdhs forskning om den idéburna sektorns historia
och förutsättningar utgör en betydande del av forskningsläget eftersom denne beskriver den
historiska utvecklingen av relationen mellan idéburen sektor och offentlig sektor.
En ytterligare aspekt som utforskats i en kandidatuppsats vid Linköpings universitet är
möjligheten att samarbete i nätverk leder till att aktörerna i nätverket blir alltmer influerade
av varandra, och att mångfalden i nätverk som i fallet Överenskommelsen därmed utvecklas
i allt mer likformig riktning. Ett fenomen som benämns isomorfism.
2.1. Idéburna organisationers förutsättningar nationellt och internationellt
Forskning kring den idéburna sektorns förutsättningar för att på ett livskraftigt sätt verka i
Sverige och delta i samverkansprojekt är ett komplext ämnesområde som tar upp många
aspekter som berör ämnet. Forskningen kan beröra frågor som den nationella kulturen kring
idéburna organisationer, frivilligt arbete och välgörenhet, vilket leder till ett utforskande av
det svenska samhällets utformning och historiska utveckling avseende ovan nämnda ämnen.
Ideologiska strömningar i samhället under tid har enligt detta sätt att se skapat en nationell
kultur kring hanteringen av idéburna organisationer, frivilligt arbete och välgörenhet, men
kan också visa på att influenser och trender i samhällsbildning påverkar denna syn, och att
befintlig kultur och ideologi kring dessa frågor inte självklart är permanenta.
Den 20 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att se över
bestämmelser om inkomstbeskattning av stiftelser, ideella föreningar, registrerade
trossamfund och vissa juridiska personer som regleras i inkomstskattelagens sjunde kapitel,
detta för att undersöka möjligheten till avdragsrätt för gåvor. Under hösten 2007 resulterade
detta i bildandet av en arbetsgrupp, och denna lämnade i juni 2009 fram ett färdigt förslag
till ”Moderniserade skatteregler för ideell sektor”.10 Enligt Lars Trädgårdh som forskat kring
frågor om offentlig sektor ingick den specifika reformen i en allmän diskussion om ”behovet
10
SOU 2009: 65, Moderniserade skatteregler för ideell sektor, Edita Sverige AB, 2009, förord
att skapa nya spelregler mellan offentlig sektor och civilsamhälle, i synnerhet vad det gäller
frivilligorganisationernas insatser inom välfärdsproduktionen.” 11
Sverige införde som sista land i Europa avdragsrätt för gåvor, något som enligt Trädgårdh
signalerar ett systemskifte i svensk politik när det gäller grundläggande principer för det
sociala kontraktet med staten och finansieringen av vår gemensamma välfärd.12 Det svenska
sociala kontraktet med den svenska staten benämns som ”den svenska
statsindividualismen”, och har uppstått genom att civilsamhällets organisationer tagit
kampen för folkets frigörelse från ofrihet, ojämlikhet och kvarvarande feodala strukturer i
samhälle och på arbetsplatsen.13 Ett förnedrande beroende av välgörenhet och fattigvård
under livets senare del har också varit en viktig del i folkrörelsernas arbete.14 Denna
utveckling kontrasterar mot hur utvecklingen har sett ut i många andra länder som t.ex. USA
och flera länder i Europa där civilsamhället fått uppdraget och möjligheterna att bedriva ett
omfattande socialt arbete medan statsmakten intagit en mindre framträdande roll inom
välfärdssektorn.15 Inledningsvis kom folkrörelserna i Sverige att bedriva en hård kamp mot
den av överklassen styrda statsmakten, men sedan allmän rösträtt infördes 1920 har
relationen mellan staten och folkrörelserna präglats av samförstånd och samarbete. Denna
utveckling kom att betitlas folkrörelsedemokrati, och bär på tydliga korporativa drag.
Trädgårdh konstaterar att inget annat land har ett så vitalt civilsamhälle parallellt med en så
omfattande offentlig sektor, och att står att betrakta som en paradoxal situation i en
internationell jämförelse.16 Den främsta anledningen till att denna modell har fungerat är
enligt Trädgårdh att offentlig sektor och idéburna organisationer har bedrivit sin verksamhet
inom olika områden.17
Den svenska statens ställning som finansiär till skola, sjukvård, omsorg och forskning m.m.
har enligt Trädgårdh delvis kulturella orsaker. Synen på välgörenhet och gåvor skiljer sig från
hur synen på detsamma ser ut i andra delar av världen. Att gåvan ses som ett uttryck för en
ojämlik maktrelation och ett olustigt beroende av hjälp har lett till att bistånd och
välgörenhetsgåvor för verksamhet inom landet bär spår av en negativ stämpel, däremot
återfaller inte detta på internationell biståndsverksamhet.18 Den moderna svenska statens
förankring i folkrörelserna har gett en demokratisk förankring som motsvarande minskar
olusten till skattefinansierade statliga åtaganden i samhället, staten betraktas som ett stöd
och en samarbetspartner till folket och i mindre utsträckning än i andra länder som en
påtvingad överhet.19 Samtidigt medförde villkorade statliga bidragssystem till idéburna
11
Att ge eller att beskattas, Trädgårdh. L, Varmstad. J, Sektor 3, 2009, sid 8
Ibid, sid 8-9
13
Ibid, sid 13
14
Ibid, sid 13
15
Ibid, sid 11-12
16
Ibid, sid 178-179
17
Ibid, sid 179
18
Ibid, sid 18-19
19
Ibid, sid 18-25, 33-35
12
organisationer till att dessa ålades att anpassa sig till demokratiska värden.20 Enligt
Trädgårdh är grundläggande föreställningar om stat och civilsamhälle tröga att förändra och
kulturellt förankrade värderingar begränsar utrymmet för radikala förändringar av
systemet.21
Trädgårdhs tes att historiskt betingade kulturella faktorer påverkar synen på vad som
kommit att benämnas idéburen sektor och offentlig sektor och deras respektive
förväntningar på varandra är av relevans och liknande tankar har vid tillfällen uttryckts av
uppsatsens intervjupersoner från kommunens och de idéburna organisationernas sida. Den
idéburna sektorns betydelse som en demokratiskola har också många gånger lyfts fram som
en viktig funktion.22
2.2. Isomorfism som ett resultat av nätverkssamverkan
Offentliga åtaganden att behålla kontrollen över viktiga samhällstjänster och se till att dessa
utförs med kvalitet och på ett ansvarsfullt sätt har lett till att offentliga organisationer
organisatoriskt anpassat förvaltningen till en roll som innebär uppföljning och
kvalitetssäkring av det arbete som utförs inom ramen för nätverk. För att detta ska fungera
krävs att samtliga aktörer som involveras i nätverk lever upp till den standard som
bestämmer vad medborgaren kan förvänta sig av tjänsteutförare, oavsett vilken sektor dessa
tillhör. Framgångsrika nätverk och organisationer inom nätverk blir förebilder för andra
nätverk och organisationer. Detta lärande av omgivningen som blivit en viktig del i moderna
organisationers arbete kan bidra till att resultaten förbättras, men kan också leda till att
organisationer blir mer lika varandra.
I en kandidatuppsats som författades inom Liu av Pernilla Asp och Therese Olofsson under
våren 2014 undersöktes Överenskommelsens effekter på dess anslutna organisationer för
att se om sektoriseringen av den idéburna sektorn inom kommunen har lett till ökande
isomorfism. Detta i enlighet med idéer som t.ex. homogeniseringsteorin som lanserats av
bl.a. Staffan Johansson, professor i socialt arbete med Lednings-och organiseringsproblem
inom välfärdsorganisationer.23
I undersökningen fann författarna belägg för att idéburna organisationer utsätts för
informellt förändringstryck genom bidrag och informella kontaketer mellan parterna, dock
menar författarna att det behövs mer forskning kring kommunens policy för styrning av
organisationerna. I Överenskommelsen finns dock en princip om självständighet och
20
Ibid, sid 14
Ibid, sid 68
22
Ibid, sid 20
23
http://www.socwork.gu.se/kontaktaoss/Personlig_hemsida/Staffan_Johansson/
21
oberoende som innebär att kommunen saknar rätt till direkt påverkan av de idéburna
organisationerna.24
I intervjuerna har det framkommit åsikter som hävdar att ett av överenskommelsens
problem är att kommunen behöver en metod för att hantera den stora mångfalden av
organisationer med olika storlek och syfte. Av detta kan det konstateras att för
överenskommelsen mellan Linköpings kommun och de idéburna organisationerna anses inte
homogenisering vara det aktuella problemet.
2.3. Utredningar gjorda av den nationella Överenskommelsen
Den nationella organisationen som arbetar med Överenskommelsen har sedan bildandet av
Överenskommelsen utfört tre uppföljande undersökningar om Överenskommelsens
genomslag och effekter och gensvaret från de idéburna organisationerna.
Den första uppföljningen beskrev den dialog som föregick bildandet av en
Överenskommelse. I denna uppföljning beskrevs processen med arbetet, hur lobbying hade
bedrivits innan och under arbetet av organisationen Forum för frivilligt socialt arbete, och
hur responsen från berörda sektorer var vid lanseringen av Överenskommelsen.
Undersökningen konstaterade att gensvaret varit i huvudsak positivt men att farhågor fanns
för att Överenskommelsen inte innebar tillräckligt många åtaganden, medan andra parter
såg Överenskommelsen som ett uttryck för regeringens försök att ytterligare privatisera
välfärden. Alla parter var enligt uppföljningsstudien eniga om att det är på kommunal nivå
som Överenskommelsen kommer att göra skillnad.25
I den andra uppföljningsstudien genomfördes en studie av två kommunala processer mot
lokala Överenskommelser. I studien konstaterades att kommunerna inspirerats av såväl den
nationella organisationens arbete som internationella influenser inom förvaltningsområdet.
Kommunernas arbete led dock av brist på kunskap och samordning, och arbetet med
Överenskommelsen försvårades av det låga antalet välinformerade och engagerade
personer som drev processen. I kommunerna tog sig Överenskommelsen uttryck i nätverk
som lade större betydelse vid föreningarnas deltagardemokratiska värderingar än vid
utförare av sociala tjänster.26
Den tredje uppföljningsstudien ägnades åt att undersöka hur Överenskommelsens olika
parter betraktade Överenskommelsen tre år efter undertecknande av det dokument som
ledde till bildandet av Överenskommelsen. Uppföljningsstudien genomförde intervjuer,
24
Uppföljningen av Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området
och Sveriges Kommuner och Landsting- Tredje delrapporten, 2012, sid 16
25
Ibid, sid 69
26
Ibid, sid 70
enkäter, uppföljningar av indikatorer från tidigare uppföljningar och studerade
återrapporteringar från Överenskommelsens parter som dessa hade lämnat in under
november 2011. Studien avslutades med en sammanfattande analys av de
uppföljningsstudier som genomförts. Sammanfattningsvis betraktades Överenskommelsen
som ett värdefullt verktyg för att arbeta med den idéburna sektorns ställning i samhället,
dock fanns kritik från vissa föreningar att avtalets offentliga parter saknade intresse att göra
någonting konkret, och att den kommunala byråkratin ibland arbetat för långsamt. Det
rådde delade meningar bland parterna om vilket genomslag Överenskommelsen hade fått
under de första tre åren. Det fanns åsikter om att effekter hade uteblivit och att den
politiska förankringen för att driva en politik för att synliggöra den idéburna sektorn
saknades i vissa kommuner och landsting. Det kom kritik mot de offentliga parterna för
bristande vision, bristande resurser för implementering av Överenskommelsen, att ansvaret
hamnade hos en eller flera olika nämnder och därmed orsakade bristande samordning i
processen. Samstämmighet rådde dock om att Överenskommelsen ger verktyg åt en politik
som kan leda till ett bättre synliggörande av den idéburna sektorn och att den viktigaste
frågan för arbetet med Överenskommelsen är skapandet av användbara lokala
Överenskommelser.
3. Teoretiskt ramverk: Implementering av nätverk
I modern förvaltning blir det vanligare att organisationer går samman för att minska den
ekonomiska påfrestningen för respektive aktörer och öka kompetensen för hantering av
berörda problem genom utbyte av kompetens. När detta arbetssätt fick sitt genombrott
inom förvaltningsorganisationer under slutet av 1900-talet krävdes ett helt nytt sätt att
betrakta förvaltningen på än vad som tidigare varit rådande. Under större delen av 1900talet präglades förvaltning av hierarkiska organisationer med en tydlig hierarki, roller och
ansvarsfördelning, baserade på Max Webers idéer om effektiv och ansvarsfull förvaltning.27
När detta synsätt förändrades under 1980-talet kom inspirationen från den privata sektorn,
och förvaltningen ålades mer än vad som tidigare hade varit fallet att tänka i termer av
innovativitet, effektivitet och kostnadseffektivitet. Förbättring av tjänster och arbetssätt
genom konkurrensutsättning var ett ytterligare steg i denna utveckling som kommit att
benämnas som New Public Management (NPM).28 Erfarenheter av detta nya sätt att bedriva
förvaltning möttes under 1990-talet av ett mer pragmatiskt synsätt där den kontrollerade
marknaden blev idealet, offentlig översyn av utförare i välfärdssektorn blev resultatet av
negativa aspekter av erfarenheterna av privatiseringar gjorda i bl.a. USA och
Storbritannien.29 Under 2000-talets början ledde denna trend till ett förnyat förtroende för
offentligt regisserad drift av välfärdstjänster och styrning, vilken kan betitlas nykonservatism
eller nyinterventionism.30 Den offentliga sektorns roll i nyinterventionistisk förvaltning
präglas av en offentlig sektor som med förnyat självförtroende dirigerar samhällets resurser.
Utförarrollen kan ligga på andra aktörer än offentliga, men ansvaret för välfärden har
återtagits av den offentliga sektorn.31 Metoden att arbeta med nätverk kvarstår, och den
offentliga sektorns styrning av nätverkssystem ger möjlighet till mer eller mindre flexibilitet
och självständighet för deltagande aktörer beroende på nätverkets syfte.32 Denna hållning
återspeglas i överenskommelser mellan offentliga aktörer, som tagit initiativet och framstår
som ledande aktörer, och idéburna organisationer vars roll inom välfärdsproduktionen och
folkets demokratiska fostran ska uppmärksammas.
Detta sätt att bedriva förvaltning på har också medfört att fokus inom utförande av tjänster
inom den offentliga sektorn har skiftat från en tidigare modell vars fokus låg på möjlighet till
ansvarsutkrävande och kontroll över själva processen till den nya tidens fokus på
27
Public Management Reform-A comparative analysis: New Public Management, Governance, and the NeoWeberian State, Pollit. C, Bouckaert. G, 2011 , Oxford University Press, sid 71-73
28
Implementing public policy, Hill. M, Hupe. P, 2009, Sage Publications Inc, sid 86-89 mfl.
29
Ibid sid 91-94, 106
30
Ibid sid 94-96, 106
31
Ibid sid 95
32
Ibid sid 95-96
kostnadseffektivitet och effektivitet i utförandet vilket i sin tur kan bedrivas av en kompetent
organisation oavsett sektorstillhörighet.
Möjligheten att arbeta i nätverk är en möjlighet för organisationer, såväl offentliga, privata
och idéburna att genomföra projekt som organisationen inte skulle klara av på egen hand.
Introducerandet av nätverksstyrning i förvaltningsorganisationer kräver dock att
förvaltningens ledning och personal har förmågan till anpassning till ett nytt sätt att tänka
och arbeta med policy och förvaltning. För traditionella hierarkiska organisationer är det
problematiskt att hantera den moderna erans tilltagande komplexitet och allt snabbare
förändringstakt. Tilltagande komplexitet och mångfald samt brist på resurser gör att
förvaltningar ställs inför ett tryck att vara anpassningsbara, och att resurser och kompetens
att utföra tjänster ofta finns utanför den offentliga sektorn.33 Snarare än att betrakta det
offentligas roll som utförarens roll bör den moderna förvaltningen vara inriktad på uppgiften
att dirigera det samlade samhällets resurser och kompetens för att säkerställa ett utförande
som kännetecknas av hög kvalitet till lägre kostnad.34
Fördelarna med nätverk har lett till att nätverksstyrning har blivit ett viktigt verktyg för
utförande av åtaganden, tillkomsten av ett nätverk mellan offentlig och idéburen sektor som
ett resultat av en strävan att tydliggöra relationen mellan offentlig och idéburen sektor och
synliggöra de idéburna organisationernas insatser är ett resultat av tilliten till denna metod.
Ett nätverks utformning och implementering kan dock variera beroende på nätverkets
aktörer och dess syfte. Trädgårdhs undersökningar av den idéburna sektorns, eller
folkrörelsernas villkor visar att olikartade kulturella uppfattningar grundade i olikartade
historiska förlopp i olika länder medför att olika länders förvaltningar arbetar efter kulturella
normer och har kulturellt betingade förväntningar på förvaltningens sätt att arbeta. 35
Kulturella och ideologiska ställningstaganden påverkar hur arbetet med implementeringen
av överenskommelsen hanteras.
Nätverkets syfte påverkar dess utformning. Syftet med Överenskommelsen och liknande
överenskommelser mellan kommuner och landsting och idéburna organisationer
representerade lokalt respektive regionalt består i att tydliggöra relationen mellan den
offentliga sektorn och den idéburna sektorn, och att synliggöra den nytta idéburna
organisationer uträttar för samhället och välfärden. Detta syfte ska uppnås utan att de
idéburna organisationernas integritet och självständighet påverkas på ett hämmande sätt.
Ytterligare ska överenskommelser mellan offentliga och idéburna aktörer resultera i en
konstruktiv dialog kring utveckling och kompetensutveckling. Detta signalerar att
Överenskommelsen betraktas som ett nätverk för utveckling av involverade aktörer. Nätverk
33
Governing by Network- The new shape of the public sector, Goldsmith. S, Eggers. WD, Brookings Institution
Press, 2004, sid 24
34
Ibid, sid 24
35
Att ge eller beskattas, Trädgårdh. L, sid 18-25, 33-35
mellan offentliga och idéburna aktörer kan med detta synsätt betraktas som en
utvecklingsstrategi.
I ”Utvecklingskraften i nätverk- Om lärande mellan företag” beskrivs tre olika
utvecklingsstrategier för tre olika typer av nätverk. Den uppifrån styrda planeringsstrategin
präglas av att en ledande aktör bildar ett nätverk med ett tydligt syfte med utgångspunkt i
rationell måluppfyllelse. I det planeringsstrategiska nätverket ligger ledarskapet i nätverket
och därmed ansvaret för utfallet på den ledande aktören och strategin har sitt främsta
användningsområde i konkreta, resultatinriktade projekt.36
Den underifrån styrda aktiveringsstrategin bygger på att nätverket drivs av ett engagemang
från involverade aktörer och en öppen struktur där ledarskapet baseras på initiativtagande
entreprenörer. Aktiveringsstrategin tar sin inspiration från deliberativa aktiveringsteoretiska
perspektiv och tillämpas framförallt i lokala utvecklingsarbeten, freds-och miljöprojekt,
organisationsprojekt i företag, kvinnorörelsen och liknande sammanhang.37
Den tredje strategin benämns som en nätverksbaserad lärandestrategi, vilken är en hybrid
mellan de två andra strategierna. Denna strategi bygger på en horisontell organisation som
drivs av gemensamma intressen, och strategin används framförallt i öppna projekt där mål
och förväntade resultat framstår som mindre tydliga än där en planeringsstrategi kan
betraktas som lämplig. Nätverket har ofta långsiktiga mål som sitt syfte.38
Den nätverksbaserade lärandestrategin beskrivs i boken som en fördelaktig metod för att
hantera policies för regional utveckling eller att testa nya idéer. Metoden beskrivs som
flexibel, frivillig och jämlik, med förbättrade möjligheter att sprida och utveckla kompetenser
för nätverkets aktörer. Nätverket bygger på samarbete mellan många enheter och utgår från
efterfrågade samarbeten.39
Dessa tre olika strategier visar på tre olika alternativa strategier vilka kan influera styrningen
av nätverk. Det är i sammanhanget viktigt att klarlägga vilka strategiska preferenser som
kommunen respektive de idéburna organisationerna har när det kommer till
överenskommelsen. Eftersom nätverkets design påverkar dess möjligheter till framgång är
det viktigt för arbetet med överenskommelsen att den strategiska komponenten
tydliggörs.40 Det kan vara en svår uppgift för en ledande offentlig aktör i ett nätverk att
bevara nätverkets grundläggande idé när nätverkets aktörer har olika ambitioner med
36
Utvecklingskraften i nätverk- Om lärande mellan företag, Svensson. L, Jakobsson. E, Åberg. C, Santerus Förlag
2004, sid 35-37
37
Ibid, sid 35-37
38
Ibid, sid 35-37
39
Ibid, sid 38-39
40
Governing by Network- The new shape of the public sector, sid 91
nätverket,41 i ett sådant läge kan expertis utifrån vara till god hjälp för att hålla ihop
nätverket och bevara dess syfte.42
I boken Governance by Network är författarna tydliga med att tillit mellan parter i ett
nätverk är viktigt för att ett nätverk ska kunna bestå.43 Ytterligare är det viktigt att en kreativ
och innovativ miljö uppmuntras av den offentliga förvaltningen, eftersom organisationer
som arbetar konkret med en verksamhet tenderar att vara före förvaltningen när det
kommer till att utforma nya metoder och idéer.44 Det är en svår uppgift att skapa en givande
förhandlingsmiljö när parterna består av organisationer med olika syfte eller professioner,45
vilket är ett av överenskommelsens syften. För att framgångsrikt hantera ett sådant nätverk
rekommenderas åtgärder för att tydliggöra nätverkets strategi och visioner, och att arbetet
med nätverket medför att kontaktytor mellan nätverkets aktörer upprättas.46
Som initiativtagare till överenskommelsen står det offentliga som ansvarigt för nätverkets
utformning. I jämförelse med de idéburna organisationerna har den offentliga sektorn
betydligt större resurser, befogenheter och dessutom sedan länge ett etablerat samarbete
med idéburna organisationer som i hög grad byggt på att det offentliga finansierat idéburen
verksamhet, medan den å andra sidan utövat kontroll över de idéburna organisationernas
verksamhet.47
Sammanfattningsvis framstår kommunens uppdrag som att tydliggöra överenskommelsens
syfte och arbetssätt för de idéburna organisationerna på ett som samtidigt bevarar dessas
självständighet, och att införa nya sätt att synliggöra den idéburna sektorn och samtidigt
inlemma de nya metoderna i en etablerad tradition. Beroende på hur kommunens hållning
ska uppfattas påverkar detta hur det praktiska arbetet med hur överenskommelsen ska
organiseras, och utifrån vilka strategiska överväganden kommunen bör och kan bedriva sitt
arbete.
Vid genomförande av intervjuer är den kontext intervjupersonen befinner sig i av betydelse.
Inom det ramverk som tillhörandet till en organisation utgör är den individuella identiteten
påverkad av den kollektiva organisationens förväntningar, individen får en identitet inom sin
organisation.48 Människan tar med sig sin tillhöriga sociala identitet till de relationer de
kommer att ingå i, summan av dessa tillhörigheter och relationer skapar och återskapar
samhällets strukturer.49 Organisationen individen tillhör är avhängig av ramverk, eller som
den benämns i Organisationer emellan, terräng, som påverkar organisationens
41
Ibid, sid 89
Ibid, sid 91
43
Ibid, sid 93
44
Ibid, sid 107
45
Ibid, sid 106
46
Ibid, sid 106-107
47
Organisationer emellan- Om förhandlingar, makt och handlingsutrymme, Johansson. R, Studentlitteratur,
1997, sid 179-181
48
Ibid, sid 64-65
49
Ibid, sid 63
42
karaktärsdrag. Historiska traditioner, materiella villkor och sociala processer producerar en
terräng som påverkar organisationer,50 i synnerhet gäller detta för geografiskt bundna
organisationer.51 Detta är gällande för geografiskt begränsade idéburna organisationer,
vilket är fallet med de idéburna organisationer som deltagit med intervjupersoner.
50
51
Ibid, sid 84-85
Ibid, sid 189-190
4. Överenskommelsens bildande
4.1 Den nationella Överenskommelsen
Beslutet att inleda en dialogprocess mot utvecklandet av en Överenskommelse mellan
regering, Sveriges kommuner och landsting och den idéburna sektorn inleddes den 6
december 2007.52 I beslutet skrev regeringen att ”En självständig och oberoende ideell
sektor är en viktig garant för demokrati och mångfald”.53 Vidare beskrev regeringen de
principer som skulle bli viktiga för det fortsatta arbetet mot en Överenskommelse:
1. Stärka människors egenmakt
2. Bidra till utveckling av den sociala ekonomin
3. Bidra till att idéburna aktörer ges goda förutsättningar för sin verksamhet
4. Synliggöra hinder för att den idéburna sektorn ska utveckla sin potential
5. Utveckla välfärden54
Syftet med arbetet mot en Överenskommelse som det beskrevs den 6 december 2007 var
att stärka den idéburna sektorns inflytande och oberoende och att öka mångfalden av
utförare och leverantörer inom hälso-och sjukvård samt inom omsorgen.55
I strävan att öka mångfalden utförare och leverantörer inom vård och omsorg ligger en
praktisk ambition som har en stark koppling till regeringens politik att öka valfriheten och
mångfalden inom vården som ett sätt att utveckla vården. Under samma mandatperiod
arbetade regeringen med lagtexter för införande av vårdvalsmodeller i samtliga Sveriges
landsting. Arbetet med denna aspekt av Överenskommelsen som ett sätt att nå praktiska
resultat inom välfärden kan i detta skede ses som ett resultat av denna strävan.
Partipolitiskt lyckades regeringen uppnå konsensus i bildandet av Överenskommelsen.
Samtliga riksdagspartier ställde sig bakom förslaget att bilda en organisation för att arbeta
för förbättrade kontakter mellan den offentliga sektorn och den idéburna.
Överenskommelsen undertecknades den 23 oktober 2008 av företrädare för regeringen,
idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och
landsting(SKL). Dokumentet undertecknades av ministrar för Integrations-och
jämställdhetsdepartementet och socialdepartementet, Nyamko Sabuni, Göran Hägglund och
Maria Larsson.56
52
http://overenskommelsen.se/om-overenskommelsen/parter/regeringen/
Ibid
54
Ibid
55
Ibid
56
Protokoll 1, Regeringssammanträde 2008-10-23
53
Beslutet att bilda Överenskommelsen togs under hösten 2008 och möttes av uppslutning
från samtliga riksdagens dåvarande partier. I nuvarande läge är 74 organisationer anslutna
till den nationella Överenskommelsen. Det fördjupade samarbetet mellan den offentliga
sektorn och den idéburna har också manifesterat sig i utformande av nya skatteregler. 57
Den idéburna sektorn definierar sig självt enligt följande: ”Det vi har gemensamt och som
utgör kärnan är att vi frivilligt valt att gå samman kring idé och värdegrund och att
allmännytta eller medlemsnytta är vår främsta drivkraft.”58
Totalt 90 idéburna organisationer hade bjudits in till dialog om Överenskommelsen och dess
utformning. Från anslutna föreningar har Överenskommelsen setts som en möjlighet till ett
tydliggörande av de idéburna organisationernas roll i det svenska samhället och som ett
verktyg för att stärka samverkan mellan offentlig sektor och idéburen sektor. Totalt har 71
idéburna organisationer undertecknat den nationella Överenskommelsen. Anslutna
organisationer har möjlighet att ingå i en samordningsgrupp som har som uppgift att utse
representanter till en gemensam arbetsgrupp som följer upp Överenskommelsen och för de
idéburna organisationernas talan i dialogen med regeringen och SKL.59 Viktiga mål för
Överenskommelsen är enligt de idéburna organisationernas företrädare:
1. Bidra till att demokratin och välfärden utvecklas
2. Att den offentliga sektorn på ett strukturerat och återkommande sätt ska vara
lyhörda för de idéburna organisationernas erfarenheter
3. Att SKL på ett aktivt sätt medverkar i alla faser av arbetet med Överenskommelsen, i
synnerhet där offentlig och idéburen sektor måste samverka för att förverkliga
Överenskommelsen.60
Från SKL var synen på Överenskommelsen att en nationell Överenskommelse kan fungera
som en katalysator för stärkt samverkan mellan offentlig och idéburen sektor på regional
och lokal nivå. Den idéburna sektorns betydelse för demokratins förankring i samhället är
enligt SKL viktig del av Överenskommelsens syfte och arbete.61
Den slutliga nationella Överenskommelsen bygger på sex principer:
1.
2.
3.
4.
5.
57
Principen om självständighet och oberoende
Principen om dialog
Principen om kvalitet
Principen om långsiktighet
Principen om öppenhet och insyn
SOU 2009: 65, Moderniserade skatteregler för ideell sektor
http://overenskommelsen.se/om-overenskommelsen/parter/ideburen-sektor/
59
Ibid
60
Ibid
61
http://overenskommelsen.se/om-overenskommelsen/parter/skl/
58
6. Principen om mångfald62
Beslutet från 2008 innebär också en åtgärdsplan där respektive part i Överenskommelsen
åtar sig att bidra till utvecklingsarbete. Regeringens åtagande består i att undersöka och
forska kring de hinder som den idéburna sektorn kan stöta på i samverkan och kontakter
med det offentliga. Den idéburna sektorns åtagande består i att fortsätta det pågående
arbetet som respektive föreningar syftar till, och SKL ser sitt åtagande i att underlätta för
detta arbete genom att bidra till Överenskommelser som är anpassade till regionala och
lokala omständigheter.63
I dokumentet definieras finns begrepp som definierar och kategoriserar organisationer och
syften med Överenskommelsen. Civilt samhälle definieras i sin kontext som en från staten,
marknaden och det civila hushållet skild arena inom vilken människor organiserar sig och
agerar tillsammans för gemensamma intressen. Den sociala ekonomin definieras som en
från staten skild verksamhet med samhälleliga ändamål, dessa definieras också som
grundade i demokratiska intressen. Ideella och idéburna organisationer och deras arbete
beskrivs som två delvis olika begrepp. Medan ideella organisationer definieras som ickevinstdrivande organisationer som bedriver organiserat arbete med inslag av idealitet och
ideologi. Idéburna organisationer kan däremot vara vinstdrivande medan likheten med
ideella organisationer består i övrigt.64
4.2 Regionala och lokala Överenskommelser
I efterföljd av bildandet av den nationella Överenskommelsen har kommuner och landsting i
landet öppnat till dialog om bildande och i flera fall bildat sina egna Överenskommelser.
Regionala exempel på detta finns i Region Skåne, Örebro läns landsting, Västernorrlands län
och Västra Götalands län. Lokala exempel finns förutom i Linköping även i kommunerna
Norrköping, Botkyrka, Tomelilla, Värmdö, Örebro, Kumla, Västerås, Uppsala och Trelleborg
samt Stockholms och Göteborgs stad.65
Den nationella Överenskommelsen uppnådde politiskt konsensus i riksdagen och även
regionalt och lokalt saknas en tydlig ideologiskt koppling när det kommer till att inleda dialog
mot och bildande av en Överenskommelse. Oavsett vilka partipolitiska konstellationer som
utgör det politiska styret så saknas politiska reservationer för fördjupat samarbete med den
idéburna sektorn, även om utformningen av Överenskommelse kan vara olika i utformning
beroende av hur kommunernas och landstingens styrande uppfattat den idéburna sektorns
behov. Regionala och lokala offentliga aktörers egen påverkan på relationen mellan den
62
Protokoll 1, Regeringssammanträde 2008-10-23, bilaga 1- Överenskommelse mellan regeringen, idéburna
organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting, sidnr 14-16
63
Ibid, sid 18
64
Ibid, sid 28-30
65
http://overenskommelsen.se/for-kommuner-och-regioner/lokalt/
offentliga och idéburna sektorn påverkas också på ett konkret sätt av dessa aktörers
tradition att bedriva nätverksstyrning för att uppnå konkreta, praktiska mål.
Arbetet med att utveckla en överenskommelse mellan kommunen och idéburen sektor har
involverat en större mångfald av idéburna organisationer än den nationella
Överenskommelsen, vilket har blivit ett signum för utvecklingen av Överenskommelser
mellan offentlig och idéburen sektor i andra kommuner i landet.66
Skillnaden i det urval som orsakas av den nationella Överenskommelsen kan exemplifieras
praktiskt. Stadsmissionen i Linköping bedriver konkret arbete som sker inom ramen för
FAMNA, som är anslutet till den nationella Överenskommelsen,67 medan exempelvis SRF
(Synskadades Riksförbund) är en opinionsbildande organisation och står utanför
densamma.68
Arbetet med att införa lokala och regionala överenskommelser återfaller på SKL:s
åtgärdsplan för arbetet med samverkan mellan offentlig och idéburen sektor och innebär
följande åtgärdsplan:
1. Kommuner, landsting och regioner kommer att ges stöd för att utveckla strategisk
samverkan med civilsamhället.
2. Sveriges Kommuner och Landsting bidrar till att Överenskommelsen blir känd och kan
diskuteras inom kommuner, landsting och regioner.
3. Lokala exempel och internationella erfarenheter kommer att spridas till
medlemmarna.
4. Utvecklingsarbete till stöd för kommuner och landsting som har avsikt att utveckla
lokala överenskommelser och dokument för samverkan kommer att bedrivas.69
Eftersom det råder enighet om att det är i kommuner, landsting och regioner som
samverkan mellan offentlig och idéburen sektor kommer att få störst konkret betydelse 70
ligger ett stort ansvar på SKL att stödja lokala och regionala arbeten med överenskommelser.
66
Uppföljningen av Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området
och Sveriges Kommuner och Landsting- Tredje delrapporten, sid 70
67
http://overenskommelsen.se/anslut/anslutna-organisationer/
68
Ibid
69
Protokoll vid regeringssammanträde 2008-10-23, Regeringen- Integrations-och jämställdhetsdepartementet,
2008, sid 27
70
Uppföljningen av Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området
och Sveriges Kommuner och Landsting- Tredje delrapporten, 2012, sid 69
5. Överenskommelsen i Linköpings kommun
Överenskommelsen i Linköpings kommun är ett avtal som tecknas mellan Linköpings
kommun och de organisationer som i enlighet med överenskommelsens terminologi kan
definieras som idéburna. Överenskommelsens syfte är att synliggöra de idéburna
organisationerna och underlätta deras arbete för förbättrad välfärd utan att inkräkta på
organisationernas integritet. Till sitt stöd har kommunerna möjlighet att ta hjälp av utbildade
processledare från SKL. Genomförandet av en överenskommelse genomförs självständigt av
kommuner och landsting, idéburna organisationers anslutning till överenskommelse sker på
frivillig basis.
5.1 Arbetet med Linköpings överenskommelse
Första steget mot en Överenskommelse mellan Linköpings kommun och dess idéburna
organisationer togs genom en ”motion om social ekonomi” som lades fram av folkpartiets
ledamot Lennart Berggren den 28 februari 2006. I motionen konstaterade författaren att det
frivilliga arbetets samlade bidrag till välfärden kunde uppskattas till ett värde av ca 150
miljarder SEK, och att slutsatsen av detta var att de idéburna organisationerna utgör en kraft
i samhället som kan bidra till att tillgodose medborgarnas behov av välfärd. Motionen
pekade också på att den idéburna sektorn kunde, ”rätt använd”, fungera som ett verktyg för
att utveckla demokratisk, social och ekonomisk utveckling. För att dessa ambitioner ska
förverkligas krävs ”klara spelregler” för att idéburet entreprenörskap ska bli en kraft i
samhället.71
Arbetet mot att ta fram en Överenskommelse mellan kommunen och idéburna
organisationer inleddes under 2006, redan innan arbetet med den nationella
Överenskommelsen hade inletts. Arbetet för att utforma en Överenskommelse i kommunen
inleddes dock först våren 2008. Under den långa processen mot en Överenskommelse i
Linköpings kommun höll kommunen kontakter med företrädare från den idéburna sektorn,
och med den nationella organisationen för Överenskommelsen. Framväxten av den
nationella Överenskommelsen hade viss betydelse för resultatet, och för att ge legitimitet
för arbetet med den kommunala Överenskommelsen bildades en referensgrupp med
företrädare för den idéburna sektorn.
Referensgruppen innehöll 19 representanter från en mångfald av idéburna föreningar i
Linköping. Referensgruppen var sammansatt av representanter som var involverade i olika
kategorier inom den idéburna sektorn, vilka de var utsedda att representera i
referensgruppen. Referensgruppen representerade kategorier som arbetade inom områden
som Idrott och hälsa, bostad och trygghet, äldrefrågor, handikappsfrågor, kyrkliga frågor,
71
Motion om social ekonomi, 2006, Lennart Berggren, ledamot Folkpartiet Liberalerna
integration, naturvård m.m.72 Flera av referensgruppens involverade föreningar har senare
anslutit sig till Överenskommelsen, dock inte alla. Som Naturskyddsföreningens representant
i referensgruppen deltog Björn Ström, vid en intervju berättade denne att
Naturskyddsföreningen valt att stå utanför Överenskommelsen. Detta eftersom
Naturskyddsföreningen i Linköping uppfattat de reella vinsterna med en anslutning till
Överenskommelsen uppskattats vara utan motiverad betydelse.
Linköpings kommuns överenskommelse undertecknades under en ceremoni den 18
september 2012. 67 föreningar inom den idéburna sektorn med verksamhet i Linköpings
kommun undertecknade vid detta datum Överenskommelsen med Linköpings kommun.
Ytterligare 35 föreningar undertecknade Överenskommelsen den 25 januari följande år.
Enligt kommunen har 107 idéburna föreningar skrivit under Linköpings kommuns
Överenskommelse.73
Avsaknad av reell betydelse för en förening som främst orienteras mot praktiskt arbete och
resultat inom detta arbete var orsaken till beslutet att inte underteckna Överenskommelsen.
Naturskyddsföreningen är som förening involverad inom flera samarbeten med kommunen
inom områden som berör föreningens praktiska intressen. Avsaknad av effekter på de
praktiska resultaten är en av anledningarna till att vissa idéburna organisationer aktiva i
Linköpings kommun inte har anslutit sig till Överenskommelsen i dagsläget. En annan
anledning att avstå från anslutning är strikta principer inom en förening att behålla största
möjliga självständighet, ett tydligt exempel på detta är till exempel Amnesty, som strikt
värnar om sin självständiga hållning gentemot den politiska makten.
Överenskommelsen är till sin natur en markering från det offentligas sida att ett pluralistiskt
synsätt på politiskt arbete ska råda inom modern förvaltning. Inom förvaltningen har detta
enligt intervjuer med kommunens företrädare medfört att frågor som berör idéburna
föreningar hanteras på ett sätt som uppmärksammar dessas villkor, och hur beslut kommer
att påverka deras arbete. Ett viktigt nästa steg för att Överenskommelsen ska medföra de
positiva effekter för den idéburna sektorn som avses är det enligt kommunen viktigt att de
idéburna föreningarna kan representera sig själv som en sektor. För att nå resultat inom
denna strävan har kommunen förhoppningar på att företrädare för de idéburna
organisationerna i Linköping ska medverka i tillblivandet av ett föreningarnas hus i Linköping.
Detta förslag har Linköpings hus funnit genom studium av bl.a. Örebro kommuns idéburna
föreningar som där bildat ett Föreningarnas Hus för diskussioner om den idéburna sektorns
arbete för kompetensutveckling och den idéburna sektorns representation i kommunen och
samhället. Sektoriseringen av de idéburna organisationerna är ett projekt som enligt
erfarenheter av de konferenser som kommunen arrangerat är mindre problematiskt än vad
som vissa farhågor gav vid handen.
72
73
Överenskommelsen mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun, Linköpings kommun 2012
Ibid
De idéburna organisationerna har vissa frågor som kan diskuteras på ett sektorsgemensamt
plan, varför sektoriseringen av den sociala ekonomin enligt kommunens erfarenheter är
möjlig ur en organisationskulturell aspekt. Denna sektoriserade sociala ekonomi ska dock
samtidigt kunna samarbeta med den offentliga sektorn. För att det ska fungera krävs dock
att respektive sektorer är väl införstådda med vilka förväntningar respektive sektor kan ha
på samarbetet. För att detta ska ha förutsättningar att fungera behöver respektive sektor
veta vilka förväntningar som finns på Överenskommelsen. Mångfalden av olika typer av
föreningar och deras sinsemellan olikartade syften och resursmässiga ojämlikheter medför
att förväntningarna kan vara olika från olika föreningar. I de genomförda intervjuerna
framkom olika syn på Överenskommelsen och vilka åttaganden från kommunens sida som
från föreningarnas sida kunde medföra ett ökat intresse för involvering i arbetet med
Överenskommelsens praktiska förankring i samhället.
5.2 Överenskommelsens utformning
Överenskommelsen mellan Linköpings kommun och idéburna organisationer inom
kommunen syftar till:
1. Att stärka samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorns organisationer
för demokratisk förankring och vitalisering.
2. Att stärka organisationernas självständighet och möjlighet att ge röst åt och bilda
opinion för sina intressen.
3. Att underlätta lokal utveckling i stadsdelar och kommundelar.
4. Att utveckla möjligheterna för den idéburna sektorns organisationer att utgöra
viktiga aktörer inom välfärdsutvecklingen.
Överenskommelsen bygger vidare på de principer som den nationella Överenskommelsen
utvecklat för sin överenskommelse. Linköpings överenskommelse bygger dock på fem
principer:
1. Principen om integritet: Parterna åtar sig att visa respekt för varandras
självständighet och oberoende och informera och utbilda internt om betydelsen av
starka idéburna organisationer
2. Principen om dialog: Parterna åtar sig att hålla årliga av kommunen arrangerade
dialogmöten där representanter från kommunpolitiken och de idéburna
organisationernas styrelser ska medverka. Parterna ska också sträva efter
kontinuerliga kontakter och personliga möten, och parterna åtar sig att vara öppna
för samarbeten och utvecklingsprojekt mellan kommun och idéburna organisationer
och mellan idéburna organisationer sinsemellan.
3. Principen om långsiktighet: Parterna ska utveckla ett gemensamt utvecklingscentrum
för kontinuerligt utvecklingsarbete och dialog. Idéburna organisationer åtar sig att
årligen reflektera kring överenskommelsens effekter, och kommunen ska årligen följa
upp och utvärdera överenskommelsens, se över regelverk för föreningsbidrag och
ekonomiska ersättningar för att förenkla den idéburna sektorns arbete. Vid kurser
och seminarier ska platser reserveras åt intresserade föreningars medlemmar, vid
intresse och då detta är lämpligt.
4. Principen om öppenhet: Kommunen ska se till att det är enkelt för idéburna
organisationer att ta kontakt, och att information finns om vilka tjänstemän som
ansvarar för den kontakten. Kommunen åtar sig också att utveckla en gemensam
informationsplattform där länkar och information finns om idéburna organisationer
och att informera om vilka idéburna organisationer kommunen samarbetar med. De
idéburna organisationerna åtar sig att tillhandahålla relevant information till
informationsplattformen och årligen kontroller att dessa uppgifter stämmer.
5. Principen om mångfald: Parterna åtar sig att organisera möten och mötesplatser som
attraherar en mångfald av olika intresseinriktningar av kulturell, religiös och
ideologisk karaktär och att synliggöra positiva förebilder som bidrar till ökad
mångfald.74
I ett av parternas åtaganden i enlighet med principen om långsiktighet uppger
överenskommelsen att ett gemensamt utvecklingscentrum ska utvecklas av parterna där
gemensamma diskussioner om samverkan mellan kommunen och den idéburna sektorn
genomgår fortlöpande diskussion. I detta hade kommunen låtit sig inspireras av arbetet med
Föreningarnas hus i Örebro.
Linköpings kommun har gjort upp följande strategier för Överenskommelsens förankring och
genomförande:
1. Den idéburna sektorns enskilda organisationer kan underteckna överenskommelsen
om och när de själva väljer.
2. Kommunen åter sig att göra överenskommelsen känd för medborgarna och för
kommunens anställda.
3. Den idéburna sektorns organisationer åtar sig att göra överenskommelsen känd
bland medlemmar och samverkansorganisationer.
4. Kommunens samverkan med den idéburna sektorns organisationer bör finnas med
som ett av kommunens styrande dokument.
5. Överenskommelsens kan sägas upp av kommunen respektive organisation inom den
idéburna sektorn med tre månaders uppsägningstid om respektive part inte följer
överenskommelsen och med sex månaders uppsägningstid utan att ange något
skäl.75
74
75
Ibid
Ibid
5.3 Kommunens dialogmöte med idéburna organisationer
Den 5 oktober 2013 höll kommunen ett dialogmöte med inbjudna representanter för
idéburen sektor. Mötet kunde betraktas som en aktiveringsstrategisk åtgärd från
kommunens sida då dialogen bedrevs efter metoden Open Space. Open Space har använts
sedan 1985 och bygger på fyra principer.
1. De som deltar är rätt personer.
2. Det som händer är det som ska hända.
3. När det börjar är det rätt tid.
4. När det är slut är det slut.76
Inbjudan hade skickats ut till samtliga 102 föreningar som då hade skrivit under
överenskommelsen. 85 personer var anmälda till mötet av vilka 67 registrerades som
närvarande. De som uppgav sin e-postadress fick utskick av enkäter där de ombads svara på
frågor om mötets betydelse och om metod, lokal och processledare upplevdes som relevant.
Respondenterna uppgav att mötet hade upplevts som en positiv upplevelse och att det
uppskattades att de idéburna organisationerna fick stråla samman för en sammankomst.77
Respondenterna hade också blivit tillfrågade vilka frågor som deras organisationer ansåg
vara mest prioriterat att arbeta vidare med i det fortsatta samarbetet. Flera av de tillfrågade
hade efterlyst en fortsatt dialog och ett organiserat samarbete, flera av de tillfrågade
önskade att arbetet borde inriktas mot bildandet av ett föreningshus eller uttryckte
generella önskningar om att hitta former för dialog mellan arrangerade möten. Åsikter att
samarbetet bör leda till praktiska resultat var en annan återkommande åsikt, många
föreningar ansåg att samarbetet borde leda till att vissa praktiska frågor lyfts i samarbetet.
Fördjupat samarbete mellan kommunen och idéburna organisationer uppgavs av vissa
respondenter.78
I respondenternas svar rådde enighet kring att överenskommelsens arbete måste leda till
större praktiska skillnader än tidigare. Det framkom dock åsikter från respondenter som
ansåg att dialogmötets syfte var otydligt. Av de respondentsvar som framkom i studien
framgår det att de idéburna organisationerna uppskattar att få tillfällen till dialog och att
träffa företrädare från andra idéburna organisationer och att detta kan ha en aktiverande
inverkan på föreningslivets arbete och överenskommelsen. Samtidigt var många av
uppfattningen att överenskommelsens arbete måste börja märkas praktiskt, och att syftet
med dialogen bör tydliggöras. Tydligare anknytning till den nationella Överenskommelsens
arbete var ytterligare en åsikt.79
76
Dialogmöte mellan Linköpings kommun och idéburen sektor-Dokumentation från mötet den 5 oktober 2013,
Linköpings kommun, 2013, sid 1
77
Utvärdering av dialogmötet 5 oktober 2013-svar från idéburen sektor, Linköpings kommun, 2013, sid 9
78
Utvärdering av dialogmötet 5 oktober 2013-svar från idéburen sektor, sid 10
79
Ibid, sid 10
Dialogmöten mellan kommunen och de idéburna organisationerna är ett sätt för kommunen
att aktivera en dialog mellan de anslutna idéburna organisationerna. Dialogmöten leder
också till att politikerna får veta vilka åsikter som idéburna företrädare har om arbetet med
överenskommelsen.
6. Intervjuer med kommunens företrädare
Kontakterna med Linköpings kommun under uppsatsarbetet ledde till två intervjuer. Dessa
skedde med politiska ledamöter för folkpartiet och vänsterpartiet. En av dem var dessutom
utbildad processledare för SKL. Under kontakterna med kommunens representanter
framgick det att viktiga personer som arbetat med bildandet av en överenskommelse i
Linköpings kommun hade lämnat sina uppdrag. De intervjuade politikerna hade dock viktiga
roller i arbetet med överenskommelsen och rekommenderades som intervjupersoner i
kontakter med kommunen.
Då folkpartiet varit den partiorganisation som tagit initiativet till att efterfråga en tydligare
och djupare relation mellan kommun och idéburen sektor var det naturligt att intervjua en
företrädare för detta parti, vid denna intervju rekommenderades en intervju med Monica
Ericsson, ledamot för vänsterpartiet tillika medlem i föreningen Rädda Barnen och utbildad
att representera den nationella Överenskommelsens intressen och kompetens inom
området.
De intervjuade representanterna för kommunen lade båda stor vikt vid att
Överenskommelsen hade framtagits i ett tillstånd av politiskt konsensus, och att
Överenskommelsen först och främst handlar om att stärka de idéburna organisationerna i
deras arbete. Främst syftar Överenskommelsen till att stärka demokratin ute i samhället och
till att öka kunskapen om de idéburna organisationernas kompetenser och resurser inom
kommunen.
Sedan arbetet med att bilda en överenskommelse inleddes genom en motion från folkpartiet
inlämnad den 28 februari 200680 har flera politiker och tjänstemän som varit involverade i
arbetet med överenskommelsen lämnat sina poster. Nuvarande tjänsteperson hade arbetat
med kommunens arbete med överenskommelsen och kontakterna med de idéburna
organisationerna först sedan 2011, huvudansvarig sedan 2013, och rekommenderade för
intervju Carina Boberg, folkpartistisk politiker och involverad i kontakten med den idéburna
sektorn. Carina Boberg rekommenderade i sin tur en intervju med Monica Ericsson, som
bidragit med värdefulla bidrag till arbetet med överenskommelsen och som dessutom
genomgått en utbildning till processledare för överenskommelser av SKL.
6.1 Carina Boberg- ledamot för folkpartiet, aktivt engagerad i arbetet med
Överenskommelsen
Den första intervjun med kommunföreträdare skedde med Carina Boberg, ledamot för
folkpartiet i Linköpins kommun. Intervjun delades in i tre delar, vägen mot en
80
Motion om program för ”Social ekonomi”, Kommunfullmäktige, 2006
Överenskommelse, effekter av Överenskommelsen och framtiden. Carina Boberg har ett
aktivt intresse i Överenskommelsen och arbetar med att utveckla denna.
Carina Boberg hade involverats i arbetet med Linköpings kommuns Överenskommelse under
år 2011, medan arbetet med en Överenskommelse initierats genom en motion från
folkpartiet i Linköping av ledamoten Bengt Olsson, vilken hade lagts fram under hösten 2006.
Den utdragna arbetsprocessen medförde för föreningarnas del att dessa fick vänta på att få
ett färdigt förslag till Överenskommelse. Linköpings kommun fick motta kritik för att arbetet
med Överenskommelse drog ut på tiden, något som ledde till att mindre resursstarka
föreningar inte fick samma möjlighet till inflytande över arbetet mot en Överenskommelse.
Det färdiga materialet hade dock enligt Carina Boberg varit väl genomarbetat och fått ett
gott genomslag i slutskedet av arbetet, det rådde också konsensus om Överenskommelsens
utformning bland de representerade partierna i kommunen. Dock fick arbetsgruppen
involvera Monica Ericsson, ledamot för vänsterpartiet och medlem i Rädda Barnen, för att
dra nytta av hennes kompetenser och insikter inom området.
Responsen från de idéburna föreningarna hade enligt Carina Boberg till stor del varit positiv,
viss oro hade framkommit för vilka avtal mellan idéburna föreningar och kommunen som
skulle kunna påverkas av ett signerande av Överenskommelsen. En annan farhåga från
föreningarna bestod i hur kommunen skulle hantera större och mindre organisationer, och
hur strukturella skillnader mellan större och mindre organisationer kunde leda till att
Överenskommelsen riskerade att driva en linje som inte skulle vara till gagn för vissa
föreningar. Framför allt fanns det farhågor om att större organisationer skulle vara mer
benägna att se Överenskommelsen ur ett nyttoperspektiv. Representation från den
nationella Överenskommelsen var närvarande i form av en representant från det lokala
kontoret i Örebro. Arbetet med Överenskommelsen mellan idéburet och offentligt hade
sedan tidigare lett fram till instiftandet av ett ”Föreningarnas Hus” i Örebro, någonting som
Linköpings kommun har tagit fasta på i sitt arbete med Överenskommelsen i Linköping.
Implementeringen av Överenskommelsen har i sitt nuvarande skede inte lett till omfattande
effekter. Fortfarande är Överenskommelsen någonting som diskuteras under möten mellan
företrädare för kommunen och de idéburna organisationerna. Mångfalden av organisationer
med olika syften samt kommunens redan etablerade samarbeten med idéburna
organisationer bidrar till en situation där Överenskommelsen i praktiska frågor inte bidragit
med större förändringar. En praktisk skillnad mot tidigare är dock att kommunen genom
Överenskommelsen numera är skyldig att involvera och informera idéburna organisationer
om arbetsprocesser och beslut som berör deras arbete. Vid ett sådant tillfälle hade en
förening beklagat sig över att kommunen inte informerat om sänkta anslag från kommunen,
vilket kan betraktas som en praktisk effekt av Överenskommelsen som redan trätt i kraft.
Kommunen arrangerar vid ett tillfälle varje år uppsamlingsträffar där samtliga organisationer
som signerat kommunens Överenskommelse. Eftersom flera organisationer som
undertecknat Överenskommelsen sedan saknar tid, medel och/eller motivation att engagera
sig i arbetet med Överenskommelsen behövs dessa uppsamlingsmöten som en metod att
aktivera och medvetandegöra organisationer som signerat Överenskommelsen om dennas
innebörd. Eftersom det offentliga och de idéburna organisationerna har olikartad
organisationskultur och att samarbetet mellan organisationer och mellan kommun och
förening ofta är avhängig av goda mellanmänskliga relationer så uppstår vid tillfällen
praktiska problem. Ytterligare praktiska problem i kontakten mellan kommunen och
föreningar kan bestå i bristande möjligheter till kontakt,(framförallt med mindre föreningar)
och att långsamma byråkratiska processer gör att möjligheter att utnyttja relationer till
involverade och intresserade företrädare går förlorade.
Kommunens utdelning av ekonomiska medel, eller upphandling av tjänster från idéburna
organisationer påverkas inte direkt av Överenskommelsen, inte heller ansåg
intervjupersonen att Överenskommelsen har detta som sitt direkta syfte. Linköpings
kommun har en lång tradition av att upphandla tjänster och denna har inte påverkats av
överenskommelsen.
I det framtida arbetet med Överenskommelsen har Linköpings kommun visat stort intresse
för utvecklingen i Örebro, där framförallt bildandet av ett ”Föreningarnas Hus” och det
kontinuerliga arbetet som detta bedriver har ådragit sig Linköpings kommuns intresse.
”Föreningarnas Hus” i Örebro fungerar som ett forum för Örebro kommuns idéburna
organisationer, inom ramen för detta samarbete diskuteras frågor om den idéburna sektorns
framtid i termer av organisering, samarbetsprojekt och kompetensutveckling. Bildandet av
ett ”Föreningarnas Hus” i Örebro kommer om Linköpings kommun får sin vilja fram att få
efterföljd i form av ett liknande projekt i Linköping, möjligen med användande av Fontänen
som lokal. Det fortsatta arbetet med Överenskommelsen är enligt Carina Boberg avhängigt
av att den idéburna sektorn blir införstådd med Överenskommelsens effekter på den
idéburna sektorns möjligheter, och att den idéburna sektorn tar initiativ till intersektoriell
dialog om fortsättningen av det praktiska arbetet. Det verkar således som att fortsättningen
av implementeringen av kooperativa offentlig-idéburna nätverk i Linköpings kommun är
beroende av att den idéburna sektorn tar nästa steg och visar vilka åtaganden som
Överenskommelsen i Linköpings kommun har att leva upp till.
6.2 Monica Ericsson- gruppledare för vänsterpartiet och utbildad
processledare från SKL
I den andra intervjun intervjuades gruppledaren för vänsterpartiet i Linköpings kommun,
Monica Ericsson. Monica Ericsson hade involverats i arbetet med Överenskommelsen och
genomgått en utbildning till processledare av SKL. Monica Ericsson uppgav sig också vara
aktiv inom föreningen Rädda Barnen. Intervjupersonen kunde därmed anta rollen som
gruppledare för vänsterpartiet, utbildad processledare av SKL inom ramen för den nationella
Överenskommelsen eller i egenskap av medlem i den ideella föreningen Rädda Barnen.
Intervjupersonen var därför kunnig om sakförhållanden i såväl offentlig som idéburen sektor
och den nationella Överenskommelsen. Intervjupersonen uppgav att utbildningen till
processledare för Överenskommelsen leder till att denna får en möjlighet att tolkas på det
rätta sättet ute i kommunerna, och att processledare ute i landets kommuner arbetar med
en färdig föreställning av Överenskommelsens syfte. Oavsett vilken processledare som
intervjuas så är Överenskommelsens syfte detsamma, och representerar SKL:s hållning i
frågan, framförde intervjupersonen.
När intervjuperson först involverades i arbetet med att utveckla en Överenskommelse i
Linköpings kommun skedde detta endast som politisk representant för kommunen.
Intervjupersonen hade vid detta stadium inte genomgått utbildning till processledare och
representerade inte heller Rädda Barnen under förhandlingarna, vilka dock representerades
av en närvarande representant. Under arbetets gång hälls möten på kvällar med
representanter för olika föreningar och organisationer från den idéburna sektorn. Eftersom
arbetet med Överenskommelsen kom att pågå under en lång tid blev allt färre idéburna
organisationer involverade i de kvällsmöten som fortsatte hållas. Till slut kunde
representationen av den idéburna sektorn vara begränsad till representanter från Svenska
Kyrkan. Eftersom intervjupersonen upplevde att arbetet med Överenskommelsen saknade
den struktur som behövdes valde intervjupersonen att genomgå en utbildning till
processledare för arbetet med Överenskommelsen. Intervjupersonen uppgav också att
diskussionen om Överenskommelsen ibland ”spårade ur”, och kom att handla om regler för
upphandling och utförande av tjänster, vilket föranledde intervjupersonen att blanda sig i
debatten. Intervjupersonen uppgav i denna del av intervjun att fiskala frågor som
föreningsbidrag och upphandling återspeglar ett traditionellt sätt att tänka i Linköpings
kommunförvaltning, och mellan kommun och idéburna organisationer. Under den tid som
förhandlingar pågick mellan kommunen och idéburna organisationer fick arbetsprocessen
hjälp av representanter från organisationen för Överenskommelsen från Örebro, vilka
tjänstgjorde som processledare för arbetet med utformningen av en Överenskommelse i
Linköpings kommun.
Som utbildad processledare för arbetet med Överenskommelsen medgav intervjupersonen
att det för såväl offentlig som idéburen sektor finns aspekter i Överenskommelsens arbete
som kan leda till missförstånd. Kommunernas företrädare kan felaktigt betrakta
Överenskommelsen som en möjlighet att kostnadseffektivisera verksamhet medan vissa
idéburna organisationer i sin tur kan betrakta Överenskommelsen som ett medel för att
utöka verksamhet inom ramen för offentligt finansierade uppdrag och avtal. Regeringens
ambitioner att genom Överenskommelsen förbättra välfärden ska enligt intervjupersonen
inte tolkas på det sätt som vissa fall av kommunpolitiker och tjänstemän har tolkat sakenidéburna utförare som en metod för att minska kostnader för välfärden. I stället ville
intervjupersonen tydliggöra att Överenskommelsens syfte är att skapa nätverk för en större
bredd av tjänster, att öka välfärden genom att bredda den.
Genom Överenskommelsen kan den offentliga sektorn få tillgång till ett bredare register av
tjänster vilka utförs av idéburna organisationer med särskilda kompetenser.
Överenskommelsen är för den offentliga sektorn ett medel för att öka kunskapen om vilka
kompetenser som finns i civilsamhället, och finna samarbetsformer inom vilka dessa
kompetenser kan komma till nytta utan att civilsamhällets integritet påverkas på ett negativt
sätt eller att organisationer åläggs uppgifter som inte överensstämmer med
organisationernas ursprungliga syfte, vilket intervjupersonen uppgav som en riskfaktor.
Som exempel på hur detta samarbete kan fungera tog intervjupersonen upp exempel på hur
det kan se ut. Det första exemplet kunde kort sammanfattas som den idéburna sektorns
förmåga att föra samman människor och fostra individer i grundläggande sociala
kompetenser och demokratiska värden. Utveckling av social kompetens är en aspekt där den
idéburna sektorns arbete skulle kunna komplettera Arbetsförmedlingens arbete, genom att
förbättrad social kompetens och kontakter kan göra det enklare för individen i fråga att få
ett jobb. Det andra exemplet som nämndes var att hundförarföreningar då behov uppstår
skulle kunna engageras för att hitta individer som av olika anledningar kommit bort. Som
tredje exempel skulle företrädare från föreningar kunna ge hjälp till personer som behöver
hjälp att skriva brev till exempelvis förvaltningspersonal, vårdare eller företag. Om resurser
och kompetenser skulle finnas nära till hands i civilsamhället så kunde då dessa komma till
användning genom Överenskommelsen. Enligt intervjupersonen finns det intresse från
idéburna organisationer att komma till användning och att använda den egna kompetensen.
Genom att den idéburna sektorn uppmärksammas inom den offentliga sektorn som ett
alternativ kan detta leda till att välfärden på detta sätt breddas och förbättras.
Syftet med Överenskommelsen enligt intervjupersonen är alltså inte att befintlig offentligt
finansierad verksamhet inom befintlig välfärd i växande grad ska utföras av utomstående
aktörer inom den idéburna sektorn. Detta har samtliga involverade parter och politiska
partier enligt intervjupersonen enats kring. I frågan om beredvilligheten att lägga ut tjänster
på entreprenad råder det ideologiska skillnader mellan partierna som leder till att synen på
detta är olika. Däremot råder det konsensus bland etablerade politiska partier i frågan om
Överenskommelsens syfte. Ur medborgarens perspektiv handlar Överenskommelsen enligt
intervjupersonen om att från kommunernas sida arbeta med att synliggöra vilka
kompetenser som finns i den idéburna sektorn på ett sätt som tydliggör välfärdssamhällets
bredd och potential. Från idéburna föreningars sida handlar Överenskommelsen enligt
intervjupersonen om att arbeta med kompetensutveckling och visa på sätt att nå ut till
medborgarna. I likhet med Carina Boberg menade alltså Monica Ericsson att det på den
politiska konsensus som etablerats i frågan måste följa ett praktiskt förankrande arbete med
Överenskommelsen riktat mot medborgare och den idéburna sektorn.
Intervjupersonen är själv inte medverkande i det praktiska arbetet med Överenskommelsen,
men medger att denna ännu inte har lett till större synliga effekter. Intervjupersonen blev
tillfrågad om inte ökad möjlighet till ekonomiska medel kunde bidra till att den idéburna
sektorns blir mer intresserad av ökat engagemang i Överenskommelsen, vilket dock inte
intervjupersonen trodde på. En fördjupad dialog mellan kommun och idéburna
organisationer är dock viktig för att Överenskommelsen ska få en praktisk innebörd för båda
parter. Svårigheten att förankra Överenskommelsens principer i det praktiska arbetet är
enligt intervjupersonen någonting som bara kan lösas genom dialog och är någonting som
måste få ta tid. Intervjupersonen uppgav också att Överenskommelsen är beroende av att
föreningar och organisationer inom den idéburna sektorn själva kommer med förslag och
aktivt verkar för att Överenskommelsen ska leda till praktiska resultat. Organisationernas
självständighet i förhållande till den offentliga sektorn är dock någonting som det är viktigt
att värna om i det fortsatta arbetet. Intervjupersonen uppgav att det i arbetet med
överenskommelsen är viktigt att ha tålamod och låta diskussion och dialog ha sin gång.
Intervjupersonen återkom under intervjun vid flera tillfällen till vikten av att värna om de
idéburna organisationernas betydelse och identitet i det svenska samhället. Medan
intervjupersonen ansåg att förhandlingarna mellan kommunen och de idéburna
föreningarna av kulturella och historiska skäl betingades till att ”spåra ur” och anta formen
av rent ekonomiskt influerade diskussioner var däremot föreningarnas betydelse för det
svenska samhället någonting som intervjupersonen betraktade som ett positivt arv som det
offentliga behöver värna om.
6.3 Reflektioner om intervjuer med kommunala politiker
De intervjuade har vid upprepade tillfällen hänvisat till Linköpings tradition av upphandlingar
av olika tjänster som en viktig del av kommunens relationer till den idéburna sektorn. Denna
del av kommunens förvaltning har dock enligt de intervjuade inte haft direkt påverkan på
kommunens benägenhet att upphandla tjänster från utomstående aktörer. De intervjuade
menar att kommunens inställning till Överenskommelsen har sin utgångspunkt i ett arbete
för att synliggöra den idéburna sektorns behov och kompetenser.
Trots att det råder konsensus om vad Överenskommelsen syftar till uppgav samtliga
intervjuade att det kunnat råda olikartade uppfattningar, kulturellt betingade
missförhållanden och att insikten om Överenskommelsens syfte och innebörd fortfarande
inte är en självklar del av kommunala politiker och tjänstemäns sätt att bedriva sitt yrke.
Överenskommelsen mellan Linköpings kommun och dess idéburna organisationer är en
fråga som hanteras av en förvaltningsperson. Monica Ericsson, uppgav att diskussionerna
kring utformningen av Överenskommelsen vid tillfällen ”spårade ur” som ett resultat av att
de förhandlande parterna hamnade i missvisande diskussioner om föreningsbidrag
ersättningsnivåer och upphandlingsvillkor. Detta visar att organisationskultur och historiska
förhållanden för relationen mellan kommun och idéburna organisationer spelar en
betydelsefull roll. Vid flera tillfällen återkom Monica Ericsson till betydelsen av det historiska
arvet, och att flera typer av idéburna organisationer har bidragit med en demokratisk svensk
tradition. En betydelsefull tradition behöver ett modernt organiserat nätverk för att stärka
sin ställning i dagens svenska samhälle?
Det visar sig också att utomstående aktörer från den nationella organisationen spelade en
viktig roll för Överenskommelsen i Linköpings kommun. Den långa processen mot en
Överenskommelse i Linköpings kommun som inleddes 2006 och som resulterade i
instiftandet av en Överenskommelse 2012 bedrevs med stöd och inspiration från den
nationellt instiftade organisationen för samverkan mellan offentlig och idéburen sektor.
Utbildning av processledare, involvering i arbetsprocessen och påverkan på den slutliga
Överenskommelsen i Linköpings kommun visar att den nationella organisationen var av stor
betydelse för Överenskommelsen i Linköpings kommun. Den nationella Överenskommelsen
fortsätter sitt arbete med att sprida sina arbetsmetoder kring Överenskommelsen och dess
syften runt om i landet. Att detta har haft inverkan på Överenskommelsen i Linköpings
kommun är tydligt, frågan är dock om det är självklart positivt att arbetsprocessen styrs av
krafter utifrån, hur stark blir den lokala förankringen? Detta är en demokratisk fråga som
påverkar implementeringens villkor, oavsett goda intentioner kan mål och metoder bli för
abstrakta för att Linköpings Överenskommelse ska nå uppslutning från de idéburna
organisationerna i kommunen. En annan aspekt är att det offentliga vill se en mer
diversifierad syn på vad välfärd innebär, innebär detta att den offentliga sektorn i ett längre
perspektiv också ska hållas ansvarigt för de områden som nu läggs till välfärdsbegreppet?
Kommunens strategiska överväganden kan betraktas stå närmast aktiveringsstrategin och
lärandestrategin, intervjupersonerna klargjorde att kommunens åtagande är att invänta
reaktionen från den idéburna sektorn och sedan bemöta responsen från organisationernas
företrädare. Idén om att Linköpings idéburna organisationer ska uppföra ett
utvecklingscentrum för dialog med kommunen och kompetensutveckling inom
organisationerna är ett uttryck för ett tänkande i linje med aktiveringsstrategin. Samtidigt
uppvisade intervjupersonerna att det finns idéer inom kommunen om hur arbetet med
överenskommelsen ska kunna fortsätta, framförallt genom inspiration utifrån. Även om
vikten av tålamod i detta skede förordades så återstår det fortfarande för kommunen att
medvetandegöra de idéburna organisationerna om att det pågår ett arbete med att förankra
en överenskommelse och vad detta innebär.
7. Intervjuer med företrädare för den idéburna sektorn
7.1 Urval
Material har samlats in från intervjuer gjorda med företrädare för sex idéburna
organisationer: Bildningsförbundet i Östergötland, Linköpings stadsmission,
Hyresgästföreningen, Linköpings Södra rödakorskrets, Linköpings God man och
förvaltarförening och Svenska kyrkans domkyrkopastorat i Linköping. Syftet bakom att välja
just de sex organisationer som har valts är att återspegla den mångfald som finns ibland de
föreningar som undertecknat Linköpings Överenskommelse. De olika organisationerna har
olika medlemsantal, resurser, syfte/kallelse och människosyn.
Bildningsförbundet i Östergötland representerar studieförbunden och arbetar också för
kommunen med redovisning av dessa föreningars kostnader och projekt, organisationen har
under senare år omdefinierat sin roll till en mer aktiv förespråkare av
folkbildningsaspirationer med en humanistisk syn på kunskap. Organisationen fungerar som
en paraplyorganisation för bildningsförbundens intressen och anser sig stå i ett strukturellt
betingat förhållande av oppositionell part gentemot kommunen och det offentliga i frågor
som rör folkbildningen.
Stadsmissionen i Linköping är en lokalt utvecklad organisation som ingår i ett nationellt
nätverk av stadsmissioner och icke-vinstdrivande sociala utförare, organisationens nära
kontakter med kommunen i rollen som utförare av projekt bidrar med perspektiv på
idéburna utförare. Organisationens deltagande i nätverk inkluderande organisationer
berörda av överenskommelser och offentlig-idéburna avtal i andra kommuner och landsting
ger Stadsmissionen i Linköping en överblick nationellt som motiverar en medverkan i
uppsatsen.
Hyresgästföreningen och Linköpings God man och förvaltarförening är föreningar vars
existens motiveras och finansieras av föreningarnas medlemmar. Hyresgästföreningen
representerar ett stort antal medlemmar och konsulterar det offentliga då denna arbetar
med frågor där Hyresgästföreningens medlemmar blir berörda. I samma syfte men med
mindre resurser arbetar Linköpings God man och förvaltarförening, vars relation till
kommunen är stark men specialiserad. Dessa organisationers relationer till kommunen
grundas på andra syften och därför är dessa organisationers perspektiv motiverade för att
bredda undersökningen.
Linköpings Södra rödakorskrets är en ideell förening med ett starkt engagemang för socialt
arbete i många olika former, organisationens kontakter med et offentliga består i att
organisationen bistår med tjänst inom praktiska arbeten inom integration, opinion och
utbildning. Syftet bakom att involvera en av Röda korsets kretsar i Linköping i uppsatsen är
att bredda urvalet och bidra med perspektiv från en mindre ideell organisation.
Svenska kyrkan är med sin historia av kontakter med det offentliga och sin status som
landets största religiösa samfund ett motiverat intervjuobjekt. Organisationens kontakter
med kommunen och med andra idéburna organisationer, och dess roll som både utförare
och beställare av tjänster som en följd av organisationens stora resurser motiverar att
Domkyrkopastoratet i Linköping gavs möjlighet att delta i en intervju.
Eftersom urvalet syftar till insamling av material om relationen mellan idéburen sektor och
offentlig sektor, och representera mångfalden av arbetsuppgifter inom den idéburna sektorn
har urvalet resulterat att idéburna organisationer av hög grad av professionalisering
involverats i uppsatsen. Linköpings Södra rödakorskrets, Hyresgästföreningen i Linköping och
Linköpings God man-och förvaltarförening uppvisar en lägre grad av professionalisering av
verksamheten än det övriga urvalet. Sannolikheten för mer utvecklade relationer till
kommunen och större kontaktnät inom den idéburna sektorn motiverade urvalet av
idéburna organisationer.
7.2 Bildningsförbundet i Östergötland
Bildningsförbundet är en intresseorganisation som i Östergötland representerar 10
studieförbund och 7 folkhögskolor. Organisationens syfte består i att skapa opinion för
förändring av synen på kunskap, bidra till gemensam utveckling av alla
folkbildningsorganisationer och fördela en nuvarande summa på 16 milj. SEK i bidragspengar
till länets studieförbund, av vilka ca 2,5 milj. SEK investeras i gemensamma
utvecklingsprojekt för studieförbund och folkhögskolor. I organisationens arbete ingår också
att redovisa bidrag för studieförbunden. År 2008 bestämde sig Bildningsförbundet för att
aktivt verka för opinionsbildning i det svenska samhället och föreningen anser sig vara
folkbildningens röst i länet. Bildningsförbundet finansierar i detta syfte forskning vid
Linköpings universitet som berör föreningens syfte.
Under Intervjun med bildningsförbundet i Östergötland representerades föreningen av
Anneli Dahlquist Pettersson, ensam administrativ tjänsteperson vid lokalkontoret i Linköping
och aktivt engagerad i arbetet med Överenskommelsen.
Människosynen präglas av en humanistisk syn på kunskap som organisationen anser stå i
opposition mot den offentliga sektorns syn på kunskap som präglas av ekonomiska kalkyler
och krav på kostnadseffektivitet och återbäring av investerat kapital. Vid nyorienteringen
2008 fann Bildningsförbundet att arbetet med folkbildning under lång tid varit för
”introvert” och inte varit tillräckligt aktiva i sin relation till samhället. Enligt intervjupersonen
ingår det i Bildningsförbundets nuvarande arbete att aktivt engagera sig i samhället och följa
utvecklingen i bildningspolitiken. Intervjupersonen medgav under intervjun att
Bildningsförbundet som organisation betraktar sig stå i konstant opposition till den offentliga
sektorn, detta tillstånd uppgav intervjupersonen vara av strukturell art. Bildningsförbundets
syfte är därmed att utöva påtryckningar på den utbildningspolitik som bedrivs av det
offentliga. Med detta syfte har Bildningsförbundet i Östergötland tagit på sig en mer aktiv
roll i politiken, vilket manifesteras i att Bildningsförbundet bildat en permanent
remissinstans till kommunerna i Östergötland.
Bildningsförbundet i Östergötland deltog dock inte i arbetet med utformningen av
Överenskommelsen i Linköpings kommun. I referensgruppen som involverade kommunen i
stället en organisation som enligt intervjupersonen saknade mandat att representera
bildningsförbunden verksamma i Linköping, i stället kontaktades det lokala Bildningsrådet i
Linköping, varför arbetet med Överenskommelsen saknade förankring i Bildningsförbundet
och lierade organisationer. Kunskap om kommunens arbete med Överenskommelsen fick
Bildningsförbundet först 2012, enligt intervjupersonen. Intervjupersonen hade vid
uppdagande av att arbete pågick mot en Överenskommelse kontaktat kommunen och fått
tillgång till information om processen vid ett sent stadium. Studieförbundens chefer och
rektorerna för länets folkskolor var enligt intervjupersonen omedvetna om att en sådan
arbetsprocess pågick. På grund av detta finns åsikten inom Bildningsförbundet att arbetet
mot en Överenskommelse i kommunen inte har involverat representanter för
folkbildningens organisationer som har förankring i den berörda folkrörelsen, även om
intervjupersonen ansåg detta vara ett rent misstag från kommunens sida. Då en
Överenskommelse mellan kommunen och den idéburna sektorn enligt intervjupersonen bör
baseras på att process och beslut har stark förankring i såväl offentlig som idéburen sektor
ansåg dock Bildningsförbundet att det var olyckligt att på ett så sent stadium få kunskap om
arbetet med Överenskommelsen.
Eftersom Bildningsförbundet representerar många idéburna föreningar med säte i Linköping
ansåg Bildningsförbundet det vara självklart att föreningen skulle underteckna
Överenskommelsen. Enligt Intervjupersonen var dock mycket av innehållet i
Överenskommelsen i Linköpings kommun redan en del av existerande lagtexter, och mycket
av innehållet som reglerar relationerna mellan kommunen och idéburna organisationer var
enligt intervjupersonen redan självklara saker. Samtidigt betraktades Överenskommelsen
som en möjlighet att initiera en läroprocess inom kommunen om den idéburna sektorn.
Även om intervjupersonen ansåg att processen mot en Överenskommelse i kommunen
lämnat mycket att önska i termer av förankring ansågs slutprodukten vara ”väl menad” och
innehållande mycket som Bildningsförbundet kunde stå bakom, varför det till slut ändå var
en självklarhet att Bildningsförbundet skulle signera Överenskommelsen.
Bildningsförbundets oppositionella hållning gentemot den offentliga sektorn berör för det
första vad bildningsförbundet uppfattar som en vilja från den offentliga sektorn att i alltför
stor utsträckning styra utbildningens syften och innehåll. Från Bildningsförbundet finns det
också en kritik mot den offentliga sektorns användande av NPM-inspirerade
styrningsstrategier, vilka Bildningsförbundet anser leda till ett ekonomistiskt synsätt på
utbildningens mål, syfte och medel. Ytterligare har Bildningsförbundet i Östergötland
upplevt negativa erfarenheter som resultat av tjänstefel från den kommunala förvaltningens
sida. Denna erfarenhet utmynnade dock i att Överenskommelsens principer kom till praktisk
användning.
Under året 2013 beslöt Linköpings kommun att genomdriva minskade anslag till
studieförbunden i Östergötland, vilket Bildningsförbundet inte underrättades om innan
beslut togs. Detta trots att kommunen i enlighet med Överenskommelsens princip om
idéburna organisationers rätt till insyn i kommunpolitiska förslag som berör organisationen
hade skyldighet att underrätta Bildningsförbundet om detta. Efter att detta kommit fram
togs frågan till förhandlingsbordet och beslut togs om en mindre minskning av anslagen.
Innan detta beslut togs hade dock det föregående beslutet lett till att studieförbund
anknutna till Bildningsförbundet tvingats till nedskärningar i verksamheten vilka lämnade
bestående skador på organisationen som dessutom inneburit reorganisering, avslutade
samarbeten och uppsägningar av vissa tjänster.
Bildningsförbundets ideologiska övertygelse om varje människas rätt till egenmakt och
betydelsen av att medborgarnas inflytande över sin situation stärks framkommer tydligt i
deras relation till kommunen och Överenskommelsen. Intervjupersonen valde att presentera
sin syn på Överenskommelsens ideala framtidsscenario genom att beskriva två olika
principiella hållningar. I den ena hållningen kan det offentliga gå in i ett nätverk med
idéburna organisationer med en tydlig vision om vilka förändringar och vilken politik som det
offentliga önskar genomdriva. I det andra och från bildningsförbundet önskade scenariot har
den offentliga sektorn antagit rollen som medlare och lyssnare. I enlighet med denna princip
består relationen mellan kommunen och de idéburna organisationerna i att kommunen
bjuder in deltagare i nätverket till dialog i vilken kommunen undersöker vilka behov som
finns i den idéburna sektorn innan en policy för Överenskommelsens syfte och funktion
utformas.
För att uppnå en kvalitet i relationen mellan kommun och idéburna föreningar anser
Bildningsförbundet att den senare typen av samarbete bör premieras i arbetet med
Överenskommelsen, och att arbetet präglas av ett långsiktigt, demokratiskt tänkande.
Kommunens ambitioner att någon idéburen organisation ska ta steget att inleda ett arbete
mot ett Föreningarnas Hus i Linköping kan enligt intervjupersonen inte återfalla på
Bildningsförbundet, som i aktuellt läge inte har fått förfrågan om saken. Eftersom
Bildningsförbundet i Östergötland redan anser att en organisation finns som företräder
studieförbunden ansåg intervjupersonen inte att ett sådant initiativ betyder något för
organisationens syfte. Intervjupersonen menade dock att kommunen betraktar detta som
nästa stora steg. Bildningsförbundets avslutande rekommendation till kommunen var att
tydliggöra för samtliga parter vilken roll kommunen intar i samarbetet.
7.3 Linköpings stadsmission
Stadsmissionen i Linköping representerades av föreningens ordförande Lars Linebäck.
Intervjupersonen sade sig besitta stor erfarenhet från den offentliga sektorns arbete med att
utforma och tillämpa Överenskommelser. Intervjupersonen uppgav sig vara den förste
ordföranden i Riksföreningen för Sveriges Stadsmissioner, och när denna organisation för
första gången skrev ett remissyttrande om arbetet mot den nationella Överenskommelsen
ålåg det intervjupersonen att hantera denna uppgift.
Stadsmissionen i Linköping bildades år 1972 som en reaktion på att människor trots en allt
mer utbyggd välfärd fortsatte att komma till kyrkor för att be om hjälp, i synnerhet
människor med psykiska problem eller missbruk. Tolv församlingar kom därför överens om
att bilda en Stadsmission i Linköping för att bedriva en organiserad verksamhet riktad emot
dessa människor. Stadsmissionens verksamhet handlar om att förse hemlösa, missbrukare,
våldsutsatta kvinnor och tiggare med boende och att bistå med möjlighet till samtalsterapi
för behövande, och bedrivs förutom i Linköping även i Vadstena och Motala. Linköpings
Stadsmission driver till skillnad från andra Stadsmissioner i landet behandlingshem med
tillstånd från socialstyrelsen och Stadsmissionen driver också upphandlade projekt för
kommuner och för kriminalvården. Stadsmissionen bedriver sociala företag av olika art som
enligt intervjupersonen syftar till att träna personer som kommer i kontakt med
Stadsmissionens sociala behandlingar eller nykomlingar till Sverige som saknar kompetens i
det svenska språket i att utföra arbete.
Stadsmissionen i Linköping hanterar ca 70 miljoner SEK per år i ekonomiska medel, av vilka
ca 75 % kommer genom upphandlade tjänster från framförallt kommunens sida. Övriga ca
25 % kommer från insamlingar, däribland kollekter från församlingar i Linköping.
Intervjupersonen uppgav att Linköpings Stadsmission bedriver sedan tiden före
överenskommelsens tillblivande en expanderande verksamhet inom upphandlade uppdrag
från kommunen och andra offentliga aktörer. Bland annat driver Stadsmissionen med
kommunens sponsring projektet Cross roads, inriktat mot att hjälpa tiggare.
Intervjupersonen uppgav att Stadsmissionen redan inlett arbete för egen kraft innan ett
avtal med kommunen tecknades.
Värdegrunden var redan från början influerad av kyrkans värdegrund, utöver detta är
Stadsmissionens uppdrag enligt intervjupersonen att hjälpa människor som befinner sig i
utanförskap att integrera sig själva i det svenska samhället genom att dessa människors
möjlighet till egenmakt och värdighet stärks.
När det gick upp för Linköpings Stadsmission att kommunen skulle ingå ett samarbete med
den idéburna sektorn genom bildandet av en Överenskommelse uppgav intervjupersonen
att Linköpings Stadsmission som organisation inte var väl insatt i arbetsprocessen mot en
Överenskommelse. Dock var det en självklarhet för Linköpings Stadsmission att skriva på
Överenskommelsen, detta eftersom samverkan mellan kommunen och Linköpings idéburna
sektor för att synliggöra mångfalden och nyttan med den idéburna sektorn ansågs som ett
viktigt projekt. Intervjupersonen uppgav att Linköpings Stadsmission som organisation inte
för egen del har stora praktiska fördelar att vänta, eftersom organisationen redan bedriver
ett fungerande samarbete med Linköpings kommun. Anslutningen till Linköpings kommuns
Överenskommelse hade skett utifrån en identifikation med den idéburna sektorn som
helhet, och som ett uttryck för att Linköpings Stadsmission anser att arbete för att stärka
den idéburna sektorn är viktigt. Enligt intervjupersonen hade Linköpings Stadsmission också
upplevt sig vara i besittning av erfarenheter och kunskaper som organisationen gärna ville
dela med sig av.
Intervjupersonen kunde berätta om ett betydande samarbete mellan Linköpings
Stadsmission och kommunen, dock kunde intervjupersonen inte se att Överenskommelsen i
Linköpings kommun lett till några effekter för Stadsmissionens vidkommande i det aktuella
läget. Intervjupersonen ansåg att kommunen vid Överenskommelsens tillblivande år 2012
uteslutande betraktat Överenskommelsen som ett sätt att synliggöra den idéburna sektorn
medan konkreta visioner om hur samarbetet mellan kommun och idéburna organisationer
ska hanteras. I arbetet med att finna konkreta samarbetsmetoder ansåg intervjupersonen
att Linköpings stadsmission har ett stort ansvar.
Intervjupersonen uppgav dock att Linköpings Stadsmission bedriver samtal med kommunen
om införande av samarbetsformer som observerats i andra kommuner och regioner. Enligt
intervjupersonen hade den konkreta samverkan mellan idéburen och offentlig sektor
kommit betydligt längre i Skåne och Västerås, där Överenskommelsen lett till att särskilda
strategier för samverkan mellan sektorerna utvecklas genom IOP. Nya avtalsformer mellan
kommunen och den idéburna sektorn liknande de som används i Skåne och Västerås
framförde intervjupersonen som en viktig komponent för att Överenskommelsen ska leda till
konkreta fysiska resultat. Intervjupersonen framförde IOP som en förbättring i jämförelse
med Linköpings samarbetsformer, vilka bedrivs efter lagstiftningen om LOV. Linköpings
stadsmission har enligt intervjupersonen fört samtal med kommunen om införande av IOP i
Linköpings kommun, och intervjupersonen uppgav sig ha bifogat material från Västerås
kommun och Skåne län som visat hur dessa aktörer arbetar med sina kontakter med den
idéburna sektorn.
Att inordna ett Föreningarnas Hus i någon ledig lokal är enligt intervjupersonen i det
dagsaktuella läget inte att betrakta som en högt prioriterad fråga. För att ett Föreningarnas
Hus ska inrättas i Linköping behövs säkrad finansiering och administrativa resurser som kan
användas till det ändamålet, för Stadsmissionen är detta inte en prioriterad fråga.
7.4 Hyresgästföreningen i Linköping
Intervjun med Hyresgästföreningens representant skedde med föreningens nyblivne
ordförande för Hyresgästföreningen i Linköping Kenneth Weiss, som inte hade deltagit i
Linköpings kommuns arbete mot en Överenskommelse. Intervjun kom i stället att initialt
hållas på en principiell nivå, för att mot slutet av intervjun övergå i praktiska aspekter.
Hyresgästföreningen är en intresseorganisation som arbetar för att skydda och förbättra
hyresgästers situation, bidra med juridisk kompetens för att lösa tvister mellan hyresvärd
och hyresgäst. Hyresgästföreningens kontor i Linköping ingår i Region Sydöst med totalt
70 000 medlemmar av vilka ca 10 000 är bosatta i Linköping. Föreningens ekonomiska
resurser består av medlemsavgifter som i Linköpingskontorets region kommer att stiga från
75 till 85 SEK från årsskiftet. Föreningen konsulterar kommunen om bostads-och
boenderelaterade frågor vid uppkommen anledning.
Vid intervjupersonens tillträde som ordförande hade mycket fokus i det praktiska arbetet
kommit att handla om dåvarande oroligheter i Skäggetorp. Överenskommelsen i Linköpings
kommun hade dock inte heller vid senare tillfälle blivit ett aktuellt ämne förrän vid
intervjutillfället, då intervjupersonen informerat sig om Överenskommelsens grunder.
Eftersom intervjupersonen inte informerats av föregående ordförande om
Överenskommelsens existens och inte heller ännu medverkat vid något tillfälle då
Överenskommelsen hade lyfts till diskussion eller påverkat föreningen på annat vis kunde
intervjupersonen sammanfattningsvis konstatera att Överenskommelsen för
Hyresgästföreningen i Linköpings del inte kunde sägas ha lett till effekter på verksamheten.
I arbetet med utformning av en Överenskommelse hade dock hyresgästföreningen deltagit
med en av representanterna för den idéburet förankrade referensgruppen, och
Hyresgästföreningen hade varit en av de idéburna organisationer som hade valt att
underteckna Överenskommelsen vid den första ceremonin 2012. Involvering i och
undertecknande av Överenskommelsen i Linköpings kommun var därför självklart.
Intervjupersonen uppfattade att Överenskommelsen var ett välmenat initiativ till goda
relationer mellan kommunen och de idéburna föreningarna, och att möjligheten till
samarbete i vissa praktiska frågor var ett positivt bidrag som Överenskommelsen kunde leda
till. Samtidigt menade intervjupersonen att Överenskommelsen återstod att få en konkret
användning och att det är viktigt att också mindre föreningar får möjlighet till inflytande i
den fortsatta diskussionen.
Intervjupersonen uppfattade Överenskommelsen som ett potentiellt användbart instrument
för idéburna organisationer att synas i samhällsdebatten, arrangerandet av utställningar och
seminarier där idéburna organisationer får berätta om sin verksamhet framfördes under
intervjun som ett praktiskt förslag. Rent principiellt menade intervjupersonen att det för
relationen mellan kommun och idéburna organisationer är viktigt att Överenskommelsen
blir ett forum där de idéburna organisationernas får berätta om sina behov, och att
kommunen i det syftet bör anordna fler konferenser och möten mellan föreningarna än idag.
Intervjupersonen menade att kommunen har mycket att vinna på en effektiv organisation
för samling till konferenser och aktiviteter, och att föreningarna behöver känna till datum
och syfte för dessa ett längre tag i förväg. För att Överenskommelsens praktiska arbete ska
kunna bedrivas på ett kontinuerligt och konstruktivt sätt är en gemensam arbetsgrupp med
representanter från den idéburna sektorn och kommunen en metod för att tillföra
Överenskommelsen en organisation för att arbeta med denna problematik.
Intervjupersonen visade sig vara positivt inställd om än vid den dagsaktuella intervjun inte
tillräckligt insatt i kommunens ambitioner om att Överenskommelsen ska leda till ett
Föreningarnas hus.
Det är också viktigt att de idéburna organisationernas olika kompetenser förs fram och får
mer möjlighet till utbyte genom gemensamma aktiviteter. Det är också viktigt att
medborgarna genom Överenskommelsen får veta att dessa finns och att det finns en stor
mångfald av olika kompetenser och forum för samhällsengagemang i den idéburna sektorn.
Det har enligt intervjupersonen visat sig att det ger positivt gensvar för föreningen att få
möjligheter att synas, och för medborgarna är det värdefullt att få kunskap om vilka
föreningar som finns, vad de gör och hur den enskilde kan engagera sig. Intervjupersonen
uppgav att engagemang inom idéburet arbete är en sysselsättning som leder till att många
kompetenser utvecklas, vilket är till stor nytta för den enskilde medborgaren.
Intervjupersonen uppgav sig vara positivt inställd till alla projekt som innebär att idéburna
organisationer får ökad exponering och som leder till att allmänhetens kunskap om de
idéburna föreningarna och deras syften.
7.5 Linköpings Södra rödakorskrets
Under intervjun med företrädaren för Linköpings Södra rödakorskrets representerades
organisationen av Ingalill Gällstedt. Den krets intervjupersonen tillhörde inbegriper ca 800
aktiva medlemmar och arbetar med t.ex. insamling, besöksverksamhet, läxhjälp, flyktingstöd
och försäljning i second hand-affärer. Arbete med mänskliga rättigheter är en viktig del av
Röda korsets arbete, syfte och värdegrund. Den huvudsakliga inkomstkällan för Linköpings
Södra rödakorskrets består av försäljning av second handprodukter, vilket inkasserar ca 1,3
miljoner SEK per år, av de ungefär 2 miljoner SEK i ekonomiska medel som föreningen
hanterar. Enligt intervjupersonen är organisationens arbete i Linköping med flyktingar och
deras inlärning av det svenska språket och grundläggande förståelse av det svenska
samhället en kompetens som är av stor betydelse och kompletterar den verksamhet som
offentliga aktörer utför. Organisationen bedriver ofta samarbete med andra idéburna
organisationer och med offentlig sektor.
Organisationen blev under året 2011 medveten om att en Överenskommelse var under
utformning av Linköpings kommun. Linköpings Södra rödakorskrets Röda korsets södra krets
skrev under Överenskommelsen 2012 och deltog under en konferens 2013. Enligt
Intervjupersonen har Överenskommelsens arbete för att synliggöra den idéburna sektorn
sedan undertecknandet präglats av diskussioner som ännu inte har lett till konkreta resultat.
Intervjupersonen uppgav att Överenskommelsens grundläggande principer är väl
genomtänkta och ökad samverkan och kompetensutveckling är positivt för Röda korset, och
organisationen har mycket som den kan bidra med till samarbetet inom Överenskommelsen.
Organisationens kompetenser är av praktisk art, och intervjupersonens uppfattning om
arbetet med Överenskommelsens förankring i samhället kunde betraktas som starkt präglad
av ett nyttoperspektiv. Avsaknaden av resultat i termer av konkreta effekter av samarbetet
gör att Linköpings Södra rödakorskrets ännu inte i högre grad engagerat sig i arbetet med
Överenskommelsen.
För att Överenskommelsen ska leda till att Linköpings Södra rödakorskrets ska uppnå mer
exponering i samhället krävs det enligt intervjupersonen att Överenskommelsen leder till
mer konkreta effekter och att samarbetet leder till konkreta projekt som exempelvis
inbjudan till seminarier, förbättrade möjligheter att nå ut till fler medborgare. Enstaka
dialogmöten och återkommande kontakter mellan vissa av aktörerna inom
Överenskommelsen är enligt intervjupersonen ingenting som märks i det konkreta arbetet.
Om Överenskommelsen ska leda till ökad involvering från anslutna organisationer behöver
Överenskommelsens arbete märkas mer för de aktiva som arbetar konkret med de idéburna
organisationernas syften och mål.
Intervjun visade att Röda korsets samhälleliga engagemang främst ligger på en praktisk nivå,
och för att organisationen ska bli mer involverad i en Överenskommelse behöver denna leda
till praktiska resultat och ökad exponering för en idéburen organisation med orientering mot
praktiskt arbete som Linköpings Södra rödakorskrets.
7.6 Linköpings God man och förvaltarförening
Linköpings God man och förvaltarförening som representerades i intervju av Christer
Vinbeby är en intresseförening för ställföreträdare som bildades 1994, och företräder ca 200
medlemmar. Föreningens syfte är att arbeta för att ställföreträdare ska arbeta under goda
ekonomiska villkor och goda arbetsvillkor. Föreningen är en remissinstans när det kommer
till lagförslag som berör ställföreträdarnas arbete och har regelbundna överläggningar med
Överförmyndarnämnden där föreningens berörda syfte bidrar med kompetens och
förankring. Föreningen tillhandahåller ekonomiska medel på 40 000-45 000 SEK, av vilka
20 000 betalas av föreningens medlemmar, och tillhandahålls en lokal av kommunen som
föreningen disponerar över kostnadsfritt.
Föreningen bedriver enligt intervjupersonen ett nära samarbete med kommunens
Överförmyndarnämnd, ett samarbete som sker genom att föreningen ges en konsultativ roll
i frågor som berör deras medlemmar. I detta arbete pågår bl.a. en i styrelsen löpande
hantering av remisser. Föreningen representerar sina medlemmar i förhandlingar om
förutsättningar och arbetsvillkor.
Enligt intervjupersonen kom Överenskommelsen till föreningens kännedom ungefär en
månad innan ceremonin för underskrift för året 2012. Föreningen hade dessförinnan inte
haft kännedom om att en Överenskommelse var under utformning och hade således inte
deltagit i de möten mellan kommun och idéburna organisationer som hade hållits under
arbetets gång. Enligt intervjupersonen rådde enighet i styrelsen om att föreningen borde
ansluta sig till Överenskommelsen och ansåg också att föreningens eget bidrag till
Överenskommelsen skulle vara positivt. Styrelsen fattade så beslutet att skriva under
Överenskommelsen.
Överenskommelsens initiala utformning uppfattades enligt intervjupersonen att vara i sin
ordning. Överenskommelsen har dock i det aktuella läget ännu inte lett till betydande
effekter för föreningens relation till kommunen.
Intervjupersonens inställning till frågan om Överenskommelsens framtid var att mångfalden
inom de idéburna organisationer som skrivit under Överenskommelsen medför en utmaning
för samarbetet. För att Överenskommelsen ska vidareutvecklas behöver det konkreta
arbetet leda till resultat, och den stora mångfalden inom Överenskommelsens anslutna
föreningar gör att samarbetet ”spretar” åt olika håll, enligt intervjupersonen. För att göra det
enklare att bedriva ett konkret arbete med Överenskommelsen skulle det enligt
intervjupersonen behövas en uppdelning av de anslutna idéburna organisationerna i olika
sektioner. Överenskommelsen kan då ägna sig åt att tillfredsställa de behov som finns bland
de olika typer av föreningar som är anslutna till samarbetet. Intervjupersonen beskrev detta
som en ”sektorisering” av den idéburna sektorn. De olika sektionerna inom den idéburna
sektorn som är anslutna till Överenskommelsen skulle enligt intervjupersonen kunna vara
anslutna i ett samarbete till en viss nämnd som bedriver verksamhet inom ett område som
berör den idéburna organisationens syfte.
På frågan om detta sätt att arbeta med Överenskommelsen är någonting som ska drivas av
kommunen eller om den idéburna sektorn själv ska driva denna utveckling som en del av
arbetet som hanteras av ett ”föreningarnas hus” uppgav intervjupersonen att ett sådant
initiativ bör ligga på kommunens bord. Kommunen tog initiativ till en Överenskommelse för
att synliggöra den idéburna sektorn och har då ett ansvar att driva frågan vidare.
7.7 Svenska kyrkans domkyrkopastorat i Linköping
Svenska kyrkans domkyrkopastorat i Linköping representerades av domkyrkopastor Peter
Lundborg, som kunde konstatera att samarbetet mellan kyrkan och det offentliga har en
lång tradition och att kyrkan under lång tid var en del av den svenska staten. I termer av
resurser är den svenska kyrkan mycket väl bemedlad i jämförelse med övriga idéburna
organisationer. Domkyrkopastoratets lokaler består av den under medeltiden uppbyggda
katedralen, ytterligare kyrkobyggnader, museiverksamhet och lokaler för
förskoleverksamhet. Intervjupersonen uppgav att av domkyrkopastoratets ca 92 000
invånare är 60 000 medlemmar av församlingen. Domkyrkopastoratet har en årlig budget på
170 miljoner SEK, och har ca 230 anställda på hel-eller deltidstjänst. Kyrkoskatt och
insamling av kollekt utgör basen för pastoratets ekonomi. Den 1 januari 2014 bildades en
gemensam församling av de tidigare självständiga församlingarna, vilket organisatoriskt
underlättades av att dessa redan innan haft gemensam ekonomisk styrning.
Den svenska kyrkans värdegrund är förutom organisationens karaktär av kristen kyrklig
organisation även reglerad av lagtext, vilket innebär att den svenska kyrkan som
organisation kan betraktas som en hybrid mellan en offentlig organisation och en ideell
organisation. Historiskt bedrev kyrkan under en stor del av 1900-talet många verksamheter
som skola, vård och omsorg, vilka senare övertogs av det offentliga. Kommunen växte fram
ur den kyrkliga organisationen och domkyrkopastoratet och kommunen har behållit en nära
relation till varandra. Kyrkan utför fortfarande begravningstjänst i kommunen och är
involverad i utbildningsinsatser och sociala uppdrag där domkyrkopastoratet ofta utför tjänst
åt kommunen. Ett enkelt exempel är att kyrkolokalerna står till förfogande som lokaler vid
terminsavslutningar.
Domkyrkopastoratets storlek i medlemsantal och dess relation till kommunen skiljer sig
mycket från andra idéburna organisationer, ofta intar domkyrkopastoratet rollen som
beställare och uppdragsgivare i förhållande till andra idéburna organisationer. Hur ofta detta
förekommer beror på mänskliga relationer och personalens relation till idéburna
organisationer utanför den kyrkliga organisationen. Existensen av kontaktnät mellan kyrkans
personal och den idéburna sektorns organisationer påverkar i hur stor utsträckning detta
förekommer.
Intervjupersonen uppgav att domkyrkopastoratet kände till att det skulle bildas en
överenskommelse under året 2011, men att kommunens förhandlingar med Svenska Kyrkan
hade skett med Linköpings stift. Stiftet hade enligt intervjupersonen inte informerat
pastoratet om detta förrän på ett sent stadium, kommunen var alltså oskyldig till att
pastoratet saknade kännedom om ämnet under en stor del av arbetsprocessen.
Linköpings stift bedriver ett administrativt arbete för att utveckla överenskommelsen. Av
kontakter med Linköpings stift framkom uppgifter att stiftet arbetar med frågor som rör
överenskommelsen och att stiftet övervakar vad som händer i relationen mellan offentlig
och idéburen sektor i regioner och kommuner i Sverige.
Intervjupersonen uppgav att det var en självklarhet för domkyrkopastoratet att underteckna
överenskommelsen, men också att undertecknandet ännu inte har lett till märkbara effekter.
Intervjupersonen uppgav att anställda i domkyrkopastoratet tillfrågat intervjupersonen om
överenskommelsen och dess betydelse, inte minst i frågan om idéburna organisationers
relation till det kommunala skolväsendet. Eftersom överenskommelsen inte har lett till
tydliga konkreta effekter så saknas motivationen att undersöka mer ingående vilka
möjligheter denna innebär.
Intervjupersonen ställde sig positiv till bildandet av ett råd med syfte att driva en
dialogverksamhet och en utveckling av överenskommelsen, och att detta kan vara aktuellt
att bedriva inom ramen för ett gemensamt utvecklingscentrum.
Intervjupersonen menade att kommunen i det framtida arbetet med överenskommelsen bör
tydliggöra sin roll och att det är viktigt att de kommunala myndigheterna visar att
överenskommelsen är ett projekt som tas på allvar och som innebär utfästelser som
kommunen strikt förhåller sig till. Vidare uppgav intervjupersonen att målet med
överenskommelsen måste förhålla sig till en vision om vad överenskommelsen ämnar uppnå,
dels på lång sikt men också genom att årliga måluppfyllelser upprättas som skapar ett
engagemang och en tydlighet. Därför är det viktigt att överenskommelsen präglas av
konkreta ambitioner att skapa ett bättre Linköping, vilket intervjupersonen uppfattade som
den ursprungliga intentionen från det ursprungliga beslutet i riksdagen att bilda en
överenskommelse.
Intervjupersonen uppgav att arbetet med överenskommelsen behöver leda till konkreta
resultat och att det därför är viktigt att nätverket som kommunen skapat med de idéburna
organisationerna präglas av mer målstyrning och klarare visioner.
7.8 Reflektioner om intervjuer med idéburna organisationers företrädare
De idéburna organisationerna hade en mängd olika synpunkter på kommunens arbete med
överenskommelsen, ofta hängde svaren samman med organisationernas uppbyggnad.
Organisationernas olika kompetenser och syfte kommer å ena sidan till tydligt uttryck i de
intervjuer som har genomförts, men samtidigt är de olika åsikterna en manifestation av en
mångfald som kan komplicera för konkreta insatser och projekt. I detta avseende är det
intressant att en intervjuperson lade fram förslaget att dela upp överenskommelsens aktörer
i olika sektioner av överenskommelsen. Inte minst eftersom det råder samsyn från de
intervjuade representanterna från de idéburna organisationerna att kommunen behöver
tydliggöra sin roll i arbetet med överenskommelsen.
I intervjuerna framgick det att flertalet inte kände till att det pågick ett arbete med en
överenskommelse mellan kommunen och idéburna organisationer förrän i ett sent skede. Av
de organisationer som representerats av intervjupersonerna var det endast
Hyresgästföreningen som invigdes i arbetet med en överenskommelse på ett tidigt stadium.
Hyresgästföreningen hade en representant med i den referensgrupp som tillkallades av
kommunen, de övriga organisationerna var inte representerade i referensgruppen och
intervjupersonen för Bildningsförbundet i Östergötland uppgav att kommunen involverat en
annan organisation som representanter för folkbildningsrörelserna som inte hade mandat
att representera många av folkbildningsrörelsens föreningar.
Kommunens arbete med överenskommelsen fick i intervjuerna kritik för bristen på konkreta
resultat. Denna kritik framkom konsekvent i intervjuerna och angavs som ett skäl till varför
idéburna organisationer inte varit särskilt engagerade i arbetet. Samtidigt visade det sig att
överenskommelsen har lett till effekter på kommunens relation till de idéburna
organisationerna. Bildningsförbundet i Östergötland drabbades av ett regelbrott rörande
principen om dialog när kommunen drev igenom minskade anslag till Bildningsförbundet
utan att först diskutera minskningen med berörd idéburen organisation och
Bildningsförbundet upptäckte saken tvingades kommunen att ta frågan till ny förhandling.
Intervjuerna kom att handla mycket om de idéburna organisationernas syn på framtida
utmaningar och behov. Kravet på kommunen att tydliggöra sin roll i samarbetet har tagit sig
olika uttryck i de olika intervjuerna. Argumentationerna har i dessa lägen kunnat vara av
principiell, organisatorisk eller rent praktisk art. Bildningsförbundet i Östergötland önskade
att kommunen skulle tydliggöra sin roll på ett principiellt plan, utformningen av kommunens
strategiska hållning i arbetet med överenskommelsen bör präglas av en lärande och
lyssnande kommun. Om överenskommelsen ska bli ett fungerande verktyg för ett
synliggörande av den idéburna sektorn bör arbetet präglas av dialog och att de idéburna
organisationerna inom överenskommelsen får komma med synpunkter och förslag i stället
för att kommunen går in i förhandlingar med förutfattade meningar och planer för arbetet
med överenskommelsen.
Stadsmissionens representant besvarade frågan på ett mer organisatoriskt plan, med
utgångspunkt i hur samarbetet mellan offentlig och idéburen sektor samarbetar i andra
landsting och kommuner. Ett återkommande förslag från intervjupersonens sida var att
kommunen borde införa en form av Idéburet-offentligt partnerskap, förkortat IOP. Detta sätt
att arbeta medför att den offentliga sektorn bistår med resurspooler för utförande av
undertecknade samarbeten till gemensamma projekt med idéburna organisationer, 81 i
stället för att upphandla tjänster, vilket intervjupersonen uppgav vara mindre lämpligt för
offentlig-idéburna samprojekt. I Skåne hade IOP t.ex. använts för samarbete mellan region
Skånes hälso-och sjukvårdsnämnd och Stiftelsen Skåne Stadsmission för att erbjuda hälsooch sjukvård samt tandvård för hemlösa och andra utsatta grupper.82
Intervjupersonen för Hyresgästföreningen i Linköping uppgav att ett framgångsrikt
samarbete mellan kommunen och de idéburna organisationerna måste bygga på en
kombination av principiella, organisatoriska och praktiska åtaganden. De i intervjun
framkomna åsikterna kan sammanfattas som att praktiska effekter för de idéburna
organisationerna behövs för att överenskommelsen ska leda till mer engagemang, för att
detta ska uppnås krävs en förbättrad organisation med tätare sammankomster och
gemensamma aktiviteter och en arbetsgrupp med representanter från kommunen och
organisationerna, vilket kräver att kommunens roll framstår som tydlig.
Röda korsets intervjuperson uppgav att överenskommelsen måste leda till mer praktiska,
konkreta förslag och effekter. Kompetensutveckling, synliggörande och att kommunen
lyssnar till praktiska förslag. Röda korsets uppfattning var kort sammanfattat att
överenskommelsen måste göra skillnad i det praktiska arbetet för att involvera
organisationerna och utvecklas.
Intervjupersonen för Linköpings God man och förvaltarförening föreslog att de
organisationer som undertecknat överenskommelsen bör indelas i sektioner, vilka sedan
bedriver samarbete med kommunens olika nämnder. Avsaknaden av praktiska effekter
81
82
Överenskommelse om idéburet-offentligt partnerskap, Region Skåne & Skåne Stadsmission
Ibid
kommer enligt Linköpings God man och förvaltarförenings representant till att utvecklingen
av överenskommelsen stannar av, därför måste kommunen finna metoder för att samverka
med den mångfald av olika idéburna organisationer som finns. Lösningen på nuvarande
problem består i att knyta de olika organisationerna till kommunens olika nämnder. Som
kausal reflektion kring denna åsikt kan föreningens relation till kommunen nämnas,
Linköpings God man och förvaltarförening har sedan länge ett etablerat samarbete med
Linköpings kommuns Överförmyndarnämnd. Att organisationen har haft denna typ av
specifik kontakt med kommunen med ett tydligt syfte och enligt dess representerande
intervjuperson ett gott samarbete betyder att föreningens bild av denna typ av samarbete
kan prägla föreningens sätt att betrakta offentlig-idéburen samverkan.
Intervjupersonen för domkyrkopastoratet i Linköping var av ståndpunkten att
överenskommelsen måste betraktas som en möjlighet att skapa ett bättre Linköping, och att
en visionär och målstyrd överenskommelse är viktig för att de idéburna organisationerna ska
kunna bli involverade i arbetet med överenskommelsen. Intervjupersonen ansåg att
kommunen behöver uppvisa ett tydligare och mer visionärt ledarskap och att det behövs
långsiktiga och kortsiktiga mål för att överenskommelsen ska engagera de deltagande
aktörerna. Intervjupersonen var samtidigt positiv till bildandet av ett utvecklingsråd för den
idéburna sektorn i Linköping. Domkyrkopastoratets nära samarbete med kommunen och
dess roll som finansiär och uppdragsgivare åt mindre idéburna organisationer bidrar till ett
holistiskt synsätt manifesterat i ambitionen att överenskommelsens syfte måste vara att
skapa ett bättre Linköping. Kyrkans långa tradition av att vara en professionell hierarkisk
organisation som fram till år 2000 var en del av den svenska staten medför en
organisationskultur som har en annan syn på ledarskap än de övriga idéburna
organisationerna i undersökningen?
Tillhörigheten till en organisation påverkar den enskilde människans syn på hur
organisationer arbetar och samarbetar, medlemskap i en organisation medför förpliktelser
mot organisationen och att organisationens värderingar påverkar individen. Detta kan
beskrivas som det sociala sammanhangets påverkan på individen som följd av dennes
tillhörighet till organisationen. Tillhörigheten behöver inte vara orsakad av tvång, men är
likväl en konstruerad faktor som påverkar hur individen tar sig an vissa frågor, individens bild
av organisatoriskt arbete har konstruerats i dess sociala kontext.83
De olika idéburna organisationerna uppvisar olika hållning gentemot överenskommelsen
som kan härledas till deras strukturella relation till kommunen och till deras organisationers
storlek, resurser och värdegrund. Intervjupersonerna har uppgett åsikter om
överenskommelsen som återspeglar deras respektive relation till den offentliga sektorn.
Intervjupersonerna uppvisar enighet i åsikten att kommunen behöver tydliggöra sin hållning,
denna hållning varierar dock från åsikten att överenskommelsen behöver en tydligare
83
Organisationer emellan- Om förhandlingar, makt och handlingsutrymme, Johansson. R, , sid 64
målstyrning till att samarbetet mellan kommunen och organisationerna ska baseras på en
dialogverksamhet där förslagen och idéerna kommer från de idéburna organisationerna. Två
av de tillfrågade intervjupersonerna uppgav att en gemensam grupp bör som arbetar med
kontakterna mellan kommunen och de idéburna organisationerna är en bra strategi.
Intervjupersonernas preferenser av strategier för utformningen av nätverket inkluderar
samtliga tre strategier från kapitel 3, planeringsstrategin, aktiveringsstrategin och
lärandestrategin. Stöd för planeringsstrategin uttalas av representanterna från
domkyrkopastoratet i Linköping, Röda korset och Linköpings God man och förvaltarförening.
Aktiveringsstrategin förordas av representanten för bildningsförbundet i Östergötland
medan lärandestrategin förordas av Hyresgästföreningen i Region Sydöst och Linköpings
Stadsmission. Att mångfalden av organisationer med olika synsätt utgör en problematik för
överenskommelsen som kräver en noggrant överlagd strategi från kommunens sida framgår
tydligt.
8. Implementeringen av överenskommelsen i Linköpings kommun
8.1 Parternas förväntningar på samarbetet
Från kommunens sida ligger förväntningarna på överenskommelsens fortsatta arbete i att
arbetet fortsätter i kontinuerlig dialog mellan kommunen och de idéburna organisationerna
och mellan de idéburna organisationerna själva. De intervjuade kommunpolitikerna var
tydliga med att arbetet med överenskommelsen kommer att kräva tålamod. Syftet med
överenskommelsen är att skapa möjligheter för utökad välfärd.
Enligt Monica Ericsson är överenskommelsens främsta syfte att förvalta den svenska
traditionen av självständiga, inflytelserika och aktiva folkrörelser. Hon menade att
processledarnas uppgift i arbetet med regionala och lokala överenskommelser är att
överenskommelsernas aspirationer att förbättra välfärden inte får misstolkas. De idéburna
organisationernas roll är inte att producera de välfärdstjänster som det redan åligger
kommuner och landsting att producera själva.
Under processen med att utveckla en överenskommelse i Linköpings kommun hände det att
kontakterna med de idéburna organisationerna ”spårade ur”, enligt Monica Ericsson. Detta
yttrande rörde just missuppfattningar om överenskommelsens ekonomiska effekter för de
idéburna organisationerna som föreningsbidrag och ersättningar för utförda tjänster. En
praktisk skillnad från tidigare, som Carina Boberg informerade om, är dock att idéburna
organisationer ska vara involverade i politiska beslut och att beslutsprocesser inte längre får
leda till att beslut tas utan att berörda idéburna organisationer informerats.
Från de idéburna organisationernas sida har åsikten varit att överenskommelsen måste leda
till praktiska effekter för deras verksamhet.
Domkyrkopastoratets pastor Peter Lundborg uttryckte att överenskommelsens syfte är att
utveckla ett bättre samhälle, flera av de övriga intervjuade representanterna för de idéburna
organisationerna uttryckte att överenskommelsens arbete måste leda till konkreta effekter
för att de idéburna organisationerna ska bli mer involverade.
Under intervjuerna med framför allt Hyresgästföreningen i Linköping och Linköpings södra
rödakorstekrets diskuterades många praktiska effekter som samarbetet mellan kommuner
och de idéburna organisationerna. Utvecklande av medlemsregister och länkar till hemsidor
tillhandahållna av kommunen är en förbindelse som kommunen redan har gjort, utöver
detta föreslog t.ex. röda korset att seminarier och utbildningar ska erbjudas företrädare för
idéburna organisationer. Kenneth Weiss från Hyresgästföreningen i Linköping föreslog att
kommunen kan bidra till utställningar där idéburna organisationer får chansen att nå ut till
opinionen.
De representerade idéburna organisationernas svar på hur nästa steg i arbetet med
överenskommelsen bör bedrivas kan kategoriseras i principiella, instrumentella och
administrationstekniska argument.
Bildningsförbundet i Östergötland framförde principiella frågor som avgörande för
överenskommelsens framtid. Samverkan måste bygga på dialog och att parterna i
samarbetet gemensamt arbetar för att sprida information om den idéburna sektorns
förutsättningar och att kommunens åtgärder för konkretisering av överenskommelsens syfte
baseras på behov som de idéburna organisationerna själva framför i dialog med kommunen.
Hyresgästföreningen i Linköping intog en liknande hållning men menade samtidigt att
kommunen bör arrangera fler möten och aktiviteter för den idéburna sektorn för att skapa
ett aktivt intresse för överenskommelsen.
Linköpings Södra rödakorskrets intervjuperson hänvisade till praktiska effekter som
avgörande för att organisationen ska bli mer involverat i arbetet med överenskommelsen.
Detta instrumentella synsätt på överenskommelsen kom också till uttryck i intervjuerna med
representanterna för Stadsmissionen i Linköping och domkyrkopastoratet i Linköping, som
dock menade att nya samarbetsformer var avgörande för att uppnå konkreta effekter. I
intervjun med Linköpings God man-och förvaltarförenings intervjuperson återkom den
administrationstekniska aspekten på överenskommelsens arbete, detta genom att
överenskommelsens anslutna parter borde sektionaliseras och arbeta mot kommunens olika
nämnder som en del av det konkreta samarbetet mellan kommunen och idéburna
organisationer.
Såväl kommunen som de idéburna organisationerna är införstådda med att
överenskommelsen har som ambition att skapa en bättre välfärd och samtidigt bevara de
idéburna organisationernas självständighet, i frågan om hur ett engagemang för att arbeta
med frågor som berör samarbetet mellan offentlig och idéburen sektor ska skapas och
upprätthållas råder delade uppfattningar. Kommunens strategi för att skapa den typ av
kulturellt ramverk i nätverket som kommunen vill se involverar en hög grad av aktivering av
de idéburna organisationerna själva. De idéburna organisationerna har olika
implementeringsstrategiska preferenser för överenskommelsens arbete, åsikter om att
kommunen behöver inta en mer styrande, planeringsstrategisk roll har framhållits.
Den stora mångfalden av olika idéburna organisationer är en förutsättning för att den
idéburna sektorn ska kunna erbjuda den bredd av olika tjänster utöver den traditionella
offentliga välfärden som är en bärande ambition med samverkan mellan offentlig och
idéburen sektor. Från kommunens sida finns också en tydlig ambition att den idéburna
sektorn ska bidra till att befolkningens kontakter med den idéburna sektorn leder till ökad
tolerans och integration med bärande värderingar i det svenska samhället. Mångfalden inom
den idéburna sektorn ska återspegla mångfalden i det svenska samhället, och deras
involvering i samhället ska återspegla lojaliteten mot samhällets värderingar. Detta är också
ett uttryck för den offentliga sektorns intresse att forma det civila samhällets värderingar.84
Detta manifesteras rent praktiskt i den intervju som genomfördes med representant för
Hyresgästföreningen i Linköping. I intervjun framförde intervjupersonen ambitionen att
överenskommelsens konkreta arbete ska leda till att Hyresgästföreningen i Linköping får
möjlighet att synas bland medborgarna. Detta för att ge medborgarna samhällsinformation
om vilka idéburna organisationer som finns och vad de gör och chansen att själva engagera
sig i en förening, och för att exponering medför positiva effekter för en organisation vars
resurser och mandat för att bedriva sin verksamhet påverkas av medlemsantalet.
De idéburna organisationerna har ambitionen att överenskommelsen ska leda till ett
förbättrat och fördjupat arbete för att skapa ett samhälle där de idéburna organisationernas
värderingar omsätts i praktiken. Detta leder också till att de idéburna organisationernas
förväntningar på överenskommelsen formas av denna vilja till att skapa förutsättningar att
utföra större och bättre insatser för att förankra sin värdegrund i samhället. För att
nätverket ska leda till denna utveckling uttryckte de intervjuade företrädarna för de
idéburna organisationerna att kommunen måste förtydliga sin roll i nätverket. Synen på
kommunens roll i arbetet med överenskommelsen har från de tillfrågade idéburna
organisationernas håll präglats av en bild av kommunen som den styrande aktören i
nätverket.
Att parternas förväntningar på överenskommelsen och hur den fortsatta implementeringen
av nätverket ska gå till skiljer sig mellan kommunen och de idéburna aktörerna och mellan
dessa sinsemellan gör att förväntningarna på samarbetet i aktuellt läge inte är så långt
utvecklade ännu. För att uppmärksamma parterna på vilka förväntningar som finns är det
viktigt med kontinuerlig dialog mellan parterna.
8.2 Fördelning av ansvarsområden
Från kommunens sida är överenskommelsen ett verktyg för att förbättra välfärden genom
att visa på den mångfald av icke-vinstdrivande tjänster som utförs av civilsamhället som
påverkar medborgarnas välfärd utan att utföras av offentliga eller privata utförare.
Skapandet av nätverk för samverkan mellan offentligt och idéburet syftar i bemärkelsen
välfärdsfrågor till att framhålla mångfalden av välfärden. Relationen mellan offentliga och
idéburna organisationer har historiskt präglats av en ojämlikhet i termer av befogenheter
och resurser, som finansiär har den offentliga sektorn kunnat påverka den idéburna sektorns
utformning och värdegrund. För Svenska Kyrkans vidkommande regleras organisationens
verksamhet genom kyrkolagen.
84
Organisationer emellan- Om förhandlingar, makt och handlingsutrymme, Johansson. R, sid 178-181
Historiskt har den offentliga och idéburna sektorn relation till varandra i det svenska
samhället präglats av en paradoxal situation. Det svenska samhället präglas av en offentlig
sektor med stark involvering i välfärden och stora resurser som en följd av höga skatter,
samtidigt har Sverige en betydelsefull och stor idéburen sektor. Detta trots att det i Sverige
på ett mycket sent stadium införts avdragsrätt för gåvor till idéburen sektor och att den
idéburna sektorn i Sverige präglats av en låg grad av professionalisering. Detta framstår i en
internationell utblick som en paradox, men är ett framträdande drag i det svenska
samhället.85
Enligt motionen om ett program för den sociala ekonomin av Lennart Berggren svarade år
2005 idéburet arbete för motsvarande en halv miljon årsarbeten för ett samlat värde av ca
150 miljarder SEK.86 Enligt Lars Trädgårdh ökade den idéburna sektorn andel av svensk
ekonomi från 4,1 % till 6 % av Sveriges BNP mellan 1992 och 2002.87 En viktig anledning till
att denna paradox har kunnat uppstå är att den offentliga och idéburna sektorn i Sverige har
kompletterat varandras verksamhet. Vård skola och omsorg är före detta idéburna
verksamheter som det offentliga har övertagit, medan idéburna aktörer behöll områden som
idrott, kultur, och frågor rörande organisering av arbetsmarknaden.88
Att den offentliga sektorn succesivt övertagit samhällstjänster som tidigare var en
självklarhet att idéburna organisationer (Den svenska kyrkan var fram till år 2000 en del av
staten, men är sedan dess att betrakta som en idéburen organisation. Denna organisation
bedrev social hjälp innan sekulära offentliga organisationer övertog denna arbetsuppgift.)
bedrev vård av sjuka och äldre för de som behövde den tjänsten,89 är en aspekt värd
beaktande. I samhällstjänster som den offentliga sektorn ansett vara viktiga för välfärden
har dessa tjänster övertagits av den offentliga sektorn.
Denna utveckling var dock föranledd av synen på den välfärd som utfördes innan ansvaret
övergick till sekulära offentliga organisationer. Under det tidiga 1900-talet var kyrkliga
samfund viktiga utförare av skola, vård och omsorg. Under 1900-talet expanderade den
sekulära sidan av den offentliga sektorn, vilket medförde att välfärdens ambition
utvecklades i riktning mot att vara tillgänglig för alla medborgare.90 Det stigmatiserande
beroendet av välgörenhet eller villkorad hjälp från idéburna organisationer eller den
dåvarande statskyrkan i utbyte mot krav på ”redlighet och sedlighet” var en mänsklig faktor
som skapade påtryckningar för ett system där alla medborgare garanterades välfärd.91
I programförklaringarna för överenskommelsen har de idéburna organisationernas arbete
omtalats i ordalag som indikerar att de idéburna organisationerna utför arbetsuppgifter för
85
Att ge eller beskattas, Trädgårdh. L, sid 13, 178-180, 226-227
Motion om program för ”Social ekonomi”, Kommunfullmäktige, 2006
87
Att ge eller beskattas, Trädgårdh. L, sid 186
88
Ibid, sid 179-180
89
Ibid, sid 179
90
Ibid, sid 13-16
91
Ibid, sid 180
86
vilka dessa är särskilt lämpade i jämförelse med andra typer av organisationer. Intervjuerna
med kommunpolitiker har visat att kommunen är inställd på ett långsiktigt arbete med
överenskommelsen, och att kommunens strategiska övervägningar handlar om att aktivera
de idéburna organisationerna i ett nätverk för en hållbar utveckling. Sedan en kultur för
dialog och samverkan mellan kommunen och de idéburna organisationerna har utvecklats
kommer samarbetet att utveckla ett synsätt på välfärden som medför positiva effekter för
de idéburna organisationerna. Ett nätverk som präglas av öppna, horisontella relationer
mellan nätverkets parter kräver att de idéburna organisationerna och kommunen skapar en
nätverkskultur där dialog hålls mellan drivna aktörer, för att en nätverkande strategi för
arbetet med överenskommelsen ska utvecklas behöver de idéburna organisationerna ta
steget in i en sådan dialog. Överenskommelsen framkom som ett offentligt initiativ, för att
de idéburna aktörerna ska inta en mer aktiv roll krävs en strategi för att aktivera de idéburna
organisationerna. Inte i termer av en aktiveringsstrategi, eftersom överenskommelsen redan
bildats av den i hierarkisk bemärkelse ledande offentliga sektorn, utan en strategi för att
aktivera en idéburen sektor till aktivt medverkande part och parter i samarbetet.
Praktiska hjälpmedel för att inleda processen mot för överenskommelsen aktiverade
idéburna organisationer efterfrågades av den idéburna sektorn i det dialogmöte som
kommunen arrangerade den 5 oktober 2013,92 och kommunen har i det aktuella läget gjort
upp planer för praktiska åtgärder som efterfrågades vid intervjutillfället med Linköpings
Södra rödakorskrets.
En återkommande kritik som framfördes i intervjuerna med de idéburna organisationerna
var dock bristen på konkreta effekter. De idéburna organisationernas syfte består i att
representera sina medlemmar eller arbeta för vad organisationen upplever vara ett bättre
samhälle. Mångfalden av olika erfarenheter och organisationskulturer från den idéburna
sektorns sida betyder att pluralismen består men samtidigt att förväntningarna på
kommunen är många. Den offentliga sektorns roll att arrangera en intersektoriell dialog som
utmynnar i konkreta förslag för hur välfärden och demokratin ska utvecklas för att inrymma
den mångfald, komplexitet och kompetens som finns i det civila samhället och den
alternativa rollen att kommunens roll är att som mest ansvariga aktör för
överenskommelsen och den organisation som har uppgiften att styra nätverket, om än inte
organisationerna, är motstridiga på många punkter.
En överenskommelse som vägleds av planeringsstrategiska inslag leder till att de idéburna
organisationernas arbete inriktas mot målstyre och konkreta effekter. Denna strategi är
mest lämplig när kortsiktiga mål ska uppnås, och kännetecknas av en uppdragsgivarutförarrelation mellan en ledande aktör med en tydlig vision. I intervjun med svenska
kyrkans representant framfördes åsikten att överenskommelsen borde ställa upp kortsiktiga
och långsiktiga mål för arbetet med överenskommelsen. Mångfalden av idéburna
organisationer gör att det i så fall kan komma att uppstå ett behov av specialisering, och att
92
Dialogmöte mellan Linköpings kommun och idéburen sektor-Dokumentation från mötet den 5 oktober 2013
de idéburna organisationerna sektionaliseras i sitt samarbete med kommunen till att utföra
det praktiska, konkreta arbetet med en enskild nämnd, vilket också föreslogs under intervjun
med Linköpings God man och förvaltarförening.
8.3 Influenser utifrån
I intervjun med Monica Ericsson framkom det tydligt att SKL hade bidragit med influenser
från den nationella Överenskommelsen. I arbetet med att utveckla en överenskommelse för
Linköpings kommun hade processledare från Örebro deltagit i processen och bidragit med
sina erfarenheter och kunskaper om hur överenskommelser bör utformas. I dialogmötet för
året 2013 deltog en processledare som ansvarade för att informera om metoden ”Open
space”93, arbetet med överenskommelsen bedriver Linköpings kommun således i anslutning
till ett större nätverk som arbetar med samverkansfrågor mellan offentligt och idéburet.
Den nationella Överenskommelsen består av representanter för den idéburna sektorn,
regeringen och SKL. SKL är involverat i frågor som rör lokalt och regionalt arbete med
överenskommelser,94 och utbildar i detta syfte processledare.
Inom arbetet med den nationella organisationen Överenskommelsen representeras den
idéburna sektorns organisationer ofta av paraplyorganisationer.95 De idéburna
organisationerna arbetar därför ofta själva i nätverk som kan bidra med influenser och
inspiration till lokala idéburna organisationer som är anslutna till nätverket. I sådana fall kan
organisationens förväntningar på implementeringen påverkas av lokala eller regionala
exempel på överenskommelser.
Exempel på betydelsen av att känna till de idéburna nätverkens betydelse och utformning
har framkommit i intervjuer med de idéburna organisationerna. Under processen med att
utveckla en överenskommelse i Linköpings kommun hade Bildningsförbundet i Östergötland
erfarit att kommunen vänt sig till en annan idéburen organisation som enligt den intervjuade
representanten inte hade mandat att representera studieförbunden i Östergötland. Även om
Bildningsförbundet i Östergötland ställde sig bakom överenskommelsen mellan Linköpings
kommun och de idéburna organisationerna i kommunen så ansåg representanten att detta
var ett misstag från kommunens sida. För domkyrkopastoratet i Linköping hade
representationen av den Svenska Kyrkan hanterats av Linköpings stift, medan pastoratet står
för själva medlemskapet i överenskommelsen. Linköpings stift bedriver ett aktivt arbete med
att utarbeta strategier för samverkan mellan Svenska Kyrkan och den offentliga sektorn, för
närvarande bedriver Svenska Kyrkan undersökningar av hur arbetet med offentlig-idéburen
93
Föreningsdialog-Att utveckla samverkan och dialog mellan kommuner och idéburen sektor, Linköpings
kommun, 2013
94
Protokoll vid regeringssammanträde 2008-10-23, Regeringen- Integrations-och jämställdhetsdepartementet,
2008, sid 27
95
http://overenskommelsen.se/anslut/anslutna-organisationer/
samverkan ser ut runt om i landet.96 Svenska kyrkan håller seminariedagar i ämnet där
representanter från olika stift och församlingar kan bidra med erfarenheter från andra
kommuner och regioner i landet,97 inte minst har Västerås stift ådragit sig intresse från
Linköpings stift.98
Stadsmissionen i Linköping och Svenska Röda Korset är anslutna till FAMNA,
(Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte)99 en organisation som verkar för att
regering och riksdag utvecklar en politik för att stimulera tillväxten av idéburen vård-och
omsorgssektor. Stadsmissionen i Linköping är vidare medlem i Riksföreningen för Sveriges
Stadsmissioner och intervjupersonen från Stadsmissionen i Linköping uppgav sig att ha varit
den förste ordföranden. I intervjun med Linköpins Södra rödakorsetkrets var åsikten om
överenskommelsen tydligt i linje med idén att politiken bör stimulera framväxten av mer
konkreta resultat. I intervjun med representanten för Stadsmissionen i Linköping uttrycktes
åsikterna om vilka åtgärder som behövs för ökad involvering också i konkreta termer. Nya
samverkansformer mellan offentlig och idéburen sektor för konkreta projekt föreslogs och
influenserna kom från Skåne där Skånes Stadsmission bedrivit samarbete med kommunen
inom ramen för Idéburet-Offentligt Partnerskap (IOP), vilket innebär att offentlig aktör driver
projekt med idéburen aktör i stället för att göra upphandlingar av tjänster.
Influenser och förväntningar på samverkan med Linköpings kommun baserade på
erfarenheter från deltagande i andra nätverk där samverkan mellan offentlig och idéburen
sektor producerat intressanta iakttagelser kan verka för att organisationen blir mer aktiv i
arbetet med överenskommelsen, och har erfarenheter att dela med sig av. Samtidigt kan ett
sådant sätt att arbeta leda till att välorganiserade och professionella idéburna organisationer
uppnår ett inflytande över överenskommelsen medan mindre professionaliserade
organisationer får mindre utrymme i dialogen. Den idéburna sektorn i Sverige har historiskt
sett och i en internationell jämförelse präglats av en hög grad av involvering från
befolkningens sida parallellt med en låg grad av professionalisering.100 Överenskommelsen
mellan den offentliga och den idéburna sektorn har ambitionen att förvalta den idéburna
sektorns vitalitet och förankring i det frivilliga arbetet, och av denna anledning är det befogat
att uppmärksamma ovanstående aspekt.
8.4 Betydelsen av erfarenheter av samverkan och personliga relationer
Kommunens representanter har framhållit den tradition som finns i Linköpings kommun att
upphandla tjänster, en tradition som också intervjupersonerna för Stadsmissionen och
domkyrkopastoratet i Linköping återkom till.
96
Projekt social ekonomi i Linköpings stift-Redovisning 2013, sid 1
Seminariedag-Om församlingen som aktör för välfärdssamhället och den sociala ekonomin
98
Projekt social ekonomi i Linköpings stift-Redovisning 2013, sid 4-5
99
http://www.famna.org/om-oss/famnas-medlemmar/
100
Att ge eller att beskattas, Trädgårdh. L, Varmstad. J, sid 186
97
Som det har framgått av intervjuerna har de organisationskulturella ramarna och relationer
till en del av eller delar av kommunens verksamhet varit av stor betydelse. Detta kan
exemplifieras av Linköpings God man-och förvaltarförening som har ett väl fungerande
samarbete med en specifik nämnd i kommunen. Specialisering av de idéburna
organisationerna var den lösning på överenskommelsens konkreta arbetsuppgift som
Linköpings God man-och förvaltarförening föreslog genom intervju.
Framgångsrik och organiserad samverkan mellan kommunen och idéburen organisation och
mellan idéburna organisationer i idéburna nätverk har medfört erfarenheter som
representanterna för de idéburna organisationerna delade med sig av under intervjuerna.
Och erfarenheterna hade påverkat deras inställning till hur arbetet med överenskommelsen
bör bedrivas.
I kap 8.1 konstaterades att de idéburna organisationer som deltagit i fallstudien yttrat
argumentationer om överenskommelsens önskade åtgärder för konkretisering av dess syfte,
de idéburna organisationernas syfte påverkas av deras relation till kommunen vilken i sin tur
påverkas av deras respektive syften och resurser.
Domkyrkopastoratet i Linköping och Linköpings God man-och förvaltarförening, vilka var de
idéburna organisationer som kännetecknades av ett nära eller/och positivt samarbete med
kommunens förvaltning historiskt och aktuellt kännetecknades av en tilltro till offentlig
styrning av nätverk, inklusive överenskommelsen. Linköpings Södra rödakorsetkrets och
Linköpings Stadsmission hade i sin relation till kommunen upplevt att samarbetet mellan
kommunen och deras föreningar inte i önskad utsträckning gett föreningarna fullgoda villkor
för deras konkreta sociala verksamhet. Linköpings Stadsmission ser potential för förbättring
av samverkansformerna mellan kommunen och idéburna organisationer engagerade i socialt
arbete och välfärd, medan Linköpings Södra rödakorskrets främst såg att
överenskommelsens otillräckliga prioritet av den idéburna sektorns konkreta arbete i
samhället.
Bildningsförbundet i Östergötland och Hyresgästföreningen i Linköping utgår i likhet med
övriga organisationer från sina föreningars syfte och agenda. Relationen till kommunen tar
sin utgångspunkt i deras medlemmars intressen. Behovet av exponering och dialogbildande
åtgärder har hög prioritet och styr relationerna till överenskommelsen. Uppdagandet av ett
tjänstefel från kommunens sida i en fråga som överenskommelsens avtal reglerar är en
olycklig erfarenhet med påfrestningar för tilliten till kommunen.
Under arbetsprocessen mot en överenskommelse uppgav kommunen att gensvaret från den
idéburna sektorn hade varit positiv men att processen dragit ut på tiden. Av de idéburna
organisationerna hade Hyresgästföreningen involverats i en referensgrupp för den idéburna
sektorn. Detta hade även Svenska kyrkan blivit,101 dock hade Linköpings stift som hanterat
förhandlingarna inte underrättat domkyrkopastoratet om processen. Övriga idéburna
101
Referensgrupp 2008-2012, Linköpings kommun, 2012-06-20
organisationers representanter uppgav att de på ett sent stadium blivit informerade om
överenskommelsen. Samtliga organisationer hade dock anslutit sig vid den första
signeringsceremonin den 18 september 2012.102
Den strukturellt betingade relationen till kommunen har visat sig vara en mer relevant faktor
än personliga relationer när det kommer till tillit till kommunalt regisserade åtgärder för
konkretisering av överenskommelsens syfte och till vilka typer av åtgärder som
intervjuperson uppgett som en prioriterad fråga för överenskommelsens arbete.
102
Register över anslutna föreningar till överenskommelsen, Linköpings kommun
9. Slutsatser
Undersökningen om implementeringen av Linköpings kommuns överenskommelse
utmynnade i följande frågeställningar:
-
Hur ser intervjuade parter på implementeringsarbetet av Linköpings kommuns
överenskommelse?
Vilka synsätt och implementeringsstrategiska preferenser ligger bakom parternas syn
på implementeringen av överenskommelsen?
Den offentliga och den idéburna sektorn har en lång historia av samarbete och samverkan,
och detta har Överenskommelsen som ambition att modernisera. Arbetet medför samtidigt
att det offentliga möter en mängd olika organisationer med olika syften och
sammansättning. Den idéburna sektorns mångfald utgör en möjlighet till dialog och
demokratiskt utbyte men också till ett samarbete där överblick utgör en praktisk utmaning
för nätverkets ledande aktör.
De idéburna organisationerna hävdade att överenskommelsen i aktuellt läge inte har
medfört några förändringar för deras verksamhet, med undantag för att Bildningsförbundet
upptäckt ett missförhållande som överenskommelsen avser att stävja, och att företrädare
för de idéburna organisationerna medverkat i dialogmöten (Undantaget Kenneth Weiss från
Hyresgästföreningen i Linköping till följd av att denne nyligen tillträtt som lokalordförande.).
Kommunens avsikt är att arbetet ska leda till en dialog om vilka åtgärder som samverkan
mellan kommunen och en idéburen sektor kan leda till, denna dialog är dock avhängig av att
de idéburna organisationerna ser potentiella vinster i att delta aktivt i arbetet med
överenskommelsen.
De medverkande representanterna från de idéburna organisationerna menade
sammanfattningsvis att Linköpings kommun är den aktör som bildade nätverket, skapade
spelreglerna och avgör vilka parter som deltar i överenskommelsen. Ytterst ligger det på
kommunens ansvar att skapa förutsättningar för en aktiv och betydelsefull
överenskommelse. Konkretisering av överenskommelsens syfte är en fråga som samtliga
intervjupersoner från de idéburna organisationerna är eniga. Samtidigt representerar
intervjupersonerna ett intresse från deras organisationer, förslagen till hur
överenskommelsen ska ta nästa steg mot konkretisering baseras på intervjupersonernas
erfarenheter från sin och organisationens verksamheter. Relationen till den offentliga
sektorn och den politik som bedrivs av det offentliga inom de idéburna organisationernas
berörda verksamhetsområden påverkade synen på vilken roll i samarbetet som
intervjupersonerna önskade att kommunen intar i det fortsatta arbetet med att konkretisera
överenskommelsens syfte.
Bildningsförbundet i Östergötlands representant ansåg att överenskommelsens syfte bör
vara att utgöra en långsiktig lärandeprocess för kommunen och de idéburna
organisationerna präglad av horisontella relationer mellan parterna och en dialog om vad
överenskommelsens kan innebära i termer av konkreta åtgärder innan riktlinjer dras upp.
Den strategiska preferensen från Bildningsförbundets sida är en långsiktig nätverkande
strategi för lärande och utbyte av information stimulerande till utveckling.
Domkyrkopastoratets representant föreslog i stället mer åtgärder beroende av styrning och
uppföljning. Konkretiseringen av överenskommelsens syfte behöver indelas i kortsiktiga och
långsiktiga mål så att den idéburna sektorn bidrar till konkreta förbättringar i samhället. För
att arbetet med överenskommelsen ska kunna organiseras på det sättet krävs att inslag av
planeringsstrategisk nätverksstyrning impregneras i kommunens arbetssätt i relation till
överenskommelsen. Överenskommelsen har som utgångspunkt att den idéburna sektorn
ska kunna utföra verksamhet som påverkar en mängd olika välfärdsområden, bland vilka
många områden inte bedrivs av offentliga aktörer. Eftersom idéburen verksamhet har olika
förutsättningar beroende av hur verksamheten ser ut och inom vilket verksamhetsområde
det bedrivs är en instrumentell strategi för att bedriva kortsiktiga och långsiktiga mål
avhängig av att strategi och implementering av en sådan linje tar hänsyn till att en mångfald
av verksamheter kräver flera olika mål.
Sektionalisering av den idéburna sektorn till uppgiftsindelade grupper med kontakt till
berörda kommunala nämnder föreslog i intervjun med Linköpings God man-och
förvaltarförening. Förslaget har praktiska fördelar, men förutsätter att idéburna
organisationer inte faller mellan stolarna eller att samarbete med flera nämnder skapar ett
splittrat system. En planeringsstrategisk implementering av överenskommelsen kan bygga på
att målstyrda grupper av uppgiftsstyrda urval arbetar i samarbete med de kommunala
nämnderna. Detta ligger i linje med rekommendationer att tydliggöra strategi, visioner och
skapa kontaktytor mellan aktörer i ett nätverk när det föreligger stora skillnader mellan
parternas konkreta verksamhetsutövningar.103
Planeringsstrategin är till sin natur mindre flexibel än nätverksstratgin, samtidigt har det
pekats på svårigheten att bevisa att offentligt regisserade nätverk för utvecklingsarbete,
resultaten diskuteras sällan i termer av effektivitet utan snarare i termer av ökade
kontaktytor för parterna och positiv påverkan på attityder och värderingar.104 Dessa effekter
framkom som önskvärda effekter av överenskommelsen under intervjun med
representanten för Bildningsförbundet i Östergötland, och kommunens politiker. Dock har
flera av de intervjuade representanterna efterfrågat en mer effektiv samverkan för att
arbeta med konkreta välfärdsfrågor. Orealistiska målsättningar är en av de potentiella
fallgroparna för samverkan med nätverksstrategi p.g.a. att målen inte tydligt klargörs och att
103
104
Governing by Network- The new shape of the public sector, sid 106-107
Utvecklingskraften i nätverk- Om lärande mellan företag, Svensson. L, Jakobsson. E, Åberg. C, 2004, sid 39
detta skapar en dialog där alltför vidlyftiga ambitioner kan bli effekten.105 Kommunens
uppgift består i att iaktta försiktighet och samtidigt bevara dynamiken och tilliten från de
idéburna organisationerna som anslutit sig till överenskommelsen.
Det främsta hindret för en nätverksstrategisk implementeringsstrategi ansåg
Bildningsförbundet i Östergötland vara av organisationskulturell art. Rent historisk går det
att peka på en lång tradition av styrning av den idéburna sektorns innehåll som ett resultat
av föresatser för utdelning av ekonomiska bidrag,106 I Linköpings kommun finns en tradition
att arbeta med nätverk, dock väsentligen för utförande av tjänster. Instrumentella synsätt på
välfärden och på idéburna organisationer är därmed en farhåga för kommunens kulturella
kontext, att ändra invanda mönster och tankesätt är en långsam process.107 Monica Ericsson
ansåg sig under arbetet med att utveckla en överenskommelse ha noterat tillfällen då
förhandlingarna ”spårade ur”, och kom att handla om avtalsformer och ersättningsnivåer för
utförande av tjänster. Detta var enligt Monica Ericsson en utveckling av förhandlingarna som
gick utanför de riktlinjer för utveckling av överenskommelser som SKL utvecklat i en politisk
konsensus från riksdagens partier. Från SKL framhävs sammanfattningsvis att
överenskommelsen ska implementeras efter nätverksstrategiska metoder för ömsesidigt
informationsutbyte och att den idéburna sektorn är i besittning av kompetenser och
ändamålsenlighet i organisering i förhållande till deras uppgift.
De idéburna organisationerna har samtliga uppvisat att deras strategiska preferenser och
instrumentella önskemål överensstämmer med deras organisationers värderingar,
organisering, syfte och erfarenheter från samverkan/kontakter med kommunen eller med
nätverk av andra idéburna organsationer. Det har visat sig att den sociala kontexten i
organisationerna har varit avgörande för deras syn på implementeringen av
överenskommelsen.
Med undantag för Bildningsförbundet i Östergötland som uppgav vissa farhågor och
negativa erfarenheter har representanterna för de idéburna organisationerna uppgett sig se
positivt på överenskommelsen och att kommunen blir mer involverad i deras praktiska
arbete. Den sociala kontexten som intervjupersonerna från de idéburna organisationerna
har uppvisat är en aktivistisk anda för att arbeta för vissa verksamheter eller folkrörelser och
för att uppnå resultat inom deras verksamheter. För vissa av de idéburna organisationerna
är syftet att bedriva konkreta projekt som syftar till att hjälpa enskilda individer, vars behov
kan behöva uppmärksammas och behandlas omgående, medan syftet för en annan idéburen
förening är beroende av långsiktigt arbete. Den Svenska Kyrkan företräder ett jämförelsevis
holistiskt samhällsintresse och förespråkar långsiktiga och kortsiktiga måluppfyllelser.
Sammanfattningsvis uppfattade de idéburna organisationer vars verksamhet består av
projekt och löpande praktiskt måluppfyllande verksamheter att kommunens hållning
105
Ibid, sid 41-42
Organisationer emellan- Om förhandlingar, makt och handlingsutrymme, Johansson. R, sid 180
107
Att ge eller att beskattas, Trädgårdh. L, Varmstad. J, sid 227
106
behöver ha kortsiktiga mål och handlingsbenägen samverkan med den idéburna sektorn,
medan de idéburna organisationer som bedriver ett långsiktigt och/eller kontinuerligt
förbättrings-och läroprocessarbete föredrog långsiktiga arbetsmetoder.
Det kan sammanfattas att de idéburna organisationernas syften och inriktning mot långsiktig
eller mer kortsiktigt projektorienterad verksamhet styr vilka strategiska metoder som deras
representanter ser att kommunen bör använda i arbetet med att implementera
överenskommelsen. Eftersom det inte råder enighet bland representanterna från de
idéburna organisationerna i frågan om hur överenskommelsen bör konkretiseras så saknas
en samstämmig implementeringsstrategisk preferens från de idéburna organisationerna.
Mellanorganisatoriska relationers utveckling bestäms allmänt sett av var, varför och mellan
vilka organisationer de utvecklas. Organisationers historiska, materiella och sociala
förhållanden utgör den terräng inom vilken organisationen har att förhålla sig till. För stater
eller andra offentliga, territoriellt bundna politiska enheter är terrängen av avgörande
betydelse för dess handlingsutrymme i interorganisatoriska relationer.108
Idéburna organisationers förutsättningar är i denna aspekt liknande de som gäller för den
offentliga sektorn, skillnaden består i att verksamheten är mindre och mer riktad, att
resurserna är mindre och att deltagande i idéburna organisationer sker på frivillig basis.109
Syftet med ett nätverk påverkar dess utformning, förhandling i ett nätverk återspeglar en
kombination av resurstillgångar och rollbundenhet.110 Rollbundenheten är i sin tur avhängig
av den organisationskultur som råder inom organisationen.111 En hög grad av rollbundenhet i
förhållande till arbetet med överenskommelsen har framkommit från representanterna från
de idéburna organisationerna.
I arbetet med överenskommelsen har Linköpings kommun och de idéburna organisationerna
tillgång till möjligheten att undersöka hur överenskommelser implementeras i andra
kommuner, landsting och regioner. Influenser utifrån kan vara till hjälp för att ge inspiration
till implementeringen av överenskommelsen i Linköpings kommun men det är samtidigt
viktigt med lokal, demokratisk förankring för att implementeringen av överenskommelsen
ska bli framgångsrik. Betydelsen av tillit mellan ett nätverks aktörer är av fundamental
betydelse och är en komplicerad fråga i ett nätverk med en stor mångfald av organisationer
med olika kompetensområden,112 och i intervjuerna har det framkommit att det inte råder
eniga uppfattningar om implementeringsstrategiska preferenser.
Bildandet av ett föreningshus är därför inte självklart en given indikator för framgång, dock
är det viktigt med kontinuerlig dialog mellan överenskommelsens olika parter. Den idéburna
108
Organisationer emellan- Om förhandlingar, makt och handlingsutrymme, Johansson. R, sid 189-190
Ibid, sid 190
110
Ibid, sid 197
111
Ibid, sid 64-67
112
Governing by Network- The new shape of the public sector, sid 93
109
sektorn uppgav i utvärderingen av dialogmötet den 5 oktober 2013 att chansen att träffas
och diskutera olika frågor var ett givande initiativ.113 I denna uppsats har dock
representanterna för de idéburna organisationer som medverkat uppgivit olika typer av
förslag på hur arbetet med överenskommelsen ska fortskrida.
Konkretiseringen av överenskommelsen kräver att kommunen konkretiserar sin strategi för
överenskommelsens implementering. Nätverksstrategin kan komma att behöva
kompletterande strategier för att svara mot mångfalden.
I syfte att skapa kontaktytor mellan idéburna organisationer och den kommunala
förvaltningen är en sektionalisering av de till överenskommelsen anslutna idéburna
organisationerna en idé med stöd i tidigare forskning.114 Sektionsgrupper inom den idéburna
sektorn skulle kunna utvecklas och skapa kontaktytor med varandra och med
kommunnämnder, särskilda sektionsgrupper med ansvar för att utveckla samverkan mellan
kommunen och den idéburna sektionens organisationer. Detta eftersom konkreta
samarbeten efterfrågas av organisationer inom den idéburna sektorn.
Samtidigt behöver samverkan mellan Linköpings kommun och de idéburna organisationerna
fortsätta att vidareutveckla dialogen inom överenskommelsens parter. Möjligheten att
utnyttja exempel på framgångsrika överenskommelser i andra kommuner, landsting och
regioner runt om i Sverige och att stå i kontakt med den nationella Överenskommelsen
riskerar att minska den lokala förankringen, inte minst i frågor som berör instrumentella
perspektiv och arbetssätt. Bildandet av arenor för kreativitet och innovativa lösningar kräver
en öppen dialog, vilket i sin tur kräver en nätverksstrategisk metod för konkretiseringsfasen i
implementeringen av överenskommelsen.
113
Dialogmöte mellan Linköpings kommun och idéburen sektor-Dokumentation från mötet den 5 oktober
2013, Linköpings kommun, 2013, sid 1
114
Governing by Network- The new shape of the public sector, sid 119
Referensförteckning
Intervjuer med kommunpolitiker:
Carina Boberg, Folkpartiet, Bildningsnämndens ordförande, 2014-04-23
Monica Ericsson, Gruppledare Vänsterpartiet, Processledare för Överenskommelsen, 2014-04-30
Intervjuer med företrädare för idé burna organisationer:
Annelie Dahlquist Pettersson, kanslichef Bildningsförbundet i Östergötland, 2014-06-18
Lars Linebäck, direktor Linköpings Stadsmission, 2014-06-19
Kenneth Weiss, ordförande Hyresgästföreningen i Linköping, 2014-06-19
Ingalill Gällstedt, kontaktperson Linköpings Södra rödakorskrets, 2014-06-24
Christer Vindeby, ordförande Linköpings God man-och förvaltarförening, 2014-06-25
Peter Lundborg, pastor domkyrkopastoratet i Linköping, 2014-07-11
Litteratur:
Governing by Network-The New Shape of the Public Sector, Goldsmith. S, Eggers. W D, 2004,
Brookings Institution Press
Implementing public policy, Hill. M, Hupe. P, 2009, Sage Publications
Organisationer emellan- Om förhandlingar, makt och handlingsutrymme, Johansson. R, 1997,
studentlitteratur
Public Management Reform-A comparative analysis: New Public Management, Governance, and the
Neo-Weberian State, Pollit. C, Bouckaert. G, 2011, Oxford University Press
Utvecklingskraften i nätverk- Om lärande mellan företag, Svensson. L, Jakobsson. E, Åberg. C, 2004,
Santérus förlag
Att ge eller att beskattas-Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och andra länder,
Trädgårdh. L, Varmstad. J, 2009, Sektor 3
SOU 2009: 65, Moderniserade skatteregler för ideell sektor, 2009, Edita Sverige AB
Dokument:
Projekt social ekonomi i Linköpings stift-Redovisning 2013
Seminariedag-Om församlingen som aktör för välfärdssamhället och den sociala ekonomin
Elektroniska dokument:
Protokoll vid regeringssammanträde 2008-10-23
Uppföljningen av Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala
området och Sveriges Kommuner och Landsting- Tredje delrapporten, Överenskommelsen, 2012
Program för kommunens samverkan med den idéburna sektorn, Linköpings kommun
Motion om social ekonomi, 2006, Lennart Berggren, ledamot Folkpartiet Liberalerna
Överenskommelsen mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun, Linköpings kommun 2012
Referensgrupp 2008-2012, Linköpings kommun, 2012-06-20
Dialogmöte mellan Linköpings kommun och idéburen sektor-Dokumentation från mötet den 5
oktober 2013, Linköpings kommun, 2013,
Utvärdering av dialogmötet 5 oktober 2013-svar från idéburen sektor, Linköpings kommun, 2013
Föreningsdialog-Att utveckla samverkan och dialog mellan kommuner och idéburen sektor,
Linköpings kommun, 2013
Överenskommelse om idéburet-offentligt partnerskap, Region Skåne & Skåne Stadsmission
Webbplatser:
https://www.skane.se/Upload/Webbplatser/vardwebb/Dokument/BBIC/Stadsmissionen.pdf
http://www.regeringen.se/sb/d/9735
http://www.socwork.gu.se/kontaktaoss/Personlig_hemsida/Staffan_Johansson/
http://overenskommelsen.se/om-overenskommelsen/parter/regeringen/
http://overenskommelsen.se/om-overenskommelsen/parter/ideburen-sektor/
http://overenskommelsen.se/om-overenskommelsen/parter/skl/
http://overenskommelsen.se/for-kommuner-och-regioner/lokalt/
http://overenskommelsen.se/anslut/anslutna-organisationer/
http://www.famna.org/om-oss/famnas-medlemmar/
Bilaga 1: Intervjumall för intervjuer med kommunpolitiker
1. Processen mot en överenskommelse
- Reaktioner på den utdragna processen?
- Gensvaret inom politiken? Kompromisser, konflikter och/eller konsensus?
- Influenser från den nationella Överenskommelsen?
-Responsen från den idéburna sektorn?
2. Effekter av överenskommelsen
- Uppslutningen från den idéburna sektorn?
- Reaktioner från deltagande organisationer?
- Har den idéburna sektorns betydelse som utförare påverkats av bildandet av
överenskommelsen?
- Hur har relationen mellan kommunen och idéburna organisationer påverkats av
överenskommelsen?
- Hur har mångfalden av olika organisationer påverkat samarbetet mellan deltagande
parter?
- Vilka hinder finns för arbetet med att utveckla överenskommelsen?
4. Framtiden
- Vad är nästa steg i arbetet med överenskommelsen?
- Hur ser framtiden ut för överenskommelsen? Vilka politiska och organisatoriska önskemål
finns?
Bilaga 2: Intervjumall för intervjuer med idéburna företrädare
1. Introduktion om föreningen- historik, resurser, värdegrund och syfte
2. Vilka samarbeten bedriver föreningen? Sker expansion av verksamheten?
3. Var det självklart att ansluta sig till överenskommelsen? Varför?
4. Vilka effekter och erfarenheter har föreningen/ idéburna organisationen av
överenskommelsen med kommunen?
5. Vilka kompetenser har föreningen/idéburna organisationen som kan komma till
nytta för samarbetet och den fortsatta utvecklingen av överenskommelsen?
6. Vilka förväntningar har föreningen på Överenskommelsens framtid?
7. Hur skulle föreningen/idéburna organisationen vilja se att överenskommelsen
utvecklas?
